Maria Charlotta ’Maja Lotta’ Andersdotter och Gustaf Pettersson

Min morfar Emils mor Augustas föräldrar
Maria Charlotta ’Maja Lotta’ Andersdotter  och Gustaf Pettersson.

Förfäder i Östergötland

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböckerna och handlingar hos Lantmäteriet.

Anm. Fadern Gustaf Pettersson heter oftast Persson i kyrkböckerna. När han själv skriver under handlingar, tex de som finns hos Riksarkivet och Lantmäteriet, skriver han Pettersson. Hans fars namn är Peter eller Petter i kyrkböcker och dokument.

----------------------

Min morfar Emils mor Augustas föräldrar var
Maria Charlotta Andersdotter  född den 21 april 1821 i Risa, Tjällmo socken  och  

Gustaf Pettersson  född den 18 mars 1813 i Slätmon, Ljungs socken.

Emils mor Augusta var föräldrarnas fjärde barn och född den 12 september 1853 i föräldrarnas gård i Bänorps by, Ljungs socken.

Modern Maria Charlotta döptes till dessa namn men senare används i husförhörsböckerna namnet Maja Lotta, dvs det var tydligen det namnet som hon blev kallad. Använder därför detta i fortsättningen.

Augustas mor

Maria Charlottas – Maja Lottas -  föräldrar var Anna Samuelsdotter 1787-1852  och Anders Nilsson 1776-1828.  Maja Lotta var deras femte barn.

Maja Lotta - Maria Charlotta - föddes den 21 april 1821 i Risa i Tjällmo socken och växte upp där. Familjen hade tidigare bott i Lyrsbo i norra Hällestad socken där fadern Anders varit Bergsman, dvs han hade rätt att utvinna järn ur malmen som fanns i Lyrsbo-området. Där hade de också ett mindre jordbruk.

I början av 1800-talet blev det brist på järnmalm varför familjen beslöt flytta. De köpte gården i Risa i Tjällmo socken och dit kom de 1818.

Fadern Anders avled redan 1828, 51 år gammal, när Charlotta var 7 år. Bouppteckningen efter honom visar att föräldrarna hade ett relativt välbärgat och välskött hemman med bla ett par oxar, två hästar, nio kor, två tjurar, 12 får och några grisar. Utsädet bestod av råg, vete och korn.

Modern Anna gifte om sig tre år senare med Peter Jonsson f. 1803 i Risinge socken.

Maja Lotta hade sju syskon där två var från moderns andra gifte. Det var fyra systrar och tre bröder. Syskonen, en syster och en bror, från moderns andra gifte avled dock i unga år.

Gården i Risa delades vid faderns död upp mellan barnen och modern. Eftersom barnen då inte var myndiga fortsatte modern de närmaste åren att med hjälp av barnen och släktingar driva gården.

Sönerna Samuel och Nils Peter tog när de blev myndiga över större delen av gårdens drift. Detta skedde troligen i nära samverkan med modern och hennes andre make. Fosterfadern Peter Jonsson sysslade huvudsakligen med grossisthandel av olika smidda järnprodukter, främst spik. Detta enligt moderns bouppteckning.

Maja Lotta deltog i arbetet på gården i Risa fram till dess hon 1846 flyttade hemifrån för att gifta sig i Ljung. Hon var då 25 år gammal.

Risa -  Maja Lottas födelsegård

Emils mor Augustas far

Gustafs föräldrar var Maria Jönsdotter 1779-1856 och Peter Gustafsson 1779-1843. Gustaf var deras andra barn.

Gustaf föddes den 18 mars 1813 på gården Slätmon i Ljungs socken.

Gustaf hade en syster Maja Cajsa f.1815. Föräldrarnas första barn, en flicka, avled drygt ett år gammal innan Gustaf föddes.

Gustaf växte upp hemma, först på gården Slätmon och från 1833 i Bänorps by strax öster om Slätmon.

Gustaf arbetade hemma på gårdarna i Slätmon och Bänorp.

Föräldrarna, egentligen hans mor Maria, hade tillsammans med moderns syster Cathrina och brodern Lars 1812 ärvt deras föräldragård i Bänorp. Gustafs föräldrar tog dock 1817 över brodern Lars del när denne flyttade till Vreta Klosters socken och tog över ett ryttar-rusthåll där.

Till Bänorp flyttade Gustafs familj 1833 i samband med att man genomförde sk Laga skifte i Bänorps by. I Laga skiftet betecknas systrarnas gemensamma ägor som ”A” och var på 1/12 mantal kronoskatte dvs ungefär 1/3 del av hela Bänorps bys ägor.

Gustafs föräldrar Peter och Maria bosätter sig på den gård i vägkorset som jag i tidigare avsnitt kallat ”Sällins”. Detta är troligen modern Marias föräldragård dvs hennes släktgård. 

Majas syster Cathrina bor med sin familj i en nybyggd gård 'Lilla Bänorp' i södra delen av ägorna.

De två familjerna brukar ägorna i samverkan, troligen redan från 1913. Men systern Cathrina och hennes man arrenderar ut ’sin del’ från 1834 på grund av att maken var sjuk.

Gustaf tog några år efter inflyttningen till Bänorp själv ansvaret för driften – detta enligt kyrkböckerna.  Han fick säkert hjälp av föräldrarna och sin syster.

När fadern Peter avled 1843 visar hans bouppteckning att de bla hade ett par oxar, tre kor, 11 får, två getter samt sju grisar. Utsädet bestod av råg, vete, korn, blandsäd, ärtor samt potatis.

Gustafs syster Maja Cajsa gifte sig 1842 och bosatte sig med sin familj i Vreta Klosters socken. Men familjen återvände till Bänorp 1853.

Gustaf Pettersson gifter sig i januari 1846 med

Maja Lotta Andersdotter och bosätter sig i Bänorpsgården tillsammans med Gustafs mor Maria.

Maja Lotta var då 25 år och Gustaf 33 år.

Anm: Hur de två träffade varandra har jag försökt utröna men inte kunnat se av kyrkböckerna. De kan ha träffats i Bänorp via en av Maja Lottas släktingar som året efter gifte sig och blev gårdsgrannar med Gustaf och Maja Lotta i Bänorp.

Slätmon och Bänorp och närmaste omgivning ca 1870

Maja Lotta föder i Bänorp fyra barn

Sonen Per Johan i augusti 1848 som dock avlider redan i mars året efter.

Dottern Johanna Carolina föds i december 1849 men avlider två månader senare.

Dottern Sofia Charlotta föds sedan i januari 1851 och

Dottern, min morfar Emils mor, Augusta Amalia i september 1853.

Gustaf och Maja Lotta driver gården tillsammans med hans mor och anställda drängar och pigor. Gustaf löser 1850 ut sin syster och mor från gården och blir ensam ägare. Detta sker ungefär samtidigt som moderns syster Cathrina avlider och gränsen mellan systrarnas olika ägor fastställs i ett lantmäteridokument.

Gustafs och Maja Lottas ägor 1851. Ägorna i söder ägdes av Gustafs mosters familj.

Gustaf blir genom denna uppdelning ensam ägare till 3/24 dels mantal dvs ca 1/4 del av Bänorps ägor.

Under kommande år fram till mitten av 1880 talet utvidgar han storleken på de egna ägorna genom att köpa upp flera av de andra gårdarna i Bänorps by. Han gör det när ägarna, i regel släktingar, blir äldre och vill sluta med driften. 

Gustafs och Maja Lottas ägor 1890

Flera tidigare ägare – i regel släktingar - gör vid försäljningen i flera fall en överenskommelse om sk ”undantag”. Detta ger dem rätt att ’på livstid’ bo kvar i sitt bostadshus med tillhörande trädgård och med möjlighet att ha några djur, tex en ko och några höns. De skulle också årligen erhålla olika förnödenheter, tex potatis, säd och bränsle, från Gustaf. Detta var ett vanligt sätt att på den tiden trygga ålderdomen – dvs en form av garanterad pension.

Gustaf och Maja Lotta utökar genom köpen sitt ägande till 5/12 mantal av byns totala 6/12 mantal. De tycks dessutom ha arrenderat och brukat ytterligare mark utanför byn. Anm. begreppet mantal är inget ytmått utan var en gammal bedömning av ägornas möjlighet till avkastning och ett underlag för beskattning.

I lantmäteridokument från 1902 anges att Bänorp bys ägor omfattade totalt ca 170 ha, dvs ca 340 tunnland.

Av denna var ca 65 ha, ca 130 tunnland, åker och äng. Övrigt var skog, berg och kärr.

Gustafs del av marken var 1850 ca 3/12 delar och efter alla inköp och försäljningar, 1890 ca 10/12 delar.

Efter att läst olika bouppteckningar har jag kommit fram till att Gustaf i Bänorp odlade bla råg, vete, korn, blandsäd, ärtor, potatis och olika grönsaker. I trägårdarna fanns fruktträd och bärbuskar.

Familjerna i Bänorp kunde i skogarna finna olika bär och från intilliggande sjöar fisk.

Djurbesättningen hos Gustaf var några par oxar, några par hästar samt ett antal kor, får och grisar. Höns hade man också och några bisamhällen. Djurbesättningen ökade efter hand som Gustaf köpte in nya delar av Bänorp.

I vagnslidret fanns ett antal vagnar, slädar och redskap för resor, transport, markberedning, sådd, skörd samt för underhåll av hus och redskap.

Det antal djur som fanns på Gustafs gård måste ha gett ett överskott. Avsättning av kött (djur) bör ha funnits tex till slakterier i exv Linköping. Även odlingarna bör ha gett överskott för försäljning även om dåtidens avkastning inte kan jämföras med dagens möjligheter.

Den mjölk som korna och fåren gav var under 1800 talet nästan helt koncentrerad till sommarhalvåret då korna kunde beta ute. Maja Lotta och pigorna fick under den tiden själva producera smör och ost för familjens behov. Kärnmjölken och ev mjölköverskott gick säkert åt för att utfodra ungdjuren och grisarna. Lokala mejerier kom i slutet av 1800 talet vid herrgårdarna, tex vid Ljungs säteri. Kanske Gustafs och Maja Lottas efterföljare kom att leverera mjölk dit.

Genom markköpen blir Maja Lotta och Gustaf också ägare till en rad nya hus. Själva bodde de först i hans föräldrars hus som ligger i vägkorset mot Bullorp/Skallorp – norr om byvägen. I tidigare avsnitt kallar jag det ’Sällins hus’. 

När de blev ’pensionärer’ dvs ca 65 år ber de 1878 dottern Charlotta och maken Göran Sällin att flytta hem för att få hjälp med driften av gården. Dessa flyttar då in hos Maja Lotta och Gustaf.

I ett köp 1883 blir Gustaf och Maja Lotta ägare av granngården som ligger söder om byvägen i vägkorset – det jag kallat ’Danielssons’ hus. Mannen och hustrun var släkt med Gustav och Maja Lotta och hade flera barn. Familjen flyttar enligt kyrkboken till Linköping men där har jag inte hittat dem. Jag tror därför att hela familjen utvandrade, troligen till Nord-Amerika.

Maja Lotta och Gustaf flyttar då dit medan familjen Sällin bor kvar.

När de 1891 kallar hem sin andra dotter Augusta – min morfar Emils mor med sin make August Danielsson och barnen får dessa flytta in hos Maja Lotta och Gustaf.

Lite om Gustaf:

Gustaf är under flera år Nämndeman i Ljungs socken och deltar också vid häradstinget. Anm: Det tycks som Bänorp under alla år har minst en ’permanent’ nämndeman i sockenrådet och som även kunde medverka vid överläggningar i Gullbergs häradsting.

Gustafs eftermäle säger att han var en ’speciell’ person – en initiativrik kraftkarl. Dels är han omnämnd som sådan i min pappas släktbeskrivning, dels fick jag samma beskrivning när jag 2005 besökte Bänorp för att ta några fotografier. Träffade dåvarande ägaren som när han köpt en av gårdarna i Bänorp hade talat med en äldre kvinna i byn. Denna hade då berättat om Gustaf på samma sätt.

Någon närmare beskrivning av och om Gustaf har jag inte kunnat hitta. Men alla de händelser som jag hittat i släktforskningen bekräftar bilden. Några fotografier har jag inte hittat av Gustaf och Maja Lotta.

-----

Några händelser i Ljungs socken

Vad hände i och utanför byn under Maja Lottas och Gustafs år i Bänorp, 1846-90?

Avkastningen från jordbruket bestämdes under 1800-talet i stor utsträckning av väderleken. Dåliga väderår med missväxt i delar av Sverige var 1845, 1852 och åren 1867-69.  Åren 1861 till 1880 har i sin helhet ansetts som en missväxtperiod i Sverige.

Bönderna i Bänorp bör under dessa år också ha drabbats av sämre skördar än vanligt. Någon närmare information om hur livet i Ljungs socken påverkades har jag inte funnit men tror inte det var brist på mat i Bänorps gårdar.

Ljungs säteri går i konkurs.

Under 1800-talet hade Ljungssäteri köpt upp fler och fler gårdar i Ljungs socken. Tidigare ägare har oftast stannat kvar som arrendatorer.

Under 1860 talet klarade inte dåvarande ägarna av att driva säteriet med vinst utan fick ca 1865 sätta det i kornkurs.  Nya ägare tog över men det dröjde till slutet av 1860-talet innan följderna av konkursen hade klarats av och jordbruket åter var i full drift.

Många i Ljungs socken drabbades hårt av följderna – många blev arbetslösa och hade svårt att hitta nya arbeten. Detta påverkade säkert också människorna i Bänorps by även om dessa inte var direkt berörda av konkursen.

Utvandring till Nord-Amerika

Som en följd av konkursen på Ljungs säteri ökade utvandringen från Ljungs socken. Enligt utflyttningsboken utvandrade under 1860 talet varje år upp till 20 personer från Ljung till Nord-Amerika. Året 1869 var det 100 personer som gav sig i väg. Därefter var utvandringen åter på tidigare nivå. Från Bänorps by utvandrade också ett flertal familjer eller enskilda personer. Flera av dessa var släkt till Gustaf och Maja Lotta tex familjerna Eigil som utvandrade mellan åren 1868 och 1873. Mer om dessa familjer i nästa släktavsitt.

-----

Åter till Gustaf och hans familj

För att köpa upp de olika gårdarna måste avkastningen från odlingarna varit relativt goda. Men Gustaf tar också lån i banker mot garanti – inteckningar – i olika fastigheter.

För att driva gårdarna har han och hustrun anställd personal oftast finns det minst två drängar och två pigor. Gustav anställde troligen också några av de torpare som bor i Bänorps by eller strax utanför.

Gustaf moderniserade sina hus!

På kartor från tiden för Laga skiftet 1833 visar var husen låg i nära anslutning till vägkorset i byn. Senare kartor visar var gårdarna låg efter det ägarna flyttat ut till sin tilldelade mark.

Även om timmer från de rivna byggnaderna användes när byggnader uppfördes de nya platserna användes säkert en mängd nytt timmer från byns skogar till främst de nya bostadshusen. Med all säkerhet uppfödes de nya bostadshusen med den ’moderna standard’ som gällde för den tiden.

Det är också troligt att de ägare som fick bo kvar i sina befintliga hus kom att förbättra sina hus, särskilt bostadshuset, för att få samma standard. Flera saker tyder på att Gustafs föräldrar ca 1830 byggde nytt bostadshus i Bänorp innan de flyttade dit från Slätmon.

En detalj som ändrades under 1800 talet var att köken försågs med järnspisar för matlagning. När dessa började installeras i Bänorp är okänt men jag har fått ärva några kokböcker tryckta 1835 som fanns hos Maja Lotta och Gustaf. Boken finns som e-bok på nätet (Sök efter ’Handbok wid den nu brukliga finare matlagningen  M Nylander’).

Recepten i dessa är skrivna för användning av järnspis. Detta pekar på att Gustaf relativt tidigt bör ha installerat järnspis i de bostadshus familjen bodde. Andra ägare i Bänorp bör ha gjort samma sak.

Kanske fanns järnspis installerad redan när Gustaf och Maja Lotta gifte sig 1846 men troligen installerades sådana lite senare.

Parallellt med att järnspisar installerades försvann ljuset från den öppna eldhärden varför olje- eller fotogenlampor började användas för belysning inomhus. Liksom stearinljus som man troligen själva framställde av djurfett efter slakten.

En järnspis från slutet av 1800 talet

Det bostadshus där Gustav och Maja Lotta först bodde i – ’Sällins-hus’ – revs under 1920-talet och ett nytt byggdes strax bakom. Däremot är uthusens grundstomme i stort de samma som under 1800-talet. Men flera byggdes till omkring 1900 av familjerna Sällin och Danielsson och flera tillkom.

'Danielssons' hus - Maja Lottas och Gustafs bostad efter ca 1884. Foto ca 1912.
Huset hade 2 rum och kök samt ett vindsrum.

'Sällins' gård - Maja Lottas och Gustafs bostad från 1846. Bostadshuset är här uppfört ca 1925. Foto från 2005.
Det tidigare bostadshuset hade 1 rum och kök på bottenvåningen och 2 rum på övervåningen.

På båda gårdarna fanns visthusbod, (mat)källare, vedbod, ladugård med stall, lada, loge, svinhus samt vagns- och körhus i ett flertal byggnader.

Gustaf avlider i Bänorp i mars 1895, 82 år gammal. Han begravs på Ljungs kyrkogård.  

Bouppteckningen efter Gustaf visar att värdet av Gustafs och Maja Lottas delar var 22 350 kr där dock 15 200 var skulder exv banklån.

Värdet av överskottet 7 150 kr motsvarar i dag enligt uppgift ca 550 000 kr. Det är dock troligt att det fanns ytterligare tillgångar på Gustafs ägor hos döttrarnas familjer. Dessa bör tex själva ha ägt delar av den djurbesättning som fanns. Liksom något av (ut)husen samt delar av senaste skörden.

Vid bodelningen fick hustrun Maja Lotta hälften av boet och döttrarna var sin fjärdedel.

Efter det att dottern Sofia Charlotta avlidit 1898 gjordes ett slutgiltigt gårdsskifte 1902 här hela gården delades mellan de två familjerna Sällin och Danielsson. Även hustrun Maja Lottas del ingick då i detta skifte. Det utförliga lantmäteridokument finns att läsa på Lantmäteriets hemsida ’Historiska kartor’.

Maja Lotta avlider i mars 1904, 83 år och begravs vid sidan av maken på Ljungs kyrkogård. Någon gravsten finns i dag inte kvar men graven låg troligen strax bakom kyrkan i ett område där många från Bänorp finns begravda, tex deras dotter Augusta Amalia, dvs min morfar Emils mor, med sin familj.

Gravplatser bakom Ljungs kyrka

Barnen

Maja Lottas första barn

Enligt kyrkböckerna i Tjällmo föder Maja Lotta den 29 okt 1845 i Risa ett gossebarn som var dött vid födelsen. Han begravdes månaden efter på Tjällmo kyrkogård.

Som far anges drängen Anders Peter Månsson f. 1817. Han arbetade i början av 1845 på gården Wik där Maja Lotta hade släktingar.

Maja Lotta gifte sig i januari 1846 med Gustaf Pettersson i Bänorp.

Anders Peter gifte sig något år senare i Tjällmo.

Med Gustaf födde Maja Lotta,

Sonen Per Johan  föddes den 10 augusti 1848 i Bänorp men avled redan i mars året efter.

Dottern Johanna Carolina  föddes den 18 december 1849 i Bänorp men avled två månader senare.

Dottern Sofia Charlotta  föddes den 23 januari 1851 i Bänorp.

Charlotta växer upp hemma och deltar i gårdens arbete.

Hon gifter sig i Bänorp i juni 1873 med Göran Sällin som var född 1850 i Godegård. Göran hade under några år tidigare arbetat som dräng på gården i Bänorp.

Efter giftet bosatte de sig hos hans föräldrar i Godegård men återkom 1878 till Bänorp när Charlottas föräldrar kallade på dem. De står som brukare till en del av gården i Bänorp men troligen brukas gården i nära samverkan med hennes föräldrar Gustaf och Maja Lotta och senare också tillsammans med systern Augustas familj.

Med Göran födde Charlotta 12 barn men av dessa avled sju redan i barnaåren. Fyra döttrar och en son växte upp och bildade familjer.

Närmare beskrivning av barnen och deras familjer finns i efterföljande avsnitt.

Dottern Augusta Amalia  - min mamma Märtas farmor - föddes den 12 september 1853 i Bänorp

Augusta Amalia växer upp hemma och deltar i gårdens arbete.

Augusta föder den 29 augusti 1880 i Bänorp min morfar Emil. Uppgift om fadern finns inte i födelseboken men enligt min mammas släkt är fadern drängen Viktor Gustafsson f.1854. Viktor emigrerar dock redan i början av 1880 till Nord Amerika, dvs innan Emil föds.

Augusta gifter sig i maj 1881 med Daniel August Danielsson f.1854 i Vik, Tjällmo socken. August var son till Augustas mor Maja Lottas syster Johanna. Dvs Augusta och August var kusiner.

I tidigare avsnitt har jag beskrivit familjens historia.

Augusta och August Danielsson när de bor i Bålorp, Björkeberg socken/kommun

Gustafs syster

Maja Caisa, f.1815, gifte sig 1842 med Carl Magnus Nilsson, f.1818. De flyttade vid giftet till Vreta Klosters socken men återkom till Bänorp 1853.

De bodde sedan i Nysätter gården i Bänorps by och deltog i arbetet på Gustafs ägor. De avled där 1871 resp. 1875. De hade fem barn där ingen stannade kvar i Bänorp efter föräldrarnas död.

I följande avsnitt kommer jag att berätta om fler släktingar till Maja Lotta och Gustaf.

-------------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger.

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger.

Uppgifter om Maja Lotta  och Gustaf och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Andersdotter resp. Pettersson.

Ritade släktträd där Maja Lotta och Gustaf visas med sina förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Östergötland.  Gustaf och Maja Lotta har där nummer 90 resp. 91.