God Jul och Gott Nytt År

                                  Gott Nytt År

Happy Holidays
                                     Rune  
 

Kirstina Nilsdotter och Per Nilsson i Tjustorp

Förfäder och släkt i Skåne.

Uppgifterna i denna beskrivning har jag funnit under min släktforskning, i kyrkböckerna och i olika arkiv. Några av uppgifterna från 1900-talet är mina egna minnen.

Min farfar Teodors farmor Sissas föräldrar var

Kirstina Nilsdotter  som föddes den 3 mars 1779 i Tjustorps by, Smedstorps socken

och

Per Nilsson  som föddes den 5 maj 1778 i Tjustorps by, Smedstorps socken.

Sissa var deras yngsta barn f.1818 i Tjustorps by nr 17. Där också Sissas  syskon föddes och växte upp.

Modern Kirstina Nilsdotters föräldrar var 

Sissa Svensdotter  1746–1818  och Nils Andersson 1737-1809.

Familjen bodde i Tjustorps by på gården nr 3 i den östra delen av byn.

Sissa födde fem barn där Kirstina var det första. Av de övriga var två döttrar och två söner.

Fadern Per Nilssons föräldrar var

Kirstina Hansdotter 1756-1788 och Nils Pehrsson 1730-1800.

Familjerna bodde på Tjustorp nr 17 en gård i västra delen av byn som var modern Kirstinas föräldragård.

Kirstina födde tre barn innan hon avled 1788, 33 år gammal. Per var det första.

Fadern gifte 1790 om sig med Karna Nilsdotter 1739-1800.

Såväl Kirstina som Per växte upp i Tjustorps by fram till de gifte sig år 1800.

De bosatte sig på nr 17, dvs Pers föräldragård.

Under Kirstinas och Pers tid, liksom föräldrarnas, var Tjustorp en oskiftad by, dvs de brukade byns mark i samverkan med övriga bönder i byn.  

Tjustorps bys marker omfattade hela södra delen av Smedstorps socken – i stort allt som i dag ligger söder om järnvägen. Byn – dvs alla gårdarna – låg längs vägen mot Östra Ingelstad med början vid vägkorset söder om dagens samhälle.

Tjustorps by i början av 1800-talet

1804, dvs strax efter det Per och Kirstina gift sig - genomfördes ett sk Storskifte som gav varje bonde i byn ett mindre antal odlingsytor. Från att varje bonde haft ett flertal avlånga och smala odlingslotter i varje Vång – det fanns sex olika stora - fick nu bönderna en sammanhållen odlingslott per Vång.

Bönderna blev på detta sätt mindre beroende av övriga bönder när marken skulle bearbetas men bönderna måste dock komma överens om vilken Vång som under året skulle ligga i träda och fungera som betesmark för byns kreatur. Troligen också vilken säd eller ärtväxt som skulle odlas på vångarna.

Den slutliga uppdelningen av byn, i ett markområde per gård, gjordes vid Enskiftet 1834 – dvs efter det Per och Kristina avlidit och sonen Nils – dvs brodern till Teodors farmor Sissa - tagit över gården nr 17.

Kirstina födde sex barn, tre söner och tre döttrar, där dock två söner avled som spädbarn. Sissa var det yngsta f.1818.

Kirstina  avled den 30 maj 1821, 42 år gammal på Tjustorp nr 17.

Per  avled den 9 dec 1825, 47 år, vid landsvägen mellan Onslunda och Tunby.

Båda begravdes på Smedstorps kyrkogård.

Sonen Nils, som var 20 år gammal när fadern avlider, tar över driften av gården. De tre döttrarna Elna, Kierstina och Sissa var då 18, 15 resp. 7 år.

Enligt bouppteckningen i dec 1825 efter Per fanns på gården 6 hästar med ett föl, 1 par oxar, 5 kor och en kalv, 3 får, 6 grisar och 1 gås.

I bouppteckningen redovisas ingen säd, men sådan fanns säkert. Dels för föda åt människor och djur dels för vårsådden. Höstsådden var ju redan gjord. Eftersom det var vinter fanns inga levande höns på gården. 

Skolhuset i Tjustorp och en bild på hur det kunde se ut i en skolsal i slutet på 1800 talet.
Båda bilderna är tecknade i början av 1900 talet av konstnären Frans Lindberg i Smedstorp.

Varje by inom Smedstorps socken hade en skola från tidigt 1800 tal.

Redan på 1700-talet fanns skolutbildning i Smedstorp. Denna ordnades främst för de soldater/ryttare som tillhörde det förband som ägarna av Smedstorps Säteri och Tunbyholm hade åtagit sig att hålla mot skattefrihet. Troligen kunde barnen i byarna också få utbildning om föräldrarna önskade det och betalde läraren, kanske en utbildad soldat som lämnat aktiv tjänst.

Barnen    och några av barnbarnen och deras barn

Alla barnen födde Kierstina i Tjustorps by nr 17 där de också växte upp.

Nils  född 17 oktober 1802 men avled redan den 26 oktober, 9 dagar gammal.

Nils  född 20 oktober 1804.

Efter fadern Pers död 1825 fick Nils ansvar för gården endast 20 år gammal.   

Nils gifte sig 1830 med Karna Andersdotter f.1811, dotter till smeden Anders Lindgren och Marna Brock på Smedstorps gård.

Karna födde åtta barn, fyra söner och fyra döttrar. Tre av barnen dog unga.
En son Mårten utvandrade 1879 till NordAmerika.

Nils familj bor på föräldragården Tjustorp nr 17 och brukar tillhörande mark.

Tjustorps by brukades fram till 1834, då Laga skifte ägde rum, i samverkan mellan bönderna i byn.

I Laga skiftet tilldelas Nils Pehrsson ett sammanhållet landområde på ca 17 hektar i västra delen av byn, vid gränsen till norra delen av Östra Ingelstad socken. Markområdet låg såväl söder som norr om landsvägen. Nils fick också flytta ut – dvs han fick bygga en ny gård på det nya området söder om landsvägen. Gården blev således den västligaste före Ö Ingelstad. Gårdsnumret blev fortsatt nr 17 medan marken numrerades 9:5 och 16/17:3.

De närliggande landområdena - öster om Nils - tilldelades vid skiftet Nils farbror Hans Nilsson f.1782. Hans nya gård fick också nr 17, dvs den låg i anslutning till Nils Perssons. Hans odlingsmark fick nummer 9:6 och 16/17:4.
Öster därom låg gården nr 16. Denna tilldelades Nils mor Kirstinas kusin Bengt Henricsson f.1778. Hans odlingsmark hade nummer 16/17:2  och 18:1. Ytterligare några släktingar var ägare av gårdar och mark i Tjustorp.

Nils hustru Karna Andersdotter avlider i nov 1870, 59 år gammal medan
Nils avlider i augusti 1879, 75 år. De begravs på Smedstorps kyrkogård.

Lite om Nils och Karnas barn och Gården nr 17.

Det slutliga arvskiftet efter Nils och Karna sker först 1890 i en hemmansklyvning där nr 17 delas upp mellan deras fyra efterlevande barn.

Nils och Karnas son Anders f.1832 bor hemma och tar över gården nr 17. Han driver den fram till sin död 1886. Anders förblir ogift men har anställda drängar och pigor som hjälp.  
En del av marken brukades troligen av hans syster Marias familj. 
Maria bor vid  Smedstorps Gård här maken Gustaf Lundgren är ladugårdsfogde.
Detta framgår av en sk hemmansklyvning 1880 där gårdens mark delas upp mellan Anders och Maria.

Efter det Maria avlidit i nov 1885 och Anders i april 1886 flyttar Marias make Gustaf Lundgren med sina och Marias sex barn till nr 17 och driver denna vidare. Han gifter sig samtidigt med en änka Maria Pedersen från byn men som var född 1851 i Danmark. Maria har fyra barn från tidigare gifte i Tjustorp. 
Maria och Gustaf får 1892 en son.

1890 sker arvskiftet efter Nils Persson och Karna Andersdotter genom en hemmansklyvning där nr 17 delas upp mellan de då levande barnen och barnbarnen. Dvs efter Anders, Maria och deras syskon.

Gustaf Lundgren driver större delen av gården vidare men blir återigen änkling 1902. Han flyttar 1906 till sin dotter Anna Maria i Gårdlösa och släktens ägande av Tjustorp nr 17 avvecklas genom att de olika delarna efter arvskiftet 1890 säljs till olika ’småbrukare’.

Gården nr 17s marker ligger inte långt från min farfar Teodors och farmor Annas gård i Östra Ingelstad - på kartan nr 1:2D.

Teodors och Annas gård 1:2D till vänster och Tjustorp nr 17 till höger. Karta ca 1925

Elna  född 26 september 1807

Hon växte upp hemma i byn och gifte sig 1839 med Anders Erlandsson f.1808 i Lunnarps by, Kverrestads socken.

De bosatte sig på hans föräldragård i Lunnarp.

Där födde Elna tre döttrar där dock den yngsta avled i späd ålder.

Elna avled redan den 8 januari 1837, 29 år gammal.

Maken Anders gifte året efter om sig med  Elna Mårtensdotter f.1814 som blev döttrarnas, 4 och 7 år gamla, fostermor.

I familjen föddes sedan ytterligare 6 barn där dock två avled i späd ålder.

Kierstina  född 11 december 1810

Hon växte upp hemma i byn och gifte sig 1829 med Per Henricsson f.1800 i Östra Ingelstad.

Ö Ingelstad nr 21 vid enskiftet 1826 och ca 1920

De bosatte sig på hans föräldragård Östra Ingelstad nr 21, en gård mitt emot kyrkan.

Deras odlingsmark låg längs ’Hammenhögsvägen’. Denna mark delades redan under mitten av 1800 talet upp i mindre tomter där hus byggdes bla ett skolhus och ett med smedja. – Kanske något av dagens hus innehåller någon del från de första husen?

Kierstina födde de första åren två söner och en dotter. Den yngste sonen avled dock i späd ålder.

Maken Per Henricsson avled redan i februari 1837, 36 år gammal.

Kierstina gifte året efter om sig med Per Ericsson f.1813 i Östra Ingelstad.

Med honom födde Kierstina ytterligare fyra barn, en son och tre döttrar.

Andre maken Per Eriksson avled i maj 1869, 55 år gammal och
Kierstina Pehrsdotter avled i dec 1884, 74 år gammal. Båda begravdes på kyrkogården i Östra Ingelstad.

Några av Kierstinas barn och deras familjer bodde kvar på olika gårdar inom nr 21 till en bit in på 1900 talet.

Om Kierstinas dotter Hanna

En av Kierstinas döttrar, Hanna f.1835 i det första äktenskapet, gifte sig 1868 i Östra Ingelstad med Måns Jönsson f.1847 i Östra Herrestad.

De bosatte sig på en av gårdarna som låg på de norra ägorna till Ö Ingelstad nr 1. På den gård som från 1923 skulle bli min farfar Teodors och farmor Annas gård! 
Detta var Måns Jönssons föräldrahem där de bott sedan 1856 efter att ha flyttat från Östra Herrestad där Måns var född.

 

Östra Ingelstad 1:2D    Bilden från ca 1960

Dottern Hanna födde fyra barn, två söner och två döttrar.

Barnen växte upp hemma och hjälpte föräldrarna med jordbruket.
Den äldste sonen Nils tog över gården när föräldrarna blev äldre. 

Modern Hanna avled 1895, 60 år gammal, strax efter det dottern Marie avlidit 21 år gammal.
Fadern Måns avled i dec 1918, 71 år gammal, efter att han från 1905 bott i ett av husen på Ö Ingelstad nr 21 tillsammans med dottern Kierstin.

Dottern Kierstin flyttade efter det fadern avlidit till brodern Nils på nr 1:2D.
De fortsatte att bruka gården fram till dess Nils avled. Ingen av dem gifte sig.   

Sonen Nils avled i oktober 1922, 52 år. 

Eftersom Kierstin inte kunde driva gården vidare såldes den. Och det blev min farfar Teodor och farmor Anna som köpte gården via Teodors far Lasses förmedling.

Dottern Kierstin Månsson flyttade efter försäljningen in till Östra Ingelstads by och bodde där fram till sin död i januari 1936, 59 år gammal.

Hannas yngste son Anders utbildade sig i Lund till folkskollärare och flyttade 1904 till Karlskrona. Han tog samtidigt efternamnet Regnell. 
Han gifte sig 1912 med Ruth Andersdotter f.1887. De fick en dotter Maria 1913-1940. 
Hustrun Ruth avled redan 1930.

Anders arbetade som lärare i Karlskrona fram till han pensionerades.

Anders Regnell avled i Karlskrona i juni 1960 men begravdes på Östra Ingelstads kyrkogård. 

Jag och mina föräldrar bodde i Karlskrona från 1950. 

Mina föräldrar träffade där, under 1950 talet, regelbundet Anders Regnell på hans pensionärshem eller hemma hos oss.

Det är först nu när jag släktforskat som jag har förstått att Anders var född och växte upp på 'Teodors och Annas gård'. Och att Anders var syssling (2a kusin) med Teodor, liksom Anders syskon.  Deras mormor Kierstina och Teodors farmor Sissa var ju systrar från Tjustorp nr 17. 
Teodors far Lasse var således kusin med Anders mor Hanna.  
Jag minns att det var viktigt att Teodor fick träffa Anders när farfar och farmor var på besök i Karlskrona.

Teodor och Anna Larsson, Anders Regnell, Märta och Gunnar Larsson.
Farfar och Farmor på besök i Karlskrona i maj 1954

Åter till Kierstinas och Pers barn

Anders  född 16 april 1816  men avled 19 januari 1817, 9 månader gammal.

Sissa – min farfar Teodors farmor -  född 6 januari 1818.

Sissa växte upp hemma på Tjustorp nr 17 men flyttade 1836 till Ullstorp socken och arbetade som piga hos en av sina kusiner Ingar Mårtensdotter.

1839 gifte hon sig i Ullstorp med änklingen Per Larsson f.1798 i Övraby. De bosatte sig på Ullstorp nr 6.

Per hade från sitt första äktenskap en son Mårten som senare gifter sig och flyttar 1874 till Bornholm med sin familj.

Sissa Persdotter ca 1889

Sissa föder nio barn, fem söner och fyra döttrar. En dotter avlider dock några månader gammal.

En av sönerna var min farfar Teodors far Lasse Persson Larsson.

Maken Per avlider i dec 1858, 60 år gammal.

Några av sönerna och döttrarna, främst äldste sonen Per, driver gården vidare.

Av barnen kommer tre söner och en dotter med sina familjer att utvandra till NordAmerika under slutet av 1800-talet. Några av familjerna har kunnat följas till sina adresser i Amerika, i bla delstaterna Illinois och nordvästra New York.

Sissa avlider i mars 1894 i Ullstorp, 76 år gammal.

Jag har i ett tidigare avsnitt skrivit om Sissa, maken Per och deras barn.

Släktingar till farfar Teodor och farmor Anna

Släktforskningen visar att såväl Teodor som Anna hade flera släktingar boende i Östra Ingelstad och grannsocknen Smedstorp under den tid de själva bodde i Östra Ingelstad.

Teodors närmaste släktingar var sysslingar (2a kusiner) medan Anna hade en systerson Per som bodde i byn. Dennes mor, Annas syster Elna, bodde senare i Östra Ingelstad, men då fanns Anna i Tomelilla.

Teodors släktingar fanns såväl på modern Bengtas som på fadern Lasses sida.

 -------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Kierstina, Per och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Nilsson el Nilsdotter.

Ritade släktträd för dottersonen  Teodor och makan Anna, mina farföräldrar, och deras förfäder finns i mitt arkiv för Skåne.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp 21.  Kirstina  och Per har nr 163 resp 162.

Hanna Svensdotter och Jöns Nilsson och deras förfäder i Östra Ingelstad

Förfäder och släkt i Skåne.

Uppgifterna i denna beskrivning har jag funnit under min släktforskning. I kyrkböcker och mantalslängder/skattelängden samt i olika arkiv.

Min farfar Teodors morfar Nils föräldrar var

Hanna Svensdotter  som föddes den 6 juni 1796 i Fågeltofta socken  

och

Jöns Nilsson  som föddes den 29 juni 1783 i Östra Ingelstads socken.

Nils var deras andra barn f.1819 och den äldste sonen som växte upp eftersom den förste sonen avled året tidigare knappt en månad gammal.

Eftersom jag enbart funnit några förfäder till Jöns utöver Hannas och Jöns föräldrar innehåller detta avsnitt även de funna förfädernas historia.

En orsak till bristen på information är bla en kyrkobrand i Östra Ingelstad 1806 där kyrkböckerna brann upp. Mantalslängden/Skattelängden för åren 1743-1799 som finns kvar ger dock några uppgifter, liksom några bouppteckningar.

Hanna Svensdotters föräldrar var 331 Anna Bengtsdotter 1756-1822  och 330 Sven Månsson 1756-1825. Familjen bodde i olika byar i sydöstra Skåne. Först i Fågeltofta sedan i Lövestad och Östra Vemmerlöv.

När Hanna gifte sig 1817 i Östra Ingelstad följde de med dit och bosatte sig på gården nr 8 i byn.

Hanna föddes 1796 på gården Månslunda nr 3 i Fågeltofta socken. Där föddes också hennes bröder.

Månslunda by i Fågeltofta socken omkr 1800. Gården nr 3 ligger i sydvästra hörnet av byn.

Jöns Nilssons föräldrar var 165 Hanna Jackobsdotter 1749-1797 och 328 Nils Stångesson d.1785. Familjen bodde i Östra Ingelstads by på gården nr 17 där Jöns och hans syskon således föddes.

När fadern Nils Stångesson avled 1785, Jöns var då två år, gifte sig modern med Hans Andersson d.1805. När modern dog 1797 var Jöns 14 år gammal.

Gården nr 17 ägdes från början av Ingelstads Kungs Gård men fick 1761 köpas av modern Hannas föräldrar. Gården blev sedan en ’familjegård’ som brukades samfällt av syskonen i olika familjeled.

Jöns kom därför att delta i arbetet på gården tillsammans med syskonen och bla  moderns yngre bror Jöran Jacobsson d.1812.

När brodern Stånge avled 1816 blev Jöns ansvarig ’skatteägare’. Men flera av syskonen bodde och arbetade fortsatt på gården.

Om Östra Ingelstads by

(Denna beskrivning finns också i det tidigare avsnittet om sonen Nils och hans familj.)

Vid storskiftet 1786 finns på kartan benämningen Ingelstads Kungs Gård och By.

Gården var en av de gårdar Sverige fick i betalning av danskarna för ön Bornholm när ön 1660 återgick i dansk ägo efter att ön och Skåne blivit svenskt vid freden 1658.

Östra Ingelstad by under 1700 talet och början av 1800-talet

Denna karta från 1786 och den vid enskiftet 1825 är i stort den samma.

Alla gårdarna låg samlade i byn med odlingsmarken runt om. I byn fanns 1825 drygt 20 numrerade gårdar. I drygt 13 av dessa bodde skattebetande bönder med tillhörande odlingsmark. Övriga hus var sk gatehus där hantverkare, äldre personer samt bönder knutna till Kungsgården bodde.

Hela byn ägdes fram till 1761 av Ingelstads Kungs Gård.  Arrendatorerna/Bönderna i flertalet gårdar fick då köpa sina gårdar.

Gården nr 17 köptes av Jöns morföräldrar (658) Jakob Nilsson d.1783 och hustrun (659) Karna d.1798.
Marken i östra halvan av byn tillhörde skattegårdarna medan den i väster ägdes av Kungsgården.

Ö Ingelstads bys marker vid enskiftet 1825
Ingelsta Kungsgårds marker är väster om.

Före enskiftet 1826 var marken i öster uppdelad i att antal vångar och dessa i ett antal långsmala tegar. Tegarna var fördelade på gårdarna så att varje gård i stort hade lika stor odlingsyta. Bönderna brukade vångarna i samverkan eftersom tegarna var så smala att man måste ha samma gröda på dem inom vången.

En av vångarna låg varje år i träda och fungerade då som betesmark för djuren och för att skörda hö för vintern. Byn hade ingen egen skog utan virke fick köpas från skogrikare trakter.

Vid enskiftet 1825 ändrades detta radikalt. Marken delades upp i lika stora delar för varje skattegård som vardera blev värderade till ¼ mantal. Och varje skattebonde blev därefter ensam ansvarig för skötseln av sin mark.  Samma förändring gjordes under första halvan av 1800 talet i flertalet skånska byar.

Hela enskiftet gjordes i samverkan med bönderna och leddes av utsedda lantmän och övervakades av förtroendemän från andra socknar. Målsättningen var att alla bönderna skulle få likvärdiga odlings- och betesmarker till samma skifteskostnad.

Vid sidan av att bruka sin mark i öster hade, i äldre tid, de arrenderande bönderna i byn en arbetsplikt på Kungsgården. De lydde då under ett sk ’hoveri-avtal’ som fanns från Dansk tid dvs före 1658.  Denna arbetsplikt fick bönderna lösa in ett antal år innan de 1761 fick köpa gårdarna. Detta enligt de uppgifter som finns i olika funna dokument.

Gården Ingelstad nr 17, som låg ytterst i sydöstra kanten av byn, fick vid Enskiftet sina ägor (del K på skifteskartan) i sydöstra delen av byns mark vid gränsen till Smedstorps socken - byn Tjustorps marker. Och skyldighet att flytta ut gården till den tilldelade marken.

I enskiftesdokumentet finns en detaljerad beskrivning av varje gård i byn, tex

”Nr 17  ¼ mantal kronoskatte arbetshemman. Gården rymlig.

     Norra Längan

Består av 14 Binningar inred till en Stuga 2. Bakhus förstuga skorsten och spis samt foderlada i någorlunda gott stånd.

Utifrån samma Länga är uppförde 3 Binningar till Brygg och Torfhus, finns en Brunn i samma Brygghus.

     Östra Längan

Består av 15 Binningar inredd till en stuga Bak och Dränghus förstuga skorsten och spis samt Loga och ladugolf i dåligt stånd.

     Södra Längan

Består av 12 Binningar inredd till Port Loga och Ladugolf i gott stånd.

     Västra längan

Består av 15 Binningar inredd till Port Stall Fä Fåhr och Torfhus samt loga och Ladugolf. Uti Ladugolfet finns en murad jordkällare, nybyggd och i mycket gott stånd.

På Gården och i Hagarna finns 20 frukt 118 (!) större och mindre villda träd.”

(Bin(d)ning = bjälkförbindning i husets längdriktning eller bredd.)

Gårdarna som låg kvar i byn efter enskiftet 1826

Även om de flesta gårdarna i byn fick skyldighet att flytta ut till den tilldelade marken fick några gårdar sin mark i direkt anslutning till gården och kunde således ligga kvar. 



Kartan visar att i södra byn fick nr 16, nr 18 (granngården till nr 17) samt nr 21 ligga kvar.
Gården nr 16 finns ännu i dag kvar.

Åter till familjen  Hanna och Jöns.

Hanna Svensdotter och Jöns Nilsson gifte sig 1817 i Östra Ingelstad.

Hanna födde, mellan 1818 och 1823, två söner och två döttrar där den äldste sonen dog efter en månad.

Gården brukades samfällt av Hanna och Jöns och hans syskon.

Jöns fick vara med om början på enskiftet men avled i mars 1825, 42 år gammal.

Barnen var då bara 6, 4 resp 2 år gamla.

Jöns fick således inte vara med om att skiftet genomfördes och gården flyttades ut till den sammanhållna nya odlings och betesmarken.

I Bouppteckningen i juni efter Jöns upptas gården nr 17, ¼ mantal, men också markdelar av gårdarna nr 9 och 16.  Djurbesättningen var  8 hästar inkl föl, 2 par oxar, 4 kor inkl kalvar, 7 svin samt 8 får .

Eftersom sådden hade skett före bouppteckningen finns ingen säd upptagen.

Hustrun Hanna gifte 1826 om sig med Nils Håkansson f.1796 i Spjutstorp. Nils hade då arbetat som dräng på gården i tre år.

Det var således nye maken Nils, tillsammans med de släktingar till Jöns som fanns kvar på gården, samt anställda drängar och inhyrda arbetare, som byggde upp den nya gården och rev den gamla.

Södra Östra Ingelstad socken ca 1924

På kartan från 1924 ligger gården nr 17 sydöst om byn vid sö spetsen av marken för nr 26.
Huset på kartan är idag fortsatt bebott. Men troligen är detta ej det ursprungliga läget för de första husen. Den ursprungliga marken för nr 17 blev genom åren, som kartan visar, uppdelad i ett flertal mindre tomter med egna gårdar.

Hanna Svensdotter avled i november 1839, 43 år gammal.

Enligt bouppteckningen efter henne finns i januari 1840 gården nr 17, ¼ mantal, med djurbesättningen  6 hästar inkl föl, 1 par oxar, 7 kor inkl kalvar, 1 svin, 12 får samt 4 gäss. Oxparet såldes på auktionen vid bodelningen.

Troligen hade det funnits fler grisar under hösten men dessa var tydligen sålda. Det gällde ju att minska antalet djur inför vintern då fodret var knappt.

På logen finns drygt 2 tunnor råg, 3 tunnor korn 12 tunnor havre och 18 kappor vicker/bondbönor.   (1 tunna ca 150 liter, 1 kappe ca 5 liter.)

Vid bodelningen blir gården uppdelad mellan sonen Nils 1/9 mantal, döttrarna Hanna och Karna 1/18 mantal vardera samt sonen, i 2a giftet, Håkan 1/36 mantal. Sonen Nils löste emellertid efter några år in hela gården.

Några år senare, 1841, gifte andre maken Nils Håkansson om sig med Agda Jönsdotter f.1790.

Denne Nils arrenderade också en del av grannmarken till nr 20. Och dit flyttade han, Agda och sonen Håkan några år senare när Hannas son Nils och döttrarna Hanna och Karna gifter sig. Sonen Nils tar då över hela gården.

Nils Håkansson avled på nr 20 år 1867. Han var då 71 år gammal.

Barnen

Hannas barn föddes alla i byn Östra Ingelstad på gården nr 17 och växte upp där.

I försa giftet med  Jöns Andersson

Nils   född 3 feb 1818 men avled den 3 mars , en månad gammal.

Nils – min farfar Teodors morfar -   född 14 juni 1819.

Nils växte upp hemma och var 6 år när fadern avled och fick när han var nio vara med när gården flyttades ut till de nya markerna. Han deltog i arbetet på gården. När modern avled 1839 var han 20 år och blev ägare till en stor del av gården.

Nils gifte sig i juni 1844 med Elna Andersdotter f.1824 från Tunby i Smedstorps socken.

Elna födde under åren 1845-1869  12 barn, 8 söner och 4 döttrar. Tre av dessa söner avled dock under sina första levnadsår.

En av döttrarna var min farfar Teodors mor Bengta f.1853.

Hösten 1871 sålde Nils och Elna gården nr 17 och bodde sedan med de yngsta barnen i Smedstorps socken.

Nils avled i Tunby i maj 1874, 54 år gammal och Elna i jan 1876, 51 år gammal.

De begravdes på Smedstorps kyrkogård.

Nils och Elnas familj har jag skrivit om i ett tidigare avsnitt.

Hanna    född 17 okt 1821. 

Hon växte upp hemma och arbetade där fram tills hon 1845 gifte sig med Sven Jönsson f.1818 från Gårdlösa by, Smedstorps socken.

Hanna födde i Gårdlösa 5 barn, en dotter och fyra söner som växte upp hemma.

Tre av sönerna utvandrade under 1880 talet till Nord Amerika.

Dottern Hannas familj och yngste sonen Johannes fortsatte som jordbrukare i Gårdlösa och ättlingar efter dem har bott i Gårdlösa sedan dess.

Hanna avled 1885 i Gårdlösa, 64 år gammal och maken Sven 1907, 89 år gammal.

Karna  född 13 aug 1823.

Hon växte upp hemma och gifte sig 1845 i Kverrestad med Anders Månsson f.1822 från Lunnarp, där de också bosatte sig.

Karna födde 8 barn, fyra döttrar och fyra söner där dock två döttrar avled i späd ålder.

Karna avled 1868 i Lunnarp, 45 år gammal.

Maken gifte om sig och fick ytterligare en son.

Maken Anders avled i Lunnarp 1901, 79 år gammal.

Barn i Hannas andra äktenskap med Nils Håkansson

Jöns  född 21 sep 1826  men avled nästan 4 år gammal den 3 juli 1830.

Håkan  född 26 mars 1829.  Han växte upp och arbetade hemma men avled reda i okt 1851, 22 år gammal.

Och nu till förfäderna

Förfäder har jag via mantalsböckerna, dvs skattelängden, endast funnit för Teodors morfars far Jöns Nilssons föräldrar  329 Hanna Jakobsdotter och 328 Nils Stångesson. Det är hennes föräldrar och farföräldrar som alla bodde på gården Ingelstad nr 17 och hans föräldrar som bodde på gården Ingelstad nr 16. Dvs Jöns föräldrar var barn i granngårdarna nr 16 resp 17, se kartan ovan.

Länk till Släktträdet

Se sid 5 82 Nils  och sid 6  329 Hanna.

Jöns Nilssons föräldrar var 329 Hanna Jackobsdotter 1750-1797 och 328 Nils Stångesson 1743-1785. (sid 5 i släktträdet)

När Nils Stångesson avled 1785, Jöns var då två år, gifte sig modern med Hans Andersson d.1805. När modern dog 1797 var Jöns 14 år gammal.

Enligt Hanna Jacobsdotters bouppteckning i oktober 1797 fanns på gården nr 17, ¼ mantal, bla följande

  1 par oxar, 1 oxkalv,  7 hästar inkl föl,  5 kor,  15 får,  6 svin samt 12 gäss.

Det fanns också drygt 2 tunnor (ca 350 liter) råg. Övrig säd var ännu inte tröskad.

Föräldrarna till 329 Hanna Jacobsdotter var 658 Jacob Nilsson 1723-1783 och 659 Karna  1725-1798.  (sid 6 i släktträdet)

De arrenderade först gården nr 17 av Ingelstads Kungs Gård men fick 1761 tillsammans med Jacobs syskon köpa gården.

Släktledet före, det äldsta jag hittat i Ingelstad, var 658 Jacob Nilssons föräldrar. Dessa var 1316 Nils Jöransson d.1748 och 1317 Elsa d.1755.

Nils Stångessons föräldrar var  656 Stånge Nilsson d.1770 och 657 Kersti d.1778.  (sid 6 i släktträdet)

De brukade gården Ingelstad nr 16 på ¼ mantal och var de som 1761 köpte gården av Ingelstad Kungsgård. Nils tog vid faderns död över ansvaret för nr 16 men redan efter något år gifte han sig med Hanna i granngården nr 17 och flyttade dit. Det var sedan brodern Bertil som tog över nr 16 fram till sin död ca 1775.

 

De äldre förfäderna var arrendatorer och lydde således under den något mildare svenska varianten av den danska hoveristadgan. Denna danska stadga skall i princip ha hindrat alla familjer och deras barn att flytta från storgårdens mark – om de nu inte fick tillåtelse att göra det.

I Mantalsboken finns uppgift om skattskyldigheten för gården nr 17, 1/4 mantal och antalet vuxna personer man var skattskyldig för.  Under flertalet år 1743-1799 varierar antalet personer mellan 8 och 12 beroende på hur gamla barnen var och hur många släktingar som bodde på gården.

Vissa år anges drängens och pigans förnamn. Dessa tycks (min tolkning) oftast varit en släkting. I flera fall en syster eller en bror till den ’skattskyldige’ dvs några som också hade ägorätt i gården.

Gårdarna i byn har på 1700 talet i stor utsträckning, enligt min tolkning av uppgifterna i mantalslängden och i bouppteckningarna, skötts bra och givet bra avkastning. Den djurbesättning som fanns på gården nr 17 enligt bouppteckningarna jag hittat bör spegla vad som fanns på flertalet skattegårdar. Dvs oxar, hästar, kor, får svin och gäss. Och det man odlade var råg, korn och havre samt bondbönor/vicker.

Dagens Östra Ingelstad
Lantmäteriets flygfoto från Google Map

  Länk till Google.


-------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Hanna, Jöns och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamnen  Svensdotter eller Nilsson.  Länk

Ritade släktträd för Elnas dotterdotter Anna och maken Teodor, mina farföräldrar, och deras förfäder finns i mitt arkiv för Skåne.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp 21.  Hanna och Jöns har nr 165 resp 164 på sid 5.
Släktträdet finns här.
Detta avsnitt är uppdaterat efter första publiceringen.