Mårten Ivarssons familjer med Mätta och Johanna Persdotter

Min farmor Anna Larssons föräldrar

Mätta Persdotter och Mårten Ivarsson (Ingvarsson)

Förfäder i Skåne

Följande är baserad på min pappa Gunnar Larssons släktbeskrivning som han sammanställde i början av 1970 talet efter samtal med föräldrar och syskon. Jag har gjort tillägg baserat på det jag hittat i kyrkböckerna. Bilderna är tagna från Märtas och Gunnars fotoalbum samt från mina egna kort.

Min farmor Annas föräldrar var

Mätta Persdotter som föddes den 24 okt 1857 i Munka Tågarps by, Tosterups socken

och

Mårten Ivarsson, född den 20 aug 1857 i Gärarps by, Tosterups socken.

Mättas föräldrar var Per Nilsson och Elna Andersdotter. Båda var födda strax nordväst om Ystad där de också träffades och gifte sig. På våren 1857 flyttade de från arbete på Krageholms gård till nytt på Munka Tågarps gård som tillhörde Tosterups säteri.
Mätta hade två äldre syskon Anna och Nils. Fadern dog hastigt i dec 1859 och modern gifte om sig med en bekant hemifrån, Sven Jakobsson.

Modern och styvfadern flyttade till en av gårdarna i Gärarps by, nr 16, och från ca 1879 arrenderade de nr 15. Deras mark låg direkt söder om byn.

Mårtens föräldrar var Ivar/Ingvar Pehrsson och Karna Johnsdotter. Båda var födda på gårdar i Gärarps by och också växt upp där. De bodde på gården Gärarp nr 2 och det var där Mårten föddes och växte upp tillsammans med åtta syskon. 1879 flyttade föräldrarna över till Gärarp nr 17 där tillhörande mark låg sydväst om byn.

Gärarps by ca 1820 med gårdsnummer. Från skiftesdokument på Lantmäteriets hemsida.
En karta från 1860-talet visar endast Tosterups gårdar. Några gårdar har då flyttats ut till sina ägor väster om byn.

Gårdarna i byn Gärarp låg samlade vid vägen mellan Bollerup och Tosterup.
Gårdarna och marken ägdes helt av Bollerups säteri och Tosterups säteri. Gränsen gick mitt i byn - längs vägen. På 1860-talet skedde ett sk laga skifte där markerna runt Gärarps by delades upp mellan de olika gårdarna. Detta innebar att ett antal gårdar fick sin mark långt från byn medan andra fick mark i anslutning till byn och gården. Åren efter skiftet flyttades därför ett antal gårdar ut till  sin tilldelade mark. Gårdarna var alla ungefär lika stora, mellan 30 och 40 tunnland. Dessa arrenderades ut till lämpliga familjer som från detta fick eget ansvar att odla sin mark. Innan var arrendatorerna tvungna att samordna all odling och troligen rätta sig efter vad säteriernas inspektorer beordrade. Arrendet torde dock ha krävt att man som betalning var tvungna odla viss slags gröda som sedan levererades till säteriet. Säterierna verkar ha sålt ut gårdarna först strax efter första världskriget. Gårdsnumreringen på dagens kartor är förändrad jämfört med de jag hittat i skiftesdokumenten.
Flera av Mårtens förfäder och deras barn har levt i och brukat jorden i Gärarp.

Mätta och Mårten växte således upp inte så många meter från varandra.

Mätta och Mårten gifte sig i okt 1878  i  Tosterups kyrka.

De hade då båda bott några år på Gärarp nr 2, hans föräldragård.
I  juni 1877 födde Mätta en son Johan hemma hos sina föräldrar på nr 16. I kyrkboken står fadern som okänd men en anmärkning anger Mårten som Johans far. Johan avlider dock i jan 1879 på Gärarp nr 2.

När hans föräldrar 1879 flyttade över till en annan gård inom byn, nr 17, följde de med dit.

I Gärarp nr 17 föddes dottern Elna i mars 1879 och sonen Johan i dec 1880.

Hösten 1881 tog Mårten och Mätta anställning på Övrabyborg och bosatte sig där i en av arbetar/statar-bostäderna i Övraby.

I Övraby föddes min farmor Anna den 13 okt 1882.

Bara drygt ett år senare, i juni 1884, avled modern Mätta av kräfta (cancer), 27 år gammal. Hon begravdes på kyrkogården i Övraby.

Mårten gifte ganska snart om sig, i maj 1885, med en piga på Övrabyborg, Johanna Persdotter. Johanna var född i maj 1859.

Johanna bodde hemma hos sina föräldrar som också var anställda/statare på Övrabyborg.

Johanna hade då en son Per Martin född i maj 1884. 
Troligt är att Johanna var barnpiga/hushållerska åt Mårten när hustrun Mätta avled.

Johanna födde sedan i Övraby ytterligare nio barn

Edvard i feb 1886, men avled i jan 1888

Carl i mars 1887

Ida Kristina Jacobina i aug 1888

Axel i dec 1890

Ernst i maj 1893

Christian Edvard i aug 1895, men avled i nov 1898.

Einar Emil i aug 1897

Just Edvin i nov 1899

Herta Maria Ingeborg i feb 1904

Mårten Ivarsson arbetade vid Övrabyborg under hela sitt arbetsliv.

Han ägde på 1930-talet ett gammalt bostadshus i själva byn Övraby. Pappa Gunnar minns honom som äldre man, ganska mager och i medellängd.

Farmors styvmor Johanna Persdotter minns pappa som en kortväxt och knubbig kvinna. När pappa växte upp i Östra Ingelstad besökte han och farmor Anna vid flera tillfällen Johanna i Övraby.

Trots den stora barnaskaran deltog Johanna i arbetet vid herrgården ända tills hon med ålderns rätt stannade hemma.

Johanna avled i Övraby i maj 1935, 76 år gammal.

Hon begravdes på Övraby kyrkogård.

Från begravningen, där pappa Gunnar var med, finns flera fotografier från pappas fotoalbum.

Johannas grav

Mårten med sina 10 barn (tre avled i unga år)
barnen i ordning från vänster  Axel,  -  ,  Anna,  Johan,   Mårten,  -  ,  Elna,  -  ,  Herta,  -  och  Ida
De jag inte kan placera är  Carl,  Ernst,  Einar och  Just.

Begravningsgästerna. Min pappa Gunnar sitter tvåa från vänster

Mårten avled redan ett år därefter i juni 1936, 79 år gammal.

Liksom makarna och den avlidne sonen begravdes han i familjegraven på Övraby kyrkogård.

Mårten har i böckerna två olika efternamn,

Ingvarsson som finns i de flesta kyrkböckerna och som är efter hans fars dopnamn Ingvar. 
Fadern står dock i ett lantmäteridokument från 1860, som Ifvar Persson och som arrendator till Gärarp nr 2.

Och i min pappa Gunnars fotoalbum och på gravstenen på Övraby kyrkgård står Ivarsson.

Ivarsson är således det namn Mårten själv använde.

Barnen fick efter faderns förnamn, efternamnet  Mårtensson resp Mårtensdotter.

I kyrkböckerna framgår att barnen tidigt flyttade hemifrån. Inte så egendomligt mot bakgrund av den stora barnskaran och att Mårten och Johanna båda var anställda på Övrabyborg och inte hade någon egen lantgård som gav utrymme och tillgång till egen odlad mat.

I den tidigare beskrivningen över min farmor Annas uppväxt framgår att Anna fick lämna Övraby när hon var 12 år, 1894, för att bo, och vara piga, hemma hos sin biologiska mor Mättas bror Nils Persson. Som dessutom var gift med fadern Mårtens syster Kierstina Ingvarsdotter. 
Dessa bodde då i Gärarps by, nr 15,  där Mättas och Nils mor och styvfar hade bott.
Anna följde med Nils och Kierstina till Hannas dit de flyttade ca 1899 och stannade där fram till dess hon gifte sig med farfar Teodor.

Barnen

PS! Följande uppgifter kommer från pappa Gunnars beskrivning men också från det jag funnit under släktforskningen.

Har någon som läser detta ytterligare uppgifter – eller rättelser –

tar jag gärna emot dessa.

Som också framgår av fotot ovan från Johannas begravning har jag inte kunnat identifiera alla barnen.

Mårten Ivarssons och Mätta Persdotters barn

Johan född i juni 1877 i Gärarp nr 16 men avled redan i jan 1879 i nr 2.

Elna född i mars 1879 i Gärarp nr 17, Tosterup. Hon gifte sig med nn Strid. De bodde bla i Örup. Maken avled 1941 medan Elna levde till jan 1962. Hon avled i Östra Ingelstad och var då nästan 93 år gammal.

Johan född i dec 1880 i Gärarp nr 17, Tosterup. Han gifte sig 1910 med Johanna Andersdotter född i Stora Herrestad 1883. Efter att arbetat på olika gårdar skaffade de sig ett lantbruk, ett så kallat egna hem, på 10 tunnland vid Köpingsberg, strax öster om Ystad.

Johanna avled 1968 och Johan 1974, 85 resp 94 år gamla. De bodde då i Tomelilla.

Anna, min farmor, född i okt 1882 i Övraby. Hon gifte sig 1905 med Teodor Larsson född i sep 1882 i Hannas. Efter att arbetat på flera gårdar i södra Skåne köpte de 1923 en lantgård i Östra Ingelstad.

Anna födde åtta barn. Min pappa Gunnar var först, född 1906.

Anna avled 1967 och Teodor 1969, 85 resp 86 år gamla.

Fler uppgifter om familjen har jag tidigare skrivit om i ett inlägg från december 2010.

Mårtens barn med Johanna Persdotter

Johannas son före giftet

Per Martin föddes i maj 1884 i Övraby. Fadern är ej nämnd i kyrkboken.

Han finns i Ystads församlingsbok från 1900 antecknad som mjölnarbiträde och arbetar på en ångkvarn i Ystad. Enligt min pappa Gunnars släktbeskrivning skall han senare ha utvandrat.

Johanna födde i Övraby ytterligare nio bar.

Edvard född i feb 1886 i Övraby men avled i jan 1888.

Carl född i mars 1887 i Övraby. Han tog anställning som dragon i Ystad och blev senare polis i Malmö.

Han bytte efternamn från Mårtensson till Sjödahl och gifte sig 1941 med Ella Billström född 1897 i Stehag. Ella dog 1958 och Carl 1964 i Malmö. De blev 61 resp 77 år gamla.

Ida Kristina Jacobina född i aug 1888 i Övraby.

Hon gifte sig 1909 med Axel Andrée född 1882 i Stora Köpinge.

De bodde i Ystad och Axel arbetade på järnvägsbolaget mellan Ystad och Malmö (senare S.J.). 

Ida födde fyra barn varav ett dog strax efter födelsen.

Barnen hette Carl Erik, Folke och Inga. Alla tre bildade familj. Inga med Vagn Mikkelsen i Grenå, Danmark.

Mina föräldrar umgicks med familjen under den tid vi bodde i Ystad.

Ida och Axel har besök av två av sina barn och barnbarn i sin sommarstuga i Ystad sandskog. 
På fotot finns också mina föräldrar Märta och Gunnar samt min syster Vivi och jag själv. 

Ida avled 1963 och Axel 1972 i Ystad. 
75 resp 90 år gamla.

Axel född i dec 1890 i Övraby. Han gifte sig 1921 med Anna Maria född 1899 i Östra Ingelstad. De bodde och arbetade i Tomelilla.

Axel avled 1987 och Ann Maria 1988, 97 resp 89 år gamla.

Ernst född i maj 1893 i Övraby. Han gifte sig 1922 med Ida Natalia född 1900 i St Olof.

Ernst avled 1960 och Ida 1995 när de bodde i Bodarp, Skegrie.

De blev 67 resp 94 år gamla.

Christian Edvard född i aug 1895. Men han avled i nov 1898

Einar Emil född i aug 1897 i Övraby. Han gifte sig 1927 med Elsa Sofia f.1901.

Einar arbetade vid tullverket i Malmö och avled 1963 i Skeglinge, 66 år gammal.
Elsa Sofia avled 2001, 100 år gammal.

Just Edvin född i nov 1899 i Övraby. Han gifte sig 1943 med Else Maria född 1922 i Malmö. De bodde och arbetade i Tomelilla.

Just avled 1991 och Inge Maria 1997 i Tomelilla. De blev 91 resp 74 år gamla.

Herta Maria Ingeborg född i feb 1904 i Övraby. Hon gifte sig 1928 med Alfred Nilsson född 1905 i Östra Ingelstad. De bodde och arbetade i Tomelilla.

Herta avled 1960 och Alfred 1997 i Tomelilla. De blev 56 resp 92 år gamla.

 

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Mårten, Mätta och Johanna samt barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamnen Ivarsson Ingvarsson Persdotter eller Mårtensson.

Ritade släktträd för min farfar Teodor och farmor Anna med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Skåne.  Mårten och Mätta har där nummer 42 resp. 43.

Augusta Gustafsson och August Danielsson

Min morfar Emils familj
Augusta Gustafsson  och  Daniel August Danielsson

Förfäder i Östergötland

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkböckerna.

Har dock här använt några uppgifter som jag tagit från min pappa Gunnar Larssons släktbeskrivning som han sammanställt efter samtal med min mamma Märtas föräldrar och syskon.

Min morfar Emils föräldrar var

Augusta Amalia Gustafsdotter som föddes den 12 sep 1853 i Bänorp  i Ljungs socken och

Carl Gustav Viktor Gustafsson som föddes den 13 dec 1954 i Örserum i Gränna socken.

De var dock aldrig gifta. När det visade sig att Augusta var gravid emigrerade Viktor till Nord Amerika. 
Detta finns beskrivet i föregående inlägg.

Efter det Emil föddes den 29 aug 1880 blev troligtvis frågan för hennes föräldrar Vem skall vi se som svärson?

Augustas egna tankar om detta har vi inte. Vi vet således inte om hon själv valde maken eller om hennes föräldrar övertalade henne - bestämde? - att hon skulle gifta sig med sin kusin.

Kusinen Daniel August Danielsson var född den 10 jan 1854 i Wik i norra Tjällmo socken.

Hans föräldrar var Augustas mors syster Johanna Andersdotter och Daniel Andersson från Wik.

Augusta och August gifte sig den 7 maj 1881 i Bänorp. Och där bodde de också de första månaderna.

Karta med Wik och Risa i norra Östergötland.

På hösten 1881 flyttade de till gården Risa i Tjällmo socken, strax öster om Tjällmo samhälle. Detta var deras mödrars föräldragård.

I Risa föddes Augustas och Augusts första gemensamma barn,

Gustaf Adolf den 4 juli 1882 och

Axel Charles den 19 sep 1883.

När Augusta var gravid med det tredje barnet flyttade de till Bänorp där dottern Selma Augusta föddes den 17 dec 1984. Hon avled dock i maj 1886.

Familjen flyttade på hösten 1886 till Augusts föräldragård Wik i norra Tjällmo socken. August står i husförhörsboken som arrendator till ena hälften av Wik.

När fjärde barnet Elin Maria skulle födas i maj 1888 återvände de till Bänorp. Men efter det Elin avlidit efter knappt ett år flyttade de tillbaks till Wik. Detta enligt kyrkboken. Det troliga är dock att August under året varit hemma i Wik och skött om gården.

Eftersom Augustas far Gustaf och mor Maja-Lotta blivit så gamla att de ville att Augustas familj skulle hjälpa till i Bänorp och förbereda sig på att ta över vid föräldrarnas bortgång flyttade de 1891 från Wik till Bänorp. 
I Ljungs husförhörsbok anges att de arrenderade 1/3 del av marken.

Augustas äldre syster Charlotta och hennes familj med Göran Sällin hade då sedan 1878 varit bosatta i Bänorp och arrenderat en annan 1/3 del.

Nu tror jag inte att de var och en skötte de olika tredjedelarna utan familjerna hjälptes säkert åt tillsammans att odla och sköta djuren på Bänorp-gården. Detta  i samverkan med mödrarnas föräldrar och deras anställda drängar och pigor.

Systern Charlotta med maken Göran Sällin och deras barn bodde från 1878  i ’huvudgården’, dvs den norr om vägen och i anslutning till vägkorset, medan föräldrarna Gustaf och Maja-Lotta bodde i den granngård som de några år tidigare köpt in och som ligger söder om vägen.
Augusta och August med barnen flyttade 1891 in i denna gård och bodde där tillsammans med föräldrarna.

Skifteskarta från 1902.

I Bänorp födde Augusta barnen

Hilda Eleonora i maj 1891, men hon avled i juli året efter, samt

Hilma Viktoria som föddes i sep 1895.

Min morfar Emil växte således upp med tre halvsyskon Gustaf, Axel och Hilma.

När Augustas far Gustaf avled i mars 1895 ärvde de två döttrarna Charlotta och Augusta var sin fjärdedel av gården medan hustrun Maja-Lotta fick den andra hälften.

Åren efter Gustafs död 1895 byggdes flera av byggnaderna på gårdarna ut, exv de båda stallen och logarna. Detta framgår av ’sedvanliga’ noteringar på byggnadernas insida. För att (troligen) bekosta utbyggnaderna såldes 1898 några mindre torp med mark inom den södra delen av fastigheten.

Flygfoto från ca 2009 över centrala Bänorp med byggnaderna enligt skifteskartan ovan.

När Augustas syster Charlotta Sällin avled 1898 blev det troligen tvunget att formellt dela på gården. Modern Maja-Lotta var då 77 år och gav troligen sitt medgivande till att även hennes del av gården fick delas mellan döttrarnas familjer.

För att delningen skulle bli riktig tog man hjälp av dåtidens lantmäteri och den kunskap de hade.

Delningen finns beskriven i ett omfattande dokument som i dag kan läsas på Lantmäteriets hemsida ’Historiska kartor’. Ovanstående skifteskarta är kopierad från detta dokument.

Man ser där att varje del av gården värderas efter hur bra varje litet delområde var. För odling, för bete respektive hur bra skogen växte. 
Även de olika byggnaderna värderades. Men inte de djur som fanns på gårdarna. Dessa ägdes troligen redan av respektive familj och av modern Maja-Lotta.

All värdering tycks ha gjorts efter de normer som användes när man delade upp en by vid ett Laga skifte. Laga skiftet i Bänorps by gjordes 1835.

Delningen skedde 1902 och resultatet blev två lika värdefulla delar. Familjen Sällin fick den centrala delen av gården (B) medan Augustas familj, Danielssons, fick två delar (A) på var sin sida därom. Se kartan ovan. Den totala ytan med åker, äng och skog blev beräknad till ca 28 ha för varje del.
Detta innebar att Sällin också fick grannhuset Nysätter  och Danielssons gården Fredriksberg, där min mormor Selmas morföräldrar och hennes äldste bror bodde. En liten del av gården i söder med torpet Bergsätter lämnades dock som gemensamt ägd, och den delen såldes strax efter. 

Redan 1905 avled fadern Göran Sällin. 
Eftersom ingen av de fyra döttrarna Sällin eller deras bror var beredda att ta över lantbruket såldes Sällins gård samt djur och redskap.

Barnen ärvde således var sin femtedel. Den äldsta dottern Antonia var gift med en snickare Gustaf Gustafsson och bodde i Ljungsbro (Malfors) medan den näst äldsta Signe redan 1900 utvandrat till New York och gift sig där. De andra två döttrarna, Aurora och Eleonora, utvandrade till systern i New York 1906 resp 1907. Sonen Hjalmar följde 1909 efter dit. I New York blev efternamnet Salline.

Augusta och August Danielsson fortsatte att bruka sin gård. De hade sönerna Emil, Gustav och Axel samt dottern Hilma som hjälp.

 Danielssons bostadshus i Bänorp med fadern August, sönerna Gustaf och Axel samt dottern Hilma. Bilden är tagen ca 1912.
Huset hade två rum och kök på nedre botten och ett rum på andra våningen. 
I dag är övervåningen utbyggd och huset renoverat.

Bänorp från öster med Danielssons bostadshus (blått) till vänster 
och Sällins gård till höger. Bilden togs i maj 2007.

Sällins gård från gårdstunet (2007)

Sällins bostadshus hade 1902 ett rum och kök på nedre våningen och två rum på övervåningen.

Husen i centrala Bänorp har i dag i stort samma storlek som 1902. Men är naturligtvis  moderniserade.

Danielssons ladugård från väster (2007).
 
Enligt bouppteckningen 1898 efter Charlotta Sällin hade denna familj
1 par  Hästar, 1 par  Oxar, 8 st  Kor, 
2 st  Kvigor, 1 st  Tjur, 4 st  Får med lamm, 1 st  Bagge, 11 st  Grisar och
18 st  Höns.
Troligen hade Danielssons ungefär samma djurbesättning.
Modern Maja-Lotta ägde troligen också några fåtal djur.

Arbetet på gården tycks dock inte gått lika bra för Danielssons som när Augustas föräldrar var de drivande ägarna. När Augusta och August blev i 58 års åldern beslöt de att sälja gården och flytta till en mindre krävande gård.

1912 lämnade de Bänorp och flyttade till gården Bålorp, i Björkebergs socken/kommun, någon mil syd om Bänorp.

August och Augusta framför bostadshuset i Bålorp.
(ca 1928)

Till Bålorp följde 1912 sönerna Gustav och Axel med liksom dottern Hilma. Sonen Gustav var då sjuk och oftast sängliggande. 
Hilma stannade enligt uppgift hemma för att hjälpa föräldrarna med bla vården av brodern. 

Sonen Emil, min morfar, med sin familj beslöt 1912 att flytta hemifrån och ta anställning på en annan gård. Detta finns beskrivet i ett tidigare avsnitt från februari 2011.

När Augusta och August blev 75 år (och sönerna ca 45) beslöt de att flytta till en mindre gård. Det blev till Säbylund i Ljungs kommun. 
Dit kom de 1929 tillsammans med sönerna och dottern.

Gården Säbylund var så liten att sonen Axel och dottern Hilma tillsammans kunde klara det lilla lantbruk som fanns.

Bostadshuset i Säbylund ca 1936 med Emils dotterdotter Gunilla på besök.
Huset hade 2 rum och kök och ladugård med  tre djurbås  för häst och kor. Utrymme fanns säkert också för några grisar och för höns.

I Säbylund avled 
Augusta i september 1932 och
August i oktober 1936. 
De blev 79 resp. 82 år gamla.

Båda är begravda i sin familjegrav på Ljungs kyrkogård.
I april 1936 avled sonen Gustaf på sjukhus i Vadstena.

Barnen

Augustas son Emil med familj, dvs min morfar och mormor, flyttade efter det de 1912 lämnade Bänorp mellan olika gårdar runt Linköping och till slut 1930 in till Linköping. Detta finns närmare beskrivet i ett tidigare inlägg från februari 2011.

Sonen  Gustaf bodde hemma och hjälpte föräldrarna. Han var dock under lång tid sjuk och tidvis sängliggande. Eller vårdades på sjukhus i Vadstena. Han avled 1936, 54 år gammal, på sjukhuset i Vadstena och blev begravd på Ljungs kyrkogård.

Sonen Axel bodde hemma och hjälpte föräldrarna med jordbruket. Efter det föräldrarna avled bodde han tillsammans med systern Hilma i Säbylund. Och i Viphagen efter det Hilma gift sig och flyttat dit. 
Axel avled efter en tids sjukdom 1957, 73 år gammal. 
Han begravdes på Ljungs kyrkogård i familjegraven.

Dottern Hilma bodde hemma och hjälpte föräldrarna med hemmet och jordbruket. När föräldrarna avlidit bodde hon och brodern Axel kvar i Säbylund. Hon träffade där grannen i gården Viphagen, Oscar Svensson som troligen hjälpte dem med exv plöjning och skörd. Oscar var änkling och hade en son Kurt som var i övre tonåren.

Hilma, 51 och Oscar, 48 gifte sig 1946. 

Säbylund såldes och Hilma och brodern Axel flyttade över till Viphagen.

Axel Danielsson, Hilma, Oscar och Kurt Svensson

Hilma, Oscar och Axel brukade sedan Viphagen. Sonen Kurt hjälpte till hemma men arbetade efter värnplikten inne i Ljungsbro samhälle.




Efter det Axel avlidit 1957 såldes Viphagen och familjen flyttade in till Ljungsbro där de köpt en äldre villa, inte långt från Cloetta fabriken. Hilma var då 61 år och Oscar 59.

I sep 1959 avled Oscar hastigt, 62 år gammal. Oscar begravdes på Ljungs kyrkogård i en familjegrav.

 

Hilma har här besök av brodern Emils döttrar, och mina mostrar, Gerda Knutsson och Elin Persson samt Gerdas make Axel.

I Ljungsbro bodde Hilma kvar i huset tillsammans med Oscars son Kurt fram till 1970 talet.  Huset såldes då och de flyttade till en nybyggd lägenhet i samhället.

Ett annat släktbesök.

Hilma avled i mars 1983, 87 år gammal. 
Hon begravdes i Oscars familjegrav på Ljungs kyrkogård.

Några av boställena. Bänorp i mitten, Säbylund och Viphagen i nedre vänster hörn och Ljungsbro strax utanför kartans nedre högra hörn.

Bålorp ligger ett antal km söder om kartan.

Hilma höll nära kontakt med sin och min morfars Emils släkt. Liksom med min farmors Selmas släkt. Flertalet bodde ju i området mellan Linköping och Göta kanal. 
Hon hade också sedan hon växte upp i Bänorp brevkontakt med åtminstone en av kusinerna från Bänorp,  Eleonora Sällin. Eleonora lämnade 1907 Bänorp för New York. Och Sällin blev Salline i USA.

 
I New York gifte sig Eleonora ca 1925 med Nils Lagerholm som kom till New York från Söderköping 1921. 
De fick 1926 sonen Nils. 

I Hilmas fotoalbum, som jag fått låna av Oscars son Kurt, finns flera fotografier som Eleonora skickat i breven till Hilma. Den senaste bilden som finns där är från hösten 1957. Något brev fanns inte i Hilmas klippbok.

Bilden här är från ca 1952

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger.

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om August och Augusta och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Danielsson.

Ritade släktträd där August och Augusta visas med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Östergötland.  August och Augusta har där nummer 44B resp. 45.

GLAD PÅSK

Önskar alla som läser detta

GLAD PÅSK

och en

god och varm vår med all dess behaglighet

    och njut av den tillfälliga (?) värmen !

          Rune

Ni som följer min beskrivning av tidigare släktled har säkert märkt att det inte kommit så mycket de sista månaderna.

Anledningen är helt enkelt en krånglande nio år gamma dator. Den ville bara starta ibland och till slut inte ens det.

Det blev att leta fram en ny dator och lägga ett köp.

Detta är den första utåtriktade aktiviteten från denna nya tingest – bortsett från några tvingande bankbetalningar. Har under krångeltiden besökt närmaste bibliotek för sådana tvingande aktiviteter.

Har också hunnit kopiera över det mest intressanta från den gamla datorn. Nu var det inte så mycket eftersom dataminnet där bara var ca 120 GB mot möjliga 1400 i den nya. Nu kom inte allt med eftersom oväsentliga saker lämnades kvar på den separata disken med säkerhetskopior.

Räknade ut att den nya datorn är den nionde arbetsplatsdatorn jag använder dvs inklusive de jag hade på jobbet. Den första ”fick” jag 1979. Det var en sk ordbehandlare med möjlighet till skriva brev, kalkylera och kommunicera med en annan dator. Men för detta måste man ladda in aktuell programvara varje gång man ville byta användning.

Vi varje byte har datorkraften liksom antalet funktioner utökats. Vid detta byte har datorkraften ökats men funktionerna är de samma. Nya funktioner tillkommer ju numera oftast inte i den egna datorn utan i det så kallade ”molnet”, dvs i någon dator ute i ’nätet’.

När man ser på att skriva brev och kalkylera så är det i dag funktionsmässigt inte så stor skillnad med det som fanns i den första datorn. Kommunikationsmöjligheterna – utväxla brev och söka efter information har successivt lagts till och utökats via ”molnet”.

När man ser på användargränssnittet dvs hur det ser ut på bildskärmen och hur man trycker på tangentbordet för att utföra (samma) funktioner har det alltid varit nyheter vid datorbytena som man fått lära sig. Och i stort sett har detta gällt vid varje byte till de åtta ’nya’ datorerna. Antalet funktioner utöver de man ”måste” ha har ju också stegvis utökats.

Så det kommer vara en tids utbildning för mig innan jag klarar normala funktioner utan att behöva blanda ihop det med hur jag gjorde i den gamla datorn. Men man är ju pensionär där tiden fram till färdig ’produkt’ inte betyder något.

Jag kommer så väl ihåg hur det var första gången jag fick skriva mina brev och dokument direkt på ’skrivmaskinen’. Jag började skriva innehåll i dokumenten som blev mycket bättre än tidigare – jag fick en bättre överblick på det jag skrivit och kunde ändra så många gånger jag tyckte mig behöva. Det blev dessutom många fler dokument och fler sidor.

Samma upplevelse hade de män som samtidigt fick möjligheten till ’egen’ ordbehandlare. (Några kvinnor utöver sekreterarna fanns då inte på mitt jobb i televerket.)

På den tiden dvs 1979 var ju det som gällde – Papper, Penna och Radergummi,

ibland med stöd av sax och klister.

När man var nöjd lämnade man över det till en kvinnlig sekreterare som såg till att det blev utskrivet på papper – med rätt format och i rätt antal kopior.

När man sedan fick tillbaks det och kontrolläste var det en sak som inte fick inträffa - att man upptäckte att texten måste skrivas om. För det innebar ju att sekreteraren fick skriva om allt en gång till och så blev det en försening.

Kan nämna att på televerket var det ett fåtal chefssekreterare som 1979 börjat prova ordbehandlare. Vår egen sekreterare hade ingen och det var med viss tvekan hon ”lånade” ordbehandlaren. Men det tog nog inte mer än några månader innan hon ville ha en vid sin normala arbetsplats.

På de första datorerna var skärmen svart med gröna bokstäver och svagt flimrande. Tangentborden var också höga/tjocka. Den relativt stora datorburken susade också rätt mycket. På den tiden var ju inte datorns ergonomi så utvecklad som den blev mot slutet av 1980 talet, så det fanns rätt mycket diskussion om ögonproblem och buller när ordbehandlarna kom. TCO var ju mycket aktiva inom området.

Att jag fick ’egen’ ordbehandlare var att jag ingick i ett projekt mellan televerket och några av de stora svenska företagen. I projektet skulle televerket utveckla en kommunikationsmöjlighet där företagen kunde skicka sina brev och affärshandlingar elektroniskt till mottagarna utan att behöva skicka dem via den ’dyrbara’ posthanteringen. Nu var det inte postverket som var dyra utan det var all den manuella hantering företagen hade i sin egen organisation med sekreterare, internpost, kopiering osv. Företagen beräknade att en arbetsplatsdator på den tiden (ca 1984) fick kosta max 5000 kr om det skulle vara lönsamt att ge sekreterarna och handläggarna  egna terminaler.

Kan nämna att projektet kollapsade redan en bit in på 80-talet när det visade sig att datorerna då inte kunde byggas med de funktioner som krävdes.

Dåtidens elektronik, exv datorkraft och dataminne, räckte helt enkelt inte till.

Och det visade sig först efter det flera av dåtidens stora tillverkare hade försökt sig på att ta fram utrustning.

Jag följde sedan utvecklingen och det visade sig att det först i mitten av 1990 talet fanns en arbetsplatsdator som kunde uppfylla kraven vi hade i projektet. Nämnas bör att kommunikation via internet/ip-nätet inte fanns annat än i framtidsvyn. Det datanät som var tillgängliga under 80-talet klarade 2400-4800 bit/s mellan anslutningar som genom telenummer kunde kopplas ihop. Till dagens internet är det kanske en tusenfalt snabbare anslutning var och en av oss har.

Nämnas kan också att sk hårddiskar inte gick att få i arbetsplatsdatorer förrän under 1990 talet. Hårddiskar fanns tidigare men då bara i större centrala datorer. Och det tog många år innan de blev så driftsäkra och billiga att de kunde komma in i arbetsplatsdatorer. Vad man hade innan var sk flexdiskar, böjliga plastskivor i papperskuvert som i min första dator var 5 ½ tum stora. Senare 2 1/4 tum eller mindre. Min första med hårddisk var min fjärde, en Mac med ca 20 MB minne.

Har funderat på om det framåt kan komma någon ny tillämpning som gör att den nya datorn blir obrukbar? Tror inte det. Däremot blir det säkert ålderskrämpor i den som gör att den får gå till återvinning.

Augusta Gustafsson och Viktor Gustafsson

Min morfar Emils biologiska föräldrar

Förfäder i Östergötland

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböckerna.

Har dock här använt uppgiften från min pappa Gunnar Larssons släktbeskrivning där han efter samtal med min mamma Märtas föräldrar och syskon uppger namnet på min morfars biologiska far - Viktor.

Min morfar Emils biologiska föräldrar gifte sig aldrig.

Modern Augusta Amalia Gustafsdotter föddes 12 sep 1853 i Bänorp, Ljung socken. Föräldrarna var Maja Lotta Andersdotter och Gustaf Pettersson.

Augusta växte upp i Bänorp och hjälpte till hemma. Hon träffade fadern Viktor som arbetade på en närbelägen gård, Hjälmsäter.

När det på våren 1880 blev klart att Augusta var gravid försvann Viktor till Nord Amerika. Sonen Emil, min morfar, föddes i augusti 1880 i Bänorp.

Vem var denna Viktor?  I min pappas släktbeskrivning finns uppgiften att han "hette Viktor och var son i en granngård och att han utvandrade till Nord Amerika före Emils födelse".

Efter sökningar i kyrkböckerna har jag funnit att den enda person som stämmer in på de få uppgifterna i släktbeskrivningen är 

 

Carl Gustaf Viktor Gustafsson född den 13 dec 1854 i Örserum, Gränna socken.

Viktor arbetade tillsammans med en bror på Hjälmsäter gård.

Viktor och brodern Johan flyttade 1878 från Gränna till Hjälmsäter i Ljungs socken. På denna gård bodde då deras farbror Per August Petersson med familj. Farbrodern var inspektor för lantbruket på de gårdar runt Bänorp som ägdes av Ljungs slott. Slottets tidigare ägare hade 1867 gått i konkurs så gårdarna hade övertagits av en affärsbank. Farbrodern hade tidigare varit inspektor på en annan större gård på Östgötaslätten.

Viktor och brodern Johans uppväxt i Grännatrakten tyder på att de troligen växt upp i knappa omständigheter.

Det troliga är därför att Viktor och brodern kommit till farbrodern för att arbeta och tjäna ihop till amerikabiljetter. Detta styrks indirekt av att farbrodern efter att flyttat från Hjälmsäter till en annan större gård vid Vagnhärad i Södermanland uppenbarligen också har hjälpt två andra av Viktors yngre bröder med att få ihop till amerikabiljetter.

Jag tror därför att Viktors avsikt var att emigrera och att Augustas graviditet var en negativ överraskning.

Viktors uppbrott tycks också ha skett i ’alla hast’ eftersom flyttningsbetyget var till Göteborg. Han hade inte hunnit köpa amerikabiljetter!

Hans bror hann inte heller med utan avreste ca en vecka senare till Nord Amerika. En avresa som sammanföll med en tredje brors avresa från Gränna.

Farbrodern lämnade sitt arbete på Hjälmsäter redan under sommaren och begav sig till en ny gård i Vagnhärad. Om denna utflyttning hade att göra med Viktors snabba avresa vet jag inte. Men Augustas far var enligt berättelserna en inflytelserik person i Socknen och att överge en gravid dotter var nog inte populärt. Nu vet man ju inte heller om Viktor var en ’godkänd’ make, denne skulle nämligen ha hjälpt till och senare fått ta över lantbruket på faderns stora gård i Bänorp.

Min uppfattning är att den Viktor jag hittat är den rätta fadern.

Viktor tog ut flyttningsbetyg den 23 mars 1880 för flytt till Göteborg. Han åkte omedelbart till Göteborg troligen med tåg från Linköping. Det verkar som han följt med en av de många emigrantsällskap som vid denna tid lämnade Ljungs socken.

Han finns registrerad som emigrerad den 26 mars 1880 från Göteborg till Chicago. (Databasen Emigranten -"Viktor Gustafsson, ålder 26 år, Förs. Ljung, Utresehamn Göteborg, datum 26 mars 1880, till Chicago, ingen medåkande, källkod 14:255:7158")

Troligen gick resan till NewYork -  via England - och därefter med tåg till Chicago. En person med samma namn anländer enligt en passagerarlista i slutet av april till New York med en båt från England. Detta kan ha varit fadern Viktor.

Brodern Johan Fritiofs flyttbetyg från Ljung är från den 30 mars 1880. Dvs han och Viktor gjorde inte sällskap. Samtidigt flyttar från Gränna brodern Frans Oscar till Nord Amerika. Troligen hade han och Johan Fritiof sällskap. Ytterligare några syskon utflyttade senare till Nord Amerika. 
Farbrodern flyttade i juli 1880 från Hjälmsätter till Sätterstad socken vid Vagnhärad, Södermanland och ett nytt jobb som inspektor.

I den amerikanska folkräkningen, Census 1880 återfinns en   "Carl Gustavson b.1854 in Sweden" och boende i Breitung, Menominee, Michigan. 

Platsen ligger i norra Michigan mellan sjöarna Lage Michigan och Superior inom Menominee county.  Chicago ligger vid södra Lake Michigan.

I området hittades ca 1877 en järnmalmsåder och under de efterföljande åren växte ett litet samhälle upp med nybyggare. En järnväg byggdes också fram till gruvan. 

Enligt census uppgiften bor Carl hos en annan svensk August Lambrun med hustru. Där bor också ytterligare ett antal svenskar. Det är troligt att detta är rätt Carl Viktor Gustavson! Men viss osäkerhet finns dock.

Nästa folkräkning Census 1890 är till stor del förstörd och inga lokala folkräkningar har hittats efter 1880. Jag har därför inte hittat Viktor i några senare dokument. Och inte heller några av hans syskon.

-----

Viktors bakgrund.

Carl Gustaf Viktor Gustafsson föddes den 13 dec 1854 i Örserum, Gränna socken.

Hans föräldrar var Christina Andersdotter f.1830 och Gustaf Peterson f.1829. De fick också 1856 sonen Johan Fritiof.

Modern Christina dog dock i samband med denna födelse.

Fadern Gustaf gifte om sig med Augusta Matilda Dahlberg f.1834.

I detta äktenskap fick Viktor ytterligare nio syskon som föddes mellan 1859 och 1876. Tre av dem dog dock kort efter födelsen.

Familjen bor i centrala Örserum på Örserums skattegård som Gustaf övertar efter sina föräldrar. Efter några år lämnar de dock gården och flyttar till mindre gårdar. Först till Örserums Mellangård och sedan 1877 till Rastaborg strax norr om Gränna.

Sönerna Viktor och Johan lämnar tidvis hemmet och arbetar på olika gårdar i trakten.

1878 flyttar Viktor och Johan från Rastaborg till sin farbror på gården Hjälmsäter i Ljung. Dvs en gård i närheten av Bänorp. Händelserna därefter finns beskrivna ovan.

Viktors förfäder i nordvästra Småland finns redovisade i min databas på Rootsweb, länk till höger. Sök via efternamnet Gustafsson.

Ytterligare beskrivning över Viktors förfäder kommer jag inte att lägga upp på denna blogg.

I mitt ritade släktträd som finns i arkivet för Östergötland finns ett särskilt släktträd för Viktor. Han har där nummer 44.

I följande inlägg beskrivs morfar Emils familj under uppväxten.

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Viktor och Augusta och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Gustafsson eller Danielsson.

Ritade släktträd där Viktor och Augusta visas med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Östergötland.  Viktor och Augusta har där nummer 44 resp. 45.