GLAD PÅSK

Önskar alla som läser detta

GLAD PÅSK

och en

god och varm vår med all dess behaglighet

    och njut av den tillfälliga (?) värmen !

          Rune

Ni som följer min beskrivning av tidigare släktled har säkert märkt att det inte kommit så mycket de sista månaderna.

Anledningen är helt enkelt en krånglande nio år gamma dator. Den ville bara starta ibland och till slut inte ens det.

Det blev att leta fram en ny dator och lägga ett köp.

Detta är den första utåtriktade aktiviteten från denna nya tingest – bortsett från några tvingande bankbetalningar. Har under krångeltiden besökt närmaste bibliotek för sådana tvingande aktiviteter.

Har också hunnit kopiera över det mest intressanta från den gamla datorn. Nu var det inte så mycket eftersom dataminnet där bara var ca 120 GB mot möjliga 1400 i den nya. Nu kom inte allt med eftersom oväsentliga saker lämnades kvar på den separata disken med säkerhetskopior.

Räknade ut att den nya datorn är den nionde arbetsplatsdatorn jag använder dvs inklusive de jag hade på jobbet. Den första ”fick” jag 1979. Det var en sk ordbehandlare med möjlighet till skriva brev, kalkylera och kommunicera med en annan dator. Men för detta måste man ladda in aktuell programvara varje gång man ville byta användning.

Vi varje byte har datorkraften liksom antalet funktioner utökats. Vid detta byte har datorkraften ökats men funktionerna är de samma. Nya funktioner tillkommer ju numera oftast inte i den egna datorn utan i det så kallade ”molnet”, dvs i någon dator ute i ’nätet’.

När man ser på att skriva brev och kalkylera så är det i dag funktionsmässigt inte så stor skillnad med det som fanns i den första datorn. Kommunikationsmöjligheterna – utväxla brev och söka efter information har successivt lagts till och utökats via ”molnet”.

När man ser på användargränssnittet dvs hur det ser ut på bildskärmen och hur man trycker på tangentbordet för att utföra (samma) funktioner har det alltid varit nyheter vid datorbytena som man fått lära sig. Och i stort sett har detta gällt vid varje byte till de åtta ’nya’ datorerna. Antalet funktioner utöver de man ”måste” ha har ju också stegvis utökats.

Så det kommer vara en tids utbildning för mig innan jag klarar normala funktioner utan att behöva blanda ihop det med hur jag gjorde i den gamla datorn. Men man är ju pensionär där tiden fram till färdig ’produkt’ inte betyder något.

Jag kommer så väl ihåg hur det var första gången jag fick skriva mina brev och dokument direkt på ’skrivmaskinen’. Jag började skriva innehåll i dokumenten som blev mycket bättre än tidigare – jag fick en bättre överblick på det jag skrivit och kunde ändra så många gånger jag tyckte mig behöva. Det blev dessutom många fler dokument och fler sidor.

Samma upplevelse hade de män som samtidigt fick möjligheten till ’egen’ ordbehandlare. (Några kvinnor utöver sekreterarna fanns då inte på mitt jobb i televerket.)

På den tiden dvs 1979 var ju det som gällde – Papper, Penna och Radergummi,

ibland med stöd av sax och klister.

När man var nöjd lämnade man över det till en kvinnlig sekreterare som såg till att det blev utskrivet på papper – med rätt format och i rätt antal kopior.

När man sedan fick tillbaks det och kontrolläste var det en sak som inte fick inträffa - att man upptäckte att texten måste skrivas om. För det innebar ju att sekreteraren fick skriva om allt en gång till och så blev det en försening.

Kan nämna att på televerket var det ett fåtal chefssekreterare som 1979 börjat prova ordbehandlare. Vår egen sekreterare hade ingen och det var med viss tvekan hon ”lånade” ordbehandlaren. Men det tog nog inte mer än några månader innan hon ville ha en vid sin normala arbetsplats.

På de första datorerna var skärmen svart med gröna bokstäver och svagt flimrande. Tangentborden var också höga/tjocka. Den relativt stora datorburken susade också rätt mycket. På den tiden var ju inte datorns ergonomi så utvecklad som den blev mot slutet av 1980 talet, så det fanns rätt mycket diskussion om ögonproblem och buller när ordbehandlarna kom. TCO var ju mycket aktiva inom området.

Att jag fick ’egen’ ordbehandlare var att jag ingick i ett projekt mellan televerket och några av de stora svenska företagen. I projektet skulle televerket utveckla en kommunikationsmöjlighet där företagen kunde skicka sina brev och affärshandlingar elektroniskt till mottagarna utan att behöva skicka dem via den ’dyrbara’ posthanteringen. Nu var det inte postverket som var dyra utan det var all den manuella hantering företagen hade i sin egen organisation med sekreterare, internpost, kopiering osv. Företagen beräknade att en arbetsplatsdator på den tiden (ca 1984) fick kosta max 5000 kr om det skulle vara lönsamt att ge sekreterarna och handläggarna  egna terminaler.

Kan nämna att projektet kollapsade redan en bit in på 80-talet när det visade sig att datorerna då inte kunde byggas med de funktioner som krävdes.

Dåtidens elektronik, exv datorkraft och dataminne, räckte helt enkelt inte till.

Och det visade sig först efter det flera av dåtidens stora tillverkare hade försökt sig på att ta fram utrustning.

Jag följde sedan utvecklingen och det visade sig att det först i mitten av 1990 talet fanns en arbetsplatsdator som kunde uppfylla kraven vi hade i projektet. Nämnas bör att kommunikation via internet/ip-nätet inte fanns annat än i framtidsvyn. Det datanät som var tillgängliga under 80-talet klarade 2400-4800 bit/s mellan anslutningar som genom telenummer kunde kopplas ihop. Till dagens internet är det kanske en tusenfalt snabbare anslutning var och en av oss har.

Nämnas kan också att sk hårddiskar inte gick att få i arbetsplatsdatorer förrän under 1990 talet. Hårddiskar fanns tidigare men då bara i större centrala datorer. Och det tog många år innan de blev så driftsäkra och billiga att de kunde komma in i arbetsplatsdatorer. Vad man hade innan var sk flexdiskar, böjliga plastskivor i papperskuvert som i min första dator var 5 ½ tum stora. Senare 2 1/4 tum eller mindre. Min första med hårddisk var min fjärde, en Mac med ca 20 MB minne.

Har funderat på om det framåt kan komma någon ny tillämpning som gör att den nya datorn blir obrukbar? Tror inte det. Däremot blir det säkert ålderskrämpor i den som gör att den får gå till återvinning.

Augusta Gustafsson och Viktor Gustafsson

Min morfar Emils biologiska föräldrar

Förfäder i Östergötland

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböckerna.

Har dock här använt uppgiften från min pappa Gunnar Larssons släktbeskrivning där han efter samtal med min mamma Märtas föräldrar och syskon uppger namnet på min morfars biologiska far - Viktor.

Min morfar Emils biologiska föräldrar gifte sig aldrig.

Modern Augusta Amalia Gustafsdotter föddes 12 sep 1853 i Bänorp, Ljung socken. Föräldrarna var Maja Lotta Andersdotter och Gustaf Pettersson.

Augusta växte upp i Bänorp och hjälpte till hemma. Hon träffade fadern Viktor som arbetade på en närbelägen gård, Hjälmsäter.

När det på våren 1880 blev klart att Augusta var gravid försvann Viktor till Nord Amerika. Sonen Emil, min morfar, föddes i augusti 1880 i Bänorp.

Vem var denna Viktor?  I min pappas släktbeskrivning finns uppgiften att han "hette Viktor och var son i en granngård och att han utvandrade till Nord Amerika före Emils födelse".

Efter sökningar i kyrkböckerna har jag funnit att den enda person som stämmer in på de få uppgifterna i släktbeskrivningen är 

 

Carl Gustaf Viktor Gustafsson född den 13 dec 1854 i Örserum, Gränna socken.

Viktor arbetade tillsammans med en bror på Hjälmsäter gård.

Viktor och brodern Johan flyttade 1878 från Gränna till Hjälmsäter i Ljungs socken. På denna gård bodde då deras farbror Per August Petersson med familj. Farbrodern var inspektor för lantbruket på de gårdar runt Bänorp som ägdes av Ljungs slott. Slottets tidigare ägare hade 1867 gått i konkurs så gårdarna hade övertagits av en affärsbank. Farbrodern hade tidigare varit inspektor på en annan större gård på Östgötaslätten.

Viktor och brodern Johans uppväxt i Grännatrakten tyder på att de troligen växt upp i knappa omständigheter.

Det troliga är därför att Viktor och brodern kommit till farbrodern för att arbeta och tjäna ihop till amerikabiljetter. Detta styrks indirekt av att farbrodern efter att flyttat från Hjälmsäter till en annan större gård vid Vagnhärad i Södermanland uppenbarligen också har hjälpt två andra av Viktors yngre bröder med att få ihop till amerikabiljetter.

Jag tror därför att Viktors avsikt var att emigrera och att Augustas graviditet var en negativ överraskning.

Viktors uppbrott tycks också ha skett i ’alla hast’ eftersom flyttningsbetyget var till Göteborg. Han hade inte hunnit köpa amerikabiljetter!

Hans bror hann inte heller med utan avreste ca en vecka senare till Nord Amerika. En avresa som sammanföll med en tredje brors avresa från Gränna.

Farbrodern lämnade sitt arbete på Hjälmsäter redan under sommaren och begav sig till en ny gård i Vagnhärad. Om denna utflyttning hade att göra med Viktors snabba avresa vet jag inte. Men Augustas far var enligt berättelserna en inflytelserik person i Socknen och att överge en gravid dotter var nog inte populärt. Nu vet man ju inte heller om Viktor var en ’godkänd’ make, denne skulle nämligen ha hjälpt till och senare fått ta över lantbruket på faderns stora gård i Bänorp.

Min uppfattning är att den Viktor jag hittat är den rätta fadern.

Viktor tog ut flyttningsbetyg den 23 mars 1880 för flytt till Göteborg. Han åkte omedelbart till Göteborg troligen med tåg från Linköping. Det verkar som han följt med en av de många emigrantsällskap som vid denna tid lämnade Ljungs socken.

Han finns registrerad som emigrerad den 26 mars 1880 från Göteborg till Chicago. (Databasen Emigranten -"Viktor Gustafsson, ålder 26 år, Förs. Ljung, Utresehamn Göteborg, datum 26 mars 1880, till Chicago, ingen medåkande, källkod 14:255:7158")

Troligen gick resan till NewYork -  via England - och därefter med tåg till Chicago. En person med samma namn anländer enligt en passagerarlista i slutet av april till New York med en båt från England. Detta kan ha varit fadern Viktor.

Brodern Johan Fritiofs flyttbetyg från Ljung är från den 30 mars 1880. Dvs han och Viktor gjorde inte sällskap. Samtidigt flyttar från Gränna brodern Frans Oscar till Nord Amerika. Troligen hade han och Johan Fritiof sällskap. Ytterligare några syskon utflyttade senare till Nord Amerika. 
Farbrodern flyttade i juli 1880 från Hjälmsätter till Sätterstad socken vid Vagnhärad, Södermanland och ett nytt jobb som inspektor.

I den amerikanska folkräkningen, Census 1880 återfinns en   "Carl Gustavson b.1854 in Sweden" och boende i Breitung, Menominee, Michigan. 

Platsen ligger i norra Michigan mellan sjöarna Lage Michigan och Superior inom Menominee county.  Chicago ligger vid södra Lake Michigan.

I området hittades ca 1877 en järnmalmsåder och under de efterföljande åren växte ett litet samhälle upp med nybyggare. En järnväg byggdes också fram till gruvan. 

Enligt census uppgiften bor Carl hos en annan svensk August Lambrun med hustru. Där bor också ytterligare ett antal svenskar. Det är troligt att detta är rätt Carl Viktor Gustavson! Men viss osäkerhet finns dock.

Nästa folkräkning Census 1890 är till stor del förstörd och inga lokala folkräkningar har hittats efter 1880. Jag har därför inte hittat Viktor i några senare dokument. Och inte heller några av hans syskon.

-----

Viktors bakgrund.

Carl Gustaf Viktor Gustafsson föddes den 13 dec 1854 i Örserum, Gränna socken.

Hans föräldrar var Christina Andersdotter f.1830 och Gustaf Peterson f.1829. De fick också 1856 sonen Johan Fritiof.

Modern Christina dog dock i samband med denna födelse.

Fadern Gustaf gifte om sig med Augusta Matilda Dahlberg f.1834.

I detta äktenskap fick Viktor ytterligare nio syskon som föddes mellan 1859 och 1876. Tre av dem dog dock kort efter födelsen.

Familjen bor i centrala Örserum på Örserums skattegård som Gustaf övertar efter sina föräldrar. Efter några år lämnar de dock gården och flyttar till mindre gårdar. Först till Örserums Mellangård och sedan 1877 till Rastaborg strax norr om Gränna.

Sönerna Viktor och Johan lämnar tidvis hemmet och arbetar på olika gårdar i trakten.

1878 flyttar Viktor och Johan från Rastaborg till sin farbror på gården Hjälmsäter i Ljung. Dvs en gård i närheten av Bänorp. Händelserna därefter finns beskrivna ovan.

Viktors förfäder i nordvästra Småland finns redovisade i min databas på Rootsweb, länk till höger. Sök via efternamnet Gustafsson.

Ytterligare beskrivning över Viktors förfäder kommer jag inte att lägga upp på denna blogg.

I mitt ritade släktträd som finns i arkivet för Östergötland finns ett särskilt släktträd för Viktor. Han har där nummer 44.

I följande inlägg beskrivs morfar Emils familj under uppväxten.

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Viktor och Augusta och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Gustafsson eller Danielsson.

Ritade släktträd där Viktor och Augusta visas med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Östergötland.  Viktor och Augusta har där nummer 44 resp. 45.

Augusta Ulrica Ulricsdotter och August Larsson

Min mormor Selmas föräldrar

Förfäder i Östergötland

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböckerna.

Har dock här använt några uppgifter som jag tagit från min pappa Gunnar Larssons släktbeskrivning som han sammanställt efter samtal med min mamma Märtas föräldrar och syskon.

Min mormor Selmas föräldrar var

Augusta Ulrica Ulricsdotter född den 1 feb 1853 i Hjerpetorpet, Perstorp i södra Tjällmo socken och

August Larsson född 10 okt 1849 i Smedsbol i södra Tjällmo socken.

Augusta Ulrica föddes samtidigt som systern Mathilda Charlotta men hon avled efter en månad. De var föräldrarnas första barn.

Föräldrarna var Anna Lotta Johansdotter och Daniel Ulric Andersson som då bodde hemma hos hans föräldrar.

Augusta fick ytterligare tre syskon en syster Carolina Wilhelmina som avled två år gammal samt två bröder Anders Fredrik och Adolf. Båda bröderna utvandrade till Nord Amerika i 24 års åldern.

Augustas föräldrar flyttade efter några år från Hjerpetorpet ner till Sibborp i Ljungs socken och därefter 1870 till Djupsjö.

Hon träffade där August som från 1872 arbetade som dräng hos föräldrarna.

Augusts föräldrar var Maja-Stina Jonsdotter och Lars Andersson. 

August föddes i deras andra äktenskap efter det att deras tidigare make resp maka avlidit. De hade båda barn i föregående äktenskap.

I deras äktenskap föddes tre barn men det var bara August som växte upp. Modern avled redan när August var 6 år.

Genom arvet efter moderns och hennes framlidne make övertog Augusts halvsyskon gården men han och fadern fick bo kvar.

När August var 13 år flyttade han till sin halvsyster Ulrika Gustava Larsdotter som var gift och bodde på Lilla Bocketorp strax väster om Bodegård i Hällestad socken. Han stannade där under tre år innan han återvände till Smedsbol. Hans halvsyster Maria Christina med familj odlade då Smedsbol gården.

När August var 19 år flyttade han från Smedsbol ner till Sibborp i Ljungs socken och tog anställning där som dräng.

Efter två år flyttade han till Djupsjö som dräng hos sin kommande makas föräldrar.

Det finns ingen känd släktskap mellan Augusta och August. Men Augustas mor arbetade några år före sitt gifte i Smedsbol och träffade då Augusts föräldrar. Dessutom var en av Augustas morbröder gift med en kvinna som under några år varit hushållerska hemma hos Augusts far efter det modern avlidit. Augustas och Augusts födelseplatser - Hjerpetorpet och Smedsbol - ligger inte heller långt från varandra. Så August och hans bakgrund var nog välkänd av Augustas föräldrar.

Augusta och August gifte sig den 17 sep 1875 i Djupsjö.

Den nya familjen fortsatte att bo hemma hos hennes föräldrar och arbeta på gården i Djupsjö.

Deras första barn föddes i Djupsjö. Sonen Karl August i dec 1875 och dottern Selma Josefina i dec 1878. Selma blev senare min mormor.

Augusta och August arrenderade 1881 gården Jonstorp och stannade där tre år. Här föddes sonen Gustav Viktor i dec 1881.

Familjen förenade sig 1884 med hennes föräldrar som året före hade flyttat till gården Skallorp.

Augustas föräldrar var när de kom till Skallorp i övre 50 års åldern medan Augusta och August var ca 35.

Tillsammans med Augustas yngste bror brukade de Skallorp.

I Skallorp föddes de två döttrarna Hilma Augusta i juli 1887 och Elin Maria i juli 1891.

När föräldrarna blev äldre och brodern utvandrat till Nord Amerika lämnade de Skallorp. 
August tog då, 1894, anställning på Åsmestorps gård och de flyttade till det före detta soldattorpet nr 125 i Bränna.
Bilden från 2010 visar dagens två stugor i Bränna.

Augustas föräldrar flyttade till granngården Fredriksberg, som tillhörde min morfarsmorfar Gustav i Bänorp. Augustas far Ulric och Gustav kände varandra sedan länge genom att de båda varit nämndemän i Ljungs socken och var grannbönder.

När Augustas mor Anna Lotta avled 1903 flyttade fadern över till soldattorpet i Bränna. Han bodde där till 1910 då han flyttade till det nya ålderdomshemmet Ekhult nere vid Motala ström, mitt för Ljungs kyrka.

I min far Gunnars släktbeskrivning står: ” Huset i Bränna har Märta med sin far Emil besökt och minns att över ytterdörren var en iögonfallande minnestavla uppsatt. Märtas syster Elin besökte platsen 1974 och huset var då uppreparerat och användes som sommarbostad.

August längst till vänster på Åsmestorps ägor

Augusta och August flyttade ca 1907 över till grannhuset Lilla Bränna medan hennes far Ulric bodde kvar i soldattorpet.

I min pappas släktbeskrivning står att deras dotter Selma 1907 födde sitt första barn Lisa i Lilla Bränna ’innan’ föräldrarna flyttade in. Selma och barnet flyttade då tillbaks till Bänorp där familjen bodde hos maken Emils föräldrar.

När Augustas far Ulrik 1910 flyttade till Ekhult fick de nya grannar i soldattorpet. De hade olika grannfamiljer innan de 1932 lämnade Lilla Bränna och flyttade till den yngsta dottern Elin och hennes make Josef Uhlin. Dessa bodde då i ett hus Sandtorp, Nybro i Kaga socken. 

Nybro ligger just vid Svartåns utflöde i sjön Roxen just norr om Linköping (dagens handelsplats med IKEA).

Augusta var då 75 år och August 83 år.

Enligt släktberättelsen tillbringade August en hel del tid med mete i Roxen.

Augusta avled här i dec 1935, 82 år gammal.

August levde ytterligare åtta år till mars 1944. Han blev 94 år.

Båda blev begravda på Kaga kyrkogård.

August Larsson med döttrarna och deras makar och döttrar vid besök hos Asps i Flistad. Fån ca 1940.

Barnen

Karl August Larsson föddes den 18 dec 1875 i Djupsjö, Ljung socken.

Karl August bodde hemma och hjälpte till i jordbruket.

Troligen tog han anställning på Åsmedstorp, som sin far, när de flyttade från Skallorp 1894. 1896 flyttade han hemifrån tillsammans med sin bror Gustaf till gården Klänkorp, strax öster om Bränna. Och ett år senare till sina morföräldrar i Fredriksberg.

Där gifte han sig i nov 1901 med Hulda Albertina Elisabeth Svensdotter som var född i april 1880 i soldattorpet Svensborg under Sibborp.

I Fredriksberg föddes barnen

Karl Anton Valfrid i mars 1802. Avled 1966. Och

Astrid Linnea Elisabeth i juli 1903. Gift. Avled 1961.

Familjen flyttade i slutet av 1903 till Vreta Klosters församling och Karl August tog anställning på chokladfabriken i Ljungsbro - dagens Cloetta.

Han stannade kvar där hela sitt arbetsliv.

Familjen flyttade mellan olika bostäder. Längst bodde de i Västanskog strax utanför Ljungsbro.

Ytterligare sex barn föddes i Vreta Kloster

August Herman Gottfrid född i maj 1905. Gift. Avled 1996.

Erhard Albin Konrad född i juli 1907. Gift. Avled 1997.

Ingrid Olivia född i sep 1910. Gift. Avled 1962.

John Gustaf född i okt 1914. Avled 1924.

Signe Viktoria född i aug 1916. Gift.

Maj Viola född i mars 1921. Gift.

Barn som gifte sig har egna barn och i flera fall barnbarn.



Karl August på besök i Bränna.

Såväl Karl August och Hulda hade kontakt med sina syskon. Tex med min mormor Selma och morfar Emil men dessa kontakter verkar ha varit sällsynta. De fotografier jag har kommer från barnbarn till Karl Augusts syster Hilma. 
Min pappa Gunnars släktbeskrivning innehåller inga särskilda berättelser om familjen. De jag hittat kommer från mantalsböcker och andra register. Och från nämnda barnbarn.

Karl August avled 1952 i Ljungsbro, 77 år gammal.

Hulda avled året efter 1953, 73 år gammal.

Selma Josefina Larsson föddes den 22 dec 1878 i Djupsjö, Ljung

Selma Josefina gifte sig 1905 med Emil Danielsson i Bänorp och blev så småningom min mormor.

Berättelsen om henne och hennes familj återfinns i tidigare inlägg från februari 2011. Länk finns till höger.

Gustav Viktor Larsson föddes den 20 dec 1881 i Jonstorp, Ljung

Viktor bodde hemma fram till 1896 då han 15 år gammal följde med brodern till Klänkorp. Efter två år flyttade han till Bullorp för att 1899 flytta till Kaga församling. Han tog anställning som dräng på Sättuna Bossgård. Gården ligger i dag just norr om handelsplatsen vid motorvägen där IKEA finns.

På denna gård fanns kommande makan Anna Matilda som piga. De flyttar året efter över till granngården Säby Mellangård som arrenderades av Anna Matildas föräldrar.

Matilda och Viktor gifte sig där 1905 och flyttade till Sättuna Bossgård som de arrenderade.

Då gården var liten, det var tidigare ett soldattorp hade Viktor en annan sysselsättning. I mantalsböckerna står han som Mejerist alt. Mjölkhandlare. Troligen innebär detta att han svarade för transporter av mjölken från gårdarna i omgivningen in till mejeriet i Linköping och svarade samtidigt för betalningen till bönderna för mjölken.

Denna sysselsättning tycks han ha utfört ända tills han 1928 flyttade in till Linköping.

 

Matilda och Gustav Larsson och Elin och Josef Uhlin i Bossgård

Matilda avled i nov 1918, 36 år gammal,av sviterna efter influensaepidemin ’Spanska sjukan’. 

Viktor lämnade då över Bossgård till en bror till Matilda och bosatte sig hos sin syster Hilma och hennes make Hjalmar Asp som bodde i granngården Säby Mellangård. Hjalmar var också hustruns Matildas yngsta bror.

När familjen Asp skulle flytta till Flistad slutade Viktor med lantarbetet och flyttade 1928 in till Linköping. 

I Linköping öppnade han en tobaksaffär i nuvarande centrala staden. I församlingsboken står han som ’Ciggarhandlare’.

Viktor avled i Linköping i mars 1934 av tbc, 52 år gammal.

Han begravdes på Kaga kyrkogård, troligen vid sidan av sin hustru Matilda.

Hilma Augusta Larsson föddes den 12 juli 1887 i Skallorp, Ljung

Hilma bodde hemma till 1905 då hon 18 år gammal tar anställning på gård i Ledbergs församling. Hon arbetade också på gårdar i Västerlösa och Nykil innan hon 1911 komma till Säby Mellangård i St Lars församling i norra Linköping. Gården ligger i dag strax norr om motorvägen och handelsplatsen där IKEA finns.

Hon tar anställning som piga och träffar där yngste sonen i familjen Karl Hjalmar.  Han skall senare bli hennes make. Äldsta barnet i samma familj är Matilda som är gift med Hilmas bror Viktor (se ovan).

Hon flyttar till en granngård 1913 när hon blir gravid och föder dottern Jenny Linnea på BB i Linköping som i födelseboken är antecknad med okänd fader.

Hilma återvänder några år senare till Säby Mellangård 

Hilma gifter sig 1918 med sonen Hjalmar Asp .
I samband med giftet framgår av församlingsboken att Hjalmar är fader till dottern Jenny Linnea.

Hjalmar och Hilma tar över arrendet på Säby Mellangård efter Hjalmars föräldrar, som bor kvar.

I Säby Mellangård föds sonen Karl Evert i april 1921.

De har kvar arrendet till 1929 då de flyttar till gården Nytorp i Flistad.

Efter det Hjalmars syster Matilda avlider 1918 bor hennes make, och Hilmas bror Viktor hos dem i Säby Mellangård fram till 1928 (se ovan).

I Flistad byter de gård några gånger innan familjen 1953 flyttar till Skeda församling sydväst om Linköping. Där bosätter de sig på gården Björkhaga. De är då i 60 års åldern.

Björkhaga ligger i närheten av gården där dottern Jenny Linnea bor med sin make.

Hilma avlider i Skeda i feb 1955. Hon blev 68 år.

Efter det dottern Jenny Linnéas make Gustav Valter Gustavsson avlider i nov 1969 (61 år) flyttar hon över till fadern.

Hjalmar avlider i mars 1985. 93 år gammal.

Sonen Karl Evert Asp gifter sig 1951 med Anna Elisabeth (Lisa). De bor i Linköping och får tre barn, Britt Elisabeth, Solveig Linnéa och Lars Evert.

Hustrun Lisa avlider i jan 2008.

Elin Maria Larsson föddes den 5 juli 1891 i Skallorp, Ljung

Elin bor hemma till 1909 då hon flyttar till Sättuna Bossgård i Kaga  och arbetar hos sin bror Viktor och hans maka Matilda. Efter några år byter hon till gårdar i grannskapet.

Hon träffar Josef Leonard Uhlin som också arbetar på gårdar i närheten. Från 1911 arbetar Josef hos Elins bror Gustaf Viktor på Sättuna Bossgård.

De gifter sig 1914 och tar anställning på Brunnby gård utanför Vreta Kloster. De flyttar till en granngård men återkommer 1917 till Brunnby.

Där tar samtidigt Elins syster Selma och maken Emil (min mormor och morfar) anställning.

När ägaren våren 1919 flyttar till en gård i Rystad slutar Elin och Josef och flyttar till Kaga. Selma och Emil med familj följer med ägaren till den nya gården.

I Kaga tar de anställning på Sättuna Sörgård. Efter några år flyttar de till en granngård Bysätter som de arrenderar.

I Bysätter föds dottern Maria Viola i dec 1926.

De flyttar ca 1931 till huset  Sandtorp strax intill Svartåns utlopp i Roxen. Huset ligger invid vägen till Vreta Kloster. I dag går vägen via  en senare byggd bro över Svartån.

Till Sandtorp flyttar 1932 Elins föräldrar Augusta och August (se ovan).

Elin och Josef Uhlin flyttar 1952 till Ljungsbro.

Där avlider Josef i aug 1961, 73 år gammal.

Elin avlider i Ljungsbro i okt 1975, 84 år gammal.

Dottern Viola gifter sig 1952 med Tore Svensson. De bosätter sig i Ljungsbro där sonen Ulf föds i sep 1964.

Maken Tore avlider 1991, 70 år gammal.

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Augusta och August och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Larsson alt. Ulricsdotter.

Ritade släktträd där Augusta och August visas med sina förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Östergötland.  August och Augusta har där nummer 46 resp. 47.

I väntan på våren

 På Alla Hjärtans Dag
till alla som hittar hit

Rune                

Fler bilder av tavelmålare Bengt Elde  - sök på namnet

Selma och Emil Danielsson - Familjen

Förfäder i Östergötland

Mina morföräldrar  Selma Larsson och Emil Danielsson - Familjen

Följande är baserad på min pappa Gunnar Larssons släktbeskrivning som han sammanställde i början av 1970 talet efter samtal med min mamma Märtas föräldrar och syskon. Jag har gjort några mindre tillägg baserat på vad jag hittat i kyrkböckerna. Bilderna är tagna från Märtas och Gunnars fotoalbum samt från mina egna kort.

Selmas och Emils uppväxt beskrivs i tidigare avsnitt.

”Märtas föräldrar var

Selma Josefina Larsson född den 22 dec 1878 i Djupsjö och
August Emil Danielsson född den 28 aug 1880 i Bänorp.

De gifte sig i april 1905 i Bänorp där båda då bodde.
De vigdes troligen i Ljungs kyrka.

Både Djupsjö och Bänorp ligger i Ljungs församling några mil nordväst om Linköping.

Den första månaderna bodde de hos Emils mor och styvfar i Bänorp men på hösten tog de anställning på en gård i Rakered i Vikingstads församling strax väster om Linköping.

Men Emils föräldrar behövde deras hjälp så de flyttade efter ett år hem till Bänorp. En lägenhet på andra våningen av gårdens boningshus inreddes. Bilden visar Emils föräldrars gård.

 

Men när Selma väntade Lisa (Elisabeth) våren 1907 fick hon besvärligt att klara trapporna upp till lägenheten och då Selmas föräldrar just inköpt ett hus i närheten av Bänorp, Lilla Bränna, som de senare avsåg bosätta sig i, fick Emil och Selma disponera detta hus tills vidare. Dottern Lisa föddes där.

Efter något år behövde Selmas föräldrar själva Lilla Bränna.

Emils föräldrar hyrde då ett hus i granngården Dalhem åt Emil och Selma. I Dalhem föddes 1909 dottern Gärda.

Föräldrarnas hus i Bänorp - bilden ovan - ligger vid pilen. Bränna strax i öster och Dalhem i väster.

I grannhuset i Bänorp bodde Emils mosters familj Sällin och deras barn. Fyra av dessa kusiner utvandrade till Nord Amerika (New York) under åren 1900 till 1909.

Emil och Selma stannade i Dalhem - Bänorp och arbetade hos Emils föräldrar fram till hösten 1911.  Föräldrarna skulle då sälja gården och flytta 1912 till ett mindre ställe i Björkeberg någon mil söderut. (Selmas föräldrar bodde kvar i Bränna fram till 1930.)

 
Emil tog därför anställning på Strömsbro gård i Bankekinds församling, sydost om Linköping och invid landsvägen till Åtvidaberg.

De fick bostad i ett hus i Högloftet på Strömsbros ägor. 

Där föddes döttrarna Elin f.1912 och Märta f.1914.

Efter sex år lämnade familjen Strömsbro hösten 1917 och Emil tog anställning på Brunnby gård vid Vreta Kloster - norr om Linköping. 

Där arbetade då också Selmas yngsta syster Elin med maken Josef Uhlin. 
När ägaren våren 1919 köpte en ny gård Beatelund i Rystads församling flyttade Emil och familjen med dit. Däremot följde inte Selmas syster med. 

Emil trivdes dock inte i Beatelund utan han tog efter ett halvår anställning på Lagerlunda storgård i Kärna församling strax väster om Linköping. De kom dit hösten 1919.

De första åren bodde de i byn Ledingelunda. Efter några år fick Emil arbeta på annat ställe inom Lagerlundas ägor. 

De flyttade därför under 1922 över till torpet Björklund i Rappestads församling. 

Obs att  den blå motorvägen och den nedre vägen inte fanns förrän långt senare. Däremot fanns järnvägen som jag hört användes av flickorna vid besök i Linköping - till fots förstås.

Märta var 7 år när de kom till Björklund. 

Björklund betraktades av Märta utan tvekan som hennes egentliga barndomshem.  
  
På Björklund trivdes familjen.  Huset låg vackert i ett skogsbryn och omgivet av trädgård med fruktträd.

De fyra flickorna fick gå i Rappestads skola som låg/ligger vid kyrkan.

 Fotot skall vara taget vid Rappestads skola med alla elever och lärare. Även barnens yngre syskon finns med.
Kanske vid en avslutning.

Alla Danielssons fyra döttrar finns med. 
De yngsta Elin och Märta sitter längst fram - fjärde och tredje från höger,

I våren 1931 slutade Emil på Lagerlunda gård och Emil och Selma flyttade in till en bostad i Vimanshäll i Linköping. 

Emil arbetade där hos svärsonen Einar Carlsson, gift med Lisa. Einar drev en åkerirörelse som använde hästdragna vagnar.

I annons från dåtidens telefonkatalog anges att åkeriet även sålde isblock.
Is som användes i dåtidens kyldiskar i affärer och restauranger. Kanske även i något kylskåp i välbärgade hem. 

Lisas make Einar hade dåligt sinne för ekonomi och ordning. Han var egentligen en ’slarver’ med störst intresse för hästaffärer. Den ekonomiska delen sköttes därför av Lisa och ordningen på åkeriet kom huvudsakligen att vila på Emil.

I Linköping bodde Emil och Selma i Vimanshäll de första åren men flyttade sedan mellan olika adresser. 

Tex bodde de i Lisas och Einars hus på Djurgårdsgatan - i närheten av dåtidens busstation. 
Bild från denna tid.

Och efter det Lisa avlidit 1944 bodde de på Nygatan 60, 1tr upp till höger.  
Huset blev senare flyttat till friluftsmuseet Gamla Linköping.

 Tre döttrar på besök i Linköping

Efter uppnådd pensionsålder flyttade Emil och Selma ca 1948 in i en två rums nybyggd pensionärslägenhet på Opphemsgatan 9. 


Här bodde de sedan kvar till sin bortgång.

Emil avled 1960 av en hjärnblödning i en ålder av 79 år.

Selma avled 1965 av ålderdom, 86 år gammal.

Båda är begravda på norra delen 

av Linköpings griftegård.” 

Barnen

Selma och Emil hade fyra döttrar. Elisabett (Lisa), Gerda, Elin och Märta.

Dottern  Hilma Elisabeth  ”Lisa” 
föddes 2 maj 1907 i Lilla Bränna, Ljungs församling.

Efter skolan i Rappestad flyttade Lisa in till Linköping. Hon träffade där Einar Carlsson och de gifte sig i maj 1930. Några månader senare föddes dottern Gunilla.

På bilden står Einar, Lisa och Gunilla samt mina föräldrar Märta och Gunnar.

Einar drev en åkerirörelse med hästanspända fordon i Linköping.

Dit kom också sommaren 1931 Lisas far Emil och mor Selma som hjälp.

Genom åkerirörelsen hade de en personbil. Med denna kunde familjen resa runt i Östergötland och hälsa på släkten. 

Bild:
Bilen med Lisas dotter Gunilla och systern Elin.

Med bilen gjorde de också - Lisa, dottern Gunilla och fadern Emil - en resa ner till Skåne och besökte dottern/systern Märta i Ystad. Detta var troligen sommaren 1937 när jag Rune just fötts. De besökte då också Märtas svärföräldrar Teodor och Anna Larsson och deras barn i Östra Ingelstad. (Detta enligt Lisas dotter Gunillas berättelse.)

Lisa avled 1944 i Linköping av cancer medan maken Einar levde till 1972. 

Båda blev begravda på Linköpings griftegård i dess sydöstra del.

Dottern Gunilla som föddes 1930 tog arbete i Stockholm som 18 åring. Hon gifte sig med Sven Thorén och fick 1952 dottern Annika. Äktenskapet upplöstes i slutet av 1960 talet. Sven avled 1974.
 
Familjen Thorén på besök i hos mina föräldrar Märta och Gunnar i Karlskrona 1955.




Gunilla gifte sig 1980 med 
Åke Gehrke.

Dottern Gerda Linnea föddes den 1 februari 1909 i Dalhem, Bänorp, Ljung.

Efter skolan i Rappestad arbetade Gerda på mejeriet Valkebo i Rappestad/Vikingstad hos föreståndarens familj. 

Hon gifte sig 1933 med  Axel Knutsson, som växte upp i Kohagen, som var grangård till Gerdas hem i Björklund.

De bosatte sig i en banvaktsstuga ’Järnvägstorpet’ på Kohagens mark.  Se kartan ovan.

Här föddes sonen Ingemar 1934.  

Efter det Axels föräldrar, Viktor och Amanda Knutsson, sålt Kohagen och köpt ett hus Fridhem i Ånestadlund, strax öster om Malmslätt, började Axel arbeta på olika storgårdar i närheten, längst på gården Nybble.

Släkten på besök i Järnvägstorpet troligen 1939
Överst   Amanda   Ingemar   Selma   Emil
Axel   Märta   Karl-Erik
Nederst   Gerda    Rune   Gunilla    Viktor

Efter Axels far Viktors död 1940 flyttade modern Amanda efter en kort tid in till Linköping. Gerda och Axel övertog då huset i Fridhem tillsammans med Axels yngre bror Karl-Erik Knutsson.

Släkten på besök i Fridhem 1942

 
I Fridhem bodde de tills Axel gick i pension 1976. De sålde huset och flyttade till Linköping. 

I försäljningen ingick att köparens familj och Gerda och Axel bytte bostad. Gerda och Axel kom då till en tvårumslägenhet på Nya Tanneforsvägen 46. 

Efter det Axel avled 1996 bodde Gerda kvar till dess hon 90 år gammal blev sängliggande och fick plats på vårdhemmet i Valla. 

Gerda avled där i februari 2003. 

Båda ligger begravda i minneslunden - kullen - på Linköpings griftegård - sydvästra hörnet. Där ligger också deras son Ingemar som dog 1991 och hans hustru Ingeborg d.1994.
Där vilar också min mamma Märta.

Dottern Elin Charlotta föddes 12 maj 1912 i Högloftet Strömsbro. 

Efter skolan flyttade hon 1929 in till Linköping där hon arbetade som sömmerska på olika ställen eller som egen företagare.

Hon träffade Ernst Abrahamsson som troligen då arbetade i svågerns åkerirörelse. De gifte sig i jan 1932.
Äktenskapet höll dock inte utan de skilde sig efter några år. 

Besök hos Emils syskon Hilma och Axel i Säbylund, Ljung




 

I stället träffade Elin efter några år Arne Persson och de gifte sig i början av 1942.

Arne, som kom från Småland och tidigare varit fast anställd vid regementet I.11 i Växjö, var då anställd vid SJ med placering i Linköping.

Efter några år beslöt de att adoptera ett barn. I slutet av 1946 föddes Bill som de tog hand om redan på BB.

Arne fick efter något år förflyttning till Norrköping och dit flyttade familjen. De bodde under åren på flera adresser.

Arne arbetade kvar på SJ fram till pensioneringen. Elin fortsatte med hemarbete bla med stickning av olika saker åt olika tyg/garnaffärer i Norrköping.

Elin avled i Norrköping 1985 och Arne 1992. Båda är begravda i en minneslund i Norrköping.

 

Sonen Bill tog efter skolan anställning vid Posten. Han tjänstgjorde fram till pensioneringen på olika platser bla i Norrköping, Finspång och i Linköping.

Han gifte sig 1968 med Ing-Marie Johansson från Katrineholm och de fick barnen Thomas f.1969 och Liselotte f.1972.

Från ca 1974 bodde de i Finspång där Ing-Marie avled 2009.

Dottern Märta Augusta föddes i Högloftet Strömsbro den 23 dec 1914.

Mer om Märta - min mamma - och familjen med Gunnar finns i tidigare inlägg under november 2010. Länk finns till höger.

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Selma och Emil och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Danielsson.

Ritade släktträd för Emil och Selma med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Östergötland.  Emil och Selma har där nummer 22 resp. 23.

I släktträdet i arkivet finns även Emils och Selmas barn och barnbarn visade.