torsdag 7 september 2017

Senaste släktforskningen



Sedan hösten förra året har det inte blivit några nya avsnitt om mina förfäder beroende på att jag bestämt mig för att beskrivningen om alla de familjer jag har tillräckliga uppgifter om var färdigskrivna. Dvs om de familjer som levde i slutet av 1700-talet och därefter.

Jag har därefter följt upp uppgifter i min släktdatabas som berör förfäder till släktingar på min och min syster Wivis sida.  Uppgifterna finns i min släktdatabas på Rootsweb – länk till höger. Ett antal uppgifter är nya, en del rättade och en del kompletterade.

Jag har också letat i amerikanska databaser för att se om jag kunnat hitta nytt om förfädernas syskon som utvandrat och som jag nämnt i de olika avsnitten om mina förfäder.

Eftersom jag varit ”gästmedlem” såväl hos släktforskningsföretaget Ancestry som hos MyHeritage, och dit laddat upp Gedcom filer från min släktdatabas, har jag regelbundet fått en mängd ’tips’ om uppgifter i amerikanska och svenska folkbokföringsregister om personer som deras datorsystem har tyckt vara samma personer som finns i mina register.
Av dessa ’tips’ är det bara ett fåtal som lett fram till nya uppgifter som jag varit så säker på att de blivit inlagda i min släktdatabas.
Jag har observerat att utvandrare i min släktdatabas enbart har kunnat hittas i USA om säkra uppgifter finns från andra personer. Exv om någon utvandrares ättling/släkting tidigare har släktforskat och publicerat sina uppgifter.
Den största svårigheten för mig är ju att jag inte annars vet vilket efternamn familjen eller en person har använt i USA. Och hur de stavat det.
Ett familjenamn som Pehrsson kan ju i Nordamerika stavas exv. Person, Pierson, Paerson, Parson eller så har de valt något helt annat namn. Stavningen kan också varierat mellan de femåriga folkbokföringsuppgifterna beroende på hur den som antecknat namnen har tyckt det skall stavas – eller hur de handskrivna bokstäverna har uppfattats när namnet överförts till Ancestrys eller MyHeritage datorer. En del av dessa möjliga variationer har dock de nuvarande sökprogrammen programmerats för.


Om någon är intresserad av alla detaljer jag registrerat i min släktdatabas Disgen kan hämta dessa som en GEDCOM fil (.ged) på adressen 
https://drive.google.com/open?id=0B-ir-5CY50Gwc0c4OWoxdFNaQ3c

Använd alltid den datafil (.ged) som har senaste datum !.
Det mesta finns annars i släktdatabasen Rootsweb – länk till höger.


måndag 13 februari 2017

onsdag 17 augusti 2016

Maja Jönsdotter och Peter Gustafsson i Slättmon och Bänorp



Min morfar Emils morfar Gustaf Petterssons föräldrar
Maja Jönsdotter och Peter Gustafsson och deras förfäder.


Förfäder i Östergötland
Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböcker och andra arkiv.
----------------------

Min morfar Emils morfar Gustaf Petterssons föräldrar var
Maja Maria Jönsdotter född den 1 juli 1779 i Bänorps by, Ljungs socken
och 
Peter Gustafsson  född den 26 augusti 1779 i gården Slättmon, Ljungs socken. Anm. Slättmon stavas ibland Slätmon.

Gustaf, Emils morfar, var deras andra barn och född 1813 i Slättmon, Ljungs socken.

Maja Maria Jönsdotters föräldrar i Bänorps by var
Catrina Larsdotter 1750 – 1812  född i Vågersta, Ljungs socken
och
Jöns Håkansson 1741 – 1812  född i Södra Lund, Flistads socken.

Maja var deras andra barn och hon hade två syskon som blev vuxna.

Via Majas far Jöns och farfadern Håkan leder släktträdet tillbaks till den äldsta kända familjen i Bänorp och till mitten av 1600-talet.


Peter Gustafssons föräldrar i Slättmon var
Catharina Persdotter  1755 – 1794  född i Klasbäck, Ljungs socken
och
Gustaf Persson  1746 – 1815  född i Slättmon.

Peter var deras andra barn och han hade en syster Catharina som också blev vuxen.

Karta från ca 1970  med Bänorp i mitten och Slättmon strax väster om. Ljungsjön i nederkant uppkom vid en reglering ca 1930 för en kraftstation för Cloetta fabriken - tidigare fans enbart en smal Motala ström förbi Ljungs slott.




Maja och Peter gifte sig 1808 i Ljung.
De bosatte sig i hans föräldragård, Slättmon.

Maria födde här tre barn, två döttrar och en son. Där det första, en dotter, avled ett år gammal.

Liksom gårdarna runt Slättmon drev de jordbruk med boskapsdrift enligt tidens möjligheter. Detta framgår av bouppteckningarna från Slättmon.

De arrenderar gården. Den finns nämligen inte värderad i hans föräldrars bouppteckningar. Troligen var det Ljungs Säteri som var ägare. Arrendet betalade de troligen genom arbete åt Säteriet.


När Maja efter sina föräldrars död 1812 ärvde en del av föräldrarnas mark i grannbyn Bänorp fick de större markyta att bruka.

Maja ärvde gården i Bänorp tillsammans med sin syster Cathrina och bror Lars. Maja och Cathrina ärvde 1/24 mantal vardera och brodern Lars tilldelades 2/24 mantal.
Maja och Catrinas familjer och brodern Lars brukar ägorna i Bänorp i samverkan med övriga ägare i Bänorp enligt dåtidens brukningssätt. Bänorps by var nämligen ännu inte skiftad.
Det egna jordbruket i Slättmon var de själva ansvariga för.

När brodern Lars 1817 flyttar till Hornstäve skattegård i Vreta Kloster och gifter sig, säljer han sin del till Maja och Peter.  De äger därefter 3/24 mantal.
Marias syster Cathrina gifter sig 1806 och bosätter sig i Bänorps södra del, i Lilla Bänorp.

När Bänorps by 1833 blev skiftad, dvs marken i byn blev uppdelad i bestämda sammanhängande jordlotter för varje ägarfamilj, flyttade Maja och Peter över med sina djur och redskap till Marias föräldragård i Bänorp.


Kartan efter Laga skiftet i Bänorp 1833-1835 visar att Maja och Peter blir ägare till södra delen av Bänorps by - del A - nr 1:2. Och detta tillsammans med Majas syster Cathrina med maken Sven Eriksson. Det är en tredjedel av hela Bänorps mark. Det är de två nedre områdena där systern Cathrina ca 1836 tog hand om den nedre delen.
Delarna B- nr 1:3, C -nr 1:4, D- nr 1:5 och E - nr 1:6 , tilldelades andra släktingar. Alla var släkt till Simon Håkansson som var ensam bonde i Bänorp under början av 1700 talet. Han var Marias och Cathrinas farfars far.
Handlingarna finns på Lantmäteriets hemsida Historiska kartor.

Jag har i ett tidigare avsnitt om sonen Gustaf och hans familj beskrivit vilka ägare som fanns i Bänorp vid Laga skiftet. 
Beskrivningen finns i bloggavsnittet från feb 2013.
Ett dokument finns också i mitt ’Arkiv Östergötland’, länk till höger.
Anm. På skifteskartan har inte de torp som fanns i utkanten av Bänorps ägor ritats ut – de ingick ju inte direkt i skiftesdelningen.


Peter och Maria bosätter sig på den gård i vägkorset som jag i tidigare avsnitt kallat ”Sällins” dvs norr om vägkorset. Gården låg/ligger troligen på den plats där den första gården i Bänorp uppfördes.
Majas syster Cathrina bor med sin familj i en nybyggd gård 'Lilla Bänorp' på södra delen av ägorna.

Gårdstunet vid släktgården i Bänorp. Foto från 2007. Maja och Peters bostadshus låg strax framför det på bilden och var ett timrat hus liksom stallet till vänster. De högra husen fanns inte i början på 1800 talet.

När Maja och Peter 1833 flyttade över till Bänorp var sonen Gustaf 20 år och dottern Maja Cajsa 18 år varför de var aktiva i gårdens drift.
Maja Cajsa gifter sig 1842 och bosätter sig i Vreta Kloster socken men kommer med familjen senare tillbaks till Bänorp.


Peter Gustavsson avlider i Bänorp i juni 1843 , 63 år gammal. Han begravs på Ljungs kyrkogård.

Hans bouppteckning visar att det på gården bla fanns ett par oxar, tre kor, 11 får, två getter samt sju grisar. Utsädet bestod av råg, vete, korn, blandsäd, ärtor samt potatis.

Sonen Gustaf fortsätter driften av gården i Bänorp och 1846 gifter han sig med Maria Charlotta Andersdotter från Risa i Tjällmo socken. 

Maja Jönsdotter, som enligt husförhörsböckerna var bräcklig under många år, levde till december 1856. Hon var då 77 år gammal och begravdes vid sin makes sida på Ljungs kyrkogård.


De två systrarna Maja och Cathrina och deras familjer delar strax efter skiftet upp den tilldelade marken. Cathrina får den sydliga delen och Maja den norra. 

Systern Cathrina och hennes man Sven Ericsson arrenderar ut sin del eftersom maken var sjuk. Den arrenderande familjen Anders Jönsson f.1810 och Maria Olofsdotter f.1804 får när Catharina 1850 avlider ärva en del av Lilla Bänorp. Troligen mot att maken Sven Ericsson fick bo kvar på s.k. undantag.
1850 hade dock Anders Jönsson avlidit och Maria Olofsdotter gift om sig. 
Maria Olofsdotters familj bor sedan i Lilla Bänorp till dess hon avlider 1885. Några år senare tar socknen över gården Lilla Bänorp som under ett antal år blir ett av socknens Fattighus.  
Cathrinas make Sven Ericsson avled hösten 1858.


Barnen

Maria Catharina  föddes 22 februari 1810 i Slättmon. Hon avlider dock redan i april 1811.

Gustaf  föddes 18 mars 1813 i Slättmon

Gustaf växte upp hemma och deltar i jordbruket, först på gården Slättmon och från 1833 i Bänorps by.

Efter fadern avled 1843 driver han jordbruket vidare. Efter några år, 1846, gifter han sig med Maja Lotta Andersdotter från Risa i Tjällmo socken.

Maja Lotta föder kommande år fyra barn där dock de två första avlider i späd ålder.
De två yngsta, döttrar, växer upp och bildar familj.

Den äldsta Sofia Charlotta f.1851 gifter sig med drängen på gården Göran Sällin och bosätter sig i Godegårds socken.

Den yngsta dottern Augusta Amalia, f.1853, föder 1880 min morfar Emil för att året efter gifta sig med sin kusin August Danielsson f.1854 från Tjällmo.

Dessa två familjer har jag tidigare skrivit om.  Bloggavsnitt maj 2013 för Sofia Charlotta och maj 2011 för Augusta Amalia.

Gustaf och Maja Lotta ökar sitt ägande av mark inom Bänorps by från 2/6 delar till 5/6 delar. De köpte mark av de som avlider eller flyttar ut från byn och som oftast var avlägsna släktingar.

Döttrarnas familjer får ta över var sina delar av gården. Sällin familjen 1878 och Danielsson 1891.

Gustaf avlider i mars 1895, 82 år gammal medan Maja Lotta lever till mars 1904. Hon blev 83 år.  Båda begravs på Ljungs kyrkogård.

Gustaf och Maja Lotta har jag tidigare skrivit om i ett par bloggavsnitt 
 från okt 2012 och feb 2013.


Maria Catharina föddes 20 mars 1815 i Slättmon.

Maja Cajsa gifter sig 1842 med Carl Magnus Nilsson f.1818 i Kaga socken.
De bosätter sig på en gård i Vreta Kloster och senare i Brunneby socken. 
Men familjen återvände till Bänorp 1853.

I Bänorp bor de på gården Nysätter som ligger granne öster om Gustafs gård. Troligen byggs gården om, kanske en helt ny. De lånar nämligen pengar för detta mot inteckning i huset.

De är då båda i 35 års åldern och har fyra barn när de flyttar tillbaks till Bänorp och där föds ytterligare en flicka.

De deltar i jordbruket på Gustafs gård men har säkert en egen odlingslott på Gustafs mark.

Av barnen gifter sig den äldsta dottern Johanna Carolina 1862 med en Lifgrenadjär Sjölin och de bosätter sig i Säby i södra Ljungs socken.

Deras förste son Carl Gustaf avlider i Bänorp 1869, 25 år gammal.

Maja Cajsa avlider i okt 1871, 56 år gammal och
Carl Magnus i jan 1875. Han är då 56 år gammal.

Deras övriga tre barn flyttar från Bänorp och gifter sig.

Häradskartan över Ljungs socken 1870.






---------


Maja Jönsdotter och Peter Gustafsson samt deras förfäder.


Förfäder i Östergötland – en sammanfattning av förfäder före 1800.


Här skall jag redovisa vilka Majas och Peters föräldrar var och deras förfäder så långt tillbaks jag funnit dem under min släktforskning. I kyrkböckerna och i olika arkiv.

I mitt ritade släktträd visas Majas och Peters förfäder.
Länk  Släktträd Östergötland    Del 1 o 2
Börja i Del 1 på sidan 1:1 med (180) Peter Gustafsson och (1813) Maja Jönsdotter i mitten fortsätt bakåt i del 2 på sidan 2:1.
Anm: ”Släktträd Östergötland” finns också i  Mitt arkiv för Östergötland – länk till höger.

Detaljerna jag funnit för respektive familj återfinns i min släktdatabas på Rootsweb.
Peters och Majas familj finns här Länk 
Släktdatabasen

PS. Den numrering personerna har i mitt släktträd är den numrering jag använt under min släktforskning. Denna numrering har använts som ett hjälpmedel och har ingen annan innebörd. Finns en familj i en annan släktforskares släktträd har personerna en annan släkt-numrering! Och den interna id-numreringen inom en släktdatabas är något helt annat!


181  Maja Maria Jönsdotters föräldrar i Bänorps by var 
363  Catrina Larsdotter 1750 – 1812  född i Vågersta, Ljungs socken
och
362  Jöns Håkansson 1741 – 1812  född i Södra Lund, Flistads socken.

Maja var deras andra barn och hon hade två syskon som blev vuxna.

Via Majas far Jöns Håkansson och farfadern Håkan Simonsson leder släktträdet tillbaks till den äldsta kända familjen i Bänorp och till mitten av 1600-talet.


180  Peter Gustafssons föräldrar i Slättmon var
361  Catharina Persdotter  1755 – 1794  född i Klasbäck, Ljungs socken
och
360  Gustaf Persson  1746 – 1815  född i Slättmon.

Peter var deras andra barn och han hade en syster Catharina som också blev vuxen.




A   181  Maja Jönsdotters förfäder

Maja Maria Jönsdotter föräldrar i Bänorps by var
363 Cathrina Larsdotter 1750 – 1812  född i Vågersta, Ljungs socken
och
362 Jöns Håkansson 1741 – 1812  född i Södra Lund, Flistad socken.

Cathrina och Jöns gifte sig 1775 i Ljungs socken. De bosatte sig i Bänorp i hans föräldragård som var den gård som ligger i vägkorset dvs norr om vägen. (Den jag kallat Sällins på några kartor)

363 Cathrina födde i Bänorp fem barn där dock två avled i späd ålder.

363 Cathrinas föräldrar bodde i Wågersta en av storgårdarna som ägdes och drevs av Ljungs säteri. Hennes fars föräldrar levde också där.
Såväl fadern 726 Lars Smedberg som farfadern 1452 Nils Smedberg var Ljung säteris befallningsman i Wågersta.


362  Jöns föräldrar bodde i Södra Lund i Flistad socken på modern 725 Karin Jönsdotters ärvda föräldragård.

Föräldrarna flyttade i slutet av 1740 talet till fadern 724 Håkan Simonssons föräldragård i Bänorp.

Fadern Håkans två bröder  Lars f.1714 och Jöns f.1718 bodde där i egna gårdar som de byggt när de gifte sig.

Håkans föräldrar 1448 Simon Håkansson och 1449 Kirstin Jönsdotter var ensamägare till Bänorps gård.

När Bänorp skiftades 1833 var alla ägare efterlevande till de tre sönerna Håkan, Lars och Jöns. Dvs dessa tre söner ärvde var sin tredjedel av Bänorp efter det föräldrarna avlidit. Deras yngste son Per som tidigare gift sig på granngården Bullorp fick sitt arv på annat sätt.

1448 Simon ärvde gården av föräldrarna och före dem ägdes gården av modern 2897 Annas föräldrar och hennes far 5794  Gabriel Holstensson.

Den äldsta ägarfamiljen jag hittat i Bänorp, 11588 Holsten Månsson och 11589 Anna Simonsdotter bodde i Bänorp i mitten av 1600 talet. Uppgifterna har jag funnit i mantalslängder från den tiden.

Troligtvis är inte detta de första brukarna i Bänorp men äldre personer har inte gått att hitta.

Vad jag funnit så fanns gårdar i Bänorp inom släktens ägo fram till början av 1900 talet, dvs under ca 300 år.
Gårdarna som ligger runt Bänorp fanns redan i slutet av 1500 talet dvs gårdarnas namn och dess ägare är nämnda i de äldsta mantalslängderna.

Bänorp var en av de få gårdsbyar i Ljungs socken som inte, vad jag sett, vid något tillfälle under äldre tid ägdes av Ljungs säteri. 
Och, under flertalet år var alltid en av gårdsägarna i Bänorp vald till en av socknens nämndemän. På den tiden var det enbart ägare till fast egendom - en gård - som hade rätt att rösta och som kunde bli vald. Enbart änkor efter en sådan gårdsägare hade efter makens död rätt att rösta.



B    180 Peter Gustafssons förfäder

Peter föddes i Slättmon som arrenderades av föräldrarna 360 Gustaf Persson och 361 Catharina Persdotter. Ägaren till Slättmon tycks ha varit Ljungs säteri.
Gustafs föräldrar liksom hans fars föräldrar och farfars föräldrar bodde i Slättmon. De första 1440 Per Hemmingsson och 1441 Brita Wastesdotter kom till Slättmon 1709 från gården Råby.

361 Catharina, Peters mor, föddes i en gård i Klasbäck. Liksom hennes far och farfar.
Farfaderns föräldrar 2888 Jöns Håkansson och 2889 Anna Larsdotter levde i Klasbäck under senare delen av 1600-talet.

Inom området på kartan levde förfäder till Maja och Peter.  Karta från Lantmäteriet 2016.


-------------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger
Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger
Uppgifter om Maja, Peter och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Jönsdotter resp Gustafsson  Länk till Peter.

Ritade släktträd där Maja och Peter visas med sina förfäder finns i mitt arkiv för Östergötland och via länken   Släktträd .  Peter och Maja har där nummer 180 resp. 181 på sid 1:1.


onsdag 25 maj 2016

Anna Samuelsdotters och Anders Nilssons föräldrar och deras förfäder



Förfäder i Östergötland – en sammanfattning av förfäder före 1800.

Min morfar Emils mormor Maria Charlottas föräldrar var
Anna Samuelsdotter  1787 – 1852 
 och
Anders Nilsson  1776 – 1828.

De gifte sig 1808 och bodde med sin familj i Lyrsbo by i nordvästra Hällestads socken och från 1818 i gården Risa i Tjällmo socken.
 De var också Emils styvfar Daniel Augusts mor Johannas föräldrar

I föregående familjeavsnitt skrev jag om denna familj och deras efterlevande.

Här skall jag redovisa vilka deras föräldrar var och deras förfäder så långt tillbaks jag funnit dem under min släktforskning. I kyrkböckerna och i olika arkiv.

I mitt ritade släktträd visas de aktuella förfäderna.
Länk  Släktträd Östergötland    Del 1 o 2
Börja i Del 2 på sidan 2:2 med (182) Anders Nilsson och (183) Anna Simonsdotter längst ner.
Anm: ”Släktträd Östergötland” finns också i  Mitt arkiv för Östergötland – länk till höger.

Detaljerna jag funnit för respektive familj återfinns i min släktdatabas på Rootsweb.
Anders och Annas familj finns här Länk Släktdatabasen

PS. Den numrering personerna har i mitt släktträd är den numrering jag använt under min släktforskning. Denna numrering har använts som ett hjälpmedel och har ingen annan innebörd. Finns en familj i en annan släktforskares släktträd har personerna en annan numrering! Och den interna numreringen inom en släktdatabas är något helt annat!


På kartan visas det område inom vilket flertalet familjer levde inom Hällestads nordvästra sockendel.
Ett antal förfäder kom inflyttade från andra delar av norra Östergötland,
Annas mormor 735 Chirstin var född i sydligaste Hällestads socken där också hennes förfäder levde. 
Andra kom inflyttade från ’öster’ exv från Risinge socken.

Nordvästra delen av Hällestads socken. Skånstorp ligger vid namnet Hällestad och Ljusfall strax väster Ljusfallshammar. Lyrsbo ligger i övre delen av kartan - i mitten.
Annas och Anders sista boplats Risa ligger i nedre västra hörnet i Tjällmo socken.
Kartan är en del från Lantmäteriets aktuella vägkarta.






 

A    183 Anna Samuelssons förfäder 


183  Anna Samuelsdotters föräldrar som levde i Skånstorps by, strax öster om Hällestads kyrka, var
367  Anna Håkansdotter  född i maj 1750 i Ljusfall
och
366  Samuel Ericsson  född i aug 1738 i Skånstorps by..
                                                                                  
De gifte sig 1775 och bosatte sig i Skånstorp och hans föräldrars gård.

Anna Håkansdotter födde åtta barn, fem döttrar och tre söner. Men det var bara två som blev äldre än 4 år, dottern Anna f.1787 och sonen Peter f.1790.

Samuel var bonde och tillika Bergsman. Dvs gården de bodde på hade rätt att bryta järnmalm på sina ägor och utvinna viss mängd tackjärn. Denna sålde de  till något bruk eller till bergsstaten som svarade för tillståndet. För detta fick de betala ett tionde av värdet på tackjärnet till bergsstaten i Hällestad.

Järnet började i slutet av 1700 talet ta slut i Hällestadsområdet (lönsamt att bryta) varför bergsstaten 1820 drog in alla tillstånd. Vissa bergsbönder kunde dock fortsätta ett antal år till.  Av bouppteckningarna framgår att Samuel och övriga bönder (bergsmän) i Skånstorp utvann en del av den mängd tackjärn de hade tillstånd till.

Skånstorps by skiftades 1789 och Samuel fick ett mindre antal egna sammanhållna markytor att bruka och avverka skog på inom Östergårdsdelen. Tidigare var marken uppdelad i ett stort antal odlingslotter (tegar) som ägarna inom Östergårdsdelen var tvungna bruka i samverkan. Skogen var en gemensam resurs för gårdens bönder/bergsmän.
Skånstorp var indelad i tre gårdar Östergården, Mellangården och Västergården.
Samuels gård tillhörde Östergården och de sex ägarna i denna del hade rätt att tillsammans utvinna nio stänger tackjärn per år. Mellangården hade tillstånd till fem stänger och Västergården till fyra stänger.

I Skånstorp bodde även olika hantverkare och arbetsmän som de olika bergsmännen behövde som hjälp.

Genom att Anna Håkansdotter ärvde en del av föräldrarnas gård, Östergården i Ljusfall hade familjen också rätt till att utvinna tackjärn i Ljusfallsområdet – detta enigt ett skiftesdokument. Om de gjorde detta själv eller lät Annas bror Per, som ägde och brukade en del av Östergården i Ljusfall, göra det är inte känt.

Ljusfalls gruvområde inritat på dagens karta.
Karta från Finspångs kommuns dokument 'Kulturmiljöprogram'

Samuel Ericsson avled i aug 1812 i Skånstorp vid 73 års ålder. Han begravdes vid den närliggande kyrkan i Hällestad. Av hans bouppteckning framgår att familjen var välbeställd.

Sonen Peter Samuelsson född 1790 tog över gården med sin familj.

Modern Anna Håkansdotter bodde kvar i Skånstorp till sin död i maj 1841. Hon var då 91 år gammal.


Om en utvandrarson och politiker i USA.

Sonen Peter bodde med sin familj, hustrun Brita Stina Larsdotter född 1793 i Skånstorp, fram till 1863 då de flyttade till en mindre gård i Brystorp en bit söderut. Gården i Skånstorp sålde de samtidigt.
Britta Stina födde i Skånstorp tre döttrar och sex söner.

Peter avled 1866 i Brystorp 76 år gammal. Hustrun Brita Stina avled 1885 och blev 92 år gammal.

Deras yngste son Carl Magnus född 1835 gifte sig 1861 och levde i Brystorp, Hällestad. Hustrun Anna Sofia f.1831 födde fyra barn, två söner och två döttrar.
Samtliga dessa utvandrade till Nord Amerika.

Den äldste sonen Karl Eric, född 1862, utvandrade i mars 1886 och bosatte sig i delstaten Kansas och bildade som jordbrukare familj där.

I denna familj Carlson föddes en son Frank 1893.
Från en släkting till denna familj och från uppgifter på internet har jag fått information som berättar att denne Frank Carlson blev politiker.
Han blev 1928 vald in i Kansas parlament och 1934 till US Representanthus.  1946 blev han  Kansas Guvernör fram till 1949 och därefter satt han som representant för Kansas i US Senat. 1964 var han för ett år USAs representant i United Nations (FN).  Frank levde till 1987 i Kansas och blev 94 år gammal.

Frank var således Anna Håkansdotters och Samuel Ericssons  sonsonsons son.
----------------


367 Anna Håkansdotters föräldrar levde i Ljusfalls Östergård som hennes far 734 Håkan tagit över av sina föräldrar. Förfäderna till modern 1469 Ingegärd levde också i Ljusfall liksom några tidigare familjer i släktträdet.
Hennes mor 735 Chirstin Nilsdotter liksom dennes förfäder levde i sydligaste Hällestads socken strax invid gränsen till Stjärorps socken i byarna Bagarebo och Djurshyttan där man också vid sidan av jordbruk utvann och bearbetade järnmalm.

366 Samuel Ericssons föräldrar 732 Eric Ericsson och 733 Anna Andersdotter levde i Skånstorp Östergård.  Men var dessa föddes har jag (ännu) inte kunnat finna.


B  182  Anders Nilssons förfäder

                  
182  Anders Nilssons föräldrar i Lyrsbo by, i nordvästra hörnet av Hällestads socken, var
365  Christin Olofsdotter  född i dec 1748 i Lyrsbo
och – i hennes andra äktenskap med
364  Nils Jonsson  född i maj 1745 i Gullhyttetorp.

Christin var först gift, 1769, med Måns Persson  1742-1773. Och i detta gifte föddes en dotter Catharina född 1772.
 
Christin och Nils gifte sig 1774 och de bosatte sig i hennes föräldragård i Lyrsbo. En gårdsby i nordligaste delen av Hällestad socken och omedelbart söder om Boo socken i Nerike.

Då alla fem gårdarna i Lyrsbo hade rätt att utvinna viss mängd tackjärn blev också ägarna kallade Bergsman.

Christin födde i sitt andra äktenskap fem barn, två döttrar och tre söner. Den äldste av dessa var 182 Anders Nilsson.

I Lyrsbo drev de jordbruk och boskapsdrift enligt tidens arbetssätt samt utvinning av järnmalm med framställning av tackjärn som de sålde till traktens hammarbruk.
1795 företogs laga skifte i byn som medförde att de fem ägarna fick bestämda sammanhållna odlingsytor och skogsmark. Innan bedrevs jordbruket i samverkan mellan ägarna där dessa vardera ägde ett stort antal avlånga och smala jordlotter. Skogsmarken var gemensam.

365 Chirstin Olofsdotter avled i aug 1803, 55 år gammal. Maken Nils Jonsson levde till dec 1815. Han blev 70 år gammal.
Båda avled i Lyrsbo och begravdes vid Hällestads kyrka. 
Bouppteckningarna visar på ett välbeställt hushåll. Detta främst efter att kunnat utvinna och sälja tackjärn.


182 Anders Nilssons förfäder levde, via hans mor och mormor, i hans födelseby Lyrsbo.  Medan hans morfar 730 Olofs förfäder levde i Ljusfall.

Följer man 730 Olof Perssons förfäder till hans farfar 2920 Dan Persson f.1696 ser man att han hade samma föräldrar i Ljusfall som 2938 Anders som var 183 Anna Samuelsdotters morfars morfar,  dvs 5840 Per Nilsson och 5841 Ingel Nilsdotter i Ljusfall.

182 Anders Nilssons halvsyster Catharina Månsdotter f.1772 i Lyrsbo gifte sig med en  Bergsman Per Håkansson f.1754 i Ljusfall Östergård. Denne var bror med 367 Anna Håkansdotter dvs modern till Anders hustru 183 Anna.

Överst i släktträdet på sid 2:2 syns också att det finns en koppling till min mormor Selmas släktträd.

Båda dessa kopplingar mellan släktgrenar i ett släktträd är ju bara något släktforskare råkar upptäcka och som inte har någon betydelse för någon efterlevande. Det är ju fem generationer före 183 Anders och 183 Anna, dvs över 100 år. I Emils och Selmas fall nio generationer tidigare.


Av de bouppteckningar jag funnit, liksom av de skiftesdokument som finns för Skånstorp, Ljusfall och Lyrsbo, framgår att alla barn var delägare i dödsbona.
Och att gårdens mark och rättigheter delades mellan dem. Söner fick dock en större del än döttrarna enligt dåtidens lagregler.

Skånstorps by  1638

 
Ljusfalls (Lindsfall) by och Lyrsbo gård  1638

 
De äldsta kartorna från 1638 som finns över byarna på Lantmäteriets sidor visar att det i de två byarna Skånstorp och Ljusfall (äldre namn Lindsfall) fanns tre gårdar med namnen Östergården, Mellangården och Västergården. I Lyrsbo fanns då en gård, liksom i Djurshyttan och Bagarebo i södra Hällestads socken. 
Genom arv kom sedan byarna att växa. Nya hus byggdes och ny odlingsmark uppodlades.
Eftersom rätten till utvinning av järnmalm var knuten till gårdarna, och gav familjerna en säker inkomst, styrde föräldrarna oftast över vem barnen fick gifta sig med och var dessa nya familjer skulle bosätta sig.
Byarna utvecklades också genom att delar i bygårdarna såldes mellan invånarna eller till utomstående.


Kort om:
Järnframställning inom Sveriges gränser.
   (finns även i ett av mina tidigare avsnitt)

Inom Sveriges nuvarande gränser tycks järn börjat utvinnas några hundra år före vår nuvarande tideräkning (År 0).
Det man då använde sig av var små koncentrerade järnoxidförekomster i myrar och sjöar. Järnoxiden reducerades på olika sätt till användbart järn.

Den rikare ’bergmalmen’ tycks ha börjat utvinnas från 1 000-talet och då främst i Bergsslagen och i nordligaste Uppland.

Järnhantering i nordöstra Östergötland.

Eftersom ett antal av mina förfäder på min mormor Selmas och morfar Emils sida har återfunnits i nordöstra delen av Östergötland där de före 1800 talet var sysselsatta med jordbruk och arbete med att utvinna och bearbeta järn har jag sökt mer detaljerad information om denna verksamhet.
Letade på internet efter lämpliga beskrivningar och fann då att Finspångs kommun under de senaste åren arbetat med att ta fram en historiebeskrivning.
De har just (2015) publicerat ett färdigt sk ’Kulturmiljöprogram’, som de kallat ”Den Svenska industrins vagga”.
Jag har funnit att detta dokument ger en sådan bra bild av järnhanteringens historia i trakten att jag beslutat låta detta dokument också bli ”min bakgrundshistoria” om mina förfäders levnadsmiljö.

För att ge en säker tillgång till detta Finspångs dokument har jag tagit en kopia av det och lagt det i mitt egna nätarkiv med släktdokument.
Dokumentet finns här.  Finspångs kulturmiljöprogram  - min kopia.
OBS denna kopia kommer ej att uppdateras! Du hittar Finspångs senaste version genom att söka på internet.  Försök med  exv sökorden  Finspång Kommun Kulturmiljöprogram.

I dokumentet finns beskrivningar över de platser där min mormor Selmas och morfar Emils förfäder levde fram till 1800 talets början på bla följande platser:
Kap 1  Kulturlandskapet  sid 13 – 19
Kap 5  Hällestad   sid 129 –
Kap 6  Sonstorp   sid 137 -
Kap 7  Sörskaten  sid 155 -
Kap 9  Ljusfallshammar  sid 173 -
Kap 10 Grytgöl  sid 181 -   

På Internet finns ytterligare beskrivningar om verksamhet inom nordöstra Östergötland och den aktuella tidsperioden.
Det är bara att söka.
Besök   exv  ’kulturarvostergotland.se’

Eller använd sökorden
’Finspångs skogs- och gruvhistoria’
för att veta mer om järnhanteringens olika moment.

Området  ’Sörskaten’ dvs södra delen av Hällestads socken finns också närmare beskrivet här  
http://www.kaswa.se/Rotter/SWrotter/SWrotter.htm

En bok utgiven 2015 av Jernkontoret berättar mer om tidig järnhantering i Sverige.  Titel ’Järnet och Sveriges medeltida modernisering’.


Vägnätet före 1800

En nödvändig del av järnutvinningen var alla de transporter som behövdes mellan de olika platser där man arbetade. Tex mellan platser där man fällde virke, gruvorna, kolmilorna, hyttorna och järnbruken.

Som bakgrundskarta till förfädernas födelseplatser och boplatser (ovan) har jag valt en ny karta. De äldre som finns var något svårlästa.
Vägnätet när de äldsta förfäderna levde var mindre än det i dag när allt är anpassat efter biltrafiken men dagens stora landsvägar fanns då också.

Det man förr hade för sina transporter var som bäst hästdragna två- eller fyrhjuliga vagnar för transport av de ’besuttna’  dvs de som hade råd till sådana fordon. För detta fanns i princip de vägar som vi i dag byggt ut till breda länsvägar.

Människor före mitten av 1800 talet förflyttade sig till fots eller på oxdragna eller hästdragna mindre smala hjulförsedda vagnar som vintertid försågs med medar.
Rida gjorde man ju också men inte i någon större utsträckning.

Genom Hällestads socken gick en sk skjutsväg som användes av utsocknes för att resa mellan Hällestad och Norrköping via Finspång eller till Örebro via Svennevad. Skjutsmöjlighet fanns också till Tjällmo för att fortsätta söderut till Husbyfjöl (nu Borensberg) och exv Linköping.
De som hörde hemma i Hällestads socken åkte nog till Linköping på den väg som gick/går från Hällestads kyrka och söderut genom gruvområdet ner till Vreta Kloster och sedan in till Linköping. Kanske användes denna väg också av skjutsväsendet när detta var lämpligt.
Denna paserar Bakarebo (med värdshus) och nära Djurshyttan där 183 Anna Samuelsdotters mormors förfäder levde.
Ansvarig för att det fanns skjutsmöjlighet var bönderna i socknen. Dvs de skulle se till att vägen var farbar inom socknen och att hästar var tillgängliga med eventuell vagn samt kusk. En kusk med hästar var ansvarig att skjutsa till nästkommande utsedda skjutsstation där ny kusk med hästar tog över.
Normalt utgick endast en mindre ersättning till bönderna, allt enligt fastställd taxa, kostnader utöver denna ersättning var att betrakta som en statlig ’beskattning’.

Dagens ’skogsvägar’ är i många fall av senare datum.  Nästan alla transporter som behövdes vid arbetet med att utvinna järnet skedde vintertid på ’vägar’ som var utstakade över snötäckta berghällar, frusna sjöar och vattendrag. I många fall kunde man använda samma ’vägsträckning’ år till år. Kanske kunde någon vägsträcka även användas sommartid.
Vissa snöfattiga och milda vintrar blev det knapp tid för transporterna.
Det gällde då att ha vissa förråd på lämpliga ställen från tidigare år.

Besöker man Lantmäteriets sidor med ’Historiska kartor’ kan man plocka fram de sk ’Häradsekonomiska’ kartorna från slutet av 1800 talet som i regel är detaljrika och visar vilka farbara åretruntvägar som fanns innan bilarna kom.

--------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger
Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger.

Uppgifter om Anna, Anders och förfäderna finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Samuelsdotter resp Nilsson  Länk till Anna.

Ritade släktträd där Anna och Anders visas med sina förfäder finns i mitt arkiv för Östergötland   och via länken  Släktträd 
Anders och Anna har där nummer 182 resp. 183 på sid 1:1 och längst ner på sid 2:2.