Stina Håkansdotter och Anders Larsson i Skallebol, Tjällmo och deras föräldrar

Min mormor Selmas far Augusts far  Lars Anderssons föräldrar
Stina Håkansdotter och Anders Larsson och deras föräldrar.

Förfäder i Östergötland.

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböckerna och i andra arkiv.

Några äldre förfäder än föräldrarna har jag (ännu) inte kunnat hitta i arkiven.

----------------------

Min mormor Selmas far Augusts far Lars Anderssons föräldrar var
Stina Håkansdotter  född den 29 maj 1770 i Hålbäck, Godegårds socken

och 

Anders Larsson  född den 4 april 1765 vid Stora Yxhult, Tjällmo socken.

Lars var föräldrarnas första barn och född den 27 maj 1796 i Skallebol i Tjällmo socken.

Modern 185 Stina Håkansdotters föräldrar var

371 Anna Johansdotter  1738-?  och

370 Håkan Frisk  1706 - 1789  i Godegårds socken.

Stina var deras tredje barn i Håkans andra äktenskap.

Stina växte upp hemma i Hålbäck och Axhultatorp i Godegårds socken.  

Fadern 184 Anders Larssons föräldrar var

369 Catharina Andersdotter  och 

368 Lars Johansson i Tjällmo socken.

Föräldrarna Catharina och Lars gifte sig i april 1762 när båda bodde på en gård på St Yxhults ägor i Tjällmo socken. Deras födelseår har inte gått att fastställa men tidpunkten bör ha varit omkring 1740.

Anders växte upp hemma.

Tjällmo by  ca 1870

Stina och Anders gifte sig i april 1796 i Tjällmo socken då de arbetade på gården Skallebol som piga och dräng.

Skallebol ägdes av Hättorps bruk och storgård och låg vid södra sockengränsen mot Kristbergs socken.

Stina födde sex barn tre söner och tre döttrar fram till 1810.  Enbart två söner överlevde fem års åldern.

Familjen bodde i Skallebol alla år utom några år ca 1801 då de arbetade på gården Tyhle i norra delen av socknen.

Omkring 1804 fick Anders, 39 år gammal, uppdraget att leda arbetet på Skallebol gården – han blev Rättare.

Han blev då ansvarig att leda arbetet enligt de direktiv han fick av tillsynsmannen på Hättorps gård.

Något om verksamheten på Hättorps gård och bruk.

Hättorps gård och bruk hade stor verksamhet. Där fanns en hammarsmedja som etablerades under 1600 talet. Bruket förädlade tackjärn från ett mindre smältverk men det mesta tackjärnet köptes från Godegårds och Hällestads bergslag eller senare från  exv Nora bergslag.

Genom bearbetning i hammarsmedjan sänktes kolhalten i tackjärnet och man fick smidbart stångjärn. Detta användas sedan för framställning av olika järnprodukter. Hättorp hade själv en mindre hantverkssmedja som tillverkade  bruksprodukter för jordbruket. Men det mesta stångjärnet såldes till mindre gårdssmedjor som det var gott om i Tjällmo socken eller järnet kunde säljas för export via Norrköping. 
På Hättorp fanns också på 1800 talet sågverk, mjölkvarn och bränneri.

Hättorps bruk hade många anställda som behövde föda. Hättorp ägde därför ett flertal gårdar på den bördiga marken strax intill. På dessa gårdar anställde bruket sk rättare som fick ansvar att odla olika sädesslag och ärtväxter. Liksom att föda upp köttdjur dvs kor, får, getter, grisar och, troligen också, höns. Samt producera mjölk och ost.

Rättarna fick eget ansvar att driva gårdarna och de fick troligen betalt efter vad som producerades. Hur de skötte gården övervakades av en inspektor på Hättorp.

Från ca 1830 ändrade Hättorp sin odling genom att i stället arrendera ut gårdarna till olika brukare som på det sättet fick hela ansvaret och inte behövde kontrolleras av en inspektor. Troligtvis var förändringen inspirerad av tankarna bakom de sk ’Laga skiften’ som i början av 1800-talet genomfördes på många gårdar i landet bla för att öka avkastningen.

När Hättorps bruks hammarsmedja avvecklades under 1870 talet på grund av brist på tackjärn och konkurrens från effektivare bruk, blev jord- och skogsbruket huvudverksamheten för Hättorp.

På nätet finns artiklar om brukets historia.

-----------

Karta vid Hättorp, strax söder om ovanstående karta.

Södra Tjällmo socken vid Hättorp.

Anders avled i april 1815 i Skallebol när han var 50 år gammal och begravdes vid Tjällmo kyrka.

Stina gifte därefter om sig, 1819, med Johannes Olofsson född 1795 i Tjällmo och som hade arbetat på gården under några år.

Johannes övertog sysslan som Rättare under åren fram till 1833 då Stinas son Anders Magnus tog över sysslan efter det han gift sig.

Stina avled 1841 i Skallebol, 71 år gammal. Och begravdes på Tjällmo kyrkogård.

Barnen

Alla Stinas och Anders barn föddes på gården i Skallebol i Tjällmo socken.

Lars  föddes den 27 maj 1796 i Skallebol, Tjällmo socken.

Lars växte upp hemma och började tidigt arbeta på gården.

Lars gifte sig 1817 i med Anna Stina Andersdotter född 1791 i Kristbergs socken.

De bosatte sig först hos hennes föräldrar på Ströplahults gård i Kristbergs socken till 1821 då de flyttade till Stora Holma i Tjällmo.

Lars blev på Stora Holma rättare åt Hättorps bruk som ägde gården.

1830 blev de arrendatorer till halva Hängestorp, en annan av Hättorps bondgårdar.

Anna Stina födde fram till 1834  nio barn, sex döttrar och tre söner. Fyra av dessa dog som barn, två döttrar och två söner.

Anna Stina levde till 1843. Hon var då 52 år gammal.

Lars gifte sig sedan, 1848,  med änkan på granngården Smedsbol, Maja Stina Jonsdotter som var född 1808 i Sköllersta socken i Nerike.

De bosatte sig på hennes gård Smedsbol med sina hemmavarande barn

Under de närmaste åren födde Maja Stina tre barn där endast det andra, August, född i oktober 1849 överlevde det första levnadsåret.

Denne August blev senare min mormor Selmas far.  August växte upp hemma och viss tid hos några halvsyskon tills han 1870 flyttade till Sibborp i Ljungs socken som jag skrivit om i ett tidigare avsnitt.

Modern Maja Stina avled i december 1855 i Smedsbol, 47 år gammal.

Fadern Lars  bodde kvar på Smedsbol till sin död 1883. Han var då nästan 87 år gammal.   Gården ägdes då sedan ett antal år av Hättorps storgård.

Jan Petter  föddes  8 maj 1801 när familjen bodde i Tyhle men avled redan i september, tre månader gammal.

Anna Stina  föddes  22 juni 1803  men avled 5 år gammal den 28 jan 1808.

Anders Magnus  föddes 27 maj 1805.

Han växte upp hemma i Skallebol och arbetade på gården. När han 1833 gifte sig med Ulrika Fogelkvist från Kristberg blev han också Rättare på gården, dvs ansvarig för driften av gården åt ägaren på Hättorps storgård och bruk.

Ulrika födde fyra barn, tre döttrar och en son. Där två döttrar blev giftasvuxna.

Ulrika avled 1865 vid 61 års ålder och Anders Magnus 1892, 86 år gammal. Båda i Tjällmo där de begravdes på kyrkogården.

Maja Lisa  föddes 16 sep 1807 men avled redan 21 jan 1808, fyra månader gammal.

Carl Fredrik  föddes 27 mars 1810  men avled redan 5 april, 9 dagar gammal.

----

En viktig väg mellan Närke och södra Sverige

Riksvägen förbi Tjällmo, Hättorp till Husbyfjöl (Borensberg)

Under århundraden har resande och militära trupper funnit bra vägar att färdas på. Redan tidigt föreskrevs att bönderna längs sådana vägar var ansvariga för att vägen inte var för dålig. En sådan väg gick förbi Tjällmo mellan Örebro i Närke till Husbyfjöl (vid Borensberg) i Östergötland.

Och rakt över Hättorps ägor. 

Hättorps bruk hade därför ansvaret för vägen över deras ägor och skyldig att under vissa tider hålla gästgiveriet i Tjällmo med häst och kusk. Det var då drängar från gårdarna som fick utföra arbetet.

Invånarna på gårdarna kunde därför iaktta hur resanden av olika ståndstillhörighet samt militärtrupper passerade söder- och norrut.

På internet finns utförliga beskrivningar av förordningarna genom århundraden om väghållning liksom om reglerna för gästgiveriväsendet längs vägarna. Ett av de få gästgiverier som finns kvar är det i Tjällmo.

-----

Stinas och Anders föräldrar 

A   185 Stina Håkansdotters föräldrar var

371 Anna Johansdotter 1738-? 

och

370 Håkan Frisk 1706 - 1789  i Godegårds socken.

Stina var deras tredje barn i Håkans andra äktenskap.

Håkan föddes 1706 i Västra Ny socken.

Håkan tog troligen anställning hos en rusthållare som ryttare och dräng. Dvs han arbetade hos rusthållaren på dennes gård samtidigt som han blev utbildad till ryttare för Andra Lifgrenadjärregementet till häst. Var han levde under dessa år har inte hittats men troligen var det i Godegårds socken.

När han blev 38 år avbröt han anställningen som ryttare och gifte sig 1744 med Anna Hansdotter född ca 1714.

De bosatte sig på soldattorpet Myrtomta strax nordväst om Godegårds kyrka.

Anna födde där fyra barn, två döttrar och två söner där den första dottern avled strax efter födelsen.

Anna avled i Myrtomta i april 1762, 48 år gammal och begravdes vid Godegårds kyrka.

Håkan gifte sig på nytt samma år med 371 Anna Johansdotter f.1738 i Godegård. Han var då 56 år och hon 24.

Anna födde kommande år fyra barn, 3 döttrar och en son.

Familjen bodde kvar i Myrtomta fram till 1766 då de flyttade till ett torp i Hålbäck, strax öster om Godegårds kyrka. Håkan var då 60 år gammal.

185 Stina Håkansdotter blev deras tredje barn f.1770 i Hålbäck.

När Håkan var 71 år gammal och Anna 30 flyttade familjen till ett mindre torp Axhultatorp i norra Godegårds socken.  Det var därifrån 185 Stina sedan flyttade till Tjällmo.

370 Håkan Frisk avled i Axhultatorp i juni 1789, 83 år gammal.

Enligt hans bouppteckning var gården arrenderad. Där fanns 1 häst, 7 kor, 3 får och 2 grisar. Sonen Johan hade då skött gården tillsammans med modern och systrarna. Johan gifte sig något år senare och fortsatte driften.

När Håkan avled fanns två av barnen från första äktenskapet och fyra från det andra i livet.

Vart Stinas mor 371 Anna Johansdotter flyttade efter faderns död har inte hittats.

Axhultatorp i norra Godegårds socken och Skönnarbo bruk i norra Tjällmo socken

Håkan Frisks kända boplatser med familj
Myrtomta soldattorp   nordväst om Godegårds kyrka  nedan
Hålbäcks by    strax väster om Godegårds kyrka  nedan
Axhultatorp i norra Godegårds socken   ovan 

Godegårds by och kyrka

B  184 Anders Larssons föräldrar var

369 Catharina Andersdotter 
 och

368 Lars Johansson i Tjällmo socken.

Såväl Catharina som Lars arbetade på storgården Stora Yxhult när de gifte sig i april 1762.  Och de fortsatte att arbeta där som gifta.

De bodde först på torpet Anderstorp som låg i västra delen av Yxhults ägor men fick sedan flytta in i ett av torpen Tittut.

Tittut låg på östra delen av Yxhults ägor alldeles intill stora landsvägen och omedelbart norr om Tjällmo samhälle.  Se första kartan i detta avsnitt.

Catharina födde sju barn, tre döttrar och fyra söner där några avled i unga år.

184 Anders var deras andra barn.

Inga födelse eller död-uppgifter har hittats för Catharina eller Lars.

-------------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Stina, Anders och barnen, liksom föräldrarna, finns i min databas på Rootsweb under efternamnen  Håkansdotter resp Larsson  Länk

Ritade släktträd där 185 Stina och 184 Anders visas med sina förfäder finns i mitt arkiv för Östergötland och via länken  Släktträd.

Se sid1:2 i övre vänstra hörnet.

Anders och Stina Anna Maria har där nummer 184 resp 185  i Del1 på sid 1:2, överst till vänster.

Anna Lisa Jansdotters och Johnas Jonssons föräldrar och deras förfäder.

Förfäder i Östergötland och Nerike – en sammanfattning av min mormor Selmas förfäder före 1800 och boende främst i Sköllersta socken, i södra Örebro län.

I föregående familjeavsnitt skrev jag om min mormor Selmas far 46 Augusts mor 93 Maja Stinas föräldrar 

187  Anna Lisa Jansdotter  född 1779 i Fabbetorp, Sköllersta socken och
186  Johnas Jonsson  född 1774 i Dråsa, Tjällmo socken.

De gifte sig 1799 i Tjällmo socken hemma hos hans föräldrar och bosatte sig  först i Kumla socken och senare i Sköllersta socken.

Här skall jag redovisa Anna Lisas och Johnas föräldrar och deras förfäder så långt tillbaks jag funnit dem under min släktforskning, i kyrkböckerna och i olika arkiv.

I mitt ritade släktträd visas de aktuella förfäderna.

Länk  Släktträd Östergötland.

Börja på sidan 1:2 i övre vänstra delen med (186) Johnas Jonsson och (187) Anna Lisa Jansdotter. Och med fortsättning på sid 2:8 med äldre förfäder till (187) Anna Lisa.

Anm: ”Släktträd Östergötland” finns också i  Mitt arkiv för Östergötland – länk till höger.

Detaljerna om respektive familj återfinns i min släktdatabas på Rootsweb.
Anna Lisas familj och hennes föräldrar finns här - Släktdatabasen

Johnas familj och hans föräldrar finns här -  Släktdatabasen

A  Anna Lisas föräldrar och deras förfäder

187  Anna Lisa Jansdotters föräldrar var

375  Catharina Jönsdotter  född 18 dec 1744 i Kulla, Svennevads socken och

374  Jan Jansson  född 20 april 1742 i Fabbetorp, Sköllersta socken.

Catharina och Jan gifte sig 25 okt 1787 i Sköllersta socken och

bosatte sig på gården Fabbetorp som de tog över efter Jans föräldrar.

Catharina och hennes föräldrar bodde i granngården Fiskmanstorp hit de kommit från Svennevads socken.

Catharina födde, mellan 1769 och 1784, fem barn, fyra döttrar och en son.

Anna Lisa var deras fjärde barn.

Catharina avled i Fabbetorp i juni 1812, 67 år gammal. Medan Jan avled i sep 1817 vid 75 års ålder. De begravdes vid Sköllersta kyrka.

Om gården Fabbetorp

Gården Fabbetorp ligger någon km väster om Pålsboda samhälle.

Fabbetorp och Rostorp strax väster om Pålsboda

Fabbetorp var i samma släkt från 1666 fram till slutet av 1990-talet.

374 Jan Jansson med familj var fjärde generationen efter

sin far                 748 Johan Anderssons familj,

dennes mor         1479 Kierstin Andersdotters familj och

Kierstins föräldrar 2958 Anders Ersson med hustru 2959 Margareta.

Det var Anders och Margareta som 1666 först i släktledet flyttade in till Fabbetorp.

I Fabbetorp bodde flera släktfamiljer samtidigt. Tillsammans med 343 Jan Jansson och dennes föräldrar bodde där Jans fars syster Karin Andersdotter 1714-1788 med sina två makar med barn.

Detta framgår av kyrkböckerna och av ett skiftesdokument från 1785 som finns hos Lantmäteriet.

I skiftesdokumentet beskrivs hur Fabbetorp delas upp i två lika stora delar mellan de två familjerna. De två ägarna i dokumentet är 343 Jan och hans faster Karins andre make Carl Carlsson 1719-1794.

Fabbetorp  Storskifteskarta 1785

Fabbetorp var således en sk dubbelgård med två brukarfamiljer. Men där fanns också ett bebott torp på ägorna.

Efter 374 Jan Jansson tog dennes son Johan Jansson 1784-1839 över gårdshalvan när han 1806 gifte sig.

I en artikel i Sköllersta hembygdsförenings medlemstidning nr 1 2012 beskrivs hur gården Fabbetorp fanns kvar i släktens ägo ännu i slutet av 1900-talet.

 

En stor väg mellan Nerike och Östergötland.

När 187 Anna Lisa och hennes dotter 93 Maja Stina – min mormor Selmas far Augusts mor – tog sig ner till Tjällmo socken för att gifta sig, 1798 och 1829, använde de sig med säkerhet av dagens väg 51.

Fram till början av 1900-talet var detta en smal grusväg som under många århundraden var en av de stora vägarna mellan norra och södra Sverige. Här gick en diligenslinje med skjutsstationer med några mils avstånd. (Sörby – Svennevad – Emma – Tjällmo – Husbyfjöl/Borensberg) 

Det var denna väg som bla Linné for mellan sina hem i Småland och Uppsala och på väg till och från sin Skånska resa 1749.

Om kommande järnväg

Efter det 187 Anna Lisa föddes i Fabbetorp 1779 skulle det dröja ca 75 år innan järnvägen mellan Stockholm och Göteborg började byggas förbi Fabbetorp – några hundra meter söder om gården.

Järnvägen öppnades för trafik 1862 med närmaste station i Pålsboda och med nästa, västerut, i Hallsberg.

I början av 1900-talet byggdes också industri-järnvägar från Pålsboda, norrut in till Örebro och söderut till Finspång och Norrköping men båda dessa järnvägar lades ner senare under 1900 talet. Pålsboda samhälle uppstod i början av 1900-talet.

-----------------------

Om några fler förfäder

374 Jans hustru 375 Catharinas föräldrar var

751  Margareta Jönsdotter  1717 - 1778

750  Jöns Jönsson  1706 – 1778  -  se sid 2:8

Margareta och Jöns föddes i Svennevad. De gifte sig ca 1735 och 1749 flyttade de till gården Fiskmanstorp som ligger omedelbart söder om Fabbetorp.

Margareta födde mellan 1746 och 1754 sex barn där två avled i späd ålder.

Båda föräldrarna avled 1778 i Fiskmanstorp. Jöns blev 71 år och Margareta 61 år gamla.

Deras son Anders f.1750 tog över gården.

343 Jans mor var

749 Brita Olofsdotter 1708-1788 och hennes föräldrar

1499 Regina Andersdotter 1684-1745

1498 Olof Persson 1666-1740

De bodde först i Svennevad socken men flyttade till en granngård till Fabbetorp när dottern gifte sig.

På släktträdet visas förfäderna på sid 2.8.

Förfäders födelseplatser i Sköllersta socken på dagens karta. Rött=Kvinnor  Blått=Män

Förfäders födelseplatser i Tjällmo och Godegård. Mormor Selmas far August i Smedsbol längst ner.

 

B  186  Johnas Jonssons föräldrar och deras förfäder.

186  Johnas föräldrar var

373  Catharina Johansdotter  född 21 mars 1750 i Tjällmo socken och

372  Jonas Nilsson  född 13 maj 1747  i Tjällmo socken.

Catharina och Jonas gifte sig i okt 1769 i Tjällmo socken och bosatte sig på en gård i Dråsa.

I Dråsa födde Catharina fem söner och en dotter. Några av sönerna avled dock i barnaåren. 

186 Jonas var deras tredje barn.

Catharina  levde till 1820 och maken Jonas till 1821. Båda avled i Ervestorp dit de flyttade från Dråsa. De blev 71 resp 73 år gamla och begravdes vid Tjällmo kyrka.

373 Catharinas föräldrar hette 747 Karin Månsdotter och 746 Jöns Ersson och
372 Jonas föräldrar 745 Carin Larsdotter och 744 Nils Eriksson.

Båda familjerna levde inom Tjällmo socken.

Förfädernas födelseplatser finns utritade på kartan ovan.

 Några kulturbeskrivningar över Sköllersta och Svennevads socknar mm finns sparade i denna mapp   Länk.   

-------------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Anna Lisas och Johnas föräldrar och deras förfäder finns i min databas på Rootsweb. 

Anna Lisas via modern 375 Catharina Jönsdotter  Länk  och 

Johnas via modern 373 Catharina Johnsdotter   Länk .

Ritade släktträd där 187 Anna Lisas och 186 Jonas med sina förfäder finns i mitt arkiv för Östergötland och på följande länk  Släktträd. 

187 Anna Lisa  och 186 Johnas finns med förfäderna på sid 1:2 och med fortsättning på sid 2:8.

Anna Lisa Jansdotter och Johnas Jonsson i Rostorp, Sköllersta

Min mormor Selmas farmor  Maja Stinas föräldrar
Anna Lisa Jansdotter och Johnas Jonsson

Förfäder i Närke och Östergötland.

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböckerna och i andra arkiv.

----------------------

Min mormor Selmas farmor Maja Stina Jonsdotters föräldrar var
Anna Lisa Jansdotter född den 19 februari 1779 i Fabbetorp, Sköllersta socken

och 

Johnas Jonsson den 16 april 1774 i Dråsa, Tjällmo socken.

Maja Stina var föräldrarnas fjärde barn och född den 30 december 1808 i Rostorp, Sköllersta socken.

Fabbetorp och Rostorp väster om Pålsboda på dagens karta.

Modern Anna-Lisas föräldrar var Catharina Jönsdotter 1744-1812  och Jan Jansson 1742-1817   i Fabbetorp, Sköllersta socken.

Anna Lisa var deras fjärde barn uppväxt hemma i Fabbetorp.

Fadern Johnas föräldrar var Catharina Johansdotter  1750-1820 och Jon Johnas Nilsson  1747-1821 i Dråsa, Tjällmo socken.

Jonas var deras tredje barn.

Johnas växte upp med föräldrarna och syskon, först i Dråsa och sedan i Ervestorp, Tjällmo socken.

Anna Lisa och Johnas gifte sig 1799 i Ervestorp, Tjällmo socken och bosatte sig på en gård i Kumla socken. De bytte 1801 till sig en annan gård i Sånnersta, samma socken. 

I första gården födde Anna Lisa första dottern Anna Cajsa och i Sånnersta sönerna Jonas och Anders.

Familjen flyttade därefter 1806 till gården Rostorp i Sköllersta socken där de köpt en av gårdarna. Dottern Maja Stina föddes där i dec 1808.

Maken Jonas som haft dålig hälsa avlider redan 10 sep 1809, 35 år gammal. Och begravs vid Sköllersta kyrka.

Anna Lisa får året efter hjälp av en dräng från Tjällmo socken, Pehr Persson, som hon gifter sig med i dec 1810 i Sköllersta kyrka.
Pehr föddes den 8 dec 1783 i Klofstena, Tjällmo socken.

Under följande år föder Anna-Lisa ytterligare fyra barn, två söner och två döttrar.

Familjen bor kvar i Rostorp till 1828 då de flyttar till en gård i Frommesta, Ekeby socken, med sina fyra barn.  Anna Lisas äldste son Jonas tar över gården i Rostorp samtidigt som han gifter sig.

I Frommesta, strax norr om Ekeby kyrka, driver de ett jordbruk som har rusthållaravtal. Detta innebär att de alltid skall hålla Nerke regemente med en ryttare med häst. Flera gårdar i Frommesta by hade liknande avtal. 

Där bor Anna Lisa och Pehr till 1835 då båda avlider. Anna Lisa den 18 januari, 56 år gammal och Pehr 20 juni, 52 år.

Båda begravs vid Ekeby kyrka.

Häradskarta ca 1870  Frommestads by norr om Ekeby kyrka. Söder om Örebro
Väg 51 går i dag norr-söder över kartan.    här I

Barnen

Anna-Lisas barn med  Johnas Jonsson

Anna Cajsa  född 18 juli 1800 i Kumla socken.

1819 gifter hon sig med Anders Persson född 6 juni 1794 i Svennevad socken.

De bosätter sig i Svennevads by där Anna Cajsa under åren fram till 1847 föder sex söner och tre döttrar. Några av dem avlider i unga år.

Anna Cajsa avled 1852, 52 år gammal, och Anders 1856, 62 år. Båda i Svennevad.

Några utvandrare
Deras son Johan August, född 1832, gifter sig 1861. Hans hustru Anna Lisa Ersdotter  föder sex döttrar och tre söner. De bodde på gården Bäck i Hallsbergs socken. Gården låg/ligger invid kyrkan och strax öster om den järnvägsstation som 1862 stod klar när järnvägen mellan Stockholm och Göteborg öppnades med en anslutning norrut in till Örebro stad. 

Alla sonens barn utvandrar med början 1886 till Lake County i Minnesota, USA. Många av dem tar efternamnet Otterblad när de utvandrar och bosätter sig också nära varandra.
Enligt de femåriga amerikanska befolkningsräkningarna tycks det ha gott bra för alla i Minnesota.

Området ligger nordost om the Twin Towns – Minneapolis - St Paul.

Föräldrarna Johan August och Anna Lisa levde kvar i Hallsberg tills de avled 1928 resp. 1915.

Jonas  föddes 22 feb 1803 i Kumla.

Han gifter sig 1828 med Stina Andersdotter född 26 juli 1811 i Bo socken.
De bosätter sig först i Rostorp där dottern Maria Charlotta föds men flyttar sedan till Bo socken och hennes föräldrar. De bor där till 1835 då de flyttar till gården Hällebo i södra Sköllersta socken.
I Bo föds två barn och i Sköllersta fyra. Av de sju barnen avled två redan som unga.

Familjen bodde kvar i Hällebo och där avled hustrun Stina 1867, medan Jonas levde till 1885.
Deras äldste son Per Johan gifte sig och tog över gården medan deras två yngsta döttrar utvandrade till Nord Amerika.

Anders  föddes 31 januari 1806 i Kumla.

Anders gifter sig 1824 i Sköllersta med Cathrina Olsdotter född 1798.

Cathrina föder sex döttrar och en son där dock ett antal döttrar avlider i unga år. De sista döttrarna föds i Frommestad, Ekeby socken, dvs i samma by där Anders mor då bor.

Anders levde till 1882 och Cathrina till 1873 i Gällersta socken.

Maja Stina föddes 30 dec 1808 i Rostorp, Sköllersta socken.

Maja Stina gifter sig 1830 med Jan Jansson född 1803 i Tällmo.

De bosätter sig i Smedsbol i Tjällmo socken där Maja Stina föder fem söner och en dotter. Tre av dessa söner avlider dock i unga år

Maken Jan avlider redan 1846, 43 år gammal.

Maja Stina gifter inom två år om sig med en änkling och granne i Smedsbol, Lars Andersson född 1796.

De bosätter sig i Smedsbol med sina hemmavarande barn.

Södra Tjällmo socken

Maja Stina föder med Lars tre söner. Men två av dessa avlider som små. Den som lever vidare är min mormor Selmas far August, som föddes 18 oktober 1849.

Min mormor Selmas föräldrar  August och Augusta Larsson.

Dessa två familjer i Smedsbol och min mormors far August har jag tidigare skrivit om i några avsnitt.   

Anna Lisas barn med 2a maken Pehr Persson 

Johan Peter  föddes 5 juni 1811 i Rostorp, Sköllersta socken

Johan Peter gifter sig 1835 i Frommesta by, efter det modern avlidit, med Greta Lisa Larsdotter, född 1812 i Sköllersta. De bosätter sig i Frommesta och Greta Lisa föder året efter en son.

Året därefter flyttar de till Sköllersta och där föder Greta Lisa en dotter och fyra söner. De bor bland annat i Fabbetorp och Rostorp.

I Rostorp bor sedan efterlevande barnbarn kvar ända till 1960 talet.

Greta Lovisa  föddes 3 mars 1815 i Rostorp, Sköllersta socken

Carl Gustaf  föddes 30 november 1817 i Rostorp, Sköllersta socken

Han arbetar från 1833 hos sin halvsyster Maja Stina i Smedsbol, Tjällmo socken.

Han gifte sig 1845 i Tjällmo med Ulrika Månsdotter född 4 januari 1820 i Perstorp.

De bor kvar i Tjällmo och Ulrika föder minst tre barn under dessa år.

Under många år bor de i Lilla Yxhult norr om kyrkan. De avlider också där 1885 resp 1896 och begravs vid Tjällmo kyrka.

Två av deras barn gifter sig och lever kvar i Tjällmo till en bit in på 1900-talet.

Eva Charlotta  föddes 19 maj 1821 i Rostorp, Sköllersta socken.

-----------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Anna Lisa, Jonas och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Jansdotter resp Jonsson   Länk.

Ritade släktträd där Anna Maria  och Johannes visas med sina förfäder finns i mitt arkiv för Östergötland och via  länken .  Jonas och Anna Lisa har där nummer 186 resp. 187 på sid 1:2.

Lovisa Månsdotters och Anders Johan Knuts föräldrar och deras förfäder

Förfäder i Östergötland – en sammanfattning av min mormor Selmas förfäder före 1800 och boende norr om sjön Boren.

I föregående familjeavsnitt skrev jag om Selmas morfar Ulriks föräldrar Lovisa Månsdotter och livgrenadjären  Anders Johan Knut  i Perstorp.

Här skall jag redovisa Lovisas och Anders Johans föräldrar och deras förfäder så långt tillbaks jag funnit dem under min släktforskning. I kyrkböckerna och i andra arkiv.

I mitt ritade släktträd visas de aktuella förfäderna.

Länk  Släktträd Östergötland Del 2

           

Börja längst ner på sidan 2:3  med (188) Anders Johan Knut och
(189) Lovisa Månsdotter.

Familjerna finns också i Del 1 sid 1:2, mitt på sidan.

Anm: ”Släktträd Östergötland” finns också i  Mitt arkiv för Östergötland – länk till höger.

Detaljerna om respektive familj återfinns i min släktdatabas på Rootsweb.
Lovisas familj och hennes föräldrar finns här   Länk Släktdatabasen

Anders Johans familj och hans föräldrar finns här   Länk Släktdatabasen

A   Lovisas föräldrar och deras förfäder

189  Lovisa Månsdotters föräldrar var

379  Margareta (Maja Greta) Johansdotter  född 22 dec 1765 i Lilla Rösjö, Västra Ny socken och

378  Magnus Danielsson  född 6 juli 1760 i Västra Rödja, Godegårds socken.

Margareta och Magnus gifte sig 4 nov 1787 i Västra Ny socken.

De bosatte sig på gården Lilla Boda vars drift Magnus tagit över efter sina föräldrar.

Denna gård, liksom intilliggande gårdar i Bastebol och Vassholma (Holma) tillhörde Finspångs läns härad – den nordliga delen av Östergötland med större delarna av Västra Ny, Godegård, Tjällmo, Hällestad, Vånga, Risinge och Regna socknar. Söder om låg häraderna Aska, Boberg och Gullberg som omfattade bl a Motala socken och större delen av Kristbergs socken.

Häradskarta ca 1880 med de tre gårdarna Lilla Boda, Bastebol och Vassholma. Området söder om visas på nedanstående karta.

Dessa tre gårdar tycks, efter det jag funnit, haft uppdraget från sina ägare (Godegårds och Hällestads bergsslag), att driva boskapsskötsel med tillhörande produktion av smör och ost. Avkastningen levererades till arbetarna på järnbruken i bla Godegård och Hällestad socknar.

På motsvarande sätt fick arbetarna där tillgång till olika sädesslag, råg, havre och korn, från gårdar på Östgötaslätten.

En annan verksamhet som fanns på de tre gårdarna var små vattendrivna gårdssmedjor med inriktning på spikproduktion och andra mindre järnvaror. Gårdarna använde då de små vattendrag som det finns gott om i trakten. Denna verksamhet bedrevs främst efter snösmältningen. Erforderligt järn (färdigsmidda järnstänger) fick man från bruken. Under höst och vinter skaffade man fram erforderligt timmer och träkol från skogen. På vår, sommar och höst bedrevs sädes- och köksodling till byarnas egna invånare.

Margareta födde mellan 1792 och 1810 sju barn, fem döttrar och två söner i Lilla Boda. Barnen växte upp hemma och hjälpte föräldrarna.

Lovisa var deras fjärde barn.

Flertalet barn gifte sig och bildade familjer inom socknen eller närliggande. 
Yngsta dottern Lisa gifte sig och bosatte sig strax söder om Lilla Boda. Lisa i sin tur födde dottern Sophia, som i sin tur födde sonen Gustaf August. Denne  Gustaf Gustafsson kom att gifta sig med min morfar Emils äldsta kusin Charlotta Sällin i Bänorp, Ljung socken. Henne har jag tidigare skrivit om genom att Charlottas tre yngre systrar Signe, Eleonora och Elisabeth samt brodern Hjalmar i början av 1900 talet alla utvandrade till New York och bildade familjer där. Genom att detta var de första utvandrarna i släkten jag själv fick kännedom om har jag jag kommit att följa dem i USA. Senare har jag hittat många fler utvandrare från Östergötland, Skåne och Småland. Men alla har inte kunnat följas på samma sätt som familjen Sällins barn.
 

Magnus avled i sep 1827 i Lilla Boda vid 67 års ålder. Medan hustrun Margareta levde i Lilla Boda till mars 1853. Hon var då 87 år gammal. De begravdes vid Kristbergs kyrka.

Gården togs först över av ett par söner för att sedan brukas av en av den äldsta dottern Wendelas dotter Gustava och hennes familj.

Ättlingar fanns sedan kvar i Lilla Boda till några år in på 1900 talet.

Lovisa Månsdotters och Anders Knuts förfäders födelseplatser i nordvästra Östergötland. Kartan är från början av 2000- talet

Lovisas mor Margareta /MajaGreta var född i Västra Nys socken liksom Margaretas närmaste förfäder.

Lovisas far Magnus var född i Godegårds socken. Hans mor Wendela kom från gården Vassholma, norr om Lilla Boda. Wendelas förfäder generationerna före levde i bla byarna Ströpla och Litzberg strax söder och sydost om Lilla Boda. På den senare platsen fanns bla en såg och en sädeskvarn. Båda vattendrivna i tillflödet till sjön Stråken. Se kartan nedan.

Sidan 2:3 i släktträdet visar de funna förfäderna.

.

B    188   Anders Johan Knuts föräldrar och deras förfäder

Anders Johans föräldrar var

377  Margareta Svensdotter  född 1 sep 1764 i Uddenäs, Ekebyborna socken och

376  Anders Sääf  född 23 dec 1763  i Karlsby, Kristbergs socken.

Margareta och Anders levde i Mosetorp (i dag Mossetorp) i Motala socken.

Anders var korpral vid Andra Lifgrenadjärregementet till häst. Han blev 1789 tilldelad soldattorp 109 på roten Säter i Motala socken och blev tilldelad soldatnamnet Sääf.

Han blev efter ett antal år utbildad korpral och titulerad ryktmästare. Jag har tolkat uppgifterna från regementets dokument som att han var placerad på kompaniets tross. Dvs den del av kompaniet som svarade för nödvändiga transporter. Och att han där svarade för att hästarna togs om hand på rätt sätt.

Han var kvar som soldat till 1811 då han tog avsked, 48 år gammal.

Han fick då 8 Riksdaler per år i pension. Under sin soldattid underhölls han och familjen av bönderna som stod för hans Rote och soldattorp.

Margareta och Anders gifte sig 1789 i samband med att Anders fick bosätta sig på soldattorpet i Mosetorp.

Soldattorpet tycks ha legat granne till den gård hans föräldrar brukade, och där han var uppväxt med sina sex syskon. Han fick sedan fyra halvsyskon till efter det han var gift. 

I Mosetorp födde Margareta två söner och två döttrar. Alla fyra växte upp i Mosetorp och bildade familjer på olika håll i kringliggande socknar.

Sonen Anders Johan var deras tredje barn född 1795 som senare gifte sig med Lovisa från Lilla Boda och bosatte sig som livgrenadjär i Hjerpetorp, Tjällmo socken.

Margaretas och Anders förfäders födelseplatser finns utritade på kartan ovan.

Anders Sääf levde till 1825 och hustrun Margareta till 1831. Båda avled i Mosetorp och begravdes troligen vid Motala kyrka.

377 Margaretas föräldrar levde i Ekebyborna, söder om sjön Boren,  liksom hennes farföräldrar. Övriga förfäder saknas det kyrkböcker om.

378 Anders föräldrar föddes i Kristbergs socken.

Modern 753 Maria kom från en smedsläkt Hane – se sid sid 2:8 i släktträdet. Dessa smeder verkade i Carlströms bruk i Kristbergs socken, dit en smed ’Hane’ i slutet av 1600-talet kom från ett bruk i Söderbärke i södra Dalarna. Släkten Hane tycks ha kommit till Sverige på 1600 talet och har sedan spritt sig till många järnbruk i landet enligt de familjer jag funnit hos andra forskare.

På Anders far 752 Jonas sida kommer förfäder från Kristbergs socken tex från byarna Ströpla, Litzkvarn och Nordkärr.

Samma platser finns bland 189 Lovisas förfäder under ungefär samma tider, se ovan.  Jag har dock inte sett att dessa båda släktgrenar av förfäderna är släkt med varandra – men jag kan inte utesluta det.

Om Karlström

Häradskarta från ca 1880 med området mellan sjöarna Stora Västern och Stråken i Kristbergs socken. Kartan norr om finns överst i avsnittet med gården Lilla Boda.

År 1682 fick Carl Sparre på Ulvåsa tillstånd att uppföra ett stångjärnsbruk på den plats som kom att kallas Karlström. Förutom järnbruk fanns här en vattendriven kvarn och en vattendriven såg. Till bruksmiljön i vid mening hör även herrgårdarna i Karlsby och Nordsjö där brukspatronerna omväxlande bodde samt de f d kolartorpen i den omgivande skogsbygden.

Vid det nedre bruket i närheten av Kvarngården fanns ett manufakturverk och en grepfabrik. Och redan i mitten av 1600-talet en vattendriven kvarn.

Nedströms Karlström fanns också en kvarn vid Litskvarn och en såg.

Åsträckan mellan sjöarna Stora Vänstern och Stråken rymde således en rikhaltig för-industriell verksamhet.

I denna del av Östergötland fanns ingen större tillgång på järnmalm vilket innebär att tackjärnet som användes i Karlström måste hämtas från andra ställen, oftast från järnmalmsfyndigheter i Närke.

Tidig vår av Carin Adler

Ser man på perioden före 1800 så flöt Motala ström fram i sin ’gamla’ fåra mellan Motala Vättern och Norrköping. Där det fanns fallhöjder utnyttjades vattenströmmen till kvarnar och enklare sågar. Där fanns också några mindre smideshammare.

Förändringen kom efter 1810 då Göta kanal började grävas. En smidesverkstad för reparation öppnades vid inloppet från Vättern och utvecklades så småningom till Motala Verkstad.

Göta kanal öppnades 1832 med de först båttransporterna mellan Söderköping vid Östersjön och Vättern med möjlighet att fortsätta till Vänern och vidare via Trollhätte-kanal till Göteborg. Dvs tvärs över Sverige.

Äldre historia om platser i Östergötland kan läsas på webben tex via länken

https://nrkphistory.wordpress.com/motalas-historia/

Naturen i socknarna inom nuvarande Motala kommun, dvs norr om sjön Boren,  finns beskriven i Motala kommuns Landskapsanalys från 2011. Den återfinns bla i mitt arkiv här.

Socknar i nordvästra Östergötland

-------------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Lovisa och Anders Johan och deras förfäder finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Månsdotter resp Knut.

Ritade släktträd där Lovisa och Anders Johan visas med sina förfäder finns i mitt arkiv för Östergötland.  Eller via länken Släktträd Östergötland.
Anders och Lovisa har där nummer 188 resp. 189.

I släktträdet i arkivet finns även Emils och Selmas barn och barnbarn visade.