Nils Jönsson och Elna Andersdotter

Min farfar Teodors mor Bengtas föräldrar.

Förfäder i Skåne.

Följande är en beskrivning av det jag funnit under min släktforskning.

Min farfar Teodors mor Bengtas föräldrar var

Elna Andersdotter som föddes den 13 juli 1824 i Tunby by nr 15 i Smedstorps socken.

och

Nils Jönsson som föddes den 14 juni 1819 i Ingelstads by nr 17 i Östra Ingelstad socken.

Bengta  född 1853 var deras sjätte barn av tolv syskon.

Modern Elnas föräldrar var Sissela Månsdotter 1790-1848  och Anders Håkansson 1789-1849.  De bodde i Tunby under hela äktenskapet.

Elna var deras sjätte barn av elva där dock sex dog som små.

Fadern Nils föräldrar var Hanns Svensdotter 1796-1839  och Jöns Nilsson 1783-1825.

De bodde i Östra Ingelsta by nr 17 under hela äktenskapet.

Nils var deras andra barn av fyra där det yngsta dog strax efter födelsen.

Nils föräldrar Jöns och Hanna övertog gården Östra Ingelsta nr 17 ca 1816 efter hans bror Stånge som då avled. Stånge hade troligen brukat gården från ca 1800 tillsammans med styvfadern Hans Andersson. Jöns och Stånges föräldrar var Jöns Stångasson d.1785 och modern Hanna Jacobsdotter d.1797.

Tidigare uppgifter finns inte eftersom kyrkböckerna för Östra Ingelstad socken  förstördes i en kyrkbrand 1806.

Elna växte upp hemma i Tunby by men tog sedan arbete på olika gårdar i trakten. Hon arbetade i Kverrestad innan hon flyttade till Östra Ingelstad och gifte sig

Nils växte upp och arbetade hemma i Ingelstad nr 17 som då låg i den södra delen av byn.

När Nils var fem år, 1825, avled hans far Nils.

Modern gifte om sig 1826 med Nils Håkansson f.1796 i Spjutstorp. Nils hade då arbetat som dräng på gården i tre år.

Först lite om Östra Ingelstad.

Vid storskiftet 1786 finns på kartan benämningen Ingelstads Kungs Gård och By. Denna karta från 1786 och den vid enskiftet 1825 är i stort den samma.

Alla gårdarna låg samlade i byn med odlingsmarken runt om. I byn fanns drygt 20 numrerade gårdar. I drygt 13 av dessa bodde skattebetande bönder med tillhörande odlingsmark. Övriga hus var sk gatehus där hantverkare, äldre personer samt bönder knutna till Kungsgården bodde.

Marken i västra halvan av socknen tillhörde Kungsgården medan den östra halvan tillhörde skattegårdarna.

Ö Ingelsta bys marker vid enskiftet 1825
Ingelsta Kungsgårds marker är väster om

Före enskiftet 1825 var marken i öster uppdelad i att antal vångar och dessa i ett antal långsmala tegar. Tegarna var fördelade på gårdarna så att varje gård i stort ägde lika stora yta. Bönderna brukade vångarna i samverkan eftersom tegarna var så smala att man måste ha samma gröda på dem inom vången.

Vid enskiftet 1825 ändrades detta radikalt. Marken delades upp i lika stora delar, en eller två för varje skattegård. Och varje skattebonde blev ensam ansvarig för sin mark.  Samma förändring gjordes under första halvan av 1800 talet i flertalet skånska byar tex de med anknytning till förfäderna, Tunby, Tjustorp, Gärarp, Stora och Lilla Köpinge och Stora Tvären. Och i andra delar av Sverige.

Hela skiftet gjordes i samverkan med bönderna och leddes av utsedda lantmän och övervakades av förtroendemän från andra socknar. Målsättningen var att alla bönderna skulle få likvärdiga odlingsmarker till samma skifteskostnad.

Vid sidan av att bruka sin mark i öster hade de skattebetalande bönderna en arbetsplikt på Kungsgården. Denna arbetsplikt verkar dock ha lösts in före enskiftet 1825. Detta enligt de uppgifter som finns i några  av lantmäteriets skiftesdokument.

Gården Ingelstad nr 17 som låg ytterst i sydöstra kanten av byn fick ägor i sydöstra delen av byns mark vid gränsen till Tjustorps marker (del K). Samt skyldighet att flytta ut gården till den tilldelade marken.

I enskiftesdokumentet finns en detaljerad beskrivning av varje gård i byn, tex

”Nr 17  ¼ mantal kronoskatte arbetshemman. Gården rymlig.

     Norra Längan

Består av 14 Binningar inred till en Stuga 2. Bakhus förstuga skorsten och spis samt foderlada i någorlunda gott stånd.

Utifrån samma Länga är uppförde 3 Binningar till Brygg och Torfhus, finns en Brunn i samma Brygghus.

     Östra Längan

Består av 15 Binningar inredd till en stuga Bak och Dränghus förstuga skorsten och spis samt Loga och ladugolf i dåligt stånd.

     Södra Längan

Består av 12 Binningar inredd till Port Loga och Ladugolf i gott stånd.

     Västra längan

Består av 15 Binningar inredd till Port Stall Fä Fåhr och Torfhus samt loga och Ladugolf. Uti Ladugolfet finns en murad jordkällare, nybyggd och i mycket gott stånd.

På Gården och i Hagarna finns 20 frukt 118 (!) större och mindre villda träd.”

(Bin(d)ning = bjälkförbindning i husets längdriktning eller bredd.)

Anm: I dagens Östra Ingelstad finns en del av husen för nr 16 kvar. Det ligger ’innanför’ torget och där har under några år under sommaren funnits en liten trädgårdsbutik. Går man in i ’lagården’ ser man hur husen från 1800 talets början såg ut i original. 

De flesta gårdarna i byn fick skyldighet att flytta ut till den tilldelade marken men några fick sin mark i anslutning till gården och fick således bo kvar. En av dessa var nr 8. Där bodde vid skiftet Nils morbror Lasse Svensson med familj. Lasse och barnen i familjen dog dock före 1845.

En annan gård av intresse är nr 1 eftersom farfar Teodor och farmor Anna med familj vid flytten 1923 från Skönabäck kom till gården med beteckningen 1:2. De brukade också mark söder om som hade tillhört nr 11.

Enligt min pappa Gunnars släktbeskrivning förmedlade Teodors far Lasse köpet av gården. Och den skulle tidigare ha ägts inom släkten. Enligt kyrkböckerna fanns i början av 1900-talet en ägare till nr 1:2, Anders Jönsson 1846-1912 med hustrun Elna Olsdotter 1856-1923. Anders far och hans föräldrar hade ägt nr 1 sedan enskiftet 1825.

Denna Anders visar sig vara syssling till Teodors far Lasse via dennes mormor Kierstina och hennes syster Mätta, som var farmor till Anders Jönsson.

Anders och hustrun Elna hade en son Nils Andersson som var gift och bodde i Östra Ingelstad by fram till sin bortgång 1957. Hans fru gick bort 1937 och då bodde de i nr 1.

Ingelstad nr 1 hade sedan enskiftet 1825 två markområden, dels den i norr där Teodor och Anna kom att bo men också ett område i östra delen av byn där gården Hemmet ligger. Tror därför att Nils Andersson, och hans far innan honom, bodde i Hemmet. Och att gården i norr troligen varit utarrenderad.

Vid enskiftet 1825 låg gården nr 1 omedelbar norr om bydammen och nr 11 på andra sidan vägen. Gårdarna fick mark (lotterna B resp G) på två ställen ett öster om byn och ett i norra delen av byns mark.

Gårdarna i Ö Ingelstad by vid enskiftet 1825

Åter till Bengtas föräldrar.

Enskiftet föreskrev att husen för nr 17 (liksom flera andra) skulle flyttades ut till den tilldelade marken. Detta skedde troligen omkring 1830. Man rev byggnad för byggnad i byn och använde korsvirket för de nya husen. Hur den nya gården (husen) såg ut finns ingen uppgift om.

Nils var vid enskiftet 6 år och fick successivt delta i jordbruket tillsammans med syskonen. Han var således med när gården flyttades ut till sin nya plats i öster.

När Nils mor Hanna avled 1839 delades marken i fyra delar där Nils ärvde en större del 17:4. Han var då 20 år.

Södra Ö Ingelstad i början av 1900 talet med gårdsnummer

Elna och Nils gifte sig i juni 1844 i Östra Ingelstad. Elna var 20 år och Nils 25 år. Hon var Piga och han Åbo i nr 17.

När Nils gifte sig flyttade styvfadern Nils Håkansson till granngården nr 20 tillsammans med nya makan Agda Jönsdotter f.1790 och Nils son Håkan.

Nils och Elna bosatte sig i den utflyttade gården och brukade sedan nr 17 i samverkan med styvfadern som också brukade sin del av nr 20. De hade under åren anställda drängar och pigor till hjälp.

Elna födde under åren 1845 – 1869 12 barn, åtta pojkar och fyra flickor. Tre av dem avled unga.

Vad Nils och Elna hade för djurbesättning vet jag inte men uppgifter från föräldrarnas  och farmoderns bouppteckningar ger en uppfattning om vad de kan ha haft.

På nr 17 fanns när Nils farmor Hanna Jacobsdotter avled 1797 följande

  1 par oxar, 1 oxkalv,  7 hästar inkl föl,  5 kor,  15 får,  6 svin samt 12 gäss.

När fadern Nils avled 1825 i byn fanns

  2 par oxar,  8 hästar inkl föl,  4 kor,  8 får samt  7 svin.

När modern Hanna avled 1839  fanns

  1 par oxar,  6 hästar inkl föl,  7 kor,  12 får,  1 svin samt 4 gäss.

  Oxparet såldes på auktionen vid bodelningen.

Nils och Elna brukade Östra Ingelstad nr 17 fram till 1871 då de avyttrade gårdens olika ägolotter och flyttade till Ljungstorp i Smedstorp socken.

Nils styvfader som brukade granngården nr 20 hade avlidit 1869, 70 år gammal, och nya brukare hade tagit över.  
Nils och Elna flyttade kanske av hälsoskäl eller ev för att de inte kunde lösa ut den del av nr 17 som hade ägts av styvfadern. I en kyrkobok från 1860 står Nils som ägare till halva gården medan styvfadern äger den andra halvan.

I Ljungstorp stannade de i två år innan de fortsatte med de yngre barnen till Tunby nr 20 där de inte ägde någon större odlingsmark.

Nils Jönsson dog den 11 maj 1874, 55 år gammal i Tunby nr 20 och 

Elna Andersdotter  den 18 jan 1876, 53 år gammal i Tunby nr 20.

Båda begravdes på Smedstorps kyrkogård.    

   

Husbonn på väg till stan ca 1860    F Lindberg 1930

 

Barnen

Elna födde 12 barn – åtta pojkar och fyra flickor som alla föddes i Ingelstad nr 17.

Jöns Johan  föddes 1845. Jöns, senare kallad Johan, växte upp och arbetade hemmavid till dess han 1871 tog arbete på annat ställe och utbildar sig till snickare. Han gifter sig 1875 i Smedstorp med Hanna Månsdotter f.1850. De bosätter sig i Sälshög och efter några år flyttar de in till Tomelilla samhälle och därefter lite österut in i Ullstorp socken. Hanna föder två söner och två döttrar där dock en son avlider bara några dagar gammal.

Omkring 1890 flyttar familjen till Lövestad. Dit flyttar dock endast hustrun och barnen. Jöns beger sig till Amerika troligen för att undersöka möjligheten att flytta dit. I Lövestads husförhörsbok antecknades 1893 dock att Jöns avlidit i Amerika. Hustrun och barnen flyttar då vidare till Vollsjö.

Pär  föddes 1846.  Han avled 1863, 16 år gammal, hemma i Ingelstad.

Hanna  föddes 1848.  Hanna flyttade hemifrån 1869 och gifte sig med f.d. soldaten Jöns Arvidsson Fridolf och bosätter sig i Hammenhög.

Hanna föder fyra pojkar och tre flickor där en av flickorna dör ung. De får alla efternamnet Fridolf.

Jöns avled 1919 och Hanna 1930 i Hammenhög. 77 resp 82 år gamla.

Sissela  föddes 1849.  Hon växte upp hemma för att 1868 ta anställning på annan plats. Hon gifter sig 1878 i Hammenhög med Henrik Larsson f.1849. De bosätter sig i Tjustorp nr 12  och bor kvar där 1900. De har inga barn.

Anders  föddes 1851 men avled efter några veckor.

Lasse och Bengta

Bengta föddes 1853.  Bengta är min farfar Teodors mor.

Hennes uppväxt och äktenskap med Lasse Persson Larsson i Hannas är beskrivet i ett tidigare avsnitt.

Valborg med Lennart, Martha och Gunnar

Elna  föddes 1855.  Elna följde med till Ljungstorp men flyttade hemifrån 1873 för att 1875 gifta sig med Mårten Pettersson från Stiby. De bosatte sig i Vallby där han en tid var skomakare. Elna födde nio barn, tre pojkar och sex flickor.

Dottern Hilda födde när hon var 18 år dottern Valborg f.1896. Denna Valborg växte upp hos sina morföräldrar för att som 12 åring, 1908, bli fosterdotter hos min farmor och farfar Anna och Teodor Larsson när de bodde i Odarslöv och i Östra Ingelstad. 1912 när Anna och Teodor flyttade till Skönabäck lämnade hon dem för annat arbete. Valborgs mor Hilda gifte sig ca 1899. Liksom senare Valborg.

Anders  föddes 1857.  Han växte upp hemma och följde 1871 med till Ljungstorp. 1873 tog han arbete i Hammenhög för att 1884 gifta sig med Hanna Andersdotter i Övraby. De flyttade (emigrerade) därefter till Bornholm och bosatte sig där. De fick fyra barn som alla blev danska medborgare.

Håkan  föddes 1860 men avled två år gammal.

Håkan  föddes 1863 blev föräldralös 13 år gammal i Tunby nr 20 men växte upp där med brodern Per och utbildade sig till målare. 1885 flyttade han till Hammenhög och gifte sig där med barnmorskan Elna Jacobsdotter f.1860. De bosatte sig först några år i Brandstad, norr om Sjöbo, men flyttade sedan till andra platser. 1900 bodde de omedelbart norr om Kristianstad. Elna födde tre döttrar men de två yngsta avled unga.

Pers och Marias grav på Hannas kyrkogård

Per  föddes 1866.  Per var bara tio år när hans mor avled och han lämnades ensam med sin tre år äldre bror Håkan i Tunby nr 20. Bröderna blev omhändertagna i Tunby och Per fick utbildning till skomakare och Håkan till målare. Per flyttar till Hannas 1892 och etablerar sig som skomakare. Han gifter sig året efter med Maria Andersdotter från Hannas, f.1866, och de får tre barn. De bor i centrala Hannas – vid vägkorset till Östra Ingelstad. Maria avled 1908 och Per 1934. Deras grav finns på Hannas kyrkogård. 

Nils  föddes 1869 men avled åtta månader gammal.

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Lasse  och Bengta och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Jönsson el Andersdotter.

Ritade släktträd för barnbarnet  Bengtas son Teodor och hans hustru Anna med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Skåne.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp 21.  Nils och Elna har nummer 82 resp 83.

Ivar (Ingvar) Pehrsson och Karna Johnsdotter

Min farmor Annas far Mårtens föräldrar.

Förfäder i Skåne.

Följande är en beskrivning av det jag funnit under min släktforskning.

Min farmor Annas far Mårtens föräldrar var

Karna Johnsdotter som föddes den 24 dec 1830 i Gärarps by nr 12 i Tosterups socken

och

Ivar (Ingvar) Pehrsson som föddes den 27 nov 1831 i Gärarps by nr 5 i Bollerups socken.

Mårten född 1857 var deras tredje barn av nio syskon.

Vid Gärarp, Tosterup ca 1780

Karnas föräldrar var Kierstina Mårtensdotter 1803-1872 och John Svensson 1796-1881. Båda födda och uppväxta i Gärarp. Karna var deras tredje barn bland sju syskon.

Karna växte upp i Gärarps by nr 12 tillhörande Tosterups säteri och arbetade hemma fram till giftet.

Ivars föräldrar var Ingar Hansdotter 1799-1882 och Pehr Göransson 1831-1901. Båda födda och uppväxta i Kverrestad. De gifte sig där och flyttade 1831 till Bollerup och bosatte sig i Gärarps by.  Ivar (Ingvar) var deras andra barn av fem.

Ivar (Ingvar) föddes och växte upp i Gärarps by nr 5.

Båda Karna och Ivars föräldrar – familjer – bodde således i Gärarps by mellan Tosterup och Bollerup. Marken söder om och väster om byn ägdes av Tosterups säteri medan marken norr om och öster om tillhörde Bollerups säteri. Och så har det tydligen varit sedan 1300-talet då byn först finns omnämnd i dokument.

Gärarps by 1820

Tosterups mark delades vid enskiftet 1820 upp i 10 lika stora områden på vardera 34 tunnland. På Bollerups del blev det 6 områden. Och så fanns det ett Rusthåll med mark som rytteriet ägde och arrenderade ut. Då varje område tydligen var för stort för ett enskilt arrende fick fler arrendatorer dela på marken. Säterierna ägde ju all mark och kunde själva fördela denna mellan arrendatorerna.

1820 låg alla gårdarna samlade i byn – se kartan – men enskiftet föreskrev att gårdshusen som inte fick sin odlingsmark i anslutning till gårdarna skulle flyttas ut från byn. Oftast innebar detta att en ny gård byggdes upp – ibland med delar – trästockar – från den i byn.

Några kartor mellan 1880 och 1910 har jag inte hittat varför det inte finns uppgifter om hur utflyttningen eller nybyggnad skedde.

Men under 1800 talet bör husen succesivt ha förbättrats för att motsvara tidens krav på bostäder – tex trägolv i bostadsdelarna och järnspis i kök och bostadsrum. Man satte exv också in tegelstenar i korsvirket i stället för spjälor med ler- och halmfyllning.

I början av 1900 talet har gårdarna fått sin nuvarande placering enligt ett lantmäteridokument från 1915. Såväl Tosterup som Bollerup tycks något senare ha sålt ut marken till de enskilda brukarna. Häradskartan – se bild – visar var de olika ägorna låg. Några 1800-tals byggnader lär inte finnas kvar i dagens Gärarp.

Gärarp ca 1920

1878 gjordes på Tosterups sida en större omfördelning av arrendemarken och flertalt brukare fick då byta gård – detta enligt husförhörslängden. Och något liknande hände i slutet av 1800 talet men inte i lika stor omfattning.

Gårdar och mark arrenderades av en familj mot en penningsumma (motsvarande). Före enskiftet 1820 erlades arrendet med ett antal dagsverken på säteriet (sk 'hoveri') och en del av skörden. Dvs arrendatorn fick 1820 eget ansvar för odlingen etc.
Till sin hjälp hade arrendatorn åtminstone en dräng och en piga vid sidan av att barnen i familjen fick hjälpa till. Oftast gifte sig också en son eller dotter där familjen stannade kvar hemma för att senare ta över arrendet.

Djurbesättningen var den ’vanliga’  något oxpar (särskilt under första hälften av 1800 talet), ett antal hästar , kor, grisar, höns och kanske några gäss och får.

Efter enskiftet anställde säterierna egna torpare, drängar och pigor för att bruka den egna marken och sköta sin omfattande ladugårdsdrift.

I byn fanns också några sk gatuhus för hantverkare och äldre personer.

Karna och Ivar (Ingvar) gifte sig i dec 1852 och bosätter sig i Gärarps by nr 2  dvs hemma hos hans föräldrar. Gården var utflyttad till odlingsmarken som låg i nordvästra delen av byn.

Varför kallar jag fadern Ivar och (Ingvar)?

I alla kyrkböcker står Ingvar och alla barn får där efternamnet Ingvarsson resp Ingvarsdotter.

Men i skiftesdokumenten som lantmäteriet skrivit står Ivar. Och sonen Mårten kallar sig själv Ivarsson – och detta står även på hans familjs gravsten på Övraby kyrkogård. Och så står det också i min pappa Gunnars släktbeskrivning.

I Gärarp nr 2 föds nio barn, fyra pojkar och fem flickor, men tre pojkar som alla döps till Sven avlider i unga år.

1878 flyttar Karna och Ivar till Gärarp nr 17, Ivar och Karna är då 47 år, tillsammans med de yngre barnen. Även sonen Mårten som just har gift sig med Mätta följer med och bor där till 1881 då de flyttar till Övraby.

Detta skedde i samband med att Tosterup fördelade om arrendena på sin mark.

Det fanns många släktingar i byn - här en ögonblicksbild från 1880 enligt kyrkböckerna.

I nr 17  bor  Karna och Ivar liksom döttrarna Eljena och Ingrid. Sonen Mårten med hustrun Mätta och deras barn bor också här fram till dess de 1881 flyttar till Övraby.

Skånskt bondfolk i stugan - CS Bennet ca 1850

Äldsta dottern Elna med familj bor i nr 9. Maken Måns står som torpare vilket innebär att han arbetar åt någon annan – kanske åt Ivar, för 1890 flyttar de till nr 17 och tar över arrendet.

I nr 15 bor dottern Kierstina med maken Nils Persson tillsammans med Nils’ och systern Mättas moder Elna Andersdotter med styvfadern Sven Jakobsson.
Elnas bror Hans med hustru bor i nr 2, i nordväst.

Karnas far John bor i nr 12, i väster, liksom hennes bror Per med familj.

Hennes bror Jöns med familj bor i nr 18.

Ivars föräldrar Per och Ingar bor i nr 11 på norra sidan av vägen och inom Bollerups säteri. Där bor också Ivars yngsta bror Hans med sin familj.

I grannhuset nr 5 bor Ivars bror Pehr med familj.

Och i Bollerups by, någon km bort, bor systern Elna med sin familj.

Var gårdarna låg 1880 är inte helt känt eftersom det inte finns någon karta mellan 1820 och 1910 som kan visa detta. Men alla gårdarna utom nr 2 och nr 12 låg i byn, söder och norr om vägen. Kartan från 1920 talet visar troligen var odlingsmarken låg.

Ett annat exempel på släktens storlek i Gärarp under andra halvan av 1800 talet är:

Ivars föräldrar Per och Ingar fick 5 barn och 36 barnbarn.

Karnas förädrar John och Kierstina fick 7 barn och 41 barnbarn varav 24 föddes i Gärarp.

Ivar och Karna själva fick 9 barn och sammanlagt 27 barnbarn.

Endast ett fåtal av barnen dog i unga år.

Tycker detta visar på hur snabbt den svenska befolkningen ökade. Något som gjorde att många fick söka sig till andra arbeten än jordbruk – eller emigrera.

Bland barnbarnen fanns det flera som emigrerade till Amerika.

Kan här nämna att det i Gärarp nr 11 bodde en familj som 1894 emigrerade till sydvästra hörnet av delstaten New York och fortsatte med jordbruk där. Modern Elna i den familjen visar sig vara faster till min farfar Teodor, dvs syster till fadern Lasse.

Uppgiften hittade jag dels i kyrkböckerna men också hos en släktforskare på websidan Rootsweb där jag ju också har mina släktuppgifter.

Karna besökte Malmö 1897 och dottern Karna när hon skall föda sitt andra barn. Hon var Gudmor när dottern Ellen döps i mars 1897 i St Pauli kyrka.

Karna och kanske någon mer åkt då tåg via Ystad till Malmö. De steg troligen på tåget vid Svenstorps station mellan Tomelilla och Stora Köpinge och bytte tåg i Ystad. Dessa järnvägslinjer öppnades 1865 till Ystad och 1874 till Malmö.

Karna och Ivar bor kvar på Gärarp nr 17 till sin död, hemma hos dottern Elna och hennes familj som tagit över arrendet.

Ivar (Ingvar) avlider i november 1901, 70 år gammal.

Karna avlider i oktober1906, 76 år gammal.

Båda begravs i Tosterups kyrka.

Skånska gårdar ca 1906  - Gustav Rydberg

Barnen

Elna född i jan 1853. Hon växer upp hemma och gifter sig 1873 i Gärarp med Måns Olsson f.1846. De arrenderar först Gärarp nr 12, bor sedan i nr 9 innan man 1890 tar över nr 17, som till dess arrenderats av hennes föräldrar. Elna föder tre barn men de två yngsta avlider unga.

Kierstina  född i juli 1855. Hon växer upp hemma i Gärarp och gifter sig 1878 med Nils Persson f.1854 från granngården nr 15. Nils var bror till Mätta som var gift med Kierstinas bror Mårten.

Nils och Kierstina hjälpte sina föräldrar med deras arrenden i Gärarp tills de 1885 tog över Nils föräldrars arrende av Gärarp nr 16.

I Gärarp föddes två söner Per 1879 och August 1884. Per avled dock 1893.

Efter det Per avled tog Kierstina och Nils 1894 hand om Mårtens och Mättas dotter Elna dvs  deras brorsdotter resp. systerdotter.  1895 kom också Elnas bror Johan. När Johan 1897 flyttade till annat ställe kom i stället deras syster Anna. Anna – som senare blev min farmor – var då 15 år.

Kjerstina och Nils lämnade Gärarp ca 1899 och flyttade till ett arrende i Hannas nr 22. Elna flyttade till annat ställe men Anna följde med som fosterdotter (piga) och stannade till dess Anna 1905 gifte sig med Teodor i Hannas.

Sonen August gifte sig 1911 med Ida Andersdotter och drev ett större jordbruk i Hammenhög nr 19 – vid västra infarten från Hannas. Ida födde fyra barn, en dotter och tre söner.

Nils och Kierstina flyttade till sonen som ’pensionärer’.

Nils och Kierstina avled 1943 resp 1935, 89 resp 80 år gamla. De är begravda i Hammenhög.

Mårten född aug 1857  - farmor Annas far. Han växer upp hemma och hjälper föräldrarna att bruka Gärarp nr 2. 

Mårten gifte sig 1878 med Mätta Persdotter från en granngård.

Mätta var syster till Kierstinas make Nils (se ovan).

Mätta och Mårtens liv är beskrivet i ett tidigare avsnitt.

Sven  född i jan 1860 men avled i aug samma år

Karna  född i juni 1861. Hon växer upp hemma och arbetar hemma samt hos sin syster Kierstina. 1883 flyttar hon till Malmö och börjar arbeta på fabrik. I Malmö träffar hon Anders Olsson född 1870 och från Gladsax. Han var skomakare.

De gifte sig i mars 1895 i Malmö. Karna födde åren efter två döttrar.

När den andra dottern, Ellen Viktoria Florentia, döptes var gudmodern Karnas egen mor Karna.

Hennes make avled 1947 i Malmö. Han var då änkling.

Sven  född i april 1864 men avled i jan året efter

Eljena född i jan 1866. Hon gifter sig 1887 i Tosterup med Sven Andersson f.1860 i Tosterup. Eljena föder 1888 dottern Anna. Året efter flyttar familjen till Övraby och där föds dottern Johanna 1890 och Ellen 1894. Efter något år flyttar de till Gärarp nr 5 i Bollerup och där föds sonen Axel 1896.

Eljena och Sven skiljer sig ca 1922 och Eljena gifter om sig med Stig Holm f.1877 i Kverrestad. Eftersom flera av barnen gift sig och bosatt sig i Malmö-trakten flyttar de dit. 

Eljena avlider 1948 och Sven Holm 1949, båda i Malmö, 84 resp 74 år gamla.

Sven  född i aug 1868. Han avled 1877, 9 år gammal.

Ingrid  född i juni 1871. Hon gifter sig 1895 i Hannas med Per Andersson f.1875 från Högesta. De bor de första åren i Tomelilla och Simrishamn. Ingrid föder där Axel Wilhelm Gotthard 1896, Ester Eleonora Maria Carolina 1897 och Wilhelm Knut Reinold 1899. Kanske föds flera barn senare.

När Ingrid och Per avlider 1966 resp 1948 bor de i Malmö, 95 resp 73 år gamla.

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Lasse  och Bengta och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Jönsson el Andersdotter.

Ritade släktträd för barnbarnet  Bengtas son Teodor och hans hustru Anna med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Skåne.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp 21.  Ivar och Karna har nr 84 resp 85.

Pehr Nilsson och Elna Andersdotter

Min farmor Annas mor Mättas föräldrar.

Förfäder i Skåne.

Följande är en beskrivning av det jag funnit under min släktforskning.

I tidigare avsnitt framgår att min farmor Anna miste sin mor Mätta redan när hon var knappt två år. Något minne av sin mor Mätta kan hon därför inte haft. Men moderns föräldrar träffade hon troligen i Gärarp. Även om mormodern avled 1891 när Anna var 8 år. Kanske också morfadern Sven, som egentligen var moderns styvfar, som avled 1896.  Anna kom 1897 som 15 åring till morbrodern Nils och fastern Kierstina i Gärarp som fosterdotter (piga). Och då var redan hennes syster Elna där sedan 1894.

Min farmor Annas mor Mättas föräldrar var

Elna Andersdotter som föddes den 27 jan 1825 i Stora Tvären i Bjäresjö socken.

och

Pehr Nilsson som föddes den 19 maj 1820 i Sjörups by och socken.

Mätta var deras tredje barn och yngst. Mätta föddes 24 okt 1857 i Munka Tågarp, Tosterups socken strax efter det föräldrarna flyttat dit från Sövestad socken.

Elnas föräldrar var Marna Persdotter 1795-1866 och Anders Andersson 1795-1841. Efter det Anders avled gifte sig modern 1842 med Pehr Jönsson f.1813.

Elna var fjärde barnet av 11 där dock flera dog i tidig ålder. Elna växte upp hemma i Stora Tvären som ligger på slutningarna väster om Ystad. Hon arbetade hemma till dess hon gifte sig 1851.

Pehrs föräldrar var Mätta Jönsdotter 1793-1853 och Nils Claesson 1774-1821.  

Nils hade tidigare varit gift och från detta fick Pehr en syster Kjerstina f.1810.

Mätta födde i äktenskapet två pojkar Jöran och Pehr.

När Pehr var ett år avled fadern Nils och modern gifte om sig 1822 med änklingen Truls Larsson 1795-1870. Dvs Truls blev Pehrs styvfar.

Sjörups by på 1800 talet

Pehr växte upp i Sjörups by och gården nr 15 med den äldre halvsystern Kjerstina f.1810, från faderns första äktenskap, sin äldre bror Jöran f.1818 samt sina yngre syskon Anna f.1823, Nils f.1825, Ola f.o.d.1827 och Kjerstina f.1828 från moderns äktenskap med styvfadern.

När Pehr var sju år 1827 flyttade familjen tvärs över bygatan till nr 6. Varför har jag inte hittat någon uppgift om men på en senare karta över byn finns inte alla husen för nr 15. De är rivna (flyttade?) – kanske brann de ner?

Pehr gick i skolan i Sjörup. Skolan hade man redan byggt i Sjörup 1777!

Att Pehr hade annan far än den han växte upp med blev han troligen varse när han gick i skolan och fick reda på att hans efternamn var Nilsson och inte Trulsson som hans yngre syskon.

1836, när Pehr var 16 år, flyttade familjen från Sjörup till Årsjö by som lydde under Kargeholms säteri. De arrenderade gården nr 30.

När Pehr var 18 år tog han anställning som dräng på olika gårdar i närheten för att 1847 bli arrendator på en av kyrkans gårdar på nr 1 i Sövestads by.

   

Pehr Nilsson och och Elna Andersdotter gifte sig i april 1851 i Bjäresjö kyrka och hemma hos hennes föräldrar i Stora Tvären och bosatte sig på Sövestad nr 1.

I Sövestad födde Elna dottern Anna 1852 och sonen Nils 1854.

Under 1856 lämnade Nils och Elna arrendet på Sövestad nr 1 och flyttade tillfälligt hem till hans bror Jöran som då tagit över arrendet på Årsjö nr 30.

Men redan på våren 1857 flyttade familjen till Munka Tågarps by, nr 7, och blev arrendatorer under Toserups Säteri.

I Munka Tågarp föddes i okt 1857 dottern Mätta. Min farmor Annas mor.

Drygt ett år senare, vid jultid 1859, dog fadern Pehr Nilsson plötsligt, 39 år gammal, på vägen hem från kyrkan. Och Elna blev ensam med deras tre små barn.

Elna fick hjälp hemifrån. Hennes två bröder Hans och Anders flyttade 1860 från Stora Tvären till Tosterup, liksom en ogift man Sven Jakobsson f 1823 från Bjäresjö, till hennes hjälp.

I april 1861 gifte sig Elna Andersdotter och Sven Jacobsson och fortsatte arrendet i Munka Tågarp.

Efter några år, 1867,  flyttade Elna och Sven från Munka Tågarp till ett arrende i Gärarps by, nr 16 under Tosterups säteri. 

Gärarps by i början av 1800 talet.
Mot mitten av 1800 talet började gårdarna flyttas ut till
tillhörande markområde.

1878 bytte Elna och Sven gård till Gärarps by nr 15. Marken till nr 15 sträckte sig från byn – gården – och söderut.

Denna gård liksom all mark väster och söder om Gärarps by ägdes av Tosterups Säteri. Marken norr och öster om byn ägdes av Bollerups säteri.

När Elna och Sven äldre tog sonen Nils 1885 över arrendet. Han hade då 1879 gift sig med Kjerstina Ingvarsson, syster med Mårten som Mätta gift sig med året innan.

Elna och Sven bodde kvar i Gärarps by till sin död.

Elna Andersdotter avlider i Gärarps by den 11 juli 1891, 66 år gammal.

Sven Jakobsson avlider i Gärarp den 20 juni 1896, 73 år gammal.

Båda begravs i Tosterups kyrka.

Flera av Elnas äldre bröder hade då flyttat från Stora Tvären, bildat familj och bosatt sig i Stora Köpinge, dvs inte långt från Tosterup.

Barnen

Elnas och Pehrs barn

Anna  född 11 april 1852 i Sövestad nr 1.

Hon gifte sig med Christen Månsson f.1847 och de bodde först i Gärarps by men flyttade sedan till sätesgården Tosterup. Anna födde åtta barn där dock tre avled i unga år.

Anna och Christen bodde sedan i Munka Tågarp, Tosterup till sin död 1924 resp 1918, 72 resp 70 år gamla.

Deras yngsta dotter Matilda f.1885, min farmor Annas mors systerdotter dvs kusin, kom som gift att bo vid Skönabäck precis som min farmor Anna och farfar Teodor. De har i församlingsboken samma adress som Anna och Teodor hade under några år - Nya Skottarp. Anna och Teodor bodde då redan i Östra Ingelstad.

Nils  född 12 okt 1854 i Sövestad nr 1.

Nils gifte sig 1879 med Kierstina Ingvarsdotter från granngården nr 17. Kierstina var syster till Mårten Ivarsson som var gift med Nils syster Mätta - se nedan.

Nils och Kierstina hjälpte sina föräldrar med deras arrenden i Gärarp tills de 1885 tog över Nils föräldrars arrende av Gärarp nr 16.

I Gärarp föddes två söner Per 1879 och August 1884. Per avled dock 1893.

Efter det Nils syster Mätta avled 1884 tog Nils och Kierstina 1894 hand om Mättas dotter Elna. Året efter kom Mättas son Johan och 1897 Anna. Anna – som senare blev min farmor – var då 15 år. Anna stannade som fosterdotter (piga) hos familjen fram till dess Anna gifte sig 1905 med Teodor i Hannas. Johan lämnade familjen 1897 och Elna omkr 1898.

Familjen flyttade från Gärarp ca 1899 till ett arrende i Hannas nr 22.

Sonen August gifte sig 1911 med Ida Andersdotter och drev ett större jordbruk i Hammenhög nr 19 – vid västra infarten från Hannas. Ida födde fyra barn, en dotter och tre söner.

Nils och Kierstina flyttade till sonen som ’pensionärer’.

Nils och Kierstina avled 1943 resp 1935, 89 resp 80 år gamla. De är begravda i Hammenhög.

Mätta  - min farmor Annas mor - föddes 24 oktober 1857 i Munka Tågarp nr 7.

Mätta gifte sig 1878 med Mårten Ivarsson från granngården nr 2.

Mårten var bror till Nils hustru Kierstina (se ovan)

Mätta och Mårtens liv är beskrivet i ett tidigare avsnitt.

Inga barn föddes i äktenskapet mellan Elna och Sven Jakobsson.

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Elna och Pehr och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Andersdotter el Nilsson.

Ritade släktträd för Elnas dotterdotter Anna och hennes make Teodor med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Skåne.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp 21.  Pehr och Elna har nummer 86 resp 87.

Bengta Nilsdotter och Lasse Persson Larsson

Min farfar Teodors föräldrar.

Förfäder i Skåne.

Följande är ett utdrag från min pappa Gunnar Larssons släktbeskrivning som han sammanställde i början av 1970 talet efter samtal med föräldrarna. Jag har gjort några tillägg med det jag funnit under släktforskningen.

”Min farfar Lasse Persson Larsson föddes 12 mars 1845 i Ullstorp nr 6.

Fadern var Per Larsson f.1798 och modern Sissa Persdotter f.1818, i hans andra äktenskap. 

Min farmor Bengta Nilsdotter föddes 16 febr 1853 i Östra Ingelstad nr 17.

Hennes far var Nils Jönsson f.1819 och modern Ellna Andersdotter f.1824.

Lasses far Per var gift två gånger. I första äktenskapet med Agda Ingvarsdotter,  1793-1838, föddes fyra barn och i det andra med farfars mor Sissa nio barn. I detta var sex pojkar och tre flickor. Flera dog dock i tidig ålder. Lasse var det fjärde barnet i det andra äktenskapet.

Farfars skolgången var på den tiden huvudsakligen avsedd att lära barnen hjälpligt räkna och skriva samt läsa. Och mera blev det nog inte heller.  Det var först i samband med soldat- och underbefälsutbildningen han fick någon skolutbildning brukade han säga.  Han var intresserad för läsning och innehade efter dåtidens förhållande ett ganska omfattande bokförråd.

I 20 års åldern blev han antagen som soldat (knekt) vid Ingelstads kompani, Södra Skånska Infanteriregementet (I.25).  Lasse fick då soldatnamnet Larsson efter visst motstånd från kompanichefen, som ville ha ett mera knektklingande namn på sin man. Larsson var ju faderns efternamn och sitt eget Persson hade han efter faderns förnamn enligt de namnregler som då gällde. I kyrkböckerna står alltid båda efternamnen. Att han fick ett särskilt soldatnamn berodde på att det redan fanns en knekt i kompaniet som bar efternamnet Persson. Lasse tillhörde Stenby rote i Benestads socken.

Lasses soldattjänst bestod i årliga återkommande soldatmöten. Längden kunde variera allt efter utbildningsbehov och regementets tillgång av penningmedel.  Som regel skulle längden vara 30 dagar, men vissa år kunde de avkortas ända ner till 8 dagar.  Äldre soldater kunde bli helt befriade från ett soldatmöte.  Inställelsen ägde rum till fots varvid tropp eller halvtropp samlades av sitt befäl på hemorten och marscherade till övningsplatsen. Marschen tog i regel två dagar och mat för dessa fick soldaterna själv medföra från hemmet.  Vapen och övrig utrustning förvarades hemma i soldatens bostad under soldatens ansvar för vård och tillsyn. 

Övningsplatserna var Tvedöra strax norr om Torna Hällestad för att på 1880 talet flytta lite norrut till Revingehed.  Förläggningen var i tält.  I Revingehed med golv av trätrallor, som fortfarande på 1930 talet låg staplade på Revinge.  Efter hand byggdes förläggningsbaracker.

Utspisningen tillgick så att avdelningarna indelades i kok-(mat)lag.  Varje koklag fick ut proviantartiklar och av dessa fick koklaget i särskilda kokkärl tillreda måltiderna i öppna kokgropar.  Som regel var endast ett par man, som regel sjukskriven eller äldre soldat, uttagna för måltidens tillredning under det övriga övades militärt.  Jag (Gunnar) har studerat en sådan proviantdagsedel, som den hette.  Den gällde för en 14 dagars period och den var verkligen inte vidare omväxlande. 

Efter flyttningen till Revingehed tillkom efter några år en matsal, första tiden med öppna väggar och med sanden som golv.  När det blåste blev maten full med sand, detta enligt vad farfar berättat.  Jag har själv ätit många måltider i denna matsal, men då hade den fått väggar och trägolv, men nog fanns sanden fortfarande kvar.  När matsalen kom till övergick man till att laga maten bataljonsvis i särskilda kök under en köksfurirs överinseende.  (Anm: Gunnar har troligen beskrivet mathållning etc baserat på sina egna erfarenheter från Revingehed samt kunskap i militär matlagning. Han var utbildad köksföreståndare och tjänstgjorde som sådan i Ystad under några år. Han utbildade då soldaterna i hur man skulle gräva och använda köksgropar. Jag (Rune) var själv minne från ett sådant tillfälle.)

Farfar Lasse blev således soldat vid Ingelstads kompani och fick soldatnummer 49.  Han blev uttagen till befälsutbildning och blev sänd till underbefälsskolan, som då för de södra förbanden var förlagd till Karlskrona. 

Han blev här inblandad i ett slagsmål på stan, som blev upphov till arreststraff.  Minns hans berättelse om episoden, som i stort var följande. 

’Några av skolans elever råkade i slagsmål i stan med personal ur flottan.  Patrull hade ingripit och det blev snabbt upplöst, men farfar och en till hade blivit observerade av patrullbefälet, som var en löjtnant vid flottan.  När farfar omsider kom till förläggningen på Stumholmen stod patrullchefen vid vakten.  Farfar tog sig därför till förläggningen på en annan väg.  Fick i förläggningen veta att det skulle bli uppställning och visitation.  Förstod vad det gällde varför han kvickt rakade bort sina mustascher.  Vid visitationen blev han inte igenkänd, men följande dag blev han inkallad till kompanichefen, som undrade varför han rakat sig.  Vid förhöret erkände han inte något deltagande i slagsmålet, men han hade inte blivit antecknad i vakten vid hemkomsten efter permissionen och för detta fick han tre dagars arrest.  Till följd därav fick han underkänt i uppförande och lämplighet men trots detta godkänt slutbetyg från skolan.’ 

På grund av det underkända lämplighetsbetyget blev han aldrig befordrad till korpral, men tjänstgjorde som halvtroppchef under flera år. 

Han sade en gång att den sysslan skötte han så bra att samtliga ville vara i hans halvtropp. 

Efter 30 års tjänst avgick han med pension år 1897.  Pensionen betalades ut från Vadstena krigsmannakassa med 12 kr per halvår, men steg efter hand så att slutpensionen blev 125 kr per halvår. 

När Lasses far Per dog 1858 blev gården Ullstorp 6 uppdelad i arvslotter.

Farfar var då 13 år och fick omkring 7 tunnland obebyggd och ganska mager och sandig jord.  Jorden sålde han i början av 1900-talet och innan dess hade han den utarrenderad.

Bengta Nilsdotter växte upp på föräldrarnas lantbruk nr 17:4 i sydöstra Östra Ingelstad invid gränsen till Tjustorps marker i Smedstorps socken. Hennes mor Ellna födde 12 barn, sju pojkar och fem döttrar mellan åren 1845 och 1869. Flera dog dock i tidig ålder. Bengta var det sjätte i raden f.1853.

1870 flyttade Bengta hemifrån och arbetade hos olika bönder som piga och sömmerska. Först i Ullstorp, sedan i Walleberga och Tryde tills hon 1874 kom till Tunby, Smedstorp. Där stannade hon tills hon 1880 flyttade till Hannas och gifte sig. Hennes föräldrar hade då några år tidigare avlidit i Tunby, 50 resp 53 år gamla.

Lasse och Bengta ingick i mars 1881 äktenskap. 

De gifte sig i Hannas. Han står som soldat 36 år och hon som sömmerska 28 år.

Bengta och Lasse på fotografi från 1903.
Hon var då 50 år och han 58 år.

Lasse och Bengta köpte ett litet lantbruk i Hannas,  nr 19:3/33, vid vägen mot Östra Ingelstad.  Detta utökades efter några år genom inköp av ytterligare jord. Det blev tillsammans 3 tunnland där de kunde föda 2-3 kor, men häst hade de inte.

I ett skiftesdokument för Hannas nr 19, från 1917, finns Lasse som ägare till de två ägorna som på kartan anges som O1 resp O2. Beteckningen för hustomten är nr 19:3 och för odlingsmarken nr 33.
Anm: Bengtas bror Per f.1866 som var skomakare bodde med sin hustru Maria och tre barn i huset märkt E sydost om vägkorset mot Hammenhög. Familjens grav finns på Hannas kyrkogård bakom kyrkan.

Lantbruket skötes av farmor, som var ett duktigt och rivande kvinnfolk, under det farfar var inkallad eller arbetade på annan ort. 

Farfar var bland annat med och byggde järnvägen Ystad - Eslöv och Malmö - Billesholm.  Vidare arbetade han hos olika lantbrukare i Hannas. 

Han var intresserad av trädgårdsarbete såsom beskärning och ympning av fruktträd, biskötsel och blev ofta anlitad härför.
När vi bodde i Östra Ingelstad ca 1810 och jag var fyra-fem år, minns jag våra besök hos farfars. Vägen till Hannas är väl 7 km. Far hade cykel och på den fick Marta och Jag åka fram till farfars. Där vände far och mötte mor, som kom gående bärande Lennart som då var född.
De hade en vacker trädgård med ett flertal stora fruktträd av bra sorter samt 4-5 bisamhällen, som jag särskilt minns, enär de stod placerade inne mellan bärbuskar som man gärna ville besöka när tiden så begav sig.  

Kan också nämnas att han så länge det var tillåtet odlade sin röktobak själv, han var en ganska inbiten tobaksrökare ur stor kraftig pipa.

Lasse anlade också trädgården hos mina föräldrar i Ö Ingelstad nr 1 när de köpte detta 1923.

Fotografi ca 1920

Lasse är här ca 75 år och Bengta 67 år.

Omkring 1920 sålde de lantbruket efter att något tidigare inköpt ett äldre hus vid samma väg, men närmare Östra Ingelstad, andra huset från sockengränsen.
Här bodde de sedan till sin bortgång. Fotografiet ovan är från detta hus.

Farfar Lasse dog den 10 maj 1930, 85 år gammal och 

farmor Bengta den 23 april 1933, 80 år.

Båda begravdes på Hannas kyrkogård.     

 Den nedtagna gravstenen står bakom kyrkan vid kyrkogårdsmuren. 

Barnen

Sonen, min far, Teodor född 10 sep 1882. Teodor flyttade hemifrån 1899 och började arbeta på olika gårdar i närheten. Han gifte sig i Övraby med min mor Anna 1905.

De bosatte sig först i huset på gränsen mellan Hannas och Östra Ingelstad. Där blev jag själv född i feb 1906, i den del av huset som ligger norr om församlingsgränsen, dvs i Östra Ingelstads församling.

 Teodor och Anna  när de gifte sig 1905

Dottern Selma Ellida föddes 18 mars 1884 men avled redan i nov 1887.”

Teodors och Annas liv och familjen med alla barnen finns beskrivet i tidigare inlägg.

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Lasse  och Bengta och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Persson Larsson.

Ritade släktträd för sonen Teodor och hans hustru Anna med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Skåne.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp 21.