Förfäder
och släkt i Skåne.
Uppgifterna
i denna beskrivning har jag funnit under min släktforskning. I kyrkböcker och mantalslängder/skattelängden
samt i olika arkiv.
Min
farfar Teodors morfar Nils föräldrar var
Hanna
Svensdotter som föddes den 6 juni 1796 i
Fågeltofta socken
och
Jöns
Nilsson som föddes den 29 juni 1783 i Östra
Ingelstads socken.
Nils
var deras andra barn f.1819 och den äldste sonen som växte upp eftersom den
förste sonen avled året tidigare knappt en månad gammal.
Eftersom
jag enbart funnit några förfäder till Jöns utöver Hannas och Jöns föräldrar
innehåller detta avsnitt även de funna förfädernas historia.
En
orsak till bristen på information är bla en kyrkobrand i Östra Ingelstad 1806
där kyrkböckerna brann upp. Mantalslängden/Skattelängden för åren 1743-1799 som
finns kvar ger dock några uppgifter, liksom några bouppteckningar.
Hanna
Svensdotters föräldrar var 331 Anna Bengtsdotter 1756-1822 och 330 Sven Månsson 1756-1825. Familjen bodde
i olika byar i sydöstra Skåne. Först i Fågeltofta sedan i Lövestad och Östra Vemmerlöv.
När
Hanna gifte sig 1817 i Östra Ingelstad följde de med dit och bosatte sig på
gården nr 8 i byn.
Hanna
föddes 1796 på gården Månslunda nr 3 i Fågeltofta socken. Där föddes också hennes bröder.
Jöns Nilssons föräldrar var 165 Hanna Jackobsdotter 1749-1797 och 328 Nils Stångesson d.1785. Familjen bodde i Östra Ingelstads by på gården nr 17 där Jöns och hans syskon således föddes.
När
fadern Nils Stångesson avled 1785, Jöns var då två år, gifte sig modern med
Hans Andersson d.1805. När modern dog 1797 var Jöns 14 år gammal.
Gården
nr 17 ägdes från början av Ingelstads Kungs Gård men fick 1761 köpas av modern
Hannas föräldrar. Gården blev sedan en ’familjegård’ som brukades samfällt av
syskonen i olika familjeled.
Jöns
kom därför att delta i arbetet på gården tillsammans med syskonen och bla moderns yngre bror Jöran Jacobsson d.1812.
När
brodern Stånge avled 1816 blev Jöns ansvarig ’skatteägare’. Men flera av
syskonen bodde och arbetade fortsatt på gården.
Om Östra Ingelstads by
(Denna beskrivning finns också i det tidigare avsnittet om sonen Nils och
hans familj.)
Vid storskiftet 1786 finns på kartan
benämningen Ingelstads Kungs Gård och By.
Gården var en av de gårdar Sverige fick
i betalning av danskarna för ön Bornholm när ön 1660 återgick i dansk ägo efter
att ön och Skåne blivit svenskt vid freden 1658.
Denna karta från 1786 och den vid
enskiftet 1825 är i stort den samma.
Alla gårdarna låg samlade i byn med
odlingsmarken runt om. I byn fanns 1825 drygt 20 numrerade gårdar. I drygt 13
av dessa bodde skattebetande bönder med tillhörande odlingsmark. Övriga hus var
sk gatehus där hantverkare, äldre personer samt bönder knutna till Kungsgården
bodde.
Hela byn ägdes fram till 1761 av
Ingelstads Kungs Gård.
Arrendatorerna/Bönderna i flertalet gårdar fick då köpa sina gårdar.
Gården nr 17 köptes av Jöns morföräldrar
(658) Jakob Nilsson d.1783 och hustrun (659) Karna d.1798.
Marken i östra halvan av byn tillhörde skattegårdarna medan den i väster ägdes av Kungsgården.
Marken i östra halvan av byn tillhörde skattegårdarna medan den i väster ägdes av Kungsgården.
Ö Ingelstads bys marker vid enskiftet
1825 Ingelsta Kungsgårds marker är väster om. |
En av vångarna låg varje år i träda och
fungerade då som betesmark för djuren och för att skörda hö för vintern. Byn
hade ingen egen skog utan virke fick köpas från skogrikare trakter.
Vid enskiftet 1825 ändrades detta
radikalt. Marken delades upp i lika stora delar för varje skattegård som
vardera blev värderade till ¼ mantal. Och varje skattebonde blev därefter ensam
ansvarig för skötseln av sin mark. Samma förändring gjordes under första
halvan av 1800 talet i flertalet skånska byar.
Hela enskiftet gjordes i samverkan med
bönderna och leddes av utsedda lantmän och övervakades av förtroendemän från
andra socknar. Målsättningen var att alla bönderna skulle få likvärdiga odlings-
och betesmarker till samma skifteskostnad.
Vid sidan av att bruka sin mark i öster
hade, i äldre tid, de arrenderande bönderna i byn en arbetsplikt på Kungsgården.
De lydde då under ett sk ’hoveri-avtal’ som fanns från Dansk tid dvs före 1658.
Denna arbetsplikt fick bönderna lösa in
ett antal år innan de 1761 fick köpa gårdarna. Detta enligt de uppgifter som
finns i olika funna dokument.
Gården Ingelstad nr 17, som låg ytterst
i sydöstra kanten av byn, fick vid Enskiftet sina ägor (del K på skifteskartan)
i sydöstra delen av byns mark vid gränsen till Smedstorps socken - byn Tjustorps
marker. Och skyldighet att flytta ut gården till den tilldelade marken.
I enskiftesdokumentet finns en
detaljerad beskrivning av varje gård i byn, tex
”Nr 17
¼ mantal kronoskatte arbetshemman. Gården rymlig.
Norra Längan
Består av 14 Binningar inred till en
Stuga 2. Bakhus förstuga skorsten och spis samt foderlada i någorlunda gott
stånd.
Utifrån samma Länga är uppförde 3
Binningar till Brygg och Torfhus, finns en Brunn i samma Brygghus.
Östra Längan
Består av 15 Binningar inredd till en
stuga Bak och Dränghus förstuga skorsten och spis samt Loga och ladugolf i
dåligt stånd.
Södra Längan
Består av 12 Binningar inredd till Port
Loga och Ladugolf i gott stånd.
Västra längan
Består av 15 Binningar inredd till Port
Stall Fä Fåhr och Torfhus samt loga och Ladugolf. Uti Ladugolfet finns en murad
jordkällare, nybyggd och i mycket gott stånd.
På Gården och i Hagarna finns 20 frukt
118 (!) större och mindre villda träd.”
(Bin(d)ning = bjälkförbindning i husets
längdriktning eller bredd.)
Gårdarna som låg kvar i byn efter enskiftet 1826 |
Även om de flesta gårdarna i byn fick skyldighet att flytta ut till den tilldelade marken fick några gårdar sin mark i direkt anslutning till gården och kunde således ligga kvar.
Kartan visar att i södra byn fick nr 16, nr 18 (granngården till nr 17) samt nr 21 ligga kvar.
Gården nr 16 finns ännu i dag kvar.
Åter
till familjen Hanna och Jöns.
Hanna
Svensdotter och Jöns Nilsson gifte sig 1817 i Östra Ingelstad.
Hanna
födde, mellan 1818 och 1823, två söner och två döttrar där den äldste sonen dog
efter en månad.
Gården
brukades samfällt av Hanna och Jöns och hans syskon.
Jöns
fick vara med om början på enskiftet men avled i mars 1825, 42 år gammal.
Barnen
var då bara 6, 4 resp 2 år gamla.
Jöns
fick således inte vara med om att skiftet genomfördes och gården flyttades ut
till den sammanhållna nya odlings och betesmarken.
I
Bouppteckningen i juni efter Jöns upptas gården nr 17, ¼ mantal, men också
markdelar av gårdarna nr 9 och 16.
Djurbesättningen var 8 hästar
inkl föl, 2 par oxar, 4 kor inkl kalvar, 7 svin samt 8 får .
Eftersom
sådden hade skett före bouppteckningen finns ingen säd upptagen.
Hustrun
Hanna gifte 1826 om sig med Nils Håkansson f.1796 i Spjutstorp. Nils hade då arbetat som dräng på gården i tre år.
Det
var således nye maken Nils, tillsammans med de släktingar till Jöns som fanns
kvar på gården, samt anställda drängar och inhyrda arbetare, som byggde upp den
nya gården och rev den gamla.
Södra Östra Ingelstad socken ca 1924 |
Huset på kartan är idag fortsatt bebott. Men troligen är detta ej det ursprungliga läget för de första husen. Den ursprungliga marken för nr 17 blev genom åren, som kartan visar, uppdelad i ett flertal mindre tomter med egna gårdar.
Hanna
Svensdotter avled i november 1839, 43 år gammal.
Enligt
bouppteckningen efter henne finns i januari 1840 gården nr 17, ¼ mantal, med
djurbesättningen 6 hästar inkl föl, 1
par oxar, 7 kor inkl kalvar, 1 svin, 12 får samt 4 gäss. Oxparet såldes på auktionen vid bodelningen.
Troligen
hade det funnits fler grisar under hösten men dessa var tydligen sålda. Det
gällde ju att minska antalet djur inför vintern då fodret var knappt.
På
logen finns drygt 2 tunnor råg, 3 tunnor korn 12 tunnor havre och 18 kappor
vicker/bondbönor. (1 tunna ca 150
liter, 1 kappe ca 5 liter.)
Vid
bodelningen blir gården uppdelad mellan sonen Nils 1/9 mantal, döttrarna Hanna
och Karna 1/18 mantal vardera samt sonen, i 2a giftet, Håkan 1/36 mantal. Sonen
Nils löste emellertid efter några år in hela gården.
Några
år senare, 1841, gifte andre maken Nils Håkansson om sig med Agda Jönsdotter
f.1790.
Denne
Nils arrenderade också en del av grannmarken till nr 20. Och dit flyttade han,
Agda och sonen Håkan några år senare när Hannas son Nils och döttrarna Hanna
och Karna gifter sig. Sonen Nils tar då över hela gården.
Nils
Håkansson avled på nr 20 år 1867. Han var då 71 år gammal.
Barnen
Hannas
barn föddes alla i byn Östra Ingelstad på gården nr 17 och växte upp där.
I
försa giftet med Jöns Andersson
Nils
född 3 feb 1818 men avled den 3 mars ,
en månad gammal.
Nils
– min farfar Teodors morfar - född 14
juni 1819.
Nils
växte upp hemma och var 6 år när fadern avled och fick när han var nio vara med
när gården flyttades ut till de nya markerna. Han deltog i arbetet på gården.
När modern avled 1839 var han 20 år och blev ägare till en stor del av gården.
Nils
gifte sig i juni 1844 med Elna Andersdotter f.1824 från Tunby i Smedstorps
socken.
Elna
födde under åren 1845-1869 12 barn, 8
söner och 4 döttrar. Tre av dessa söner avled dock under sina första levnadsår.
En
av döttrarna var min farfar Teodors mor Bengta f.1853.
Hösten
1871 sålde Nils och Elna gården nr 17 och bodde sedan med de yngsta barnen i Smedstorps
socken.
Nils
avled i Tunby i maj 1874, 54 år gammal och Elna i jan 1876, 51 år gammal.
De
begravdes på Smedstorps kyrkogård.
Nils
och Elnas familj har jag skrivit om i ett tidigare avsnitt.
Hanna född 17
okt 1821.
Hon växte upp hemma och arbetade där fram tills hon 1845 gifte sig
med Sven Jönsson f.1818 från Gårdlösa by, Smedstorps socken.
Hanna
födde i Gårdlösa 5 barn, en dotter och fyra söner som växte upp hemma.
Tre
av sönerna utvandrade under 1880 talet till Nord Amerika.
Dottern
Hannas familj och yngste sonen Johannes fortsatte som jordbrukare i Gårdlösa
och ättlingar efter dem har bott i Gårdlösa sedan dess.
Hanna
avled 1885 i Gårdlösa, 64 år gammal och maken Sven 1907, 89 år gammal.
Karna född 13 aug 1823.
Hon
växte upp hemma och gifte sig 1845 i Kverrestad med Anders Månsson f.1822 från
Lunnarp, där de också bosatte sig.
Karna
födde 8 barn, fyra döttrar och fyra söner där dock två döttrar avled i späd
ålder.
Karna
avled 1868 i Lunnarp, 45 år gammal.
Maken
gifte om sig och fick ytterligare en son.
Maken
Anders avled i Lunnarp 1901, 79 år gammal.
Barn
i Hannas andra äktenskap med Nils Håkansson
Jöns född 21 sep 1826 men avled nästan 4 år gammal den 3 juli 1830.
Håkan född 26 mars 1829. Han växte upp och arbetade hemma men avled reda
i okt 1851, 22 år gammal.
Och
nu till förfäderna
Förfäder
har jag via mantalsböckerna, dvs skattelängden, endast funnit för Teodors
morfars far Jöns Nilssons föräldrar 329 Hanna Jakobsdotter och 328 Nils Stångesson. Det är hennes föräldrar
och farföräldrar som alla bodde på gården Ingelstad nr 17 och hans föräldrar som bodde på gården Ingelstad nr 16. Dvs Jöns föräldrar var barn i granngårdarna nr 16 resp 17, se kartan ovan.
Länk
till Släktträdet
Se
sid 5 82 Nils och sid 6 329 Hanna.
Jöns
Nilssons föräldrar var 329 Hanna Jackobsdotter 1750-1797 och 328 Nils
Stångesson 1743-1785. (sid 5 i släktträdet)
När
Nils Stångesson avled 1785, Jöns var då två år, gifte sig modern med Hans
Andersson d.1805. När modern dog 1797 var Jöns 14 år gammal.
Enligt Hanna Jacobsdotters bouppteckning
i oktober 1797 fanns på gården nr 17, ¼ mantal, bla följande
1 par oxar, 1 oxkalv, 7
hästar inkl föl, 5 kor, 15 får, 6 svin samt 12 gäss.
Det
fanns också drygt 2 tunnor (ca 350 liter) råg. Övrig säd var ännu inte tröskad.
Föräldrarna
till 329 Hanna Jacobsdotter var 658 Jacob Nilsson 1723-1783 och 659 Karna 1725-1798.
(sid 6 i släktträdet)
De arrenderade först gården nr 17 av Ingelstads
Kungs Gård men fick 1761 tillsammans med Jacobs syskon köpa gården.
Släktledet
före, det äldsta jag hittat i Ingelstad, var 658 Jacob Nilssons föräldrar. Dessa var 1316
Nils Jöransson d.1748 och 1317 Elsa d.1755.
Nils Stångessons föräldrar var 656 Stånge Nilsson d.1770 och 657 Kersti d.1778. (sid 6 i
släktträdet)
De brukade gården Ingelstad nr 16 på ¼ mantal och var
de som 1761 köpte gården av Ingelstad Kungsgård. Nils tog vid faderns död över
ansvaret för nr 16 men redan efter något år gifte han sig med Hanna i
granngården nr 17 och flyttade dit. Det var sedan brodern Bertil som tog över
nr 16 fram till sin död ca 1775.
De äldre förfäderna var arrendatorer och lydde således under den något mildare svenska varianten av den danska hoveristadgan. Denna danska stadga skall i princip ha hindrat alla familjer och deras barn att flytta från storgårdens mark – om de nu inte fick tillåtelse att göra det.
I
Mantalsboken finns uppgift om skattskyldigheten för gården nr 17, 1/4 mantal och
antalet vuxna personer man var skattskyldig för. Under flertalet år 1743-1799 varierar antalet
personer mellan 8 och 12 beroende på hur gamla barnen var och hur många
släktingar som bodde på gården.
Vissa
år anges drängens och pigans förnamn. Dessa tycks (min tolkning) oftast varit
en släkting. I flera fall en syster eller en bror till den ’skattskyldige’ dvs
några som också hade ägorätt i gården.
Gårdarna
i byn har på 1700 talet i stor utsträckning, enligt min tolkning av uppgifterna
i mantalslängden och i bouppteckningarna, skötts bra och givet bra avkastning. Den
djurbesättning som fanns på gården nr 17 enligt bouppteckningarna jag hittat
bör spegla vad som fanns på flertalet skattegårdar. Dvs oxar, hästar, kor, får
svin och gäss. Och det man odlade var råg, korn och havre samt
bondbönor/vicker.
Flertalet
platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger
Bilderna
i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger
Uppgifter
om Hanna, Jöns och barnen finns också i min databas på Rootsweb under
efternamnen Svensdotter eller Nilsson. Länk
Ritade
släktträd för Elnas dotterdotter Anna och maken Teodor, mina farföräldrar, och
deras förfäder finns i mitt arkiv för Skåne.
Teodor och Anna har där nummer 20 resp 21. Hanna och Jöns har nr 165 resp 164 på sid 5.
Släktträdet finns här.
Detta avsnitt är uppdaterat efter första publiceringen.
Släktträdet finns här.
Detta avsnitt är uppdaterat efter första publiceringen.
Hej, jag har en ana som hette Anna Svensdotter född 27/8 1817 i Västra Ingelstad. Undrar bara om det är någon du stött på i din forskning ?
SvaraRadera