Nils Jönsson och Elna Andersdotter

Min farfar Teodors mor Bengtas föräldrar.

Förfäder i Skåne.

Följande är en beskrivning av det jag funnit under min släktforskning.

Min farfar Teodors mor Bengtas föräldrar var

Elna Andersdotter som föddes den 13 juli 1824 i Tunby by nr 15 i Smedstorps socken.

och

Nils Jönsson som föddes den 14 juni 1819 i Ingelstads by nr 17 i Östra Ingelstad socken.

Bengta  född 1853 var deras sjätte barn av tolv syskon.

Modern Elnas föräldrar var Sissela Månsdotter 1790-1848  och Anders Håkansson 1789-1849.  De bodde i Tunby under hela äktenskapet.

Elna var deras sjätte barn av elva där dock sex dog som små.

Fadern Nils föräldrar var Hanns Svensdotter 1796-1839  och Jöns Nilsson 1783-1825.

De bodde i Östra Ingelsta by nr 17 under hela äktenskapet.

Nils var deras andra barn av fyra där det yngsta dog strax efter födelsen.

Nils föräldrar Jöns och Hanna övertog gården Östra Ingelsta nr 17 ca 1816 efter hans bror Stånge som då avled. Stånge hade troligen brukat gården från ca 1800 tillsammans med styvfadern Hans Andersson. Jöns och Stånges föräldrar var Jöns Stångasson d.1785 och modern Hanna Jacobsdotter d.1797.

Tidigare uppgifter finns inte eftersom kyrkböckerna för Östra Ingelstad socken  förstördes i en kyrkbrand 1806.

Elna växte upp hemma i Tunby by men tog sedan arbete på olika gårdar i trakten. Hon arbetade i Kverrestad innan hon flyttade till Östra Ingelstad och gifte sig

Nils växte upp och arbetade hemma i Ingelstad nr 17 som då låg i den södra delen av byn.

När Nils var fem år, 1825, avled hans far Nils.

Modern gifte om sig 1826 med Nils Håkansson f.1796 i Spjutstorp. Nils hade då arbetat som dräng på gården i tre år.

Först lite om Östra Ingelstad.

Vid storskiftet 1786 finns på kartan benämningen Ingelstads Kungs Gård och By. Denna karta från 1786 och den vid enskiftet 1825 är i stort den samma.

Alla gårdarna låg samlade i byn med odlingsmarken runt om. I byn fanns drygt 20 numrerade gårdar. I drygt 13 av dessa bodde skattebetande bönder med tillhörande odlingsmark. Övriga hus var sk gatehus där hantverkare, äldre personer samt bönder knutna till Kungsgården bodde.

Marken i västra halvan av socknen tillhörde Kungsgården medan den östra halvan tillhörde skattegårdarna.

Ö Ingelsta bys marker vid enskiftet 1825
Ingelsta Kungsgårds marker är väster om

Före enskiftet 1825 var marken i öster uppdelad i att antal vångar och dessa i ett antal långsmala tegar. Tegarna var fördelade på gårdarna så att varje gård i stort ägde lika stora yta. Bönderna brukade vångarna i samverkan eftersom tegarna var så smala att man måste ha samma gröda på dem inom vången.

Vid enskiftet 1825 ändrades detta radikalt. Marken delades upp i lika stora delar, en eller två för varje skattegård. Och varje skattebonde blev ensam ansvarig för sin mark.  Samma förändring gjordes under första halvan av 1800 talet i flertalet skånska byar tex de med anknytning till förfäderna, Tunby, Tjustorp, Gärarp, Stora och Lilla Köpinge och Stora Tvären. Och i andra delar av Sverige.

Hela skiftet gjordes i samverkan med bönderna och leddes av utsedda lantmän och övervakades av förtroendemän från andra socknar. Målsättningen var att alla bönderna skulle få likvärdiga odlingsmarker till samma skifteskostnad.

Vid sidan av att bruka sin mark i öster hade de skattebetalande bönderna en arbetsplikt på Kungsgården. Denna arbetsplikt verkar dock ha lösts in före enskiftet 1825. Detta enligt de uppgifter som finns i några  av lantmäteriets skiftesdokument.

Gården Ingelstad nr 17 som låg ytterst i sydöstra kanten av byn fick ägor i sydöstra delen av byns mark vid gränsen till Tjustorps marker (del K). Samt skyldighet att flytta ut gården till den tilldelade marken.

I enskiftesdokumentet finns en detaljerad beskrivning av varje gård i byn, tex

”Nr 17  ¼ mantal kronoskatte arbetshemman. Gården rymlig.

     Norra Längan

Består av 14 Binningar inred till en Stuga 2. Bakhus förstuga skorsten och spis samt foderlada i någorlunda gott stånd.

Utifrån samma Länga är uppförde 3 Binningar till Brygg och Torfhus, finns en Brunn i samma Brygghus.

     Östra Längan

Består av 15 Binningar inredd till en stuga Bak och Dränghus förstuga skorsten och spis samt Loga och ladugolf i dåligt stånd.

     Södra Längan

Består av 12 Binningar inredd till Port Loga och Ladugolf i gott stånd.

     Västra längan

Består av 15 Binningar inredd till Port Stall Fä Fåhr och Torfhus samt loga och Ladugolf. Uti Ladugolfet finns en murad jordkällare, nybyggd och i mycket gott stånd.

På Gården och i Hagarna finns 20 frukt 118 (!) större och mindre villda träd.”

(Bin(d)ning = bjälkförbindning i husets längdriktning eller bredd.)

Anm: I dagens Östra Ingelstad finns en del av husen för nr 16 kvar. Det ligger ’innanför’ torget och där har under några år under sommaren funnits en liten trädgårdsbutik. Går man in i ’lagården’ ser man hur husen från 1800 talets början såg ut i original. 

De flesta gårdarna i byn fick skyldighet att flytta ut till den tilldelade marken men några fick sin mark i anslutning till gården och fick således bo kvar. En av dessa var nr 8. Där bodde vid skiftet Nils morbror Lasse Svensson med familj. Lasse och barnen i familjen dog dock före 1845.

En annan gård av intresse är nr 1 eftersom farfar Teodor och farmor Anna med familj vid flytten 1923 från Skönabäck kom till gården med beteckningen 1:2. De brukade också mark söder om som hade tillhört nr 11.

Enligt min pappa Gunnars släktbeskrivning förmedlade Teodors far Lasse köpet av gården. Och den skulle tidigare ha ägts inom släkten. Enligt kyrkböckerna fanns i början av 1900-talet en ägare till nr 1:2, Anders Jönsson 1846-1912 med hustrun Elna Olsdotter 1856-1923. Anders far och hans föräldrar hade ägt nr 1 sedan enskiftet 1825.

Denna Anders visar sig vara syssling till Teodors far Lasse via dennes mormor Kierstina och hennes syster Mätta, som var farmor till Anders Jönsson.

Anders och hustrun Elna hade en son Nils Andersson som var gift och bodde i Östra Ingelstad by fram till sin bortgång 1957. Hans fru gick bort 1937 och då bodde de i nr 1.

Ingelstad nr 1 hade sedan enskiftet 1825 två markområden, dels den i norr där Teodor och Anna kom att bo men också ett område i östra delen av byn där gården Hemmet ligger. Tror därför att Nils Andersson, och hans far innan honom, bodde i Hemmet. Och att gården i norr troligen varit utarrenderad.

Vid enskiftet 1825 låg gården nr 1 omedelbar norr om bydammen och nr 11 på andra sidan vägen. Gårdarna fick mark (lotterna B resp G) på två ställen ett öster om byn och ett i norra delen av byns mark.

Gårdarna i Ö Ingelstad by vid enskiftet 1825

Åter till Bengtas föräldrar.

Enskiftet föreskrev att husen för nr 17 (liksom flera andra) skulle flyttades ut till den tilldelade marken. Detta skedde troligen omkring 1830. Man rev byggnad för byggnad i byn och använde korsvirket för de nya husen. Hur den nya gården (husen) såg ut finns ingen uppgift om.

Nils var vid enskiftet 6 år och fick successivt delta i jordbruket tillsammans med syskonen. Han var således med när gården flyttades ut till sin nya plats i öster.

När Nils mor Hanna avled 1839 delades marken i fyra delar där Nils ärvde en större del 17:4. Han var då 20 år.

Södra Ö Ingelstad i början av 1900 talet med gårdsnummer

Elna och Nils gifte sig i juni 1844 i Östra Ingelstad. Elna var 20 år och Nils 25 år. Hon var Piga och han Åbo i nr 17.

När Nils gifte sig flyttade styvfadern Nils Håkansson till granngården nr 20 tillsammans med nya makan Agda Jönsdotter f.1790 och Nils son Håkan.

Nils och Elna bosatte sig i den utflyttade gården och brukade sedan nr 17 i samverkan med styvfadern som också brukade sin del av nr 20. De hade under åren anställda drängar och pigor till hjälp.

Elna födde under åren 1845 – 1869 12 barn, åtta pojkar och fyra flickor. Tre av dem avled unga.

Vad Nils och Elna hade för djurbesättning vet jag inte men uppgifter från föräldrarnas  och farmoderns bouppteckningar ger en uppfattning om vad de kan ha haft.

På nr 17 fanns när Nils farmor Hanna Jacobsdotter avled 1797 följande

  1 par oxar, 1 oxkalv,  7 hästar inkl föl,  5 kor,  15 får,  6 svin samt 12 gäss.

När fadern Nils avled 1825 i byn fanns

  2 par oxar,  8 hästar inkl föl,  4 kor,  8 får samt  7 svin.

När modern Hanna avled 1839  fanns

  1 par oxar,  6 hästar inkl föl,  7 kor,  12 får,  1 svin samt 4 gäss.

  Oxparet såldes på auktionen vid bodelningen.

Nils och Elna brukade Östra Ingelstad nr 17 fram till 1871 då de avyttrade gårdens olika ägolotter och flyttade till Ljungstorp i Smedstorp socken.

Nils styvfader som brukade granngården nr 20 hade avlidit 1869, 70 år gammal, och nya brukare hade tagit över.  
Nils och Elna flyttade kanske av hälsoskäl eller ev för att de inte kunde lösa ut den del av nr 17 som hade ägts av styvfadern. I en kyrkobok från 1860 står Nils som ägare till halva gården medan styvfadern äger den andra halvan.

I Ljungstorp stannade de i två år innan de fortsatte med de yngre barnen till Tunby nr 20 där de inte ägde någon större odlingsmark.

Nils Jönsson dog den 11 maj 1874, 55 år gammal i Tunby nr 20 och 

Elna Andersdotter  den 18 jan 1876, 53 år gammal i Tunby nr 20.

Båda begravdes på Smedstorps kyrkogård.    

   

Husbonn på väg till stan ca 1860    F Lindberg 1930

 

Barnen

Elna födde 12 barn – åtta pojkar och fyra flickor som alla föddes i Ingelstad nr 17.

Jöns Johan  föddes 1845. Jöns, senare kallad Johan, växte upp och arbetade hemmavid till dess han 1871 tog arbete på annat ställe och utbildar sig till snickare. Han gifter sig 1875 i Smedstorp med Hanna Månsdotter f.1850. De bosätter sig i Sälshög och efter några år flyttar de in till Tomelilla samhälle och därefter lite österut in i Ullstorp socken. Hanna föder två söner och två döttrar där dock en son avlider bara några dagar gammal.

Omkring 1890 flyttar familjen till Lövestad. Dit flyttar dock endast hustrun och barnen. Jöns beger sig till Amerika troligen för att undersöka möjligheten att flytta dit. I Lövestads husförhörsbok antecknades 1893 dock att Jöns avlidit i Amerika. Hustrun och barnen flyttar då vidare till Vollsjö.

Pär  föddes 1846.  Han avled 1863, 16 år gammal, hemma i Ingelstad.

Hanna  föddes 1848.  Hanna flyttade hemifrån 1869 och gifte sig med f.d. soldaten Jöns Arvidsson Fridolf och bosätter sig i Hammenhög.

Hanna föder fyra pojkar och tre flickor där en av flickorna dör ung. De får alla efternamnet Fridolf.

Jöns avled 1919 och Hanna 1930 i Hammenhög. 77 resp 82 år gamla.

Sissela  föddes 1849.  Hon växte upp hemma för att 1868 ta anställning på annan plats. Hon gifter sig 1878 i Hammenhög med Henrik Larsson f.1849. De bosätter sig i Tjustorp nr 12  och bor kvar där 1900. De har inga barn.

Anders  föddes 1851 men avled efter några veckor.

Lasse och Bengta

Bengta föddes 1853.  Bengta är min farfar Teodors mor.

Hennes uppväxt och äktenskap med Lasse Persson Larsson i Hannas är beskrivet i ett tidigare avsnitt.

Valborg med Lennart, Martha och Gunnar

Elna  föddes 1855.  Elna följde med till Ljungstorp men flyttade hemifrån 1873 för att 1875 gifta sig med Mårten Pettersson från Stiby. De bosatte sig i Vallby där han en tid var skomakare. Elna födde nio barn, tre pojkar och sex flickor.

Dottern Hilda födde när hon var 18 år dottern Valborg f.1896. Denna Valborg växte upp hos sina morföräldrar för att som 12 åring, 1908, bli fosterdotter hos min farmor och farfar Anna och Teodor Larsson när de bodde i Odarslöv och i Östra Ingelstad. 1912 när Anna och Teodor flyttade till Skönabäck lämnade hon dem för annat arbete. Valborgs mor Hilda gifte sig ca 1899. Liksom senare Valborg.

Anders  föddes 1857.  Han växte upp hemma och följde 1871 med till Ljungstorp. 1873 tog han arbete i Hammenhög för att 1884 gifta sig med Hanna Andersdotter i Övraby. De flyttade (emigrerade) därefter till Bornholm och bosatte sig där. De fick fyra barn som alla blev danska medborgare.

Håkan  föddes 1860 men avled två år gammal.

Håkan  föddes 1863 blev föräldralös 13 år gammal i Tunby nr 20 men växte upp där med brodern Per och utbildade sig till målare. 1885 flyttade han till Hammenhög och gifte sig där med barnmorskan Elna Jacobsdotter f.1860. De bosatte sig först några år i Brandstad, norr om Sjöbo, men flyttade sedan till andra platser. 1900 bodde de omedelbart norr om Kristianstad. Elna födde tre döttrar men de två yngsta avled unga.

Pers och Marias grav på Hannas kyrkogård

Per  föddes 1866.  Per var bara tio år när hans mor avled och han lämnades ensam med sin tre år äldre bror Håkan i Tunby nr 20. Bröderna blev omhändertagna i Tunby och Per fick utbildning till skomakare och Håkan till målare. Per flyttar till Hannas 1892 och etablerar sig som skomakare. Han gifter sig året efter med Maria Andersdotter från Hannas, f.1866, och de får tre barn. De bor i centrala Hannas – vid vägkorset till Östra Ingelstad. Maria avled 1908 och Per 1934. Deras grav finns på Hannas kyrkogård. 

Nils  föddes 1869 men avled åtta månader gammal.

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Lasse  och Bengta och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Jönsson el Andersdotter.

Ritade släktträd för barnbarnet  Bengtas son Teodor och hans hustru Anna med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Skåne.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp 21.  Nils och Elna har nummer 82 resp 83.