Ingar Hansdotters och Per Göranssons förfäder

Förfäder i Skåne – en sammanfattning av förfäder före 1800.

Min farmor Annas farfar Ingvars föräldrar

Ingar Hansdotter (1799-1882) och Per Göransson (1804-1885) bodde i Gärarps by, Bollerups socken.

I föregående familjeavsnitt skrev jag om denna familj.

Här skall jag redovisa vilka deras föräldrar var och deras förfäder så långt tillbaks jag funnit dem under min släktforskning. I kyrkböckerna och i olika arkiv.

I mitt ritade släktträd visas de aktuella förfäderna.

Länk  Släktträd Skåne Del 1

Börja på sidan 7 med (168) Per Göransson och (169) Ingar Hansdotter.

Anm: ”Släktträd Skåne Del 1” finns också i  Mitt arkiv för Skåne – länk till höger.

Detaljerna för respektive familj återfinns i min släktdatabas på Rootsweb.
Pers och Ingars familj finns här

Länk Släktdatabasen

På kartan visas var förfäderna föddes, dvs var deras föräldrar då bodde.

Mödrar och döttrar visas i Rött och Fäder och söner i Blått.

Observera att om en familj flyttade mellan olika boställen visas inte detta. Detta framgår av uppgifterna i släktdatabasen.

Ingars och Pers föräldrar levde i Kverrestad. Och det var också här som Ingar och Per gifte sig och levde de första tre åren innan de arrenderade gården i Gärarp.

När Ingars far 338 Hans Nilsson och Pers mor 337 Kjerstina Ingvarsdotter båda avled under 1837 flyttade Pers far 336 Göran Person med två hemmanvarande döttrar och blev sambo med Ingars mor 339 Sissa Olsdotter i Södra Kverrestad.

Förfäder på 169 Ingar Hansdotters sida (sid 7) bodde i bla Kverrestads, Hannas, Övraby och Hammenhögs socknar.

Förfäder tillbaks till slutet av 1600 talet eller början av 1700 talet har hittats. De flesta familjerna och deras barns familjer har arrenderat den gård de brukat.

En gård i Hannas, nr 17, ägdes dock av 679 Una Matsdotters första make Lars Persson. Una och hennes andre make 678 Ola Persson brukade gården till dess Unas son Lars från det första äktenskapet tog över gården ca 1780.

De 22 gårdarna i Hannas by låg, fram till enskiftet i början av 1800-talet, sida vid sida i öst-västlig riktning med kyrkan strax söder om den västra delen. Gårdarna var alla fyrlängade med en gårdsplan i mitten. Vid enskiftet spreds gårdarna ut över byns marker runt byn. Husen, tomterna, längs vägen norrut mot Östra Ingelstad, där bla min farfar Teodor föddes, tillkom en bit in på 1800 talet. 

Hannas by  ca 1710

679 Una Matsdotter var född i Hammenhögs by nr 18. Denna by med över 30 numrerade hus låg, före enskiftet i början av 1800 talet, i öst-västlig riktning med kyrkan i mitten. Gården nr 18 där Una växte upp låg i västra delen närmast Hannas. Gården var arrenderad och ägdes av Tosterups säteri.

Hammenhögs by  ca 1790

Ingars far 338 Hans Nilsson föddes i Övraby och växte upp där på nr 2, en arrendegård som ägdes av Övrabyborgs säteri. Hans mor avled när han var 5 år och han fick sedan faderns andre hustru Boel som mor. I detta gifte föddes också några syskon.

Övraby ca 1800

Förfäder på 168 Per Göranssons sida (sid 7, 13, 14, 15) bodde i bla  Kverrestads, Bollerups, Stora Köpinge och Löderups socknar.

På Pers sida har jag funnit familjer ända tillbaks till Dansk tid dvs kring 1658 och detta i flertalet socknar.

Några av familjerna:

o   Pers mormors föräldrar 1351 Karna Jönsdotter och 1350 Nils Henriksson bodde i Stora Köpinge nr 1 som var byns vattenmölla. Möllan ägdes av Örups gård.

Nils var således möllare liksom Karnas första make Sven Andersson.

Vattenmöllan låg/ligger i Nybroåns ravin strax söder om där nuvarande landsväg till Stora Herrestad passerar ån. Och strax norr om gamla sockerbruket.

På 1700 talet låg möllan granne med Lilla Köpinge by som dock hade en egen vattenmölla något nedströms.

I Nybroån fanns flera vattenmöllor där vattenströmmen var tillräckligt stark. Vindmöllor byggdes senare under 1800 talet.

1350 Nils Henriksson avlider i jan 1784 och har då gift om sig. Hans bouppteckning visar på ett välrustat hemman. Utöver att vara möllare måste han ju också vara bonde för att försörja familjen. I boet fanns  tex 7 hästar, 2 par oxar, 4 kor, 8 får inkl lamm, 13 svin inkl kultingar samt 2 gäss. Där fanns också, i februari månad, 3 tunnor råg, 3 tunnor korn samt ett antal skeppspund malet mjöl.

o   På 168 Per Göranssons morfars mormors, 2699 Kerstin Ingvarsdotters, sida finns samma koppling till gravstenarna i golvet på Brommas kyrka som jag skrev om i tidigare avsnitt. Kerstin var nämligen syster till 1361 Elna. Se släktträdet sid 14.

o   Bland 168 Pers äldsta förfäder finns 1345 Gertrud Trulsdotter som var född och uppväxt  i Hagestad by, Löderups socken.

Byn bestod fram till markskiftet i början av 1800 talet av ca 60 gårdar som alla låg sida vid sida i öst – västlig riktning. Det var mer än två kilometer mellan de yttersta gårdarna i radbyn.  Löderups kyrka låg/ligger strax väster om.

Gertrud var uppväxt i nr 47 - en av de västliga gårdarna.

Radbyn finns kvar än i dag men med färre gårdar. Flertalet av de ursprungliga gårdarna flyttades efter enskiftet ut på odlingsmarkerna söder om radbyn.

o   På 168 Pers morfar fars sida finns bland de äldre förfäderna, släktträdet sid 13, ett par generationer som bodde i Kabusa by nr 13 i Stora Köpinge socken.

Dessa två äldsta generationerna var rusthållarfamiljer. Gården låg vid Kabusaån lite väster om själva byn. Det är i samma område vid Hammars backar som militären sedan dess använt som övningsområde – och så än i dag, även om i mindre omfattning.

Gården gick under namnet Holmagården. Gårdens namn och gamla läge finns utmärkt på nuvarande terrängkarta från Lantmäteriet.

Den äldsta generationen 10784 Måns Göransson Holm (släktträdet sid 13) var rusthållare.

Måns son 5392 Jöran Månsson drev sedan rusthållet tillsammans med brodern Isak.

Båda bröderna var gifta tre gånger. De två första hustrurna i båda giftena tycks ha avlidit vid en barnfödsel!

Kabusa by vid Kabusa ån  ca 1700   Nr 13 nedanför byn är Holmagården

Dagens karta

Vad var en Rusthållare?   

Rusthållare var en självägande bonde som, när han övertog gården, åtog sig att som skatt hålla armen – kavalleriet - med minst en, ibland fler, ryttare med häst och utrustning. Rusthållare själv var inte soldat.

Ryttarna bodde på rusthållet eller i de sk gatehusen i byn. Han deltog i jordbruket när han inte var på övning eller ute i något av Sveriges krig. I de flesta fall var ryttarna unga och inte gifta. Befälen verkar dock oftast vara gifta.

Ryttarens kontrakt var flerårigt och skulle ha bra bostad och förplägnad utöver en mindre lön. Avled en ryttare eller häst i kriget, eller tog avsked, måste rusthållaren snarast ersätta dessa med ny ryttare och häst.

Anm: Vid sidan av rusthållen fanns också sk Hästhemman. Bönderna på dessa gårdar hade avtal om att leverera hästar till kavalleriet. Kavalleriet behövde ju fler hästar än de som ryttarna hade. Tex som dragare i den sk trossen som transporterade tält, mat, kanoner etc.

Enligt bouppteckningarna, efter några av rusthållarna i släktträdet, framgår att gårdarna var välutrustade såväl när det gällde hushållet som vad gäller jordbruket och djurhållningen.

o   Ett stort antal av 168 Pers förfäder under 1600 och 1700 talen föddes och levde i byarna Stora Köpinge eller Lilla Köpinge.

Av olika skiftesdokument framgår att flertalet förfäder arrenderade gårdarna de brukade.  Gårdarna ägdes av olika storgods i närheten.

I Stora Köpinge by fanns 1768 över 30 numrerade gårdar som ägdes av:

-      Kyrkan,  två gårdar – prästens  och klockarens , samt två gatehus,

-      En rusthållare på nr 19  samt Ryttmästare Flint som ägde två gårdar,

-      Bollerup säteri, 10 gårdar och fyra gatehus,

-      Tosterups säteri,  tre gårdar,

-      Örups gård, sju gårdar  bla nr 1 – vattenmöllan,

-      Högestad säteri, två gårdar.

Flertalet av Pers förfäder arrenderade gårdar som ägdes av Bollerups säteri.

Stora Köpinge by  ca1760

Vattenmöllan Stora Köpinge nr 1  söder om byn

Före enskifte i början av 1800 talet var odlingsjorden utlagd i fem vångar där varje gård var tilldelad odlingsmark. All odling skedde således i nära samverkan. 
Vid enskiftet tilldelades ägarna/säterierna ett sammanhållet markområde motsvarande de ägda gårdarnas storlek. Ägarna fick sedan fördela marken mellan sina gårdar. I regel blev det fler mindre gårdar än tidigare samtidigt som brukarna avkrävdes bättre – modernare - skötsel än tidigare var vanligt.

Kartan överst i detta avsnmitt visar de vägar som fanns i slutet av 1800 talet. Man ser där att de som levde i Stora Köpinge, Tosterup och hela södra Österlen under 1600-1700 talen måste åka med häst och vagn via Stora Herrestad för att komma till den närmaste staden Ystad. Sjövägen fanns säkert för några.

Före slutet av 1800 talet var tex dagens Ystads sandskog ett område med sanddyner och norr därom fanns den blöta Öja mosse.

Gick man eller red på häst kunde man komma fram över dessa områden, liksom när boskap skulle föras till marknaden i Ystad eller till en slaktare där.

Vägen genom Sandskogen och en bra bro över Nybroån tillkom först en bit in på 1900-talet när bilarna börja sprida sig. Vägens stenbeläggning kom troligen på 1930 talet – i dag överlagd med asfalt.

Järnvägen Ystad – Eslöv via Lilla Köpinge öppnades 1865.

Stationen Lilla Köpinge bytte 1895 namn till Köpingebro, samma år som sockerbruket startade sin verksamhet.

Något att läsa om äldre tider i Skåne.

Boken ”Atlas över Skåne” utgiven 1999 rekommenderas för den som vill läsa om historien längre tillbaks.

På nätet – i molnet – hittar du mer allmän information om förfädernas liv under olika århundraden.

Mer om Skåne på 1600 och 1700 talet

Läs på hemsidan  Terra Scaniae  www.ts.skane.se

eller

Länsstyrelsen Skåne

Linné gjorde sin resa i Skåne 1749. Hans bok finns här.

Länk  Linnés resa

Läs också på hemsidan med Det svenska jordbrukets historia

http://www.ksla.se/anh/amnessokning/allmant/fembandsverket/

Välj band 3 för 1700 talet.

Var byarna låg före enskiftet på 1700 och 1800 talet finns utritade på Riksantikvarieämbetets karta Fornsök. Där finns också platserna där äldre fornfynd hittats. En kort beskrivning om platserna och fynden ingår.
Länk   Fornfynd 

I en avhandling - studie - berättas om livet på Österlen på 1600- och 1700-talen. Denna bok finns som pdf-dokument här  Avhandlingen. Obs en stor datafil!

--------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Ingvars och hans föräldrars förfäder finns i min släktdatabas på Rootsweb.

Ritade släktträd för Ivars sondotter Anna och hennes make Teodor och med deras förfäder finns i Mitt arkiv för Skåne. Se dokumentet ”Släktträd Skåne Del 1”.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp. 21.  De äldsta förfäderna på Ingvars sida finns med början på sidan 7.

Ingar Hansdotter och Per Göransson

Min farmor Annas farfar Ivar Pehrssons föräldrar.

Förfäder i Skåne.

Följande är en beskrivning av det jag funnit under min släktforskning.

Min farmor Annas farfar Ivars (Ingvars) föräldrar var

Ingar Hansdotter  som föddes den 21 oktober 1799 i Kverrestads socken

och                                                                        

Per Göransson  som föddes 30 september 1804 i Glemminge socken

Ingar Hansdotters föräldrar var Sissa Olsdotter 1767-1848 och Hans Nilsson 1758-1837. Familjen bodde i Södra Kverrestads by i ett gatehus under Bollerups säteri.  Modern Sissa födde i äktenskapet sex barn, fyra döttrar och två söner.  Ingar var det fjärde barnet i ordningen. Minst ett av barnen dog i ung ålder.

Per Göranssons föräldrar var Kjerstina Ingvarsdotter 1777-1837 och Göran Persson 1775-1846.  Familjen bodde först i Glemminge och Hammenhög för att sedan slå sig ner i Norra Kverrestad nr 5, en arrendegård under Bollerups säteri. 

Modern Kjerstina  födde 11 barn, fyra flickor och sju pojkar där Per var det första i ordningen. Av barnen avled fyra i unga år.

När Ingar och Per gifte sig 29 dec 1828 i Kverrestad bosatte de sig först hemma hos Pers föräldrar på arrendegården nr 5 i Norra Kverrestad.

Efter några år, 1831, flyttade de till en egen arrendegård nr 5 i Gärarps by under Bollerups säteri.

De brukade gården Gärarp nr 5 fram till 1859 då Per är 55 och Sissa 60 år gamla. Deras son Pehr tar över arrendet av nr 5 efter att tidigare arrenderat nr 11. Ingar och Per flyttar vid arrendeskiftet över till ett hus på nr 11, troligtvis till ett äldre i själva byn, där de sedan bor till sin död.

Enskifte skedde i Gärarp 1818 då byns mark delades upp mellan Tosterups och Bollerups säterier samt Rusthållaren på Gärarp nr 1.

Bollerup tog då hand om den nordöstra delen av byns mark och där lades ägorna för Bollerups gårdar ut i syd – nordlig riktning. Ägorna till nr 5 och 11 kommer då att ligga längst väster ut. 

Bollerups gårdar och mark i Gärarps by efter 1818. Strax efter byggdes nya gårdar strax norr om byn på respektive ägor.

Vid skiftet 1818 kom några av Bollerups gårdar att ligga på Tosterups mark. Om man bytte hus med varandra eller om Bollerup omedelbart byggde upp nya hus på de olika ägorna är oklart. Men Bollerups hus på egen mark i själva byn fick säkert ligga kvar

På kartan från 1860 finns det nya gårdar för alla gårdsnumren. Några av de gamla husen finns kvar vid vägen.

Troligtvis fick Ingar och Per bosätta sig i ett nytt hus när de 1831 flyttade in i Gärarp nr 5.  När de sedan 1859 överlämnade till sonen Per flyttade de troligen till ett av de kvarvarande husen i byn som tillhörde nr 11.

I äktenskapet mellan Ingar och Per föddes fem barn, fyra pojkar och en dotter, Pehr f.1829, Ivar/Ingvar f.1831, Lars f.1834 men d.1835, Elna f.1839 samt Hans f.1847.

Ingar födde innan äktenskapet ytterligare en son Ola  f.1823.

Samtliga barn bildar familjer och bosätter sig i Gärarp eller som dottern Elna i Bollerups by strax intill. Ingars förste son Ola blir smed och bosätter sig i Tjustorp by.

Ingar avlider i jan 1882, 82 år gammal och Per i nov 1885, 81 år gammal. De begravs båda på Bollerups kyrkogård.

Barnen

Ingars son före äktenskapet

Ola  föddes 6 mars 1823 i Kverrestad

Ola gavs efternamnet Månsson i husförhörsböckerna. Men tog namnet Dahlqvist när han utbildat sig till smed.

Han gifte sig med Boel Rasmusdotter och de bosatte sig i Tjustorp ca 1843.

Boel födde minst tre söner.

Ola och Boel bodde de sista åren hos sonen och smeden Ola Dahlqvist i Listarum.

Boel avled där 1905, 76 år gammal och Ola 1906, 83 år.

Ingars och Pers gemensamma barn

Pehr  föddes 24 april 1829 i Kverrestad.

Han växte upp hemma och gifte sig 1855 i Gärarp med Hanna Jönsdotter f.1831.

De arrenderade en del av Gärarp nr 11 av Bollerups säteri. 1869 byter de och övertar hans föräldrar Pers och Ingars arrende på nr 5 i Gärarp.

Hanna födde tre döttrar och fyra söner där en av sönerna Sven Persson under 1895 emigrerade till Nord-Amerika. Vart har jag ännu inte hittat – kanske till Canada dit kusinerna flyttade. Se Elna nedan.

Hanna avled 1892, 60 år gammal och Pehr 1905, 76 år. Båda avled i Gärarp och är begravda på Bollerups kyrkogård.

Ivar – Ingvar – min farmor Annas farfar - föddes 27 november 1831 i Gärarp

Ingvar föddes 27 nov 1831 i Gärarp.

Han växte upp hemma och gifte sig i Gärarp 1852 med Karna Johnsdotter f.1830.

De arrenderade först Gärarp nr 2 som tillhörde Tosterups säteri för att 1878 flytta över till nr 17.

Karna föder i Gärarp fem döttrar och fyra söner där dock tre söner avlider i unga år.  Det är den kvarvarande sonen Mårten som blir min farmor Annas far.

Ivar avlider 1901, 70 år gammal och Karna 1906, 76 år. Båda begravs på Tosterups kyrkogård.

I tidigare avsnitt har jag berättat om denna familj.

Lars  föddes 24 oktober 1834 i Gärarp men avled redan i början av 1835.

Elna  föddes 22 augusti 1839 i Gärarp

Elna och Carl Persson i Ö Ingelstad ca 1910

Elna gifte sig 1858 med smeden Carl Persson f.1830.

De bosätter sig i Bollerups by strax söder om säteriet och flyttar på äldre dar (1897) till Östra Ingelstad.

I Bollerups by arrenderade de först Bollerup nr 8 som är den nordligaste gården i radbyn för att efter 16 år flytta över till Bollerup nr 1 som är den sydligaste och västra gården i radbyn. Härifrån flyttar de till Östra Ingelstad till ett hus strax nordväst om bysamhället.

                                               

Elna föder i Bollerup 11 barn, 6 döttrar och 5 söner.

Det första barnet, en son, avlider 1 år gammal medan de övriga växer upp och bildar familjer.

Men sex av barnen och deras familjer får Elna och Carl inte följa på nära håll. Fem av barnen utvandrar nämligen till NordAmerika under åren 1887-1893. Där alla bosätter sig i södra delen av provinsen Manitoba i Canada. Och en dotter flyttar 1902 till Danmark där hon bildar familj.

Elna och Carls barn 

Anm. Det är via släktingar till barnen jag hämtat min information som bla är publicerad i Ancestrys databas. Där finns också de fotografier jag visar här.

Äldste sonen Nils f.1861 gifter sig 1882 med Karna Svensdotter f.1861 från Löderup. De bosätter sig i Bollerups by.

Nils beger sig 1887 till NordAmerika, kanske tillsammans med brodern Pehr och två andra unga män från byn. Nils gör det för att söka efter nya möjligheter för familjen, han tar nämligen inte ut flyttningsdokument hos kyrkan, som Pehr gjorde.

Det är oklart var de reser men troligen är det först till norra USA och utvandrarområdena där. De hittar dock ingen lämplig mark där, den bästa marken var vid denna tid redan inmutad och priserna var rätt höga. De fortsatte, liksom många andra gjorde, norrut till provinsen Manitoba i Canada.

Troligtvis arbetar Nils med olika saker de första åren för att 1890 kunna skicka hem pengar/biljetter till hustrun och barnen som då hade flyttat till Glemminge.

Hustrun Karna födde tre barn i Bollerup men den första sonen avled i unga år. I Glemminge föds det fjärde barnet.

På sommaren 1891 reser Karna med de tre barnen, 7, 5 och 3 år gamla, till Manitoba.

I Manitoba hade då Nils funnit en gård i sydvästra delen av Manitoba, inom lantkommunen (RM) Morton, strax norr om gränsen till delstaten North Dakota, USA.

På denna gård bor de sedan till äldre dar med flera av Nels och Carries syskon som nära grannar. Karna/Carrie föder ytterligare sju barn i Manitoba där dock två avlider redan vid 10-års ålder. Fotot nedan visar familjen Nels och Carrie med de åtta barnen.

Nels och Carrie Carlson med sina åtta barn i sydvästra Manitoba, Canada  ca 1910

Området där Elnas barn bodde i södra Manitoba

 

Elnas son och Nils bror Pehr slår sig också ner i södra Manitoba och gifter sig 1893 med Birdilla från Skottland. 

Några år senare flyttar de och barnen till norra utkanten av provinsens huvudstad Winnipeg.

Dottern Kjersti som 1886 först beger sig till Danmark fortsätter till Canada. Om detta sker före eller efter det hon gifter sig är inte känt men familjen bodde inte långt från brodern Nels gård. 

Vidstående bild visar hennes familj men uppgift om hennes makes namn och barnens saknas.

Ingar Swanson och Hannah Roth med döttrar  ca 1950

Dottern Ingar reser i april 1892 till Manitoba och gifter sig där 1895 med Andrew Swanson från Löderup, som var yngre bror med Nels hustru Carrie. Ingar födde 11 barn.

Ingar följs av systern Hanna i april 1893. Hanna gifter sig 1897 med canadensaren John Roth och hon födde nio barn.

Båda systrarnas familjer bodde grannar med brodern Nels familj och drev var sitt jordbruk.

En lanskapsbild från sydvästra Manitoba Canada  -  ett Google Earth foto. Klimatet här är ungefär som i Väster- och Östergötland

Dessutom utvandrade några av Elnas syskonbarn till Kanada. Men om dessa också bosatte sig i södra Manitoba är inte känt.

Lars och Anna Karlsson i  Everöd  ca 1945

Elnas son Lars utbildade sig till smed. Han gifte sig med Anna Sjölander och levde i Everöd till 1955. Anna födde 10 barn.

OBS   Everöd ligger strax norr om Degeberga!  

Sonen Anders tycks ha gått till sjöss för att sedan gifta sig och bosatta sig i Karlskrona.

Dottern Anna gifte sig med Nils Mårtensson och bodde i Borrby till 1946.

Elna och Carl flyttar på äldre dar, 1897, till Östra Ingelstad tillsammans med de två yngsta döttrarna. De bor på en gård strax nordväst om själva byn. 

Dottern Bengta reser 1902 till Danmark och gifter sig där. 

Yngsta dotter Hilda gifter sig 1914 med bysmeden Agne Lundström i Östra Ingelstad.

Carl avlider i Östra Ingelstad 1913, 83 år gammal och Elna 1928, 89 år. De begravdes på kyrkogård där.

Anm: Kanske min farmor Anna kom att känna sin far Ivars faster Elna och hennes dotter Hilda när  Anna och Teodor mellan 1910-1913 bodde vid bytorget i Östra Ingelstad och senare när de 1923 kom tillbaks från Skönabäck. Men säkert är det ju inte – men ganska troligt.

Åter till Ingars och Pers barn

Hans  föddes 23 mars 1847 i Gärarp

Hans växer upp hemma och gifter sig 1869 med Inger Jönsdotter f.1844 från Gärarp.

De arrenderar en del av Gärarp nr 11 som ägdes av Bollerups säteri. 

På granngården nr 5 hade de hans äldre bror Pehr.

Inger föder sex döttrar och tre söner där dock några avlider unga.

De övriga barnen växer upp och gifter sig och bor på olika platser i södra Skåne. En dotter Kjersti emigrerar 1899 till Nord Amerika och avlider där 1950.

Hans och Inger bor kvar i Gärarp nr 11 till 1906. Som pensionärer bor de sedan i Toarp, strax norr om Gärarp.

Hans avlider 1911, 64 år gammal, i Toarp medan Inger lever till 1931, och blir 87 år.

En kommentar – kopia av vad jag skrev i tidigare inlägg.

Gärarps by kan under en stor del av 1800-talet nästan kallas en släktby om man ser det ur min farmor Annas perspektiv.

Annas föräldrar, hennes farföräldrar och morföräldrar, farfars och farmors föräldrar samt farmors mors far- och morföräldrar var arrendatorer i Gärarps by. Flera av barnen i dessa familjer levde där också. Om man även räknar in 1700 talet var det sex generationer som levde i Gärarps by så långt nu kyrkböckerna kan visa.

I början av 1900 talet då Tosterups och Bollerups säterier avvecklade sina arrendatorer och sålde ut gårdarna har jag i Gärarp endast funnit några familjer som är släkt till Anna. En är Annas fars syster Elna med maken Måns Ohlsson som bodde där när de blev äldre. Fram till 1922 resp 1917.

Anm  De gårdsnummer i Gärarp jag använder i mina inlägg under 1800 talet är de som finns i kyrkböckerna och de som återfinns på 1818 års karta.

Under 1912 ritas en ny karta över Gärarps by där gårdarna i de flesta fall får ’nya’ nummer. Det är dessa nummer som i dag kan återfinnas på nya kartor.

Detta gäller främst gårdarna som ägdes av Tosterups säteri. Bollerup behåller sin numrering men delar upp marken så att det blir fler gårdslotter.

Bilden är visserligen från vårbruk väster om Ystad men samma styva jord fanns vid Bollerup. Det krävdes flera par oxar eller hästar framför plogen. Och husbyggen under 1800 talet tillgick på samma sätt.

--------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Pehrs föräldrar och deras förfäder finns i min släktdatabas på Rootsweb.

Ritade släktträd för Ivars  sondotter Anna och hennes make Teodor och med deras förfäder finns i Mitt arkiv för Skåne. Se dokumentet ”Släktträd Skåne Del 1”.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp. 21.  Ivars föräldrar (168) Per och (169) Ingar och deras förfäder finns med början på sidan 7.