Lovisa Månsdotters och Anders Johan Knuts föräldrar och deras förfäder

Förfäder i Östergötland – en sammanfattning av min mormor Selmas förfäder före 1800 och boende norr om sjön Boren.

I föregående familjeavsnitt skrev jag om Selmas morfar Ulriks föräldrar Lovisa Månsdotter och livgrenadjären  Anders Johan Knut  i Perstorp.

Här skall jag redovisa Lovisas och Anders Johans föräldrar och deras förfäder så långt tillbaks jag funnit dem under min släktforskning. I kyrkböckerna och i andra arkiv.

I mitt ritade släktträd visas de aktuella förfäderna.

Länk  Släktträd Östergötland Del 2

           

Börja längst ner på sidan 2:3  med (188) Anders Johan Knut och
(189) Lovisa Månsdotter.

Familjerna finns också i Del 1 sid 1:2, mitt på sidan.

Anm: ”Släktträd Östergötland” finns också i  Mitt arkiv för Östergötland – länk till höger.

Detaljerna om respektive familj återfinns i min släktdatabas på Rootsweb.
Lovisas familj och hennes föräldrar finns här   Länk Släktdatabasen

Anders Johans familj och hans föräldrar finns här   Länk Släktdatabasen

A   Lovisas föräldrar och deras förfäder

189  Lovisa Månsdotters föräldrar var

379  Margareta (Maja Greta) Johansdotter  född 22 dec 1765 i Lilla Rösjö, Västra Ny socken och

378  Magnus Danielsson  född 6 juli 1760 i Västra Rödja, Godegårds socken.

Margareta och Magnus gifte sig 4 nov 1787 i Västra Ny socken.

De bosatte sig på gården Lilla Boda vars drift Magnus tagit över efter sina föräldrar.

Denna gård, liksom intilliggande gårdar i Bastebol och Vassholma (Holma) tillhörde Finspångs läns härad – den nordliga delen av Östergötland med större delarna av Västra Ny, Godegård, Tjällmo, Hällestad, Vånga, Risinge och Regna socknar. Söder om låg häraderna Aska, Boberg och Gullberg som omfattade bl a Motala socken och större delen av Kristbergs socken.

Häradskarta ca 1880 med de tre gårdarna Lilla Boda, Bastebol och Vassholma. Området söder om visas på nedanstående karta.

Dessa tre gårdar tycks, efter det jag funnit, haft uppdraget från sina ägare (Godegårds och Hällestads bergsslag), att driva boskapsskötsel med tillhörande produktion av smör och ost. Avkastningen levererades till arbetarna på järnbruken i bla Godegård och Hällestad socknar.

På motsvarande sätt fick arbetarna där tillgång till olika sädesslag, råg, havre och korn, från gårdar på Östgötaslätten.

En annan verksamhet som fanns på de tre gårdarna var små vattendrivna gårdssmedjor med inriktning på spikproduktion och andra mindre järnvaror. Gårdarna använde då de små vattendrag som det finns gott om i trakten. Denna verksamhet bedrevs främst efter snösmältningen. Erforderligt järn (färdigsmidda järnstänger) fick man från bruken. Under höst och vinter skaffade man fram erforderligt timmer och träkol från skogen. På vår, sommar och höst bedrevs sädes- och köksodling till byarnas egna invånare.

Margareta födde mellan 1792 och 1810 sju barn, fem döttrar och två söner i Lilla Boda. Barnen växte upp hemma och hjälpte föräldrarna.

Lovisa var deras fjärde barn.

Flertalet barn gifte sig och bildade familjer inom socknen eller närliggande. 
Yngsta dottern Lisa gifte sig och bosatte sig strax söder om Lilla Boda. Lisa i sin tur födde dottern Sophia, som i sin tur födde sonen Gustaf August. Denne  Gustaf Gustafsson kom att gifta sig med min morfar Emils äldsta kusin Charlotta Sällin i Bänorp, Ljung socken. Henne har jag tidigare skrivit om genom att Charlottas tre yngre systrar Signe, Eleonora och Elisabeth samt brodern Hjalmar i början av 1900 talet alla utvandrade till New York och bildade familjer där. Genom att detta var de första utvandrarna i släkten jag själv fick kännedom om har jag jag kommit att följa dem i USA. Senare har jag hittat många fler utvandrare från Östergötland, Skåne och Småland. Men alla har inte kunnat följas på samma sätt som familjen Sällins barn.
 

Magnus avled i sep 1827 i Lilla Boda vid 67 års ålder. Medan hustrun Margareta levde i Lilla Boda till mars 1853. Hon var då 87 år gammal. De begravdes vid Kristbergs kyrka.

Gården togs först över av ett par söner för att sedan brukas av en av den äldsta dottern Wendelas dotter Gustava och hennes familj.

Ättlingar fanns sedan kvar i Lilla Boda till några år in på 1900 talet.

Lovisa Månsdotters och Anders Knuts förfäders födelseplatser i nordvästra Östergötland. Kartan är från början av 2000- talet

Lovisas mor Margareta /MajaGreta var född i Västra Nys socken liksom Margaretas närmaste förfäder.

Lovisas far Magnus var född i Godegårds socken. Hans mor Wendela kom från gården Vassholma, norr om Lilla Boda. Wendelas förfäder generationerna före levde i bla byarna Ströpla och Litzberg strax söder och sydost om Lilla Boda. På den senare platsen fanns bla en såg och en sädeskvarn. Båda vattendrivna i tillflödet till sjön Stråken. Se kartan nedan.

Sidan 2:3 i släktträdet visar de funna förfäderna.

.

B    188   Anders Johan Knuts föräldrar och deras förfäder

Anders Johans föräldrar var

377  Margareta Svensdotter  född 1 sep 1764 i Uddenäs, Ekebyborna socken och

376  Anders Sääf  född 23 dec 1763  i Karlsby, Kristbergs socken.

Margareta och Anders levde i Mosetorp (i dag Mossetorp) i Motala socken.

Anders var korpral vid Andra Lifgrenadjärregementet till häst. Han blev 1789 tilldelad soldattorp 109 på roten Säter i Motala socken och blev tilldelad soldatnamnet Sääf.

Han blev efter ett antal år utbildad korpral och titulerad ryktmästare. Jag har tolkat uppgifterna från regementets dokument som att han var placerad på kompaniets tross. Dvs den del av kompaniet som svarade för nödvändiga transporter. Och att han där svarade för att hästarna togs om hand på rätt sätt.

Han var kvar som soldat till 1811 då han tog avsked, 48 år gammal.

Han fick då 8 Riksdaler per år i pension. Under sin soldattid underhölls han och familjen av bönderna som stod för hans Rote och soldattorp.

Margareta och Anders gifte sig 1789 i samband med att Anders fick bosätta sig på soldattorpet i Mosetorp.

Soldattorpet tycks ha legat granne till den gård hans föräldrar brukade, och där han var uppväxt med sina sex syskon. Han fick sedan fyra halvsyskon till efter det han var gift. 

I Mosetorp födde Margareta två söner och två döttrar. Alla fyra växte upp i Mosetorp och bildade familjer på olika håll i kringliggande socknar.

Sonen Anders Johan var deras tredje barn född 1795 som senare gifte sig med Lovisa från Lilla Boda och bosatte sig som livgrenadjär i Hjerpetorp, Tjällmo socken.

Margaretas och Anders förfäders födelseplatser finns utritade på kartan ovan.

Anders Sääf levde till 1825 och hustrun Margareta till 1831. Båda avled i Mosetorp och begravdes troligen vid Motala kyrka.

377 Margaretas föräldrar levde i Ekebyborna, söder om sjön Boren,  liksom hennes farföräldrar. Övriga förfäder saknas det kyrkböcker om.

378 Anders föräldrar föddes i Kristbergs socken.

Modern 753 Maria kom från en smedsläkt Hane – se sid sid 2:8 i släktträdet. Dessa smeder verkade i Carlströms bruk i Kristbergs socken, dit en smed ’Hane’ i slutet av 1600-talet kom från ett bruk i Söderbärke i södra Dalarna. Släkten Hane tycks ha kommit till Sverige på 1600 talet och har sedan spritt sig till många järnbruk i landet enligt de familjer jag funnit hos andra forskare.

På Anders far 752 Jonas sida kommer förfäder från Kristbergs socken tex från byarna Ströpla, Litzkvarn och Nordkärr.

Samma platser finns bland 189 Lovisas förfäder under ungefär samma tider, se ovan.  Jag har dock inte sett att dessa båda släktgrenar av förfäderna är släkt med varandra – men jag kan inte utesluta det.

Om Karlström

Häradskarta från ca 1880 med området mellan sjöarna Stora Västern och Stråken i Kristbergs socken. Kartan norr om finns överst i avsnittet med gården Lilla Boda.

År 1682 fick Carl Sparre på Ulvåsa tillstånd att uppföra ett stångjärnsbruk på den plats som kom att kallas Karlström. Förutom järnbruk fanns här en vattendriven kvarn och en vattendriven såg. Till bruksmiljön i vid mening hör även herrgårdarna i Karlsby och Nordsjö där brukspatronerna omväxlande bodde samt de f d kolartorpen i den omgivande skogsbygden.

Vid det nedre bruket i närheten av Kvarngården fanns ett manufakturverk och en grepfabrik. Och redan i mitten av 1600-talet en vattendriven kvarn.

Nedströms Karlström fanns också en kvarn vid Litskvarn och en såg.

Åsträckan mellan sjöarna Stora Vänstern och Stråken rymde således en rikhaltig för-industriell verksamhet.

I denna del av Östergötland fanns ingen större tillgång på järnmalm vilket innebär att tackjärnet som användes i Karlström måste hämtas från andra ställen, oftast från järnmalmsfyndigheter i Närke.

Tidig vår av Carin Adler

Ser man på perioden före 1800 så flöt Motala ström fram i sin ’gamla’ fåra mellan Motala Vättern och Norrköping. Där det fanns fallhöjder utnyttjades vattenströmmen till kvarnar och enklare sågar. Där fanns också några mindre smideshammare.

Förändringen kom efter 1810 då Göta kanal började grävas. En smidesverkstad för reparation öppnades vid inloppet från Vättern och utvecklades så småningom till Motala Verkstad.

Göta kanal öppnades 1832 med de först båttransporterna mellan Söderköping vid Östersjön och Vättern med möjlighet att fortsätta till Vänern och vidare via Trollhätte-kanal till Göteborg. Dvs tvärs över Sverige.

Äldre historia om platser i Östergötland kan läsas på webben tex via länken

https://nrkphistory.wordpress.com/motalas-historia/

Naturen i socknarna inom nuvarande Motala kommun, dvs norr om sjön Boren,  finns beskriven i Motala kommuns Landskapsanalys från 2011. Den återfinns bla i mitt arkiv här.

Socknar i nordvästra Östergötland

-------------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Lovisa och Anders Johan och deras förfäder finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Månsdotter resp Knut.

Ritade släktträd där Lovisa och Anders Johan visas med sina förfäder finns i mitt arkiv för Östergötland.  Eller via länken Släktträd Östergötland.
Anders och Lovisa har där nummer 188 resp. 189.

I släktträdet i arkivet finns även Emils och Selmas barn och barnbarn visade.