Stina Håkansdotter och Anders Larsson i Skallebol, Tjällmo och deras föräldrar

Min mormor Selmas far Augusts far  Lars Anderssons föräldrar
Stina Håkansdotter och Anders Larsson och deras föräldrar.

Förfäder i Östergötland.

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböckerna och i andra arkiv.

Några äldre förfäder än föräldrarna har jag (ännu) inte kunnat hitta i arkiven.

----------------------

Min mormor Selmas far Augusts far Lars Anderssons föräldrar var
Stina Håkansdotter  född den 29 maj 1770 i Hålbäck, Godegårds socken

och 

Anders Larsson  född den 4 april 1765 vid Stora Yxhult, Tjällmo socken.

Lars var föräldrarnas första barn och född den 27 maj 1796 i Skallebol i Tjällmo socken.

Modern 185 Stina Håkansdotters föräldrar var

371 Anna Johansdotter  1738-?  och

370 Håkan Frisk  1706 - 1789  i Godegårds socken.

Stina var deras tredje barn i Håkans andra äktenskap.

Stina växte upp hemma i Hålbäck och Axhultatorp i Godegårds socken.  

Fadern 184 Anders Larssons föräldrar var

369 Catharina Andersdotter  och 

368 Lars Johansson i Tjällmo socken.

Föräldrarna Catharina och Lars gifte sig i april 1762 när båda bodde på en gård på St Yxhults ägor i Tjällmo socken. Deras födelseår har inte gått att fastställa men tidpunkten bör ha varit omkring 1740.

Anders växte upp hemma.

Tjällmo by  ca 1870

Stina och Anders gifte sig i april 1796 i Tjällmo socken då de arbetade på gården Skallebol som piga och dräng.

Skallebol ägdes av Hättorps bruk och storgård och låg vid södra sockengränsen mot Kristbergs socken.

Stina födde sex barn tre söner och tre döttrar fram till 1810.  Enbart två söner överlevde fem års åldern.

Familjen bodde i Skallebol alla år utom några år ca 1801 då de arbetade på gården Tyhle i norra delen av socknen.

Omkring 1804 fick Anders, 39 år gammal, uppdraget att leda arbetet på Skallebol gården – han blev Rättare.

Han blev då ansvarig att leda arbetet enligt de direktiv han fick av tillsynsmannen på Hättorps gård.

Något om verksamheten på Hättorps gård och bruk.

Hättorps gård och bruk hade stor verksamhet. Där fanns en hammarsmedja som etablerades under 1600 talet. Bruket förädlade tackjärn från ett mindre smältverk men det mesta tackjärnet köptes från Godegårds och Hällestads bergslag eller senare från  exv Nora bergslag.

Genom bearbetning i hammarsmedjan sänktes kolhalten i tackjärnet och man fick smidbart stångjärn. Detta användas sedan för framställning av olika järnprodukter. Hättorp hade själv en mindre hantverkssmedja som tillverkade  bruksprodukter för jordbruket. Men det mesta stångjärnet såldes till mindre gårdssmedjor som det var gott om i Tjällmo socken eller järnet kunde säljas för export via Norrköping. 
På Hättorp fanns också på 1800 talet sågverk, mjölkvarn och bränneri.

Hättorps bruk hade många anställda som behövde föda. Hättorp ägde därför ett flertal gårdar på den bördiga marken strax intill. På dessa gårdar anställde bruket sk rättare som fick ansvar att odla olika sädesslag och ärtväxter. Liksom att föda upp köttdjur dvs kor, får, getter, grisar och, troligen också, höns. Samt producera mjölk och ost.

Rättarna fick eget ansvar att driva gårdarna och de fick troligen betalt efter vad som producerades. Hur de skötte gården övervakades av en inspektor på Hättorp.

Från ca 1830 ändrade Hättorp sin odling genom att i stället arrendera ut gårdarna till olika brukare som på det sättet fick hela ansvaret och inte behövde kontrolleras av en inspektor. Troligtvis var förändringen inspirerad av tankarna bakom de sk ’Laga skiften’ som i början av 1800-talet genomfördes på många gårdar i landet bla för att öka avkastningen.

När Hättorps bruks hammarsmedja avvecklades under 1870 talet på grund av brist på tackjärn och konkurrens från effektivare bruk, blev jord- och skogsbruket huvudverksamheten för Hättorp.

På nätet finns artiklar om brukets historia.

-----------

Karta vid Hättorp, strax söder om ovanstående karta.

Södra Tjällmo socken vid Hättorp.

Anders avled i april 1815 i Skallebol när han var 50 år gammal och begravdes vid Tjällmo kyrka.

Stina gifte därefter om sig, 1819, med Johannes Olofsson född 1795 i Tjällmo och som hade arbetat på gården under några år.

Johannes övertog sysslan som Rättare under åren fram till 1833 då Stinas son Anders Magnus tog över sysslan efter det han gift sig.

Stina avled 1841 i Skallebol, 71 år gammal. Och begravdes på Tjällmo kyrkogård.

Barnen

Alla Stinas och Anders barn föddes på gården i Skallebol i Tjällmo socken.

Lars  föddes den 27 maj 1796 i Skallebol, Tjällmo socken.

Lars växte upp hemma och började tidigt arbeta på gården.

Lars gifte sig 1817 i med Anna Stina Andersdotter född 1791 i Kristbergs socken.

De bosatte sig först hos hennes föräldrar på Ströplahults gård i Kristbergs socken till 1821 då de flyttade till Stora Holma i Tjällmo.

Lars blev på Stora Holma rättare åt Hättorps bruk som ägde gården.

1830 blev de arrendatorer till halva Hängestorp, en annan av Hättorps bondgårdar.

Anna Stina födde fram till 1834  nio barn, sex döttrar och tre söner. Fyra av dessa dog som barn, två döttrar och två söner.

Anna Stina levde till 1843. Hon var då 52 år gammal.

Lars gifte sig sedan, 1848,  med änkan på granngården Smedsbol, Maja Stina Jonsdotter som var född 1808 i Sköllersta socken i Nerike.

De bosatte sig på hennes gård Smedsbol med sina hemmavarande barn

Under de närmaste åren födde Maja Stina tre barn där endast det andra, August, född i oktober 1849 överlevde det första levnadsåret.

Denne August blev senare min mormor Selmas far.  August växte upp hemma och viss tid hos några halvsyskon tills han 1870 flyttade till Sibborp i Ljungs socken som jag skrivit om i ett tidigare avsnitt.

Modern Maja Stina avled i december 1855 i Smedsbol, 47 år gammal.

Fadern Lars  bodde kvar på Smedsbol till sin död 1883. Han var då nästan 87 år gammal.   Gården ägdes då sedan ett antal år av Hättorps storgård.

Jan Petter  föddes  8 maj 1801 när familjen bodde i Tyhle men avled redan i september, tre månader gammal.

Anna Stina  föddes  22 juni 1803  men avled 5 år gammal den 28 jan 1808.

Anders Magnus  föddes 27 maj 1805.

Han växte upp hemma i Skallebol och arbetade på gården. När han 1833 gifte sig med Ulrika Fogelkvist från Kristberg blev han också Rättare på gården, dvs ansvarig för driften av gården åt ägaren på Hättorps storgård och bruk.

Ulrika födde fyra barn, tre döttrar och en son. Där två döttrar blev giftasvuxna.

Ulrika avled 1865 vid 61 års ålder och Anders Magnus 1892, 86 år gammal. Båda i Tjällmo där de begravdes på kyrkogården.

Maja Lisa  föddes 16 sep 1807 men avled redan 21 jan 1808, fyra månader gammal.

Carl Fredrik  föddes 27 mars 1810  men avled redan 5 april, 9 dagar gammal.

----

En viktig väg mellan Närke och södra Sverige

Riksvägen förbi Tjällmo, Hättorp till Husbyfjöl (Borensberg)

Under århundraden har resande och militära trupper funnit bra vägar att färdas på. Redan tidigt föreskrevs att bönderna längs sådana vägar var ansvariga för att vägen inte var för dålig. En sådan väg gick förbi Tjällmo mellan Örebro i Närke till Husbyfjöl (vid Borensberg) i Östergötland.

Och rakt över Hättorps ägor. 

Hättorps bruk hade därför ansvaret för vägen över deras ägor och skyldig att under vissa tider hålla gästgiveriet i Tjällmo med häst och kusk. Det var då drängar från gårdarna som fick utföra arbetet.

Invånarna på gårdarna kunde därför iaktta hur resanden av olika ståndstillhörighet samt militärtrupper passerade söder- och norrut.

På internet finns utförliga beskrivningar av förordningarna genom århundraden om väghållning liksom om reglerna för gästgiveriväsendet längs vägarna. Ett av de få gästgiverier som finns kvar är det i Tjällmo.

-----

Stinas och Anders föräldrar 

A   185 Stina Håkansdotters föräldrar var

371 Anna Johansdotter 1738-? 

och

370 Håkan Frisk 1706 - 1789  i Godegårds socken.

Stina var deras tredje barn i Håkans andra äktenskap.

Håkan föddes 1706 i Västra Ny socken.

Håkan tog troligen anställning hos en rusthållare som ryttare och dräng. Dvs han arbetade hos rusthållaren på dennes gård samtidigt som han blev utbildad till ryttare för Andra Lifgrenadjärregementet till häst. Var han levde under dessa år har inte hittats men troligen var det i Godegårds socken.

När han blev 38 år avbröt han anställningen som ryttare och gifte sig 1744 med Anna Hansdotter född ca 1714.

De bosatte sig på soldattorpet Myrtomta strax nordväst om Godegårds kyrka.

Anna födde där fyra barn, två döttrar och två söner där den första dottern avled strax efter födelsen.

Anna avled i Myrtomta i april 1762, 48 år gammal och begravdes vid Godegårds kyrka.

Håkan gifte sig på nytt samma år med 371 Anna Johansdotter f.1738 i Godegård. Han var då 56 år och hon 24.

Anna födde kommande år fyra barn, 3 döttrar och en son.

Familjen bodde kvar i Myrtomta fram till 1766 då de flyttade till ett torp i Hålbäck, strax öster om Godegårds kyrka. Håkan var då 60 år gammal.

185 Stina Håkansdotter blev deras tredje barn f.1770 i Hålbäck.

När Håkan var 71 år gammal och Anna 30 flyttade familjen till ett mindre torp Axhultatorp i norra Godegårds socken.  Det var därifrån 185 Stina sedan flyttade till Tjällmo.

370 Håkan Frisk avled i Axhultatorp i juni 1789, 83 år gammal.

Enligt hans bouppteckning var gården arrenderad. Där fanns 1 häst, 7 kor, 3 får och 2 grisar. Sonen Johan hade då skött gården tillsammans med modern och systrarna. Johan gifte sig något år senare och fortsatte driften.

När Håkan avled fanns två av barnen från första äktenskapet och fyra från det andra i livet.

Vart Stinas mor 371 Anna Johansdotter flyttade efter faderns död har inte hittats.

Axhultatorp i norra Godegårds socken och Skönnarbo bruk i norra Tjällmo socken

Håkan Frisks kända boplatser med familj
Myrtomta soldattorp   nordväst om Godegårds kyrka  nedan
Hålbäcks by    strax väster om Godegårds kyrka  nedan
Axhultatorp i norra Godegårds socken   ovan 

Godegårds by och kyrka

B  184 Anders Larssons föräldrar var

369 Catharina Andersdotter 
 och

368 Lars Johansson i Tjällmo socken.

Såväl Catharina som Lars arbetade på storgården Stora Yxhult när de gifte sig i april 1762.  Och de fortsatte att arbeta där som gifta.

De bodde först på torpet Anderstorp som låg i västra delen av Yxhults ägor men fick sedan flytta in i ett av torpen Tittut.

Tittut låg på östra delen av Yxhults ägor alldeles intill stora landsvägen och omedelbart norr om Tjällmo samhälle.  Se första kartan i detta avsnitt.

Catharina födde sju barn, tre döttrar och fyra söner där några avled i unga år.

184 Anders var deras andra barn.

Inga födelse eller död-uppgifter har hittats för Catharina eller Lars.

-------------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Stina, Anders och barnen, liksom föräldrarna, finns i min databas på Rootsweb under efternamnen  Håkansdotter resp Larsson  Länk

Ritade släktträd där 185 Stina och 184 Anders visas med sina förfäder finns i mitt arkiv för Östergötland och via länken  Släktträd.

Se sid1:2 i övre vänstra hörnet.

Anders och Stina Anna Maria har där nummer 184 resp 185  i Del1 på sid 1:2, överst till vänster.