Augusta Gustafsson och August Danielsson

Min morfar Emils familj
Augusta Gustafsson  och  Daniel August Danielsson

Förfäder i Östergötland

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkböckerna.

Har dock här använt några uppgifter som jag tagit från min pappa Gunnar Larssons släktbeskrivning som han sammanställt efter samtal med min mamma Märtas föräldrar och syskon.

Min morfar Emils föräldrar var

Augusta Amalia Gustafsdotter som föddes den 12 sep 1853 i Bänorp  i Ljungs socken och

Carl Gustav Viktor Gustafsson som föddes den 13 dec 1954 i Örserum i Gränna socken.

De var dock aldrig gifta. När det visade sig att Augusta var gravid emigrerade Viktor till Nord Amerika. 
Detta finns beskrivet i föregående inlägg.

Efter det Emil föddes den 29 aug 1880 blev troligtvis frågan för hennes föräldrar Vem skall vi se som svärson?

Augustas egna tankar om detta har vi inte. Vi vet således inte om hon själv valde maken eller om hennes föräldrar övertalade henne - bestämde? - att hon skulle gifta sig med sin kusin.

Kusinen Daniel August Danielsson var född den 10 jan 1854 i Wik i norra Tjällmo socken.

Hans föräldrar var Augustas mors syster Johanna Andersdotter och Daniel Andersson från Wik.

Augusta och August gifte sig den 7 maj 1881 i Bänorp. Och där bodde de också de första månaderna.

Karta med Wik och Risa i norra Östergötland.

På hösten 1881 flyttade de till gården Risa i Tjällmo socken, strax öster om Tjällmo samhälle. Detta var deras mödrars föräldragård.

I Risa föddes Augustas och Augusts första gemensamma barn,

Gustaf Adolf den 4 juli 1882 och

Axel Charles den 19 sep 1883.

När Augusta var gravid med det tredje barnet flyttade de till Bänorp där dottern Selma Augusta föddes den 17 dec 1984. Hon avled dock i maj 1886.

Familjen flyttade på hösten 1886 till Augusts föräldragård Wik i norra Tjällmo socken. August står i husförhörsboken som arrendator till ena hälften av Wik.

När fjärde barnet Elin Maria skulle födas i maj 1888 återvände de till Bänorp. Men efter det Elin avlidit efter knappt ett år flyttade de tillbaks till Wik. Detta enligt kyrkboken. Det troliga är dock att August under året varit hemma i Wik och skött om gården.

Eftersom Augustas far Gustaf och mor Maja-Lotta blivit så gamla att de ville att Augustas familj skulle hjälpa till i Bänorp och förbereda sig på att ta över vid föräldrarnas bortgång flyttade de 1891 från Wik till Bänorp. 
I Ljungs husförhörsbok anges att de arrenderade 1/3 del av marken.

Augustas äldre syster Charlotta och hennes familj med Göran Sällin hade då sedan 1878 varit bosatta i Bänorp och arrenderat en annan 1/3 del.

Nu tror jag inte att de var och en skötte de olika tredjedelarna utan familjerna hjälptes säkert åt tillsammans att odla och sköta djuren på Bänorp-gården. Detta  i samverkan med mödrarnas föräldrar och deras anställda drängar och pigor.

Systern Charlotta med maken Göran Sällin och deras barn bodde från 1878  i ’huvudgården’, dvs den norr om vägen och i anslutning till vägkorset, medan föräldrarna Gustaf och Maja-Lotta bodde i den granngård som de några år tidigare köpt in och som ligger söder om vägen.
Augusta och August med barnen flyttade 1891 in i denna gård och bodde där tillsammans med föräldrarna.

Skifteskarta från 1902.

I Bänorp födde Augusta barnen

Hilda Eleonora i maj 1891, men hon avled i juli året efter, samt

Hilma Viktoria som föddes i sep 1895.

Min morfar Emil växte således upp med tre halvsyskon Gustaf, Axel och Hilma.

När Augustas far Gustaf avled i mars 1895 ärvde de två döttrarna Charlotta och Augusta var sin fjärdedel av gården medan hustrun Maja-Lotta fick den andra hälften.

Åren efter Gustafs död 1895 byggdes flera av byggnaderna på gårdarna ut, exv de båda stallen och logarna. Detta framgår av ’sedvanliga’ noteringar på byggnadernas insida. För att (troligen) bekosta utbyggnaderna såldes 1898 några mindre torp med mark inom den södra delen av fastigheten.

Flygfoto från ca 2009 över centrala Bänorp med byggnaderna enligt skifteskartan ovan.

När Augustas syster Charlotta Sällin avled 1898 blev det troligen tvunget att formellt dela på gården. Modern Maja-Lotta var då 77 år och gav troligen sitt medgivande till att även hennes del av gården fick delas mellan döttrarnas familjer.

För att delningen skulle bli riktig tog man hjälp av dåtidens lantmäteri och den kunskap de hade.

Delningen finns beskriven i ett omfattande dokument som i dag kan läsas på Lantmäteriets hemsida ’Historiska kartor’. Ovanstående skifteskarta är kopierad från detta dokument.

Man ser där att varje del av gården värderas efter hur bra varje litet delområde var. För odling, för bete respektive hur bra skogen växte. 
Även de olika byggnaderna värderades. Men inte de djur som fanns på gårdarna. Dessa ägdes troligen redan av respektive familj och av modern Maja-Lotta.

All värdering tycks ha gjorts efter de normer som användes när man delade upp en by vid ett Laga skifte. Laga skiftet i Bänorps by gjordes 1835.

Delningen skedde 1902 och resultatet blev två lika värdefulla delar. Familjen Sällin fick den centrala delen av gården (B) medan Augustas familj, Danielssons, fick två delar (A) på var sin sida därom. Se kartan ovan. Den totala ytan med åker, äng och skog blev beräknad till ca 28 ha för varje del.
Detta innebar att Sällin också fick grannhuset Nysätter  och Danielssons gården Fredriksberg, där min mormor Selmas morföräldrar och hennes äldste bror bodde. En liten del av gården i söder med torpet Bergsätter lämnades dock som gemensamt ägd, och den delen såldes strax efter. 

Redan 1905 avled fadern Göran Sällin. 
Eftersom ingen av de fyra döttrarna Sällin eller deras bror var beredda att ta över lantbruket såldes Sällins gård samt djur och redskap.

Barnen ärvde således var sin femtedel. Den äldsta dottern Antonia var gift med en snickare Gustaf Gustafsson och bodde i Ljungsbro (Malfors) medan den näst äldsta Signe redan 1900 utvandrat till New York och gift sig där. De andra två döttrarna, Aurora och Eleonora, utvandrade till systern i New York 1906 resp 1907. Sonen Hjalmar följde 1909 efter dit. I New York blev efternamnet Salline.

Augusta och August Danielsson fortsatte att bruka sin gård. De hade sönerna Emil, Gustav och Axel samt dottern Hilma som hjälp.

 Danielssons bostadshus i Bänorp med fadern August, sönerna Gustaf och Axel samt dottern Hilma. Bilden är tagen ca 1912.
Huset hade två rum och kök på nedre botten och ett rum på andra våningen. 
I dag är övervåningen utbyggd och huset renoverat.

Bänorp från öster med Danielssons bostadshus (blått) till vänster 
och Sällins gård till höger. Bilden togs i maj 2007.

Sällins gård från gårdstunet (2007)

Sällins bostadshus hade 1902 ett rum och kök på nedre våningen och två rum på övervåningen.

Husen i centrala Bänorp har i dag i stort samma storlek som 1902. Men är naturligtvis  moderniserade.

Danielssons ladugård från väster (2007).
 
Enligt bouppteckningen 1898 efter Charlotta Sällin hade denna familj
1 par  Hästar, 1 par  Oxar, 8 st  Kor, 
2 st  Kvigor, 1 st  Tjur, 4 st  Får med lamm, 1 st  Bagge, 11 st  Grisar och
18 st  Höns.
Troligen hade Danielssons ungefär samma djurbesättning.
Modern Maja-Lotta ägde troligen också några fåtal djur.

Arbetet på gården tycks dock inte gått lika bra för Danielssons som när Augustas föräldrar var de drivande ägarna. När Augusta och August blev i 58 års åldern beslöt de att sälja gården och flytta till en mindre krävande gård.

1912 lämnade de Bänorp och flyttade till gården Bålorp, i Björkebergs socken/kommun, någon mil syd om Bänorp.

August och Augusta framför bostadshuset i Bålorp.
(ca 1928)

Till Bålorp följde 1912 sönerna Gustav och Axel med liksom dottern Hilma. Sonen Gustav var då sjuk och oftast sängliggande. 
Hilma stannade enligt uppgift hemma för att hjälpa föräldrarna med bla vården av brodern. 

Sonen Emil, min morfar, med sin familj beslöt 1912 att flytta hemifrån och ta anställning på en annan gård. Detta finns beskrivet i ett tidigare avsnitt från februari 2011.

När Augusta och August blev 75 år (och sönerna ca 45) beslöt de att flytta till en mindre gård. Det blev till Säbylund i Ljungs kommun. 
Dit kom de 1929 tillsammans med sönerna och dottern.

Gården Säbylund var så liten att sonen Axel och dottern Hilma tillsammans kunde klara det lilla lantbruk som fanns.

Bostadshuset i Säbylund ca 1936 med Emils dotterdotter Gunilla på besök.
Huset hade 2 rum och kök och ladugård med  tre djurbås  för häst och kor. Utrymme fanns säkert också för några grisar och för höns.

I Säbylund avled 
Augusta i september 1932 och
August i oktober 1936. 
De blev 79 resp. 82 år gamla.

Båda är begravda i sin familjegrav på Ljungs kyrkogård.
I april 1936 avled sonen Gustaf på sjukhus i Vadstena.

Barnen

Augustas son Emil med familj, dvs min morfar och mormor, flyttade efter det de 1912 lämnade Bänorp mellan olika gårdar runt Linköping och till slut 1930 in till Linköping. Detta finns närmare beskrivet i ett tidigare inlägg från februari 2011.

Sonen  Gustaf bodde hemma och hjälpte föräldrarna. Han var dock under lång tid sjuk och tidvis sängliggande. Eller vårdades på sjukhus i Vadstena. Han avled 1936, 54 år gammal, på sjukhuset i Vadstena och blev begravd på Ljungs kyrkogård.

Sonen Axel bodde hemma och hjälpte föräldrarna med jordbruket. Efter det föräldrarna avled bodde han tillsammans med systern Hilma i Säbylund. Och i Viphagen efter det Hilma gift sig och flyttat dit. 
Axel avled efter en tids sjukdom 1957, 73 år gammal. 
Han begravdes på Ljungs kyrkogård i familjegraven.

Dottern Hilma bodde hemma och hjälpte föräldrarna med hemmet och jordbruket. När föräldrarna avlidit bodde hon och brodern Axel kvar i Säbylund. Hon träffade där grannen i gården Viphagen, Oscar Svensson som troligen hjälpte dem med exv plöjning och skörd. Oscar var änkling och hade en son Kurt som var i övre tonåren.

Hilma, 51 och Oscar, 48 gifte sig 1946. 

Säbylund såldes och Hilma och brodern Axel flyttade över till Viphagen.

Axel Danielsson, Hilma, Oscar och Kurt Svensson

Hilma, Oscar och Axel brukade sedan Viphagen. Sonen Kurt hjälpte till hemma men arbetade efter värnplikten inne i Ljungsbro samhälle.




Efter det Axel avlidit 1957 såldes Viphagen och familjen flyttade in till Ljungsbro där de köpt en äldre villa, inte långt från Cloetta fabriken. Hilma var då 61 år och Oscar 59.

I sep 1959 avled Oscar hastigt, 62 år gammal. Oscar begravdes på Ljungs kyrkogård i en familjegrav.

 

Hilma har här besök av brodern Emils döttrar, och mina mostrar, Gerda Knutsson och Elin Persson samt Gerdas make Axel.

I Ljungsbro bodde Hilma kvar i huset tillsammans med Oscars son Kurt fram till 1970 talet.  Huset såldes då och de flyttade till en nybyggd lägenhet i samhället.

Ett annat släktbesök.

Hilma avled i mars 1983, 87 år gammal. 
Hon begravdes i Oscars familjegrav på Ljungs kyrkogård.

Några av boställena. Bänorp i mitten, Säbylund och Viphagen i nedre vänster hörn och Ljungsbro strax utanför kartans nedre högra hörn.

Bålorp ligger ett antal km söder om kartan.

Hilma höll nära kontakt med sin och min morfars Emils släkt. Liksom med min farmors Selmas släkt. Flertalet bodde ju i området mellan Linköping och Göta kanal. 
Hon hade också sedan hon växte upp i Bänorp brevkontakt med åtminstone en av kusinerna från Bänorp,  Eleonora Sällin. Eleonora lämnade 1907 Bänorp för New York. Och Sällin blev Salline i USA.

 
I New York gifte sig Eleonora ca 1925 med Nils Lagerholm som kom till New York från Söderköping 1921. 
De fick 1926 sonen Nils. 

I Hilmas fotoalbum, som jag fått låna av Oscars son Kurt, finns flera fotografier som Eleonora skickat i breven till Hilma. Den senaste bilden som finns där är från hösten 1957. Något brev fanns inte i Hilmas klippbok.

Bilden här är från ca 1952

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger.

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om August och Augusta och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Danielsson.

Ritade släktträd där August och Augusta visas med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Östergötland.  August och Augusta har där nummer 44B resp. 45.

GLAD PÅSK

Önskar alla som läser detta

GLAD PÅSK

och en

god och varm vår med all dess behaglighet

    och njut av den tillfälliga (?) värmen !

          Rune

Ni som följer min beskrivning av tidigare släktled har säkert märkt att det inte kommit så mycket de sista månaderna.

Anledningen är helt enkelt en krånglande nio år gamma dator. Den ville bara starta ibland och till slut inte ens det.

Det blev att leta fram en ny dator och lägga ett köp.

Detta är den första utåtriktade aktiviteten från denna nya tingest – bortsett från några tvingande bankbetalningar. Har under krångeltiden besökt närmaste bibliotek för sådana tvingande aktiviteter.

Har också hunnit kopiera över det mest intressanta från den gamla datorn. Nu var det inte så mycket eftersom dataminnet där bara var ca 120 GB mot möjliga 1400 i den nya. Nu kom inte allt med eftersom oväsentliga saker lämnades kvar på den separata disken med säkerhetskopior.

Räknade ut att den nya datorn är den nionde arbetsplatsdatorn jag använder dvs inklusive de jag hade på jobbet. Den första ”fick” jag 1979. Det var en sk ordbehandlare med möjlighet till skriva brev, kalkylera och kommunicera med en annan dator. Men för detta måste man ladda in aktuell programvara varje gång man ville byta användning.

Vi varje byte har datorkraften liksom antalet funktioner utökats. Vid detta byte har datorkraften ökats men funktionerna är de samma. Nya funktioner tillkommer ju numera oftast inte i den egna datorn utan i det så kallade ”molnet”, dvs i någon dator ute i ’nätet’.

När man ser på att skriva brev och kalkylera så är det i dag funktionsmässigt inte så stor skillnad med det som fanns i den första datorn. Kommunikationsmöjligheterna – utväxla brev och söka efter information har successivt lagts till och utökats via ”molnet”.

När man ser på användargränssnittet dvs hur det ser ut på bildskärmen och hur man trycker på tangentbordet för att utföra (samma) funktioner har det alltid varit nyheter vid datorbytena som man fått lära sig. Och i stort sett har detta gällt vid varje byte till de åtta ’nya’ datorerna. Antalet funktioner utöver de man ”måste” ha har ju också stegvis utökats.

Så det kommer vara en tids utbildning för mig innan jag klarar normala funktioner utan att behöva blanda ihop det med hur jag gjorde i den gamla datorn. Men man är ju pensionär där tiden fram till färdig ’produkt’ inte betyder något.

Jag kommer så väl ihåg hur det var första gången jag fick skriva mina brev och dokument direkt på ’skrivmaskinen’. Jag började skriva innehåll i dokumenten som blev mycket bättre än tidigare – jag fick en bättre överblick på det jag skrivit och kunde ändra så många gånger jag tyckte mig behöva. Det blev dessutom många fler dokument och fler sidor.

Samma upplevelse hade de män som samtidigt fick möjligheten till ’egen’ ordbehandlare. (Några kvinnor utöver sekreterarna fanns då inte på mitt jobb i televerket.)

På den tiden dvs 1979 var ju det som gällde – Papper, Penna och Radergummi,

ibland med stöd av sax och klister.

När man var nöjd lämnade man över det till en kvinnlig sekreterare som såg till att det blev utskrivet på papper – med rätt format och i rätt antal kopior.

När man sedan fick tillbaks det och kontrolläste var det en sak som inte fick inträffa - att man upptäckte att texten måste skrivas om. För det innebar ju att sekreteraren fick skriva om allt en gång till och så blev det en försening.

Kan nämna att på televerket var det ett fåtal chefssekreterare som 1979 börjat prova ordbehandlare. Vår egen sekreterare hade ingen och det var med viss tvekan hon ”lånade” ordbehandlaren. Men det tog nog inte mer än några månader innan hon ville ha en vid sin normala arbetsplats.

På de första datorerna var skärmen svart med gröna bokstäver och svagt flimrande. Tangentborden var också höga/tjocka. Den relativt stora datorburken susade också rätt mycket. På den tiden var ju inte datorns ergonomi så utvecklad som den blev mot slutet av 1980 talet, så det fanns rätt mycket diskussion om ögonproblem och buller när ordbehandlarna kom. TCO var ju mycket aktiva inom området.

Att jag fick ’egen’ ordbehandlare var att jag ingick i ett projekt mellan televerket och några av de stora svenska företagen. I projektet skulle televerket utveckla en kommunikationsmöjlighet där företagen kunde skicka sina brev och affärshandlingar elektroniskt till mottagarna utan att behöva skicka dem via den ’dyrbara’ posthanteringen. Nu var det inte postverket som var dyra utan det var all den manuella hantering företagen hade i sin egen organisation med sekreterare, internpost, kopiering osv. Företagen beräknade att en arbetsplatsdator på den tiden (ca 1984) fick kosta max 5000 kr om det skulle vara lönsamt att ge sekreterarna och handläggarna  egna terminaler.

Kan nämna att projektet kollapsade redan en bit in på 80-talet när det visade sig att datorerna då inte kunde byggas med de funktioner som krävdes.

Dåtidens elektronik, exv datorkraft och dataminne, räckte helt enkelt inte till.

Och det visade sig först efter det flera av dåtidens stora tillverkare hade försökt sig på att ta fram utrustning.

Jag följde sedan utvecklingen och det visade sig att det först i mitten av 1990 talet fanns en arbetsplatsdator som kunde uppfylla kraven vi hade i projektet. Nämnas bör att kommunikation via internet/ip-nätet inte fanns annat än i framtidsvyn. Det datanät som var tillgängliga under 80-talet klarade 2400-4800 bit/s mellan anslutningar som genom telenummer kunde kopplas ihop. Till dagens internet är det kanske en tusenfalt snabbare anslutning var och en av oss har.

Nämnas kan också att sk hårddiskar inte gick att få i arbetsplatsdatorer förrän under 1990 talet. Hårddiskar fanns tidigare men då bara i större centrala datorer. Och det tog många år innan de blev så driftsäkra och billiga att de kunde komma in i arbetsplatsdatorer. Vad man hade innan var sk flexdiskar, böjliga plastskivor i papperskuvert som i min första dator var 5 ½ tum stora. Senare 2 1/4 tum eller mindre. Min första med hårddisk var min fjärde, en Mac med ca 20 MB minne.

Har funderat på om det framåt kan komma någon ny tillämpning som gör att den nya datorn blir obrukbar? Tror inte det. Däremot blir det säkert ålderskrämpor i den som gör att den får gå till återvinning.

Augusta Gustafsson och Viktor Gustafsson

Min morfar Emils biologiska föräldrar

Förfäder i Östergötland

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböckerna.

Har dock här använt uppgiften från min pappa Gunnar Larssons släktbeskrivning där han efter samtal med min mamma Märtas föräldrar och syskon uppger namnet på min morfars biologiska far - Viktor.

Min morfar Emils biologiska föräldrar gifte sig aldrig.

Modern Augusta Amalia Gustafsdotter föddes 12 sep 1853 i Bänorp, Ljung socken. Föräldrarna var Maja Lotta Andersdotter och Gustaf Pettersson.

Augusta växte upp i Bänorp och hjälpte till hemma. Hon träffade fadern Viktor som arbetade på en närbelägen gård, Hjälmsäter.

När det på våren 1880 blev klart att Augusta var gravid försvann Viktor till Nord Amerika. Sonen Emil, min morfar, föddes i augusti 1880 i Bänorp.

Vem var denna Viktor?  I min pappas släktbeskrivning finns uppgiften att han "hette Viktor och var son i en granngård och att han utvandrade till Nord Amerika före Emils födelse".

Efter sökningar i kyrkböckerna har jag funnit att den enda person som stämmer in på de få uppgifterna i släktbeskrivningen är 

 

Carl Gustaf Viktor Gustafsson född den 13 dec 1854 i Örserum, Gränna socken.

Viktor arbetade tillsammans med en bror på Hjälmsäter gård.

Viktor och brodern Johan flyttade 1878 från Gränna till Hjälmsäter i Ljungs socken. På denna gård bodde då deras farbror Per August Petersson med familj. Farbrodern var inspektor för lantbruket på de gårdar runt Bänorp som ägdes av Ljungs slott. Slottets tidigare ägare hade 1867 gått i konkurs så gårdarna hade övertagits av en affärsbank. Farbrodern hade tidigare varit inspektor på en annan större gård på Östgötaslätten.

Viktor och brodern Johans uppväxt i Grännatrakten tyder på att de troligen växt upp i knappa omständigheter.

Det troliga är därför att Viktor och brodern kommit till farbrodern för att arbeta och tjäna ihop till amerikabiljetter. Detta styrks indirekt av att farbrodern efter att flyttat från Hjälmsäter till en annan större gård vid Vagnhärad i Södermanland uppenbarligen också har hjälpt två andra av Viktors yngre bröder med att få ihop till amerikabiljetter.

Jag tror därför att Viktors avsikt var att emigrera och att Augustas graviditet var en negativ överraskning.

Viktors uppbrott tycks också ha skett i ’alla hast’ eftersom flyttningsbetyget var till Göteborg. Han hade inte hunnit köpa amerikabiljetter!

Hans bror hann inte heller med utan avreste ca en vecka senare till Nord Amerika. En avresa som sammanföll med en tredje brors avresa från Gränna.

Farbrodern lämnade sitt arbete på Hjälmsäter redan under sommaren och begav sig till en ny gård i Vagnhärad. Om denna utflyttning hade att göra med Viktors snabba avresa vet jag inte. Men Augustas far var enligt berättelserna en inflytelserik person i Socknen och att överge en gravid dotter var nog inte populärt. Nu vet man ju inte heller om Viktor var en ’godkänd’ make, denne skulle nämligen ha hjälpt till och senare fått ta över lantbruket på faderns stora gård i Bänorp.

Min uppfattning är att den Viktor jag hittat är den rätta fadern.

Viktor tog ut flyttningsbetyg den 23 mars 1880 för flytt till Göteborg. Han åkte omedelbart till Göteborg troligen med tåg från Linköping. Det verkar som han följt med en av de många emigrantsällskap som vid denna tid lämnade Ljungs socken.

Han finns registrerad som emigrerad den 26 mars 1880 från Göteborg till Chicago. (Databasen Emigranten -"Viktor Gustafsson, ålder 26 år, Förs. Ljung, Utresehamn Göteborg, datum 26 mars 1880, till Chicago, ingen medåkande, källkod 14:255:7158")

Troligen gick resan till NewYork -  via England - och därefter med tåg till Chicago. En person med samma namn anländer enligt en passagerarlista i slutet av april till New York med en båt från England. Detta kan ha varit fadern Viktor.

Brodern Johan Fritiofs flyttbetyg från Ljung är från den 30 mars 1880. Dvs han och Viktor gjorde inte sällskap. Samtidigt flyttar från Gränna brodern Frans Oscar till Nord Amerika. Troligen hade han och Johan Fritiof sällskap. Ytterligare några syskon utflyttade senare till Nord Amerika. 
Farbrodern flyttade i juli 1880 från Hjälmsätter till Sätterstad socken vid Vagnhärad, Södermanland och ett nytt jobb som inspektor.

I den amerikanska folkräkningen, Census 1880 återfinns en   "Carl Gustavson b.1854 in Sweden" och boende i Breitung, Menominee, Michigan. 

Platsen ligger i norra Michigan mellan sjöarna Lage Michigan och Superior inom Menominee county.  Chicago ligger vid södra Lake Michigan.

I området hittades ca 1877 en järnmalmsåder och under de efterföljande åren växte ett litet samhälle upp med nybyggare. En järnväg byggdes också fram till gruvan. 

Enligt census uppgiften bor Carl hos en annan svensk August Lambrun med hustru. Där bor också ytterligare ett antal svenskar. Det är troligt att detta är rätt Carl Viktor Gustavson! Men viss osäkerhet finns dock.

Nästa folkräkning Census 1890 är till stor del förstörd och inga lokala folkräkningar har hittats efter 1880. Jag har därför inte hittat Viktor i några senare dokument. Och inte heller några av hans syskon.

-----

Viktors bakgrund.

Carl Gustaf Viktor Gustafsson föddes den 13 dec 1854 i Örserum, Gränna socken.

Hans föräldrar var Christina Andersdotter f.1830 och Gustaf Peterson f.1829. De fick också 1856 sonen Johan Fritiof.

Modern Christina dog dock i samband med denna födelse.

Fadern Gustaf gifte om sig med Augusta Matilda Dahlberg f.1834.

I detta äktenskap fick Viktor ytterligare nio syskon som föddes mellan 1859 och 1876. Tre av dem dog dock kort efter födelsen.

Familjen bor i centrala Örserum på Örserums skattegård som Gustaf övertar efter sina föräldrar. Efter några år lämnar de dock gården och flyttar till mindre gårdar. Först till Örserums Mellangård och sedan 1877 till Rastaborg strax norr om Gränna.

Sönerna Viktor och Johan lämnar tidvis hemmet och arbetar på olika gårdar i trakten.

1878 flyttar Viktor och Johan från Rastaborg till sin farbror på gården Hjälmsäter i Ljung. Dvs en gård i närheten av Bänorp. Händelserna därefter finns beskrivna ovan.

Viktors förfäder i nordvästra Småland finns redovisade i min databas på Rootsweb, länk till höger. Sök via efternamnet Gustafsson.

Ytterligare beskrivning över Viktors förfäder kommer jag inte att lägga upp på denna blogg.

I mitt ritade släktträd som finns i arkivet för Östergötland finns ett särskilt släktträd för Viktor. Han har där nummer 44.

I följande inlägg beskrivs morfar Emils familj under uppväxten.

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Viktor och Augusta och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Gustafsson eller Danielsson.

Ritade släktträd där Viktor och Augusta visas med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Östergötland.  Viktor och Augusta har där nummer 44 resp. 45.

Augusta Ulrica Ulricsdotter och August Larsson

Min mormor Selmas föräldrar

Förfäder i Östergötland

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböckerna.

Har dock här använt några uppgifter som jag tagit från min pappa Gunnar Larssons släktbeskrivning som han sammanställt efter samtal med min mamma Märtas föräldrar och syskon.

Min mormor Selmas föräldrar var

Augusta Ulrica Ulricsdotter född den 1 feb 1853 i Hjerpetorpet, Perstorp i södra Tjällmo socken och

August Larsson född 10 okt 1849 i Smedsbol i södra Tjällmo socken.

Augusta Ulrica föddes samtidigt som systern Mathilda Charlotta men hon avled efter en månad. De var föräldrarnas första barn.

Föräldrarna var Anna Lotta Johansdotter och Daniel Ulric Andersson som då bodde hemma hos hans föräldrar.

Augusta fick ytterligare tre syskon en syster Carolina Wilhelmina som avled två år gammal samt två bröder Anders Fredrik och Adolf. Båda bröderna utvandrade till Nord Amerika i 24 års åldern.

Augustas föräldrar flyttade efter några år från Hjerpetorpet ner till Sibborp i Ljungs socken och därefter 1870 till Djupsjö.

Hon träffade där August som från 1872 arbetade som dräng hos föräldrarna.

Augusts föräldrar var Maja-Stina Jonsdotter och Lars Andersson. 

August föddes i deras andra äktenskap efter det att deras tidigare make resp maka avlidit. De hade båda barn i föregående äktenskap.

I deras äktenskap föddes tre barn men det var bara August som växte upp. Modern avled redan när August var 6 år.

Genom arvet efter moderns och hennes framlidne make övertog Augusts halvsyskon gården men han och fadern fick bo kvar.

När August var 13 år flyttade han till sin halvsyster Ulrika Gustava Larsdotter som var gift och bodde på Lilla Bocketorp strax väster om Bodegård i Hällestad socken. Han stannade där under tre år innan han återvände till Smedsbol. Hans halvsyster Maria Christina med familj odlade då Smedsbol gården.

När August var 19 år flyttade han från Smedsbol ner till Sibborp i Ljungs socken och tog anställning där som dräng.

Efter två år flyttade han till Djupsjö som dräng hos sin kommande makas föräldrar.

Det finns ingen känd släktskap mellan Augusta och August. Men Augustas mor arbetade några år före sitt gifte i Smedsbol och träffade då Augusts föräldrar. Dessutom var en av Augustas morbröder gift med en kvinna som under några år varit hushållerska hemma hos Augusts far efter det modern avlidit. Augustas och Augusts födelseplatser - Hjerpetorpet och Smedsbol - ligger inte heller långt från varandra. Så August och hans bakgrund var nog välkänd av Augustas föräldrar.

Augusta och August gifte sig den 17 sep 1875 i Djupsjö.

Den nya familjen fortsatte att bo hemma hos hennes föräldrar och arbeta på gården i Djupsjö.

Deras första barn föddes i Djupsjö. Sonen Karl August i dec 1875 och dottern Selma Josefina i dec 1878. Selma blev senare min mormor.

Augusta och August arrenderade 1881 gården Jonstorp och stannade där tre år. Här föddes sonen Gustav Viktor i dec 1881.

Familjen förenade sig 1884 med hennes föräldrar som året före hade flyttat till gården Skallorp.

Augustas föräldrar var när de kom till Skallorp i övre 50 års åldern medan Augusta och August var ca 35.

Tillsammans med Augustas yngste bror brukade de Skallorp.

I Skallorp föddes de två döttrarna Hilma Augusta i juli 1887 och Elin Maria i juli 1891.

När föräldrarna blev äldre och brodern utvandrat till Nord Amerika lämnade de Skallorp. 
August tog då, 1894, anställning på Åsmestorps gård och de flyttade till det före detta soldattorpet nr 125 i Bränna.
Bilden från 2010 visar dagens två stugor i Bränna.

Augustas föräldrar flyttade till granngården Fredriksberg, som tillhörde min morfarsmorfar Gustav i Bänorp. Augustas far Ulric och Gustav kände varandra sedan länge genom att de båda varit nämndemän i Ljungs socken och var grannbönder.

När Augustas mor Anna Lotta avled 1903 flyttade fadern över till soldattorpet i Bränna. Han bodde där till 1910 då han flyttade till det nya ålderdomshemmet Ekhult nere vid Motala ström, mitt för Ljungs kyrka.

I min far Gunnars släktbeskrivning står: ” Huset i Bränna har Märta med sin far Emil besökt och minns att över ytterdörren var en iögonfallande minnestavla uppsatt. Märtas syster Elin besökte platsen 1974 och huset var då uppreparerat och användes som sommarbostad.

August längst till vänster på Åsmestorps ägor

Augusta och August flyttade ca 1907 över till grannhuset Lilla Bränna medan hennes far Ulric bodde kvar i soldattorpet.

I min pappas släktbeskrivning står att deras dotter Selma 1907 födde sitt första barn Lisa i Lilla Bränna ’innan’ föräldrarna flyttade in. Selma och barnet flyttade då tillbaks till Bänorp där familjen bodde hos maken Emils föräldrar.

När Augustas far Ulrik 1910 flyttade till Ekhult fick de nya grannar i soldattorpet. De hade olika grannfamiljer innan de 1932 lämnade Lilla Bränna och flyttade till den yngsta dottern Elin och hennes make Josef Uhlin. Dessa bodde då i ett hus Sandtorp, Nybro i Kaga socken. 

Nybro ligger just vid Svartåns utflöde i sjön Roxen just norr om Linköping (dagens handelsplats med IKEA).

Augusta var då 75 år och August 83 år.

Enligt släktberättelsen tillbringade August en hel del tid med mete i Roxen.

Augusta avled här i dec 1935, 82 år gammal.

August levde ytterligare åtta år till mars 1944. Han blev 94 år.

Båda blev begravda på Kaga kyrkogård.

August Larsson med döttrarna och deras makar och döttrar vid besök hos Asps i Flistad. Fån ca 1940.

Barnen

Karl August Larsson föddes den 18 dec 1875 i Djupsjö, Ljung socken.

Karl August bodde hemma och hjälpte till i jordbruket.

Troligen tog han anställning på Åsmedstorp, som sin far, när de flyttade från Skallorp 1894. 1896 flyttade han hemifrån tillsammans med sin bror Gustaf till gården Klänkorp, strax öster om Bränna. Och ett år senare till sina morföräldrar i Fredriksberg.

Där gifte han sig i nov 1901 med Hulda Albertina Elisabeth Svensdotter som var född i april 1880 i soldattorpet Svensborg under Sibborp.

I Fredriksberg föddes barnen

Karl Anton Valfrid i mars 1802. Avled 1966. Och

Astrid Linnea Elisabeth i juli 1903. Gift. Avled 1961.

Familjen flyttade i slutet av 1903 till Vreta Klosters församling och Karl August tog anställning på chokladfabriken i Ljungsbro - dagens Cloetta.

Han stannade kvar där hela sitt arbetsliv.

Familjen flyttade mellan olika bostäder. Längst bodde de i Västanskog strax utanför Ljungsbro.

Ytterligare sex barn föddes i Vreta Kloster

August Herman Gottfrid född i maj 1905. Gift. Avled 1996.

Erhard Albin Konrad född i juli 1907. Gift. Avled 1997.

Ingrid Olivia född i sep 1910. Gift. Avled 1962.

John Gustaf född i okt 1914. Avled 1924.

Signe Viktoria född i aug 1916. Gift.

Maj Viola född i mars 1921. Gift.

Barn som gifte sig har egna barn och i flera fall barnbarn.



Karl August på besök i Bränna.

Såväl Karl August och Hulda hade kontakt med sina syskon. Tex med min mormor Selma och morfar Emil men dessa kontakter verkar ha varit sällsynta. De fotografier jag har kommer från barnbarn till Karl Augusts syster Hilma. 
Min pappa Gunnars släktbeskrivning innehåller inga särskilda berättelser om familjen. De jag hittat kommer från mantalsböcker och andra register. Och från nämnda barnbarn.

Karl August avled 1952 i Ljungsbro, 77 år gammal.

Hulda avled året efter 1953, 73 år gammal.

Selma Josefina Larsson föddes den 22 dec 1878 i Djupsjö, Ljung

Selma Josefina gifte sig 1905 med Emil Danielsson i Bänorp och blev så småningom min mormor.

Berättelsen om henne och hennes familj återfinns i tidigare inlägg från februari 2011. Länk finns till höger.

Gustav Viktor Larsson föddes den 20 dec 1881 i Jonstorp, Ljung

Viktor bodde hemma fram till 1896 då han 15 år gammal följde med brodern till Klänkorp. Efter två år flyttade han till Bullorp för att 1899 flytta till Kaga församling. Han tog anställning som dräng på Sättuna Bossgård. Gården ligger i dag just norr om handelsplatsen vid motorvägen där IKEA finns.

På denna gård fanns kommande makan Anna Matilda som piga. De flyttar året efter över till granngården Säby Mellangård som arrenderades av Anna Matildas föräldrar.

Matilda och Viktor gifte sig där 1905 och flyttade till Sättuna Bossgård som de arrenderade.

Då gården var liten, det var tidigare ett soldattorp hade Viktor en annan sysselsättning. I mantalsböckerna står han som Mejerist alt. Mjölkhandlare. Troligen innebär detta att han svarade för transporter av mjölken från gårdarna i omgivningen in till mejeriet i Linköping och svarade samtidigt för betalningen till bönderna för mjölken.

Denna sysselsättning tycks han ha utfört ända tills han 1928 flyttade in till Linköping.

 

Matilda och Gustav Larsson och Elin och Josef Uhlin i Bossgård

Matilda avled i nov 1918, 36 år gammal,av sviterna efter influensaepidemin ’Spanska sjukan’. 

Viktor lämnade då över Bossgård till en bror till Matilda och bosatte sig hos sin syster Hilma och hennes make Hjalmar Asp som bodde i granngården Säby Mellangård. Hjalmar var också hustruns Matildas yngsta bror.

När familjen Asp skulle flytta till Flistad slutade Viktor med lantarbetet och flyttade 1928 in till Linköping. 

I Linköping öppnade han en tobaksaffär i nuvarande centrala staden. I församlingsboken står han som ’Ciggarhandlare’.

Viktor avled i Linköping i mars 1934 av tbc, 52 år gammal.

Han begravdes på Kaga kyrkogård, troligen vid sidan av sin hustru Matilda.

Hilma Augusta Larsson föddes den 12 juli 1887 i Skallorp, Ljung

Hilma bodde hemma till 1905 då hon 18 år gammal tar anställning på gård i Ledbergs församling. Hon arbetade också på gårdar i Västerlösa och Nykil innan hon 1911 komma till Säby Mellangård i St Lars församling i norra Linköping. Gården ligger i dag strax norr om motorvägen och handelsplatsen där IKEA finns.

Hon tar anställning som piga och träffar där yngste sonen i familjen Karl Hjalmar.  Han skall senare bli hennes make. Äldsta barnet i samma familj är Matilda som är gift med Hilmas bror Viktor (se ovan).

Hon flyttar till en granngård 1913 när hon blir gravid och föder dottern Jenny Linnea på BB i Linköping som i födelseboken är antecknad med okänd fader.

Hilma återvänder några år senare till Säby Mellangård 

Hilma gifter sig 1918 med sonen Hjalmar Asp .
I samband med giftet framgår av församlingsboken att Hjalmar är fader till dottern Jenny Linnea.

Hjalmar och Hilma tar över arrendet på Säby Mellangård efter Hjalmars föräldrar, som bor kvar.

I Säby Mellangård föds sonen Karl Evert i april 1921.

De har kvar arrendet till 1929 då de flyttar till gården Nytorp i Flistad.

Efter det Hjalmars syster Matilda avlider 1918 bor hennes make, och Hilmas bror Viktor hos dem i Säby Mellangård fram till 1928 (se ovan).

I Flistad byter de gård några gånger innan familjen 1953 flyttar till Skeda församling sydväst om Linköping. Där bosätter de sig på gården Björkhaga. De är då i 60 års åldern.

Björkhaga ligger i närheten av gården där dottern Jenny Linnea bor med sin make.

Hilma avlider i Skeda i feb 1955. Hon blev 68 år.

Efter det dottern Jenny Linnéas make Gustav Valter Gustavsson avlider i nov 1969 (61 år) flyttar hon över till fadern.

Hjalmar avlider i mars 1985. 93 år gammal.

Sonen Karl Evert Asp gifter sig 1951 med Anna Elisabeth (Lisa). De bor i Linköping och får tre barn, Britt Elisabeth, Solveig Linnéa och Lars Evert.

Hustrun Lisa avlider i jan 2008.

Elin Maria Larsson föddes den 5 juli 1891 i Skallorp, Ljung

Elin bor hemma till 1909 då hon flyttar till Sättuna Bossgård i Kaga  och arbetar hos sin bror Viktor och hans maka Matilda. Efter några år byter hon till gårdar i grannskapet.

Hon träffar Josef Leonard Uhlin som också arbetar på gårdar i närheten. Från 1911 arbetar Josef hos Elins bror Gustaf Viktor på Sättuna Bossgård.

De gifter sig 1914 och tar anställning på Brunnby gård utanför Vreta Kloster. De flyttar till en granngård men återkommer 1917 till Brunnby.

Där tar samtidigt Elins syster Selma och maken Emil (min mormor och morfar) anställning.

När ägaren våren 1919 flyttar till en gård i Rystad slutar Elin och Josef och flyttar till Kaga. Selma och Emil med familj följer med ägaren till den nya gården.

I Kaga tar de anställning på Sättuna Sörgård. Efter några år flyttar de till en granngård Bysätter som de arrenderar.

I Bysätter föds dottern Maria Viola i dec 1926.

De flyttar ca 1931 till huset  Sandtorp strax intill Svartåns utlopp i Roxen. Huset ligger invid vägen till Vreta Kloster. I dag går vägen via  en senare byggd bro över Svartån.

Till Sandtorp flyttar 1932 Elins föräldrar Augusta och August (se ovan).

Elin och Josef Uhlin flyttar 1952 till Ljungsbro.

Där avlider Josef i aug 1961, 73 år gammal.

Elin avlider i Ljungsbro i okt 1975, 84 år gammal.

Dottern Viola gifter sig 1952 med Tore Svensson. De bosätter sig i Ljungsbro där sonen Ulf föds i sep 1964.

Maken Tore avlider 1991, 70 år gammal.

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Augusta och August och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Larsson alt. Ulricsdotter.

Ritade släktträd där Augusta och August visas med sina förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Östergötland.  August och Augusta har där nummer 46 resp. 47.

I väntan på våren

 På Alla Hjärtans Dag
till alla som hittar hit

Rune                

Fler bilder av tavelmålare Bengt Elde  - sök på namnet