Lovisa Månsdotter och Anders Johan Knut i Hjerpetorp, Tjällmo

Min mormor Selmas morfar Daniel Ulriks föräldrar
Lovisa Månsdotter och Anders Johan Knut  

Förfäder i Östergötland

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböckerna och i andra arkiv.

----------------------

Min mormor Selmas morfar Daniel Ulrik Anderssons föräldrar var
Lovisa Månsdotter född den 30 maj 1799 i Lilla Boda, Kristbergs socken

och 

Anders Johan Knut född Sääf den 24 november 1795 i Mostorp, Motala socken.

Daniel Ulrik var föräldrarnas fjärde barn och född den 11 december 1829 i Hjerpetorp i Tjällmo socken.

Modern Lovisas föräldrar var Margareta ’Maja Greta’ Jonsdotter 1765-1853  och Magnus Danielsson 1760-1827 som bodde i Lilla Boda, Kristbergs socken. Lovisa var deras fjärde barn.

Lovisa växte upp hemma i Lilla Boda i Kristbergs socken där huvudsysselsättningen var boskapsuppfödning med tillhörande smör och osttillverkning. 

Fadern Anders Johans föräldrar var Margareta Svensdotter  1764-1831 och Anders Sääf  1763-1825.  Fadern var Lifgrenadjär och familjen bodde i Mostorp (i dag Mossetorp) i Motala socken.

 Anders var deras tredje barn och växte upp hemma.

Lovisa och Anders växte således upp i småbrukarfamiljer på mindre gårdar med för den tiden sedvanlig odling och boskapsskötsel.

Lovisa och Anders gifte sig i Lilla Boda, Kristbergs socken i maj 1820.

De bosatte sig först i Mostorp, Motala socken hos Anders föräldrar men flyttar redan i början av 1821 till Lilla Boda och Lovisas föräldrar. Där första sonen Per Magnus också föds.

Anders fick före giftet soldatutbildning på Lifgrenadjärregementet på Malmslätt och uttryckte där önskemål om att bli Lifgrenadjär.

Den 10 dec 1821 blev han antagen som fotsoldat på Perstorps rote i Tjällmo socken. Och i början av 1922 flyttade Anders, Lovisa och sonen Peter dit.

Soldattorpet hade namnet Hjerpetorp och nr 124 i regementets förteckning. Perstorps ägor låg/ligger i sydöstra delen av socknen vid gränsen till Kristbergs socken. Se kartorna nedan.

Anders blev också tilldelad ett nytt soldatnamn ”Knut”.

Karta över Perstorps by i sydöstra Tjällmo socken  ca 1762. Soldattorpet nr 124 Hjerpetorp och dess odlingsmark ligger omedelbart öster om byn - de små gula åker och ängstomterna. Torpet Fridensberg byggdes strax söder om soldattorpet.

 

Soldattorpet tillhörde Vreta Kompani inom 4de Kungliga Första Livgrenadjärregementet, ett infanteriregemente till fots. 

(Andra Livgrenadjärregementet var ett regemente till häst). 

Soldaterna kallades Lifgrenadjär såväl i de militära som kyrkliga förteckningarna. Och så livet ut.

Regementet hade sk generalmönstring vart tredje år, dvs man samlade alla soldaterna, som inte var ute på uppdrag, på en plats för gemensamma övningar liksom för att kontrollera soldaternas hälsa liksom deras och regementets utrustning. 1822 hölls mönstringen i Norrköping men de flesta hölls därefter på Malmens exercisplats väster om Linköping (i dag 2015 ett flygfält och en stor helikopterbas).

Mellan generalmönstringarna hade kompaniet regelbundna övningar, ibland tillsammans med andra av de två regementenas kompanier. 

Dessa övningar låg alltid på tider som inte störde jordbrukets sådd och skördetider.

Eftersom Sverige inte varit inblandad i något krig efter 1814 var Anders under sina trettio år (1822-1852) som soldat - som det verkar - inte ute på några längre uppdrag med regementet.

Vid generalmönstringen 25 juni 1852 fick Anders avsked på grund av ålderdom, 57 år gammal.

I mönstringsrapporten står "Blev såsom, enligt läkarattest, av ålderdomsvaghet bedömd som otjänstbar för afvsked med anmälan till underhåll och ansedd att hafva tjänat väl."  

Han fick därefter12 riksdaler per år i pension.

Myntsystemet var 1 Riksdaler = 48 shilling = 48*12 öre fram till 1855.

1855 blev 1 Riksdaler = 100 öre och 1877 infördes  kronan = 100 öre.

Under de trettio år Anders var soldat fick han betalning av Perstorps rotes bönder med en viss mängd säd mm samt bränsle. Rotebönderna var också ansvarig för att soldattorpet hölls i stånd och odlades/sköttes under den tid Anders var hemifrån med regementet och att soldatfamiljen inte led nöd. De var del av byns gemenskap.

Regementet kontrollerade också regelbundet att rotebönderna hanterade soldatfamiljen på rätt sätt.

Till Hjerpetorp hörde odlingsbar mark och betesmark för några husdjur, ko, får, gris, höns. 

En karta från 1760-talet visar på ett antal odlingslotter som tillhörde soldattorpet. I stort var nog inte odlingsmarken mycket större på Anders tid under första halvan av 1800-talet. Viss nyodling skedde dock när torpet Fridensberg uppfördes som 'pensionärsbostad'.

I Hjerpetorp födde Lovisa sju barn där de två sista var döttrar. En son avled 10 år gammal. Barnen växte upp hemma och hjälpte till med försörjningen. Några började tjäna på andra gårdar i närheten.

Efter Anders pensioneringen 1852 fick familjen flytta över till torpet Fridensberg, några hundra meter söderut.

Troligen hade detta torp byggts upp av familjen själv men det var rotens skyldighet att ge familjen ny bostad efter pensioneringen. En ny soldat flyttade direkt in på Hjerpetorp och bildade familj.

Bostaden i Fridensberg delade de sedan så länge de levde med något eller några barn och med en av barnens familjer. Sonen Carl Gustaf med sin hustru bodde i Fridensberg fram till 1908 då de fick flytta till ålderdomshemmet. Torpet revs då.

Anders avled i november 1856, 60 år gammal och begravdes på Tjällmo kyrkogård.

Lovisa levde till oktober 1869. Hon blev 70 år.

Barnens historia och deras familjer beskrivs mer nedan.

Södra Tjällmo socken och gränsande del av Kristbergs socken. Perstorp ligger i mitten av kartan från ca 1880. Området ligger i dag inom norra delen av det militära övningsfältet Kvarn.

 

Barnen

Lovisas och Anders barn   2 döttrar och 5 söner

Per Magnus  föddes den 26 nov 1847 i Lilla Boda, Kristbergs socken.

Per växte upp hemma i Hjerpetorp  men började tidigt arbeta på andra gårdar.

Per gifte sig 1847 i Tjällmo med Ulrika Carlsdotter född 1824 i Tjällmo.

Ulla födde redan i november deras första dotter i Lilla Boda, Kristberg.

Det var hos Pers morföräldrar där han då arbetat några år.

De flyttade snart tillbaks till Tjällmo och bodde sedan på flera gårdar fram tills de som äldre bosatte sig på torpet Hyttefall under Labbetorp.

Anm. Hyttefallet låg/ligger granne med Sliparhyttan som jag skrev om i ett tidigare avsnitt. Och där Pers bror Daniel Ulriks hustru Charlottas mor föddes och levde i början av 1800 talet. Dvs min mormor Selmas mormors mor.

Ulrika födde under 20 år 5 döttrar och 3 söner. Tre av döttrarna dog unga.

Sonen Carl August med sin familj utvandrade 1891 till Nord Amerika från Kristinehamn via Kristiania. Han arbetade då som mjölnare.

Detsamma gjorde sonen Axel Ulrik 1882, 27 år gammal. Han återvände dock till Tjällmo i december 1910, dvs efter 28 år. Han hade då mist sin ena arm.

Han bodde sedan livet ut hos brodern Per Hilarius och dennes hustru Ida.

Dottern Anna Lovisa bodde med sin familj i Ängstugan – omedelbart öster om  Fridensberg – från 1892. Dvs inte långt från föräldrarna.

Per Magnus avled i nov 1886 och hustrun Ulrika i aug 1898. Båda i Hyttefall och är begravda vid Tjällmo kyrka.

Deras son Per Hillarius bodde med sin hustru Ida hos dem i Hyttefall de sista åren.

Johan Fredrik  föddes den 2 januari 1824 i Hjerpetorp i Tjällmo socken.

Efter att ha arbetat på olika gårdar gifte han sig 1856 med Karolina Vilhelmina f.1835 i Iskallebol.

De bosatte sig på hennes föräldrars gård i Iskallebol by i Tjällmo.

Karolina födde fyra döttrar och en son men den första dottern avled 8 år gammal. Övriga barn växte upp hemma.

Två barn, dottern Anna Lovisa utvandrade 1884 till Nord Amerika och sonen Johan Oscar det samma 1890, bara 17 år gammal. Kanske till systern i USA?

De två övriga systrarna gifte sig med bönder i Mariestadstrakten.

Till Mariestad flyttade också hustrun, efter det Johan Fredrik avlidit i feb 1900 i Iskallebol, och bodde hos en av döttrarna tills hon avled där i juni 1916.

Carl Gustav  föddes den 10 augusti 1826 i Hjerpetorp i Tjällmo socken.

Han växte upp hemma för att senare arbeta på olika gårdar.

Han gifte sig 1863 med änkan Maja Stina Carlsdotter f.1827 i Godegård.

Hon hade en dotter från första äktenskapet och födde sedan tre döttrar och en son.

De bosatte sig först på ett torp vid Labbetorp men flyttade 1869 till hans mor på Fridensberg efter det hans syster Johanna Sofia hade avlidit. Modern avlider senare under året.

Carl Gustav och Maja Stina bodde sedan i Fridensberg  tills de 1908 fick flytta till ålderdomshemmet i Tjällmo. De avled båda där jan-feb 1915 och är begravda vid Tjällmo kyrka.

Deras barn växte upp hemma. Yngsta dottern Lovisa Mathilda bodde hemma i Fridensberg till dess hon avled 1905. Medan övriga tre barn gifte sig och bosatte sig på olika håll.

Som grannar hade de från 1892 Carl Gustafs bror Per Magnus dotter Anna Lovisa med familj i Ängstugan strax öster om Fridensberg.

Daniel Ulrik  föddes den 11 december 1829 i Hjerpetorp i Tjällmo socken.

Ulrik växte upp hemma och gifte sig i sep 1852 med Charlotta Johansdotter som då arbetade på en gård i Smedsbol, Tjällmo.

De bosatte sig hemma hos hans föräldrar i Fridensberg och skötte jordbruket.

Där föddes också de tre första barnen, två tvillingdöttrar och en tredje dotter. En av tvillingarna och den tredje dottern avled dock inom ett antal månader.

Den andra tvillingdottern, Augusta Ulrika, blev sedermera mor till min mormor Selma.

Efter det Ulriks far avlidit flyttade de 1857 med dottern Augusta Ulrika till Sibborp i Ljungs socken. Och där föddes sönerna Anders Fredrik f.1858 och Adolf f.1863.

Under tiden i Sibborp blir Ulrik invald i sockenrådet i Ljungs socken, dvs han blir nämndeman.

1870 flyttar familjen vidare några km norrut till en gård i Djupsjö för att 1883 flytta till gården Skallorp strax norr om ’min släktby’ Bänorp.

Sonen Anders Fredrik som växte upp hemma utvandrade 1882 till Iowa i USA och följdes 1887 av brodern Adolf.

Att båda sönerna först bodde i Iowa kunde jag snart förstå men hittade inget i de amerikanska registren. Men så, när jag skrev detta inlägg, hittade jag moderns bouppteckning från 1903 och där stod Anders Fredrik nämnd men inte Adolf. Och efternamnet var Lindstrom!

Med detta hittade jag Anders Fredriks familj i Iowa och hans fru Minnie med tre barn! Brodern Adolf hade tydligen avlidit innan 1903.

Anders Fredrik levde till före 1905 medan hans hustru avled 1906 i Iowa. Enligt folkräkningarna i Iowa arbetade de på olika lantgårdar inte långt från det område dit många Ljung-bor utvandrade på 1870 o 1880 talen. Och som jag skrivit om i tidigare avsnitt. Något som visar att reseagenterna som verkade i Ljung vid denna tid var inriktade på resor till Iowa.

Anna Lotta – Charlotta - avled i mars 1903 i torpet Fredriksberg på Bänorps östra ägor.  78 år gamma.

Ulrik avled i okt 1916 på ålderdomshemmet Ekhult nere vid Ljung-sjön. 87 år gammal. Båda begravdes vid Ljungs kyrka.

I ett tidigare inlägg  20 mars 2012   länk    har jag beskrivit familjens historia.

Anders August  föddes den 26 sep 1832 i Hjerpetorpet, Tjällmo socken

                               men avled där redan som 10 åring i oktober 1842.

Johanna Sofia  föddes den 3 oktober 1836 i Hjerpetorp , Tjällmo socken

Hon växte upp hemma och arbetade på några intilliggande gårdar tills hon i december 1861 gifte sig med Per Johan Eriksson f.1835 i Tjällmo socken.

De bosatte sig hemma hos hennes mor i torpet Fridensberg.

Johanna födde där två söner som båda avled vid tre års ålder.

Johanna Sofia själv avled redan i oktober 1868 i en drunkningsolycka i en intilliggande å.

Maken Per flyttade och gifte efter något år om sig med Anna Lena Gustafsdotter från Stjärnorps socken. Anna Lena födde tre söner.

Per avled i juni 1916 och Anna Lena okt 1924. Båda i Tjällmo.

Mathilda  föddes den 12 juni 1842 i Hjerpetorp i Tjällmo socken.

Hon växte upp hemma och arbetade sedan några år på gårdar i närheten.

Hon träffade Anders Peter Eriksson f.1830 i Tjällmo och de gifte sig 1 dec 1863. De tog sedan anställning på olika gårdar i Hällestads socken.

Mathilda födde under dessa år två döttrar och en son.

De beslöt sedan att som många andra utvandra till Nord Amerika.

Familjen Eriksson lämnade Hällestads socken i maj 1880 och reste via Göteborg till Amerika.

Var i Amerika de kom att bosätta sig har jag inte hittills kunnat finna någon uppgift om.

 -----------

Jag har kunnat konstatera att flera av barnen kom att bo nära varandra. De barn som bosatte sig i eller nära hemmet i Hjerpetorp/Fridensberg kom att kunna ha nära kontakt med varandra. Vägen söderut från Labbetorp gick exv förbi Hyttefall, där Per Magnus med familj bodde, via Bohyttan och förbi Djupsjö och Sibborp, där Daniel Ulrik med familj bodde, ner till Ljungs kyrka. Och Johan Fredriks familj i Iskallebol var det inte långt till.

Skolundervisning

Under åren barnen växte upp hemma beslöt riksdagen 1842 om införande av den allmänna folkskolan. Och en skola byggdes i närheten av Labbetorp redan något år senare. Om barnen hann få utbildning i denna skola är oklart. Men utbildning i läsning och skrivning fick de säkerligen hemma genom faderns försorg. Genom att han var uppväxt i en soldatfamilj och själv var soldat (livgrenadjär) hade han fått utbildning hemma och under uppväxten.

Barnbarnen lär dock ha fått en grundutbildning i något av de tre skolhusen i Tjällmo (Eller i den socken de kom att växa upp i.) Under de första åren var dock skoltiden endast några år lång. Och det var endast det mest grundläggande man blev undervisad i.

Sedan vet vi ju i dag att lärdom måste underhållas. Dvs man måste genom åren ’praktisera’ sina kunskaper i läsning och skrivning. Tror mig ha förstått att detta var förunnat endast ett fåtal. De böcker man vid denna tid har haft hemma var enbart en psalmbok och en postilla/enkel bibel. Enligt vad tillgängliga bouppteckningar berättar.

Av barnen jag skrivit om ovan är det bara Daniel Ulrik, min mormor Selmas morfar, som med säkerhet fick praktik genom att han under ett antal år var vald till nämndeman i Ljungs socken.

Och han var också den som kunde föra sina kunskaper vidare till sina barn. Övriga barn höll enbart på med jord- och skogsbruk.

Familjernas försörjning

Det barnen arbetade med i sina familjer var – vad jag förstått – helt kopplade till jordbruk och boskapsskötsel med inslag av skogsbruk i intilliggande skogar. Kanske kunde man i något fall avyttra de produkter man själv producerade för att få kontanta pengar. Kanske också utföra arbete åt andra. Huvuddelen av det man odlade gick till det egna hushållet. (Min tolkning av vad jag läst.)

Förändring i bostäderna

När det gäller bostäderna så levde Lovisa och Anders före det man installerade järnspisar i köken. Oklart om torpet Fridensberg fick en järnspis när torpet byggdes i mitten av 1800-talet, men sådan installerades troligen senare. Däremot kom barnen med familjer att få det och kanske också järnkaminer i något rum.

Hustrurna i dessa familjer fick således uppleva nymodigheten och börja laga mat på lite annorlunda sätt. Även om nu maträtterna i mycket var de samma. 

Med spisarna följde att man också skaffade oljelampor för att få arbetsbelysning på kvällarna och under den mörka årstiden. På den öppna spisens tid kom denna från brasan eller från trästickor.

Järnspis från 1800 talets slut

Sammanlagt fick Lovisa och Anders 25 barnbarn där 19 blev vuxna. Alla barnbarnen fick de dock inte träffa.

Nio av barnbarnen kom att utvandra till Nord Amerika. Alla dessa amerikaresenärer har jag ännu inte försökt efterforska. Några kom dock att bosätta sig i Iowa och kanske fler med dem. Flera av de reseagenter som verkade i trakten sålde biljetter just till denna delstat.

Kartan visar var i USA svenskarna bosatte sig när de först anlände från Sverige

-------------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger.

Uppgifter om Lovisa, Anders Johan och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Månsdotter resp Knut   Länk .

Ritade släktträd där Lovisa och Anders Johan visas med sina förfäder finns i mitt arkiv för Östergötland   och via länken.

Anders Johan och Lovisa har där nummer 188 resp. 189.  Sid 1:2  och  2:3  

I släktträdet finns även morfar Emils och mormor  Selmas barn och barnbarn visade.