Min
farfar Teodors far Lasses föräldrar.
Förfäder
i Skåne.
Följande
är vad jag funnit under min släktforskning kompletterat med utdrag från min
pappa Gunnars släktbeskrivning.
Min
farfar Teodors far Lasse Persson Larssons föräldrar var
Per
Larsson som föddes den 11 dec 1798 i Övraby socken.
och
Sissa
Persdotter som föddes den 6 jan 1818 i byn Tjustorp i Smedstorps socken.
Lasse
född 1845 var Sissas fjärde barn i Pers andra äktenskap.
Tjustorps by före enskiftet 1840 |
Kirstina Nilsdotter 1779 - 1821 och
Per Nilsson 1778 - 1825.
De
bodde hela äktenskapet i Tjustorps by nr 17.
Sissa var deras sjätte och yngsta barn av sex där några avled unga.
Sissa var tre år när modern avled och sju när fadern avled.
Sissa var deras sjätte och yngsta barn av sex där några avled unga.
Sissa var tre år när modern avled och sju när fadern avled.
Fadern Pers föräldrar var
Boel Månsdotter 1773 - 1807 och Lasse Bengtsson 1756 – 1815.
De bodde hela äktenskapet i Övraby.
Per
var åtta år när modern avled och fadern gifte om sig och sexton när fadern
avled. Han hade en syster och en
halvsyster.
Ullstorps trakten 1864 |
Per
började som sextonåring att arbeta som dräng på gårdar i Övraby och träffade
där sin första hustru Agda Ingvarsdotter född i Övraby den 17 okt 1793.
De
arbetade i Övraby några år på samma gård och flyttade 1821 tillsammans till en
gård i Ullstorp som dräng och piga. De gifte sig där 1826 och blev arrendatorer
på en av kyrkan ägd gård, nr 5.
Agda
födde under kommande tio år, fyra barn men de första tre avled redan som små.
Agda
avled i oktober 1838, 45 år gammal, och begravdes på Ullstorps kyrkogård. Hon
lämnade efter sig sonen Måns, 3 år.
Per
gifte om sig redan i maj 1839 med Sissa Persdotter som då arbetade som piga hos
sin kusin på en granngård, Ullstorp nr 2.
Sissa
som var född i Tjustorp var endast tre år när hennes mor Kirstina avled och sju
när fadern Per gick bort.
Eftersom
Sissas bror Nils Persson tog över halva föräldragården Tjustorp nr 17 kunde hon
bo kvar hemma med sina fyra syskon. Fadern Pers bror Hans brukade den andra
halvan av gården. Per och Hans hade tagit över gården efter sina föräldrar.
Sissa
tog efter konfirmationen anställning som piga i Östra Ingelstad och efter något
år i Ullstorp hos sin kusin Ingar Mårtensdotter på nr 2 fram till giftet 1839. Ullstorp
nr 2 låg omedelbart söder om nr 6 dit hon flyttade.
När
Per och Sissa gifte sig 1839 tog de över gården Ullstorp nr 6.
Var
gårdsbyggnaderna låg på de relativt stora markerna har jag inte kunnat hitta
uppgift om. Ullstorps enskifte gjordes redan 1800 och gården nr 6 som då låg i
byn vid kyrkan fick flytta ut till sina marker.
Ullstorp nr 6 på Häradsekonomisk karta från 1930. Jämför med kartan från 1864 ovan |
Sissa
som var 20 år yngre än Per Lasson födde under 20 år nio barn där en dotter dog
strax efter födelsen. Barnen växte upp hemma och fick hjälpa till så fort de
var tillräckligt gamla.
Från
min pappa Gunnars släktbeskrivning finns följande minne.
”
Jag hörde min farfar Lasse och far Teodor berätta om den stora syskonskaran.
Men endast en berättelse kvarstår i minnet och berörde hur de äldre syskonen
(bröderna) gick till väga, då de av föräldrarna ålagts att tillse sina yngre
syskon medan föräldrarna var bortresta.
För att de yngsta då skulle hålla sig lugna, så gav de dem en ordentlig
sup så de somnade och sedan kunde var och en sköta sitt.
Bör
då nämnas att brännvin då brändes på gården dels för eget behov men även för
försäljning (så kallat gårdsbränneri).”
När
den yngsta sonen Per föddes 1858 avled fadern Per Larsson bara några månader senare,
den 10 dec 1858, 60 år gammal.
Per
begravdes på Ullstorps kyrkogård.
De
äldsta barnen Måns, Per och Anders som då var
23, 19 resp 16 år fortsatte att med modern Sissa bruka gården. De hade hjälp av en
dräng och de yngre barnen. 1861 gifte sig Måns och flyttade till annan gård. Per som efter några år gifte sig fortsatte att bruka gården tillsammans med syskonen fram till 1880 då flera av dem bla Anders, Lasse och Elna flyttade hemifrån. 1883 då Per var 43 år gammal lämnade han också nr 6 och flyttade med sin familj till en mindre gård.
I
kyrkoböckerna framgår att Sissa och barnen från mitten av 1870 talet arrenderade ut eller sålde några av de områden som de ärvt efter fadern Per.
Flera nya familjer flyttar mellan åren 1875 och 1885 in på nr 6.
Flera nya familjer flyttar mellan åren 1875 och 1885 in på nr 6.
Det
är troligt att Sissa, ca 55 år gammal, tillsammans med barnen hade beslutat sig för
att avveckla jordbruket och sälja eller utarrendera de delar som Sissa och
respektive barn ärvt efter fadern Per. Jag har inte kunnat hitta några
uppgifter om dessa transaktioner bland de dokument Lantmäteriet har publicerat
på sin webb.
Några
markområdena har troligen sålts när några av barnen emigrerade. Andra delar först efter
det Sissa avlidit. Arrendet var ju en form av pension.
Något
om Tomelillas utveckling och järnvägen.
(Hämtat
från kommunens Ortsrapport Tomelilla 2002 som bla finns i mitt arkiv för Skåne.)
Det äldsta skriftliga
namnbelägget är från 1437 då byn kallas för ”Tommarp lille”, det vill säga
lilla Tommarp.
Enligt prästrelationerna från 1624 bestod Tryde socken av tre
byar, Tryde, Selføe (Sälshög) och Effryett (Everöd). Här fanns två möllor,
Tryde och Sälshögs mölla. I socknen fanns också en liten by som benämndes Tommerlille.
Av denna gamla bondby från 1727 återstår idag i stort sett inga
spår alls. Den gamla bykärnan låg ungefär där nuvarande Tomelilla byagård är
belägen. Tomelilla har sålunda expanderat norrut, österut och söderut, däremot
inte lika mycket i väster.
Avgörande för samhällets framväxt var järnvägen. Jfr kartan från 1864 ovan.
Den första järnvägssträckan som berörde Tomelilla var sträckan
Ystad-Eslöv, som öppnades 1865-66. Det var ungefär tio år efter att den första
delen av södra stambanan, den mellan Malmö och Lund, stod färdig 1856.
Järnvägsnätet i Skåne |
Sedan följde sträckorna
Cimbrishamn - Tomelilla 1882,
Malmö - Tomelilla 1893 och
Tomelilla - S:t Olof 1901.
Järnvägen till Cimbrishamn drogs 1880-81 genom norra Ullstorp
strax norr om marken till nr 6, som således inte behövde släppa till sin mark.
Järnvägshistoriker kallar denna järnväg ”ångspårväg” eftersom spåren från
början var av klenare typ och trafiken sköttes av ”ångvagnar”.
Tomelilla blev alltså något av en järnvägsknutpunkt i det
järnvägstäta Skåne.
Tomelilla blev 1 jan 1921 köping och utgör sedan även egen
församling med delar av norra Ullstorp och södra Trydes socknar.
Åter till Ullstorp nr 6.
I
Ullstorp bodde på 1890 talet en fotograf Ferdinand Ambjörnsson med egen ateljé.
En
person han fick fotografera var Sissa. Kortet har nu kusin Göthe i Staffanstorp
via hans mor Marthas fotosamling. På
fotot finns anteckningen ”Min farmor” - Teodors.
Sissa Persdotter i slutet av 1880 talet |
Kanske togs fotot när sonen Nils med familj 1889 utvandrade till Nord Amerika. Blev också den familjen fotograferad? Något sådant foto har jag dock inte sett. Inte heller på de andra utvandrarna.
Fyra
av barnen med sina familjer emigrerade, en son till Bornholm och två (ev tre) söner och en dotter till Nord Amerika. Mer om detta
finns nedan.
Sissa
bodde kvar på nr 6 fram till dess hon avled. Min farfar Teodor besökte henne med sina föräldrar några gånger.
Sissa
Persdotter avled den 31 mars 1894, 76 år gammal, hemma på Ullstorp nr 6.
Hon
begravdes på Ullstorps kyrkogård där maken Per vilade. Hon överlevde
honom med 36 år. Någon gravsten finns inte kvar.
Gård på Österlen i mitten av 1800 talet Oljemålning O Holfer |
Barnen
Under
Pers första gifte med Agda Ingvarsdotter föddes fyra barn
Boel
föddes i okt 1828 men avled i april 1833 - 4½ år gammal.
Sissela
föddes i april 1830 men avled några månader senare.
Hanna
föddes i juli 1832 men avled åtta månader gammal.
Måns
föddes i sept 1835. Hans mor Agda avled när han var tre år.
Måns växte upp hemma hos faderns andra hustru Sissa som han troligen ansåg vara hans mor. När fadern Per avled 1858 fortsatte han med sin 'mor' Sissa och några bröder att bruka nr 6. Måns arbetade där till dess han 1861 gifte sig med Elna Håkansdotter. De bosatte sig först i Ullstorp nr 9 men flyttade 1864 till Norra Kverrestad. 1874 emigrerade familjen till Bornholm.
Måns växte upp hemma hos faderns andra hustru Sissa som han troligen ansåg vara hans mor. När fadern Per avled 1858 fortsatte han med sin 'mor' Sissa och några bröder att bruka nr 6. Måns arbetade där till dess han 1861 gifte sig med Elna Håkansdotter. De bosatte sig först i Ullstorp nr 9 men flyttade 1864 till Norra Kverrestad. 1874 emigrerade familjen till Bornholm.
Under
åren i Skåne födde Elna sju barn där dock några avled unga.
I
Pers andra äktenskap födde Sissa Persdotter nio barn.
Pehr
föddes i nov 1839
Pehr växte upp hemma och när fadern avled 1858 tog han tillsammans brodern Måns och modern över driften av Ullstorp 6. När Måns 1861 gifte sig och flyttade hemifrån blev det Pehr som tillsammans med syskonen brukade jorden.
Pehr gifte sig 1867 med Eljena Göransdotter från Tryde och född 1837.
Eljena
födde 1871 tvillingarna Johan och Pehr. Och 1873 dottern Cecilia.
De
brukade en del av nr 6 fram till 1883 då de flyttade till nr 2 i Ullstorp.
Andra delar brukades av modern med hjälp av andra söner och döttrar. Troligen var det i nära samverkan.
1900 bodde Per och Eljena med dottern Cecilia i Ullstorps by nr 28. Han står som Slaktare.
Sönerna
Johan och Per flyttade 1895 in till Tryde (Tomelilla) och tog namnet Phil
(Persson Phil). Enligt min pappa Gunnars släktbeskrivning skall Ullstorp nr 6
ha kallats Pilagården.
Bröderna
öppnade - troligen med föräldrarnas hjälp - en slakterirörelse och gifte sig.
De hade ett slakteri i östra Tomelilla
vid Simrishamnsvägen och en butik vid torget. Barn
till sönerna fortsatte slakterirörelsen i Tomelilla.
När
min farfar Teodor och farmor Anna flyttade in till Tomelilla 1945, arbetade
Teodor under några år för sönernas barn – Teodors kusinbarn - med att hämta djur till
slakteriet och att köra ut – distribuera – öl och svagdricka. Kanske hade Teodor tidigare sålt slaktfärdiga djur från Östra Ingelstad nr 1 till kusinerna?
Boel
föddes i nov 1841 men avled två månader gammal.
Anders
föddes i okt 1842.
Anders
hjälpte till att bruka Ullstorp nr 6 men utbildade sig också till snickare.
Han
flyttade 1880 hemifrån och gifte sig 1882 med Hanna Nilsdotter från Onslunda och född 1847. Familjen
bosatte sig hemma hos hennes föräldrar i Onslunda där fadern var borsthandlare. Hanna
födde fyra barn innan familjen i mars 1891 utvandrade till Nord Amerika.
Bilderna visar några båtar för överfärden till England och över Atlanten till Boston eller New York.
Lasse - Teodors farfar – föddes i mars 1845.
Han
växte upp hemma men tog som 16 årig anställning som dräng hemma hos några
släktingar (kusiner) i grannskapet men arbetade också hemma hos modern och
bröderna i nr 6. När han gjorde militärtjänst tog han värvning och fick
utbildning till befäl.
När
han gifte sig med Bengta Nilsdotter 1881
flyttade han till Hannas.
Per
och Bengta har jag beskrivit i tidigare inlägg.
Från
min pappas släktbeskrivning – ”När Lasses far Per avled 1858 ärvde Lasse omkring
7 tunnland obebyggd och ganska mager och sandig jord. Jorden sålde han i början
av 1900-talet och innan dess hade han haft den utarrenderad.”
Kjersti
föddes i aug 1850.
Kjersti
gifte sig 1875 med Ola Dahlqvist, född 1848 i Tjustorp.
De
bosatte sig i Tjustorp för att 1882 flytta till Listarum där Olas far var smed.
Båda platserna i Smedstorps socken.
Kjersti
födde sex barn där en dotter avled ung.
1900
bodde de i Listarum.
Nils
föddes i okt 1851.
Han
gifte sig 1880 med Amanda Löfquist, född 1857 i Tjustorp. De bosatte sig i
Tjustorp, Smedstorp där de byggde ett hus.
I
april 1889 utvandrade familjen till Nord Amerika.
Ola
föddes i mars 1854
Han
utbildade sig till snickare – husbyggare.
Han
gifte sig 1880 med Elna Nilsdotter född 1857 och från Kverrestad.
De
bodde först i Listarum, Smedstorp men flyttade sedan mellan olika platser för
att senare bosätta sig i Tomelilla.
Elna
födde sju barn där några avled unga.
Ola
och Elna avled i Tomelilla. Elna 1928 och Ola 1936.
Elna
föddes i juli 1856.
Elna
tog anställning som 18 åring som piga på gårdar i närheten och gifte sig 1880
med Sven Jacobsson f.1847 i V Vemmenhög. De bosatte sig i Gärarp nr 11,
Bollerup socken och arrenderade en gård. (Anm: De bodde således som grannar till
farmor Annas fars föräldrar och deras barn med familjer - se tidigare avsnitt.)
I
Gärarp födde Elna två söner och fyra döttrar. Den första dottern avled dock efter
ett halvår.
Se kartsidorna - länk till höger |
I
juni 1894 började familjen en resa till Nord Amerika via Malmö och Köpenhamn.
Denna slutade i Kiantone, Chautauqua County, NY som ligger i sydvästra hörnet
av delstaten New York (Staden New York ligger i det sydöstra hörnet).
Här
föds ytterligare två döttrar.
Bland
deras barn: Sonen John August född 1890 i Gärarp gifter sig 1920 med Grace
Wiltsie och de bosätter sig i Falconer en förstad till Jamestown i Chautauqua
County. De öppnar där butik för mejeriprodukter som de troligen får från hennes
far som har en bondgård med kor och mejeri inte långt bort. De får två barn.
Landskapet
runt Kiantone och nuvarande bebyggelse i förstaden Falconer kan studeras via
Google Maps. Se länken till höger till kartorna – förstora tills gatubilderna
visas.
I Bollerups husförhörsbok har någon
antecknat att fadern Sven dog den 26 mars 1915 i Kiantone och modern Elna den 6
juni 1941 i Falconer. Uppgiften skall ha kommit från en släkting. Om denna
släkting fanns i Sverige eller ev var en son eller dotter eller barnbarn på
besök i Sverige är inte känt. Det är väldigt ovanligt att man antecknat i
kyrkböcker långt efter dessa avslutats.
Per
föddes i juli 1858.
Han
växte upp hemma och tog som 18 åring anställning som garvargesäll hos en
garvare i Ullstorp. Efter några år, 1880, är han registrerad som ’obefintlig’.
Dvs han har flyttat från Ullstorp utan att ha tagit ut flyttningsbetyg. Jag har
inte hittat honom i Skånes befolkningsregister från 1890. Han kan ha utvandrat! Kanske har han följt med någon av de familjer som just 1880 utvandrade från Ullstorp. Bla fanns en familj som arrenderade en del av nr 6. Fadern i den familjen bar efternamnet Persson Ekberg men alla sönerna följde inte med.
Anm:
Uppgifterna om utvandringen till Amerika har jag funnit i kyrkböckerna medan
detaljerna om amerikaboendet har jag hittat hos andra släktforskare på Rootsweb
– där jag också har mina släktuppgifter lagrade. Några av dessa uppgifter har
jag kunnat kontrollera mot amerikanska register. Att där hitta personer som har
så vanliga namn som tex Person är näst omöjligt. Det måste nästan finnas
amerikanska släktforskare som publicerat sina uppgifter. Tex på Rootsweb.
Där
har jag också hittat Per Larssons far Bengts bror Per i Benestad. Han hade ett barnbarn Carolina Hansen
som 1864 med sin familj utvandrade till mormon-delstaten Utah. Tydligen var
Carolinas make Håkan (Hogan) mormonpredikant redan i Sverige. De första
mormonförsamlingarna i Sverige bildades i bla södra Skåne. Dessa församlingar
organiserade också ett flertal utvandringsresor till Utah.
Mormonförsamlingarna
låg bakom att de svenska kyrkböckerna blev fotograferade under 1950-talet.
Dessa svartvita foton på mikrokort var det första underlag som jag själv använde
när jag började släktforska. I dag har böckerna fotograferats med ny teknik som
återger sidorna som när man bläddrar i de fysiska originalböckerna. Företaget
Arkiv Digital har dessa fotografier.
Flertalet
platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger.
Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger.
Uppgifter om Per och Sissa samt barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Larsson el Persdotter.
Ritade släktträd för barnbarnet Lasses son Teodor och hans hustru Anna med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Skåne. Teodor och Anna har där nummer 20 resp 21. Per och Sissa har nr 80 resp 81.
Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger.
Uppgifter om Per och Sissa samt barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Larsson el Persdotter.
Ritade släktträd för barnbarnet Lasses son Teodor och hans hustru Anna med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Skåne. Teodor och Anna har där nummer 20 resp 21. Per och Sissa har nr 80 resp 81.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar