Ingar Hansdotters och Per Göranssons förfäder

Förfäder i Skåne – en sammanfattning av förfäder före 1800.

Min farmor Annas farfar Ingvars föräldrar

Ingar Hansdotter (1799-1882) och Per Göransson (1804-1885) bodde i Gärarps by, Bollerups socken.

I föregående familjeavsnitt skrev jag om denna familj.

Här skall jag redovisa vilka deras föräldrar var och deras förfäder så långt tillbaks jag funnit dem under min släktforskning. I kyrkböckerna och i olika arkiv.

I mitt ritade släktträd visas de aktuella förfäderna.

Länk  Släktträd Skåne Del 1

Börja på sidan 7 med (168) Per Göransson och (169) Ingar Hansdotter.

Anm: ”Släktträd Skåne Del 1” finns också i  Mitt arkiv för Skåne – länk till höger.

Detaljerna för respektive familj återfinns i min släktdatabas på Rootsweb.
Pers och Ingars familj finns här

Länk Släktdatabasen

På kartan visas var förfäderna föddes, dvs var deras föräldrar då bodde.

Mödrar och döttrar visas i Rött och Fäder och söner i Blått.

Observera att om en familj flyttade mellan olika boställen visas inte detta. Detta framgår av uppgifterna i släktdatabasen.

Ingars och Pers föräldrar levde i Kverrestad. Och det var också här som Ingar och Per gifte sig och levde de första tre åren innan de arrenderade gården i Gärarp.

När Ingars far 338 Hans Nilsson och Pers mor 337 Kjerstina Ingvarsdotter båda avled under 1837 flyttade Pers far 336 Göran Person med två hemmanvarande döttrar och blev sambo med Ingars mor 339 Sissa Olsdotter i Södra Kverrestad.

Förfäder på 169 Ingar Hansdotters sida (sid 7) bodde i bla Kverrestads, Hannas, Övraby och Hammenhögs socknar.

Förfäder tillbaks till slutet av 1600 talet eller början av 1700 talet har hittats. De flesta familjerna och deras barns familjer har arrenderat den gård de brukat.

En gård i Hannas, nr 17, ägdes dock av 679 Una Matsdotters första make Lars Persson. Una och hennes andre make 678 Ola Persson brukade gården till dess Unas son Lars från det första äktenskapet tog över gården ca 1780.

De 22 gårdarna i Hannas by låg, fram till enskiftet i början av 1800-talet, sida vid sida i öst-västlig riktning med kyrkan strax söder om den västra delen. Gårdarna var alla fyrlängade med en gårdsplan i mitten. Vid enskiftet spreds gårdarna ut över byns marker runt byn. Husen, tomterna, längs vägen norrut mot Östra Ingelstad, där bla min farfar Teodor föddes, tillkom en bit in på 1800 talet. 

Hannas by  ca 1710

679 Una Matsdotter var född i Hammenhögs by nr 18. Denna by med över 30 numrerade hus låg, före enskiftet i början av 1800 talet, i öst-västlig riktning med kyrkan i mitten. Gården nr 18 där Una växte upp låg i västra delen närmast Hannas. Gården var arrenderad och ägdes av Tosterups säteri.

Hammenhögs by  ca 1790

Ingars far 338 Hans Nilsson föddes i Övraby och växte upp där på nr 2, en arrendegård som ägdes av Övrabyborgs säteri. Hans mor avled när han var 5 år och han fick sedan faderns andre hustru Boel som mor. I detta gifte föddes också några syskon.

Övraby ca 1800

Förfäder på 168 Per Göranssons sida (sid 7, 13, 14, 15) bodde i bla  Kverrestads, Bollerups, Stora Köpinge och Löderups socknar.

På Pers sida har jag funnit familjer ända tillbaks till Dansk tid dvs kring 1658 och detta i flertalet socknar.

Några av familjerna:

o   Pers mormors föräldrar 1351 Karna Jönsdotter och 1350 Nils Henriksson bodde i Stora Köpinge nr 1 som var byns vattenmölla. Möllan ägdes av Örups gård.

Nils var således möllare liksom Karnas första make Sven Andersson.

Vattenmöllan låg/ligger i Nybroåns ravin strax söder om där nuvarande landsväg till Stora Herrestad passerar ån. Och strax norr om gamla sockerbruket.

På 1700 talet låg möllan granne med Lilla Köpinge by som dock hade en egen vattenmölla något nedströms.

I Nybroån fanns flera vattenmöllor där vattenströmmen var tillräckligt stark. Vindmöllor byggdes senare under 1800 talet.

1350 Nils Henriksson avlider i jan 1784 och har då gift om sig. Hans bouppteckning visar på ett välrustat hemman. Utöver att vara möllare måste han ju också vara bonde för att försörja familjen. I boet fanns  tex 7 hästar, 2 par oxar, 4 kor, 8 får inkl lamm, 13 svin inkl kultingar samt 2 gäss. Där fanns också, i februari månad, 3 tunnor råg, 3 tunnor korn samt ett antal skeppspund malet mjöl.

o   På 168 Per Göranssons morfars mormors, 2699 Kerstin Ingvarsdotters, sida finns samma koppling till gravstenarna i golvet på Brommas kyrka som jag skrev om i tidigare avsnitt. Kerstin var nämligen syster till 1361 Elna. Se släktträdet sid 14.

o   Bland 168 Pers äldsta förfäder finns 1345 Gertrud Trulsdotter som var född och uppväxt  i Hagestad by, Löderups socken.

Byn bestod fram till markskiftet i början av 1800 talet av ca 60 gårdar som alla låg sida vid sida i öst – västlig riktning. Det var mer än två kilometer mellan de yttersta gårdarna i radbyn.  Löderups kyrka låg/ligger strax väster om.

Gertrud var uppväxt i nr 47 - en av de västliga gårdarna.

Radbyn finns kvar än i dag men med färre gårdar. Flertalet av de ursprungliga gårdarna flyttades efter enskiftet ut på odlingsmarkerna söder om radbyn.

o   På 168 Pers morfar fars sida finns bland de äldre förfäderna, släktträdet sid 13, ett par generationer som bodde i Kabusa by nr 13 i Stora Köpinge socken.

Dessa två äldsta generationerna var rusthållarfamiljer. Gården låg vid Kabusaån lite väster om själva byn. Det är i samma område vid Hammars backar som militären sedan dess använt som övningsområde – och så än i dag, även om i mindre omfattning.

Gården gick under namnet Holmagården. Gårdens namn och gamla läge finns utmärkt på nuvarande terrängkarta från Lantmäteriet.

Den äldsta generationen 10784 Måns Göransson Holm (släktträdet sid 13) var rusthållare.

Måns son 5392 Jöran Månsson drev sedan rusthållet tillsammans med brodern Isak.

Båda bröderna var gifta tre gånger. De två första hustrurna i båda giftena tycks ha avlidit vid en barnfödsel!

Kabusa by vid Kabusa ån  ca 1700   Nr 13 nedanför byn är Holmagården

Dagens karta

Vad var en Rusthållare?   

Rusthållare var en självägande bonde som, när han övertog gården, åtog sig att som skatt hålla armen – kavalleriet - med minst en, ibland fler, ryttare med häst och utrustning. Rusthållare själv var inte soldat.

Ryttarna bodde på rusthållet eller i de sk gatehusen i byn. Han deltog i jordbruket när han inte var på övning eller ute i något av Sveriges krig. I de flesta fall var ryttarna unga och inte gifta. Befälen verkar dock oftast vara gifta.

Ryttarens kontrakt var flerårigt och skulle ha bra bostad och förplägnad utöver en mindre lön. Avled en ryttare eller häst i kriget, eller tog avsked, måste rusthållaren snarast ersätta dessa med ny ryttare och häst.

Anm: Vid sidan av rusthållen fanns också sk Hästhemman. Bönderna på dessa gårdar hade avtal om att leverera hästar till kavalleriet. Kavalleriet behövde ju fler hästar än de som ryttarna hade. Tex som dragare i den sk trossen som transporterade tält, mat, kanoner etc.

Enligt bouppteckningarna, efter några av rusthållarna i släktträdet, framgår att gårdarna var välutrustade såväl när det gällde hushållet som vad gäller jordbruket och djurhållningen.

o   Ett stort antal av 168 Pers förfäder under 1600 och 1700 talen föddes och levde i byarna Stora Köpinge eller Lilla Köpinge.

Av olika skiftesdokument framgår att flertalet förfäder arrenderade gårdarna de brukade.  Gårdarna ägdes av olika storgods i närheten.

I Stora Köpinge by fanns 1768 över 30 numrerade gårdar som ägdes av:

-      Kyrkan,  två gårdar – prästens  och klockarens , samt två gatehus,

-      En rusthållare på nr 19  samt Ryttmästare Flint som ägde två gårdar,

-      Bollerup säteri, 10 gårdar och fyra gatehus,

-      Tosterups säteri,  tre gårdar,

-      Örups gård, sju gårdar  bla nr 1 – vattenmöllan,

-      Högestad säteri, två gårdar.

Flertalet av Pers förfäder arrenderade gårdar som ägdes av Bollerups säteri.

Stora Köpinge by  ca1760

Vattenmöllan Stora Köpinge nr 1  söder om byn

Före enskifte i början av 1800 talet var odlingsjorden utlagd i fem vångar där varje gård var tilldelad odlingsmark. All odling skedde således i nära samverkan. 
Vid enskiftet tilldelades ägarna/säterierna ett sammanhållet markområde motsvarande de ägda gårdarnas storlek. Ägarna fick sedan fördela marken mellan sina gårdar. I regel blev det fler mindre gårdar än tidigare samtidigt som brukarna avkrävdes bättre – modernare - skötsel än tidigare var vanligt.

Kartan överst i detta avsnmitt visar de vägar som fanns i slutet av 1800 talet. Man ser där att de som levde i Stora Köpinge, Tosterup och hela södra Österlen under 1600-1700 talen måste åka med häst och vagn via Stora Herrestad för att komma till den närmaste staden Ystad. Sjövägen fanns säkert för några.

Före slutet av 1800 talet var tex dagens Ystads sandskog ett område med sanddyner och norr därom fanns den blöta Öja mosse.

Gick man eller red på häst kunde man komma fram över dessa områden, liksom när boskap skulle föras till marknaden i Ystad eller till en slaktare där.

Vägen genom Sandskogen och en bra bro över Nybroån tillkom först en bit in på 1900-talet när bilarna börja sprida sig. Vägens stenbeläggning kom troligen på 1930 talet – i dag överlagd med asfalt.

Järnvägen Ystad – Eslöv via Lilla Köpinge öppnades 1865.

Stationen Lilla Köpinge bytte 1895 namn till Köpingebro, samma år som sockerbruket startade sin verksamhet.

Något att läsa om äldre tider i Skåne.

Boken ”Atlas över Skåne” utgiven 1999 rekommenderas för den som vill läsa om historien längre tillbaks.

På nätet – i molnet – hittar du mer allmän information om förfädernas liv under olika århundraden.

Mer om Skåne på 1600 och 1700 talet

Läs på hemsidan  Terra Scaniae  www.ts.skane.se

eller

Länsstyrelsen Skåne

Linné gjorde sin resa i Skåne 1749. Hans bok finns här.

Länk  Linnés resa

Läs också på hemsidan med Det svenska jordbrukets historia

http://www.ksla.se/anh/amnessokning/allmant/fembandsverket/

Välj band 3 för 1700 talet.

Var byarna låg före enskiftet på 1700 och 1800 talet finns utritade på Riksantikvarieämbetets karta Fornsök. Där finns också platserna där äldre fornfynd hittats. En kort beskrivning om platserna och fynden ingår.
Länk   Fornfynd 

I en avhandling - studie - berättas om livet på Österlen på 1600- och 1700-talen. Denna bok finns som pdf-dokument här  Avhandlingen. Obs en stor datafil!

--------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Ingvars och hans föräldrars förfäder finns i min släktdatabas på Rootsweb.

Ritade släktträd för Ivars sondotter Anna och hennes make Teodor och med deras förfäder finns i Mitt arkiv för Skåne. Se dokumentet ”Släktträd Skåne Del 1”.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp. 21.  De äldsta förfäderna på Ingvars sida finns med början på sidan 7.