fredag 29 november 2013

Mätta Jönsdotter och Nils Claesson samt Truls Larsson


Min farmor Annas morfar Pehrs  föräldrar.

Förfäder i Skåne.
Följande är en beskrivning av det jag funnit under min släktforskning.

Min farmor Annas morfar Pehrs föräldrar var
Mätta Jönsdotter  som föddes den 2 okt 1793 i Varmlösa by, Katslösa socken
och                                                                        
Nils Claesson  som föddes den 7 feb 1774 i Stora Herrestad socken.

Mätta och Nils gifte sig 28 dec 1817 i Sjörup. De bodde i Sjörups by och i arrendegården nr 15, närmast kyrkan.  I äktenskapet föddes två pojkar Jöran i sep 1918 och Pehr i maj 1820.


Fadern Nils Claesson kom till Sjörup strax före 1806 då han gifte sig med änkan Kersti Pärsdotter i arrendegården Nr 15.

Kort om en serie giften i gården Sjörup nr 15 före Nils Claessons ankomst:

Före Nils första gifte finns följande giften i just denna arrendegård.
1751 -  På gården nr 15 föddes 1722 sonen Bengt Pehrsson. Han tog över arrendet och gifte sig 1751, 29 år gammal, med 22 åriga Anna Maria Gabrielsdotter f.1729.
Anna Maria födde tre barn innan hon i juli 1762 avled, 33 år gammal.
1762 -  Bengt, 40 år, gifte några månader senare om sig med 21 åriga Elna Larsdotter f.1741.
Hon födde två barn.
Bengt Pehrsson avled i dec 1774, 52 år gammal.
1776 -  Elna Larsdotter, gifte efter ett år, i jan 1776, 35 år gammal, om sig med 40 årige Per Andersson f.1736.
De levde ihop och brukade nr 15 fram till 1796 då Elna avled, 55 år gammal.
1796-   Per Andersson, 61 år, gifte efter några månader om sig med 21 åriga Kersti Pärsdotter f.1777.
Fram till det att Per avled 1805, 69 år gammal, födde Kersti fyra barn.
Av dessa dog de första tre bara efter några månader. Den fjärde var sonen Anders f.1805.


Åter till Nils första gifte:
1806 - Kersti Pärsdotter f.1777, 29 år gammal, gifte efter ett år som änka om sig med 32 årige Nils Claesson f.1774, dvs med min farmor Annas morfar Pehrs far.
I detta äktenskap födde Kersti två barn, Pär f.1807 och Kjerstina f.1810. Pär avled dock när han var 5 år.

I juni 1817 blev Nils, 43 år, änkling då Kersti i juni avled, 40 år gammal.

1817 -  Nils gifte om sig i dec samma år med 24 åriga Mätta Jönsdotter f.1793. Dvs Annas morfar Pehrs mor.

Och så var vi tillbaks till familjen  Mätta Jönsdotter och Nils Claesson.


Mätta Jönsdotters föräldrar var  Mätta Olsdotter  1755-1796  och Jöns Mattisson 1753-1829.  Familjen bodde i Varmlösa by i Katslösa socken.
Modern Mätta födde 9 barn, tre pojkar och sex flickor. Av dessa var Mätta yngst.

När Mätta var fyra år, 1796, avled modern Mätta.
Fadern gifte som sig något år senare med änkan Sissa Persdotter 1755-1819. Sissa hade i sitt tidigare gifte fött 10 barn, 6 söner och 4 döttrar, men flera av dessa avled dock i unga år.
Mätta fick, genom det andra giftet, sannolikt ca 12 syskon under sin uppväxt. Och flertalet äldre än henne. Flera lämnade därför familjen under Mättas uppväxt för att söka arbete på annat håll och gifta sig.

Varmlösa by var en ’rusthållarby’, dvs alla bönderna i byn ägde sina gårdar och betalde skatt genom att tillhandahålla kavalleriet minst en ryttare med häst och utrustning. Ryttarna fungerade som drängar när de inte var på övningar eller ute i något av Sveriges krig. Ryttarna tillhörde Borrby skvadron i Södra Skånska Kavalleriregementet.


Nils Claessons föräldrar var Claes Jöransson 1731-1799  och Kerstina Nilsdotter 1740-1808.
Familjen bodde på en arrendegård i Stora Herrestad och där födde modern Kerstina nio barn, sex pojkar och tre flickor. Några av dessa avled unga.  Nils var den sjunde i ordningen.

Nils växte upp hemma och begav sig sedan ut och arbetade på olika ställen. Som framgår ovan kom han 1806 att i Sjörup gifta sig med änkan Kersti Pärsdotter.


När Nils gifte sig med Mätta 28 dec 1817 följde två barn med in i familjen. Nils dotter Kjerstina, 7 år och hans styvson Anders, 12 år.

Sjörups by med nr 15 vid pilen

Sjörups by bestod av 13 arendegårdar och 8 gatehus.  I byn finns också Kyrkan, Prästgården och Klockargården vars odlingsmarker låg runt kyrkan.
Alla i byn arrenderade sina hus och sin mark.

Hela Sjörups by, utom prästens och klockarens gårdar, ägdes av Rynge gård/säteri vars huvudgård ligger i socknens norra del.


När Nils och Mätta bodde i Sjörup var Rynge Gårds ägor oskiftad dvs byns marker var uppdelad i tre vångar där varje arrendegård hade tilldelad odlingsmark utlagda i avlånga tegar. Vångarna brukades i sk treskifte som innebar att en vång låg i träda vart tredje år. I början på 1800 talet odlades oftast någon ärtväxt under viloåret som gödning eller så hade man lämpliga betesväxter för djuren.

Sjörups by med byn och de tre vångarna med de avlånga odlingstegarna för de olika gårdarna
 
Under åren efter giftet födde Mätta de två sönerna, Jöran i sep 1818 och Pehr i maj 1820.

Fadern Nils Claesson avled därefter, den 8 aug 1821, i en förkylning. Han blev 47 år och begravdes på Sjörups kyrkogård, dvs strax intill gården nr 15. Nils hade då brukat arrendegården under 15 år.


Mätta, 29 år, gifte om sig den 20 sep 1822 med 27 årige Truls Larsson, född den 19 maj 1795 i Skårby socken.

Bröderna Jöran och Per växte därför upp med Truls, som de säkert betraktade som sin far fram till dess de uppmärksammade att de inte bar namnet Trulsson utan Nilsson efter sin biologiske far.

Vid giftet 1822 fanns i huset barnen Anders 17 år, Kjerstina 12, Jöran 4 och Pehr 2. Anders och Kjerstina lämnade dock gården strax efter giftet.
På gården fanns alltid en dräng och en piga. Dessa stannade oftast bara ett år, som vanligt var vid denna tid.

I äktenskapet med Truls föder Mätta fyra barn där dock ett av dem dog strax efter födelsen. Anna f.1823, Nils f.1825, Ola f.od. 1827 samt Kjerstina f.1828.

Pehr, min farmor Annas morfar, växer således upp i Sjörup med fyra syskon.

Alla barnen fick troligen utbildning i läsning, skrivning och räkning samt i det kristna budskapet i den skola som redan 1777 hade startat i Sjörups by.

1827 flyttade familjen tvärs över bygatan till gatehuset nr 6. Anledningen tycks ha varit att deras bostad brann ner. På en senare karta över byn finns nämligen inte alla husen för nr 15 kvar. De fortsatte odla marken för nr 15 medan gatehuset nr 6 blev deras bostad.

Mätta och Truls brukar tillsammans arrendegården i Sjörups by under 14 år, dvs fram till hösten 1836.
Då flyttar familjen från Sjörup till en arrendegård i Årsjö nr 30 under Krageholms slott/säteri i Sövestads socken.

Mätta och Truls flyttar från Sjörup till Årsjö nr 30.     Kartan är från 1864

Mätta är då 43 år och Truls 41 år gamla. De fem hemmavarande barnen är mellan 18 och 8 år.

Varför Truls och Mätta flyttade från Sjörup kan jag bara gissa – kanske för att livet i den oskiftade byn Sjörup inte var till belåtenhet. Dvs jordbruksarbetet var helt styrt av överenskommelser mellan alla andra arrendatorer via byrådet.  Kanske också för att de inte fick något nytt bostadshus efter branden. Skiftet i Sjörups by skedde först 1840.

Dit de flyttade – till en skiftad gård nr 30 i Årsjö, fick Truls och Marna själva helt eget ansvar för all odling och avkastning. Det som krävdes av dem var att få ihop tillräckligt för att kunna betala för arrendet. Och det klarade de tydligen.
Troligen betaldes arrendet i reda pengar och inte som i Sjörup genom att skicka drängar till huvudgården för att odla dess mark

Årsjö by skiftades redan 1831 och nya gårdar hade byggts på de olika odlingslotterna. I husförhörsboken kallas gårdarna ’jordetorp’.
De gamla gårdarna i Årsjö by blev i stället bostäder till ett flertal sk ’statare’, dvs jordbruksarbetare på Krageholms säteris egen odlingsmark.

Gården nr 30 låg vid stranden till Krageholmssjön, strax norr om slottet och omedelbart väster om Årsjö by.


Mätta och Truls brukar gården Årsjö nr 30 i 17 år.
Barnen växer upp hemma men efter konfirmationen börjar de arbeta på andra gårdar i Sövestad eller omgivande socknar.
Hos Mätta och Truls bor också under några år ett par fosterbarn. Jag har inte kunnat utreda om dessa skulle vara barn till någon släkting, men det är mycket möjligt.

Modern Mätta Jönsdotter avlider 20 dec 1853 i Årsjö nr 30, 60 år gammal. Hon begravs på Sövdestads kyrkogård.

Sonen Jöran återkommer till hemmet 1851 och hjälper föräldrarna. Jöran tar 1854 över gårdens arrende och gifter sig också 1854 med Elna Andersdotter från Lilla Köpinge.

Jöran fortsätter bruka Årsjö nr 30 under några år men lämnar sedan arrendet och bosätter sig 1856 med familjen och styvfadern Truls i ett gatehus i Sövestad by. Han fortsätter som jordbruksarbetare hos andra arrendebönder runt Sövestad.

Mättas andre make, och Pehrs styvfar, Truls Larsson avlider den 12 juni 1870 i Sövestads by. Han blev 75 år gammal och är begravd på Sövestad kyrkogård.


En bondfamilj från Herrestads härad 1820   C S Bennet

Barnen

Nils Claessons barn med Kersti Pärsdotter d.1817

Pär  föddes 18 okt 1807 i Sjörup men avled 5 år gammal.

Kjerstina   föddes 25 sep 1810 i Sjörup.
Kjerstina växte upp hemma och fick troligen vara barnflicka till sina yngre halvsyskon Jöran och Pehr. Detta fram till fadern avled och styvmodern gifte om sig. Hon tycks därefter ha flyttat till någon släkting i närheten.


Mättas barn med Nils

Jöran Nilsson  föddes 22 sep 1818 i Sjörups by.

Jöran växer upp hemma innan han tar arbete på gårdar i Årsjö eller i andra socknar. Han återvänder hem 1851 och hjälper föräldrarna i Årsjö nr 30.
Han gifter sig, 36 år gammal, 1854 med 21 åriga Elna Andersdotter f.1833 från Lilla Köpinge.
Anm: Jörans och brodern Pehrs hustrur bar samma namn Elna Andersdotter.

Familjen lämnade efter några år, 1858, arrendet av Årsjö nr 30 och bosatte sig i ett gatehus i Sövestad by tillsammans med hans  styvfar Truls och sin yngsta styvsyster. Han fortsätter som jordbruksarbetare hos andra arrendebönder i och runt Sövestad.

Hustrun Elna födde sju barn, fem pojkar och två döttrar. Döttrarna avled dock redan i unga år.

Jöran och Elna bodde i Sövestad by fram till sin död.
Jöran Nilsson avled i juni 1879, 61 år gammal. Och hustrun Elna Andersdotter i jan 1898, 65 år gammal.


Pehr Nilsson - min farmor Annas morfar - föddes 19 maj 1820 i Sjörups by.

När Pehr var 18 år, 1838, tog han anställning som dräng på olika gårdar i Sövestads socken för att 1847 bli arrendator på en av kyrkans gårdar på nr 1 i Sövestads by.

Pehr Nilsson gifte sig med Elna Andersdotter i april 1851 i Bjäresjö kyrka och hemma hos hennes föräldrar i Stora Tvären. De bosatte sig på Sövestad nr 1.

På hösten 1856 lämnade Nils och Elna arrendet på Sövestad nr 1 och flyttade tillfälligt hem till hans bror Jöran som då tagit över arrendet på Årsjö nr 30.

Men redan på våren 1857 flyttade familjen till Munka Tågarps by nr 7, och blev arrendatorer under Toserups säteri.

I Sövestad föder Elna barnen Anna f.1852 och Nils f.1854 och i Munka Tågarp dottern Mätta f.1857. Denna Mätta blev senare min farmor Annas mor.

Jag har i tidigare avsnitt skrivit om denna familj och barnen.


Mättas barn med Truls Larsson som alla föddes i Sjörups by nr 15

Anna Trulsdotter  föddes 31 maj 1823 växte upp i Sjörup och Årsjö och flyttade tidigt hemifrån.


Nils Trulsson  föddes 21 juli 1825 
Han flyttade tidigt hemifrån och gifte sig ca 1852 med Sissela Nilsdotter f.1823 från Hammenhög.
De bosatte sig i Lilla Köpinge nr 6 i Stora Köpinge socken.
Sissela födde där två pojkar och två döttrar där den yngre dottern avled när hon var 1½ år gammal.
Nils avled i januari 1864, 38 år gammal, i Stora Köpinge.
Sissela bodde kvar med sina tre barn i Lilla Köpinge nr 6, där hon avled i maj 1886, 63 år gammal.
Huset nr 6 togs över av dottern Metta Nilsson som bodde där till dess hon avled i september 1915. 
I grannhuset nr 7 bodde hennes bror Ola Nilsson med sin familj. Ola avled i maj 1929.

Anm: I Lilla Köpinge bodde samtidigt flera av bröderna till halvbrodern Pehrs hustru Elna. Se tidigare avsnitt om Elnas föräldrar Marna Pehrsdotter och Anders Andersson i Stora Tvären, Bjäresjö.
Lilla Köpnge var således vid denna tid delvis en ’släktby’.
Undrade i tidigare avsnitt om min farmor Anna kom att lära känna – träffa – någon av sin mor Mättas kusiner, eller sina egna sysslingar på mormodern Elnas sida? Lägger nu till ’eller på morfadern Pehrs sida?  Farmor Anna växte ju upp i Övraby och från 1897 till ca 1902 bor hon hos sin morbror Nils i Gärarp. Dvs i grannsocknen till Stora Köpinge. Jag vet ju inte om farmor Anna verkligen träffade någon av dem, men otroligt är det inte.

Ola Trulsson  föddes 20 juni 1827 men avled 2 aug samma år.

Kjerstina Trulsdotter  föddes 9 okt 1828.
Kjerstina växte upp hemma men tog tidigt anställning på olika gårdar i Sövestad.
Hon gifte sig 1860, 32 år gammal, med änklingen Hans Göransson f.1811. Hans bodde i Sövestad och hade tre yngre barn i det tidigare äktenskapet.
Kjerstina födde sedan två söner under de följande åren.


 
Om lite händelser i början av 1800 talet
Ett antal händelser i Skåne som inträffade när Mätta Jönsdotter, Nils Claesson och Truls Larsson var unga och som de säkert hörde talas om, och kanske berördes av, var de oroligheter som förekom i bl Skåne bland den yngre befolkningen som protest mot svåra tider och orättvisa pålagor. Och som delvis var inspirerade av den franska revolutionen i slutet av 1700 talet.
Kulmen nåddes, vad det verkar, i de sk Klågerupskravallerna 1811.
Läs mer här  Bondeupproret i Skåne


--------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger
Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger
Uppgifter om Pehr Nilssons föräldrar och deras förfäder finns i min släktdatabas på Rootsweb.
Ritade släktträd för Pehrs dotterdotter Anna och hennes make Teodor och med deras förfäder finns i Mitt arkiv för Skåne. Se dokumentet ”Släktträd Skåne Del 1”.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp. 21.  Pehrs föräldrar (172) Nils och (173) Mätta och deras förfäder finns med början på sidan 9.


måndag 11 november 2013

Marna Pehrsdotters och Anders Anderssons förfäder


Förfäder i Skåne – en sammanfattning av förfäder före 1800.

Min farmor Annas mormor Elnas föräldrar
Marna Pehrsdotter (1798-1866) och Anders Andersson (1795-1841) bodde i Stora Tvären, Bjäresjö socken. Omedelbart väster om Ystad.

I föregående familjeavsnitt skrev jag om denna familj.

Här skall jag redovisa vilka deras föräldrar var och deras förfäder så långt tillbaks jag funnit dem under min släktforskning. I kyrkböckerna och i olika arkiv. 
 Info: Se informationen i föregående inlägg.

I mitt ritade släktträd visas de aktuella förfäderna.

Börja på sidan 10 för (174) Anders och sidan 11 för (175) Marna.

Anm: ”Släktträd Skåne Del 1” finns också i  Mitt arkiv för Skåne – länk till höger.

Detaljerna för respektive familj återfinns i min släktdatabas på Rootsweb.
Anders och Marnas familj finns här

På kartan visas var förfäderna föddes, dvs var deras föräldrar då bodde.
Mödrar och döttrar visas i Rött och Fäder och söner i Blått.
Observera att om en familj flyttade mellan olika boställen visas inte detta. Detta framgår av uppgifterna i släktdatabasen.

Här föddes Anders och Marnas förfäder. Deras dotter Elna föddes i Stora Tvären och hennes make Pehr i Sjörup.



Förfäder på Marna Pehrsdotters sida (sid 11) bodde i Sövde socken. De var alla arrendatorer under Sövdeborgs säteri och bodde på gårdar i mindre byar söder om Sövdesjön.

Alla generationerna under 1700 talet levde i en av byarna Navröd, Vrångabäck, Gersholmen, Norra Lien eller Tagmåsa.

Förfäderna som levde 1658, dvs när Skåne blev svenskt, tycks också ha bott i Sövde socken.

Byarna i södra Sövde socken där Marnas förfäder bodde


Som arrendebönder, under ett dansk influerat sk hoveriarrende, gällde att familjerna skulle betala arrendet med arbete åt säteriet. Antingen som dagsverkesbönder på Sövdeborgs egen odlingsmark eller utföra dagsverken i säteriets omfattande skogar.
Även om de mycket stränga danska hoverireglerna i stort försvann när Skåne blev svenskt tycks en del stannat kvar. Tex familjerna stannade kvar i socknen – under Sövdeborgs säteri - generation efter generation. Sönerna tog över arrendena och flyttade inte ut från socknen. Döttrarna gifte sig oftast med pojkar inom socknen. Mot slutet av 1700 talet märks en större rörlighet.

Det märks att arbetsförhållandena i Sövde kanske inte var de bästa. Flera av fäderna avled i unga år. Kvinnorna levde längre men några avled när de födde ett barn.

En av fäderna  (2010) Michel Persson, på sid 16 i släktträdet, flyttade in från Örsjö socken. Förfäderna för denna familj kan följas tillbaks till en borgarfamilj i Ystad. Denna bodde där i början av 1600-talet, dvs när Skåne ännu var en del av Danmark.

Sövdeborgs säteri hade flera ägare under 1600 och 1700 talen.
Efter krigsslutet 1658 köptes Sövdeborg av den första generalguvernören över Skåne, Rutger von Ascheberg. Vid dennes död 1693 och fram till 1735 ägdes Sövdeborg av hans släkt.  1735 samlades egendomen åter under en ägare generalen Johan August Meijerfeldt d.ä. och dennes son, fältmarskalken Johan August Meijerfeldt d.y. Egendomen såldes 1788 till greve Karl Gustav Piper.
Hur de olika ägarna påverkade levnadsförhållandena för arrendebönderna finns inga uppgifter om. Men troligen var det inga stora förändringar. De flesta ägarna på den tiden överlät oftast driften till anställda fogdar och rättare som tillämpade den tidens danskinfluerade hoveriregler.


Förfäder på Anders Anderssons sida (sid 10) har jag för hans far Anders Nilsson (1757-1818) endast hittat hans föräldrar. 

På hans mor Elnas (1766-1822) sida, har jag hittat tre generationer bakåt. Där har alla familjerna bott i Bjäresjö och de närmaste socknarna däromkring.
Ett undantag är en moders gren som leder till Sandby i Borrby socken i sydöstra delen av Österlen och tillbaks till dansk tid dvs före 1658.


Något att läsa om äldre tider i Skåne.

Boken ”Atlas över Skåne” utgiven 1999 rekommenderas för den som vill läsa om historien längre tillbaks.

På nätet – i molnet – hittar du mer allmän information om förfädernas liv under olika århundraden.

Mer om Skåne på 1600 och 1700 talet
Läs på hemsidan  Terra Scaniae  www.ts.skane.se
eller
Länsstyrelsen Skåne

Läs också på hemsidan med bokserien Det svenska jordbrukets historia
Välj band 3 för 1700 talet.

En berättelse om en särskild resa till marknaden i Ystad på 1700 talet
På kartan som visas syns de färdvägar som fanns norr om Ystad i slutet av 1600-talet. Dvs vägar för häst och vagn. Rida och vandra kunde man göra genom landskapet på mindre stigar.

--------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger
Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger
Uppgifter om Elnas och hennes föräldrars förfäder finns i min släktdatabas på Rootsweb.
Ritade släktträd för Elnas dotterdotter Anna och hennes make Teodor och med deras förfäder finns i Mitt arkiv för Skåne. Se dokumentet ”Släktträd Skåne Del 1”.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp. 21.  De äldsta förfäderna på Annas sida finns med början på sidorna 10 och 11.