Selma och Emil Danielsson - Familjen

Förfäder i Östergötland

Mina morföräldrar  Selma Larsson och Emil Danielsson - Familjen

Följande är baserad på min pappa Gunnar Larssons släktbeskrivning som han sammanställde i början av 1970 talet efter samtal med min mamma Märtas föräldrar och syskon. Jag har gjort några mindre tillägg baserat på vad jag hittat i kyrkböckerna. Bilderna är tagna från Märtas och Gunnars fotoalbum samt från mina egna kort.

Selmas och Emils uppväxt beskrivs i tidigare avsnitt.

”Märtas föräldrar var

Selma Josefina Larsson född den 22 dec 1878 i Djupsjö och
August Emil Danielsson född den 28 aug 1880 i Bänorp.

De gifte sig i april 1905 i Bänorp där båda då bodde.
De vigdes troligen i Ljungs kyrka.

Både Djupsjö och Bänorp ligger i Ljungs församling några mil nordväst om Linköping.

Den första månaderna bodde de hos Emils mor och styvfar i Bänorp men på hösten tog de anställning på en gård i Rakered i Vikingstads församling strax väster om Linköping.

Men Emils föräldrar behövde deras hjälp så de flyttade efter ett år hem till Bänorp. En lägenhet på andra våningen av gårdens boningshus inreddes. Bilden visar Emils föräldrars gård.

 

Men när Selma väntade Lisa (Elisabeth) våren 1907 fick hon besvärligt att klara trapporna upp till lägenheten och då Selmas föräldrar just inköpt ett hus i närheten av Bänorp, Lilla Bränna, som de senare avsåg bosätta sig i, fick Emil och Selma disponera detta hus tills vidare. Dottern Lisa föddes där.

Efter något år behövde Selmas föräldrar själva Lilla Bränna.

Emils föräldrar hyrde då ett hus i granngården Dalhem åt Emil och Selma. I Dalhem föddes 1909 dottern Gärda.

Föräldrarnas hus i Bänorp - bilden ovan - ligger vid pilen. Bränna strax i öster och Dalhem i väster.

I grannhuset i Bänorp bodde Emils mosters familj Sällin och deras barn. Fyra av dessa kusiner utvandrade till Nord Amerika (New York) under åren 1900 till 1909.

Emil och Selma stannade i Dalhem - Bänorp och arbetade hos Emils föräldrar fram till hösten 1911.  Föräldrarna skulle då sälja gården och flytta 1912 till ett mindre ställe i Björkeberg någon mil söderut. (Selmas föräldrar bodde kvar i Bränna fram till 1930.)

 
Emil tog därför anställning på Strömsbro gård i Bankekinds församling, sydost om Linköping och invid landsvägen till Åtvidaberg.

De fick bostad i ett hus i Högloftet på Strömsbros ägor. 

Där föddes döttrarna Elin f.1912 och Märta f.1914.

Efter sex år lämnade familjen Strömsbro hösten 1917 och Emil tog anställning på Brunnby gård vid Vreta Kloster - norr om Linköping. 

Där arbetade då också Selmas yngsta syster Elin med maken Josef Uhlin. 
När ägaren våren 1919 köpte en ny gård Beatelund i Rystads församling flyttade Emil och familjen med dit. Däremot följde inte Selmas syster med. 

Emil trivdes dock inte i Beatelund utan han tog efter ett halvår anställning på Lagerlunda storgård i Kärna församling strax väster om Linköping. De kom dit hösten 1919.

De första åren bodde de i byn Ledingelunda. Efter några år fick Emil arbeta på annat ställe inom Lagerlundas ägor. 

De flyttade därför under 1922 över till torpet Björklund i Rappestads församling. 

Obs att  den blå motorvägen och den nedre vägen inte fanns förrän långt senare. Däremot fanns järnvägen som jag hört användes av flickorna vid besök i Linköping - till fots förstås.

Märta var 7 år när de kom till Björklund. 

Björklund betraktades av Märta utan tvekan som hennes egentliga barndomshem.  
  
På Björklund trivdes familjen.  Huset låg vackert i ett skogsbryn och omgivet av trädgård med fruktträd.

De fyra flickorna fick gå i Rappestads skola som låg/ligger vid kyrkan.

 Fotot skall vara taget vid Rappestads skola med alla elever och lärare. Även barnens yngre syskon finns med.
Kanske vid en avslutning.

Alla Danielssons fyra döttrar finns med. 
De yngsta Elin och Märta sitter längst fram - fjärde och tredje från höger,

I våren 1931 slutade Emil på Lagerlunda gård och Emil och Selma flyttade in till en bostad i Vimanshäll i Linköping. 

Emil arbetade där hos svärsonen Einar Carlsson, gift med Lisa. Einar drev en åkerirörelse som använde hästdragna vagnar.

I annons från dåtidens telefonkatalog anges att åkeriet även sålde isblock.
Is som användes i dåtidens kyldiskar i affärer och restauranger. Kanske även i något kylskåp i välbärgade hem. 

Lisas make Einar hade dåligt sinne för ekonomi och ordning. Han var egentligen en ’slarver’ med störst intresse för hästaffärer. Den ekonomiska delen sköttes därför av Lisa och ordningen på åkeriet kom huvudsakligen att vila på Emil.

I Linköping bodde Emil och Selma i Vimanshäll de första åren men flyttade sedan mellan olika adresser. 

Tex bodde de i Lisas och Einars hus på Djurgårdsgatan - i närheten av dåtidens busstation. 
Bild från denna tid.

Och efter det Lisa avlidit 1944 bodde de på Nygatan 60, 1tr upp till höger.  
Huset blev senare flyttat till friluftsmuseet Gamla Linköping.

 Tre döttrar på besök i Linköping

Efter uppnådd pensionsålder flyttade Emil och Selma ca 1948 in i en två rums nybyggd pensionärslägenhet på Opphemsgatan 9. 


Här bodde de sedan kvar till sin bortgång.

Emil avled 1960 av en hjärnblödning i en ålder av 79 år.

Selma avled 1965 av ålderdom, 86 år gammal.

Båda är begravda på norra delen 

av Linköpings griftegård.” 

Barnen

Selma och Emil hade fyra döttrar. Elisabett (Lisa), Gerda, Elin och Märta.

Dottern  Hilma Elisabeth  ”Lisa” 
föddes 2 maj 1907 i Lilla Bränna, Ljungs församling.

Efter skolan i Rappestad flyttade Lisa in till Linköping. Hon träffade där Einar Carlsson och de gifte sig i maj 1930. Några månader senare föddes dottern Gunilla.

På bilden står Einar, Lisa och Gunilla samt mina föräldrar Märta och Gunnar.

Einar drev en åkerirörelse med hästanspända fordon i Linköping.

Dit kom också sommaren 1931 Lisas far Emil och mor Selma som hjälp.

Genom åkerirörelsen hade de en personbil. Med denna kunde familjen resa runt i Östergötland och hälsa på släkten. 

Bild:
Bilen med Lisas dotter Gunilla och systern Elin.

Med bilen gjorde de också - Lisa, dottern Gunilla och fadern Emil - en resa ner till Skåne och besökte dottern/systern Märta i Ystad. Detta var troligen sommaren 1937 när jag Rune just fötts. De besökte då också Märtas svärföräldrar Teodor och Anna Larsson och deras barn i Östra Ingelstad. (Detta enligt Lisas dotter Gunillas berättelse.)

Lisa avled 1944 i Linköping av cancer medan maken Einar levde till 1972. 

Båda blev begravda på Linköpings griftegård i dess sydöstra del.

Dottern Gunilla som föddes 1930 tog arbete i Stockholm som 18 åring. Hon gifte sig med Sven Thorén och fick 1952 dottern Annika. Äktenskapet upplöstes i slutet av 1960 talet. Sven avled 1974.
 
Familjen Thorén på besök i hos mina föräldrar Märta och Gunnar i Karlskrona 1955.




Gunilla gifte sig 1980 med 
Åke Gehrke.

Dottern Gerda Linnea föddes den 1 februari 1909 i Dalhem, Bänorp, Ljung.

Efter skolan i Rappestad arbetade Gerda på mejeriet Valkebo i Rappestad/Vikingstad hos föreståndarens familj. 

Hon gifte sig 1933 med  Axel Knutsson, som växte upp i Kohagen, som var grangård till Gerdas hem i Björklund.

De bosatte sig i en banvaktsstuga ’Järnvägstorpet’ på Kohagens mark.  Se kartan ovan.

Här föddes sonen Ingemar 1934.  

Efter det Axels föräldrar, Viktor och Amanda Knutsson, sålt Kohagen och köpt ett hus Fridhem i Ånestadlund, strax öster om Malmslätt, började Axel arbeta på olika storgårdar i närheten, längst på gården Nybble.

Släkten på besök i Järnvägstorpet troligen 1939
Överst   Amanda   Ingemar   Selma   Emil
Axel   Märta   Karl-Erik
Nederst   Gerda    Rune   Gunilla    Viktor

Efter Axels far Viktors död 1940 flyttade modern Amanda efter en kort tid in till Linköping. Gerda och Axel övertog då huset i Fridhem tillsammans med Axels yngre bror Karl-Erik Knutsson.

Släkten på besök i Fridhem 1942

 
I Fridhem bodde de tills Axel gick i pension 1976. De sålde huset och flyttade till Linköping. 

I försäljningen ingick att köparens familj och Gerda och Axel bytte bostad. Gerda och Axel kom då till en tvårumslägenhet på Nya Tanneforsvägen 46. 

Efter det Axel avled 1996 bodde Gerda kvar till dess hon 90 år gammal blev sängliggande och fick plats på vårdhemmet i Valla. 

Gerda avled där i februari 2003. 

Båda ligger begravda i minneslunden - kullen - på Linköpings griftegård - sydvästra hörnet. Där ligger också deras son Ingemar som dog 1991 och hans hustru Ingeborg d.1994.
Där vilar också min mamma Märta.

Dottern Elin Charlotta föddes 12 maj 1912 i Högloftet Strömsbro. 

Efter skolan flyttade hon 1929 in till Linköping där hon arbetade som sömmerska på olika ställen eller som egen företagare.

Hon träffade Ernst Abrahamsson som troligen då arbetade i svågerns åkerirörelse. De gifte sig i jan 1932.
Äktenskapet höll dock inte utan de skilde sig efter några år. 

Besök hos Emils syskon Hilma och Axel i Säbylund, Ljung




 

I stället träffade Elin efter några år Arne Persson och de gifte sig i början av 1942.

Arne, som kom från Småland och tidigare varit fast anställd vid regementet I.11 i Växjö, var då anställd vid SJ med placering i Linköping.

Efter några år beslöt de att adoptera ett barn. I slutet av 1946 föddes Bill som de tog hand om redan på BB.

Arne fick efter något år förflyttning till Norrköping och dit flyttade familjen. De bodde under åren på flera adresser.

Arne arbetade kvar på SJ fram till pensioneringen. Elin fortsatte med hemarbete bla med stickning av olika saker åt olika tyg/garnaffärer i Norrköping.

Elin avled i Norrköping 1985 och Arne 1992. Båda är begravda i en minneslund i Norrköping.

 

Sonen Bill tog efter skolan anställning vid Posten. Han tjänstgjorde fram till pensioneringen på olika platser bla i Norrköping, Finspång och i Linköping.

Han gifte sig 1968 med Ing-Marie Johansson från Katrineholm och de fick barnen Thomas f.1969 och Liselotte f.1972.

Från ca 1974 bodde de i Finspång där Ing-Marie avled 2009.

Dottern Märta Augusta föddes i Högloftet Strömsbro den 23 dec 1914.

Mer om Märta - min mamma - och familjen med Gunnar finns i tidigare inlägg under november 2010. Länk finns till höger.

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Selma och Emil och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Danielsson.

Ritade släktträd för Emil och Selma med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Östergötland.  Emil och Selma har där nummer 22 resp. 23.

I släktträdet i arkivet finns även Emils och Selmas barn och barnbarn visade.

Selma Larsson och Emil Danielsson innan de gifte sig

Förfäder i Östergötland

Mina morföräldrar  Selma Larsson och Emil Danielsson innan de gifter sig.

Följande är baserad på min pappa Gunnar Larssons släktbeskrivning som han sammanställde i början av 1970 talet efter samtal med min mamma Märtas föräldrar och syskon. Jag har gjort några mindre tillägg baserat på vad jag hittat i kyrkböckerna. Bilderna är tagna från Märtas och Gunnars fotoalbum samt från mina egna kort.

”Märtas föräldrar var
Selma Josefina Larsson  född den 22 dec 1878 i Djupsjö och
August Emil Danielsson  född den 28 aug 1880 i Bänorp.
Både Djupsjö och Bänorp ligger i Ljungs församling några mil nordväst om Linköping.

Selma Josefina Larsson föddes den 22 dec 1878 i Djupsjö i Ljungs församling.
Hennes föräldrar var Augusta Ulriksdotter f.1853 och August Larsson f.1849.

Selma var andra barnet och hade en äldre bror Karl August f.1875 och en yngre Gustav f.1881 samt två systrar Hilma f.1887 och Elin f.1891.

Familjen bodde på flera platser inom Ljungs socken efter Djupsjö.

Från 1881 på gården Jonstorp, från 1884 i byn Skallorp samt från ca 1894 i torpet Bränna, som tillhörde gården Åsmedstorp. 
Selmas morföräldrar bodde i Brännas granngård Fredriksberg.

Selma gick i skolan i Klasbäck där hon bl.a. träffade Emil.

Innan hon och Emil gifte sig 1905 arbetade hon på olika gårdar i trakten.

August Emil Danielsson föddes den 28 aug 1880 i Bänorp i Ljungs församling som ligger några mil nordväst om Linköping. Dvs i samma församling som Selma.

Emils mor var Augusta Amalia Gustafsdotter f.1853 i Bänorp och fadern var troligen Viktor Gustafsson f.1854 i Örserum, Gränna församling. Men de var inte gifta. Viktor arbetade vid tillfället hos sin farbror i en granngård, Hjälmsäter, men försvann snabbt till Nord Amerika när det blev klart att Augusta var gravid.
Det var troligen inte Viktors avsikt att stanna i Sverige utan var hos farbrodern för att tillsammans med en bror tjäna ihop till amerikabiljetter. Viktors uppbrott från Ljung tycks ha varit hastigt eftersom hans bror inte hann med utan avreste först några veckor senare. Det kan nämnas att ett flertal familjer från socknen började sin amerikaresa vid samma tidpunkt.

Uppgiften att Viktor är fadern är muntlig släkthistoria, men den hastiga avresan liksom att Viktors morbror på hösten också flyttade från socknen gör det troligt att Viktor var fadern.

Modern Augusta gifte sig istället, strax efter Emils födelse, i Bänorp med sin kusin Daniel August Danielsson f.1854 i Wik i norra Tjällmo socken. Deras mödrar var syskon.

Emil fick sex syskon men endast tre överlevde de första åren, två bröder Gustav och Axel och en syster Hilma.

Emil växte upp omväxlande i Risa och i Wik i Tjällmo socken och från 1891 i Bänorp.  Risa var Augustas mors liksom Augusts mors föräldragård medan Wik var Augusts fars föräldragård.

Risa ligger strax öster om Tjällmo samhälle medan Wik ligger nordost om.

I Bänorp gick Emil i skolan i Klasbäck och arbetade sedan hemma i Bänorp innan han och Selma gifte sig i april 1905.

På kartan finns Emils föräldrars hus i Bänorp utmärkt med en pil. Där bodde också under Emils uppväxt moderns föräldrar. I grannhuset bodde moderns syster och hennes familj Sällin. Det var föräldrarna som ägde hela jordbruket och som döttrarna efter deras död delade på. Selmas föräldrahus Bränna ligger strax öster om Bänorp.

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Selma och Emil och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Danielsson.

Ritade släktträd för Emil och Selma med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Östergötland.  Emil och Selma har där nummer 22 resp. 23.

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR

GOD JUL

och

GOTT NYTT ÅR  2011



Warmest greetings of the season
 
and 

every good wish for the coming year

Teodor Larsson och Anna f Mårtensdotter - Familjen

Förfäder i Skåne

Följande är baserat på min pappa Gunnar Larssons släktbeskrivning som han sammanställde i början av 1970 talet efter samtal med föräldrar och syskon. Jag har gjort några mindre tillägg. Bilderna är tagna från Märtas och Gunnars fotoalbum, från mina egna kort samt några jag fått från kusiner.

Teodors och Annas uppväxt beskrivs i tidigare avsnitt.

”Far Per Teodor Larsson och mor Anna Mårtensdotter gifte sig i Öfraby kyrka den 29 okt 1905. Dvs hemma hos Annas föräldrar. De arbetade då båda i Hannas.

De bosatte sig först i ett hus, som låg precis på gränsen mellan Hannas - Ö.Ingelstad. Far arbetade då vid Ingelstads Nygård.

Jag blev född där 1906, som deras första barn, i den del av huset som låg i Ö.Ingelstad. Det blev därför min födelseförsamling, även om farfar Lasse ville ha det ändrat till Hannas.

Far arbetade först vid Ingelstads Nygård, men blev troligen osams med arbetsledningen, så han slutade där efter en kort tid.

Han fick i stället arbete på Borrby gård under ett år och där föddes min syster Marta hösten 1907.

Därefter tog far 1908 anställning vid Västra Odarslövs gård, 7 km nordväst Lund. Här kom de att bo i ett gammalt hus mitt ute på lerslätten och utan direkt vägförbindelse.   

Min syster Marta var just född och eftersom mor enligt kontraktet skulle hjälpa till med arbetet vid gården fick de skaffa någon, som såg till oss under det mor arbetade. En nästkusin till far, en flicka i 12-13 års åldern Valborg Pettersson/Nilsson, som blivit föräldralös följde därför med från Österlen som barnpiga.  Valborg var enligt mor en duktig tös. Hon stannade i familjen till ca 1912. då hon ville ha annat arbete.

I Odarslöv föddes min bror Lennart hösten 1909.

Valborg står här bakom barnen
Lennart, Martha och Gunnar.

Bilden är tagen i Lund troligen på sommaren 1910.

Tror inte att varken far eller mor trivdes i Odarslöv utan önskade sig tillbaka till Österlen.  

Efter två år i Odarslöv fick far hösten 1910 arbete vid Ö.Ingelstadsgården och så flyttade de dit. 
Valborg flyttade med och är i kyrkboken då antecknad som ’fosterdotter’.

   

Vi blev bosatta mitt i Ingelstads by och härifrån har jag mina fösta minnen, som jag kan erinra mig. 



Östra Ingelstad - Kyrkan längst ner, sjön och strax norr om, på andra sidan vägen, torget med torgstenen.



Vi bodde intill bytorget på vilket, och gör så än i dag, en stor flat sten, kring vilken det var dans vissa kvällar.

Och far var naturligtvis spelman sittande på en stol ställd på stenen.   
Någon gick omkring och samlade in spelmanspengar, hur mycket det kunde bli frågade jag mor en gång. Mor skakade på huvudet och sa - det var inte mycket. 

Torget med stenen.
        Bild från 2010.


Jag minns sjön, som hade gott med fisk och kräftor, men där fick vi inte vara för sjön hade branta kanter. 
Parken runt gården var på den tiden rik på råkkolonier och råkungar, när de var flygfärdiga, var nästan som kycklingar, när de kom i grytan.  Men råkungarna var patron rädd om, så när ungarna var flygfärdiga var parken förbjudet område.

Minns även våra besök hos farfars. Vägen till Hannas är väl 7 km söderut. 
Far hade cykel och på den fick Marta och Jag åka fram till farfars.  Där vände far och mötte mor, som kom gående bärande Lennart, som då var några år. 

I Östra Ingelsta föddes i början av 1912 min bror Sture.

1913 fick far och mor arrendera ett torp vid Skönabäcks gård, omkring en mil norr Skurup och så flyttade vi dit den 1 mars. Valborg följde då inte med utan tog anställning på annat håll.

Skönabäck var då en herrgård på omkring 1 500 tunnland med skog, torp och utgårdar. Torp och utgårdar blev senare sålda och frånskilda herrgården. 

Vi bodde i torpet Nya Skottarp nr 1 som låg omkring 2 km norr herrgården och på sydöstra sluttningen på Romeleåsen. Torpet var på ca 7 tunnland ganska grusig och mager jord.  Det födde 2 kor med hjälp av hö, som kom från herrgårdens dikesrenar, vilka var uppdelade på torpen.   
Arrendet bestod i att far vissa tider på året fullgjorde 2 dagsverken per vecka. Övriga dagar han arbetade vid gården fick han daglön. Enär torpets åkerjord låg betydligt lägre än huset, bostad, stall och loge byggt i ett, sade alltid mor, att det var det mest arbetsamma ställe man kunde tänka sig. Allt skulle upp för backen och som regel fick det bäras.   
De första åren körde far ett par hästar. Sedan övergick han till att sköta gårdens ångdrivna lokomotiv vid tröskning, timmersågning och torvupptagning. 

Omkring 1917 inköpte gården en i första världskriget av tyskarna använd 3 tons lastbil och för denna blev far bilförare. Bilen var utan förarhytt, bilföraren satt ungefär som på en hästvagn och hjulen hade massiva rågummi däck.

Far fick körkortet med nr M 6, som han gärna på äldre dagar visade upp. Med bilen transporterade han produkter från och till gården från Skurup. Hastigheten var max 30 km och hade besvärligt med full last ta sig upp för backarna.

När far inte var upptagen som bilförare arbetade han på gårdsmagasinet, där de hade både kvarn och timmersåg.  När gården inköpte sin första traktor var far en tid traktorförare, men efter en tid återgick han till gårdsmagasinet. Men tidvis sysslade han även med andra tillfälliga arbeten.

När jag var i 8-10 års åldern i Skönabäck höll far fortfarande på med att spela vid tillställningar. Bland annat brukade han spela vid vår årliga skolfest, som ägde rum vid fastlagstiden i skolan. Först var det då för oss skolelever, men senare mot kvällen kom föräldrarna, som då dansade sina gamla turdanser med äldre elever som deltagare.

På torpet föddes min syster Svea 1914 och bror Sven 1917.

Mor hade utöver att ta hand om oss barn och skött göromålen på torpet, tidvis arbetat vid gården.  Detta särskilt under somrarna med betgallring, hackning i fältodlingar osv. 

Gården hade storodling av trädgårdsprodukter såsom selleri, rättika, lök, ärtor och böner, olika slags kål och jordärtskockor. Och här fanns alltid arbete för familjemedlemmar som kunde och ville deltaga, och det gjorde vi allt efter förmåga.

Åren under första världskriget var besvärliga år. Ont om mat och dyrt. Inte led vi någon nöd för på gården fanns allt som behövdes, men nog hade vi påhälsningar av stadsborna.  Minns malmöborna var och hälsade på för att köpa ägg mm, och bland annat köpte de en gris (svartköp) för bra betalning.

Under 1919 lämnade familjen torpet. Höll aktion och bosatte sig i ett hus - Pantarehus -öster huvudgården och som tidigare varit bostad för statare.
Huset är i dag rivet och ett litet stenröse återstår.

Här föddes min syster Jenny sommaren 1924. Jag och Martha hade då delvis flyttat hemifrån och tagit arbete på andra gårdar.

Far trivdes inte med en daglönares regelbundna arbetstider. Han kunde gärna arbeta extra bara han fick sköta sig själv. Han var säkert en smula individualist. Hans håg låg mot att skaffa sig något eget. Detta viste jag via mor, inte var det lantbruk han tänkte på då.  Redan då de lämnade Skottarp gick han i tankarna att skaffa bil och öppna trafik i Skurup, men mor var inte förtjust i detta. Troligen av den anledningen att sysslan fordrade nykterhet och en sådan ägde far inte på den tiden.

År 1924 inköpte far och mor genom farfars förmedling gården Ö.Ingelstad nr 1 för 23 000 kr.

 Bilden är tagen 1954 


Sven har här inrett loftet, som tidigare användes som sädesmagasin, med nya bostadsrum. 
Innan hade huset ett halmtak som var täckt med träspån. 

 
Gården ägdes av ett sterbhus, som tillhörde farmors släkt. Farfars lånade dem 10 000 för gårdsköpet. Hus och jord var i dåligt skick. Husen hade dåliga lerväggar och jorden full med gräsrot och dåligt dränerad, men jordmånen var bra, lera eller lerblandad grus.  Arealen var 23 tunnland och allt odlat. 

Husen reparerades efter hand och tillgång på pengar och jorden blev ganska snart befriad från gräsrot och under de närmaste åren dränerad. 

Min yngsta syster Tora föddes här 1925.

Bild från 1927 med Sven, Jenny, Svea, Tora, Anna och Teodor.
Kanske är det Lennart som tar kortet.









Men det var under en olämplig tid de köpte.

Lågkonjunktur och dåligt pris på jordbruksprodukter och ont om pengar bland svenska folket.  Mor har berättat att under slutet av 20-talet kunde det gå månader utan ett öre i huset.  Först 1934 började det bli bättre tider för lantbruket.  Ny styrelse i landet med andra riktlinjer. Folk började få arbete och därmed pengar att handla för och samtidigt steg priserna på lantbrukets produkter. Efter 1934 tror jag de klarade sig förhållandevis bra på gården helst som barnen under åren växt, så de klarade sig själva.  Farfar Lasse kom de första åren och hjälpte till med husreparation och vidare anlade han en trädgård norr boningshuset. 

Lantbruket drevs med hjälp av två hästar. De hade 5-6 mjölkkor och 2-3 ungdjur, ett antal grisar samt ett antal höns.

Här ett foto där jag Rune och mina föräldrar Gunnar och Märta besöker Östra Ingelstad. Vi bor då i Ystad och åker buss dit med byte i Tomelilla.

Hemma hos farmor och farfar finns då Sven, står vid sidan av mamma Märta och från vänster Jenny, Anna, Tora, Teodor och Svea.

Året är 1939 och bilden är troligen tagen på eftermiddagen mot norr.

Det är Lennart som håller i kameran.

Från foto vid samma tillfälle.

År 1944 sålde de gården till min bror Sven, som ett par år tidigare gift sig och önskade sig eget lantbruk. 

Far och mor hade året innan inköpt ett hus vid Simrishamnsvägen i Tomelilla i vilket de avsåg bosätta sig. Men en hyreslag hade i början av 1940-talet tillkommit, som förhindrade hyresvärd att säga upp sina hyresgäster.  Huset de köpte hade tre hyresgäster och ingen av dem ville lämna sin lägenhet.  De blev därför tvingade att köpa ytterligare ett hus och det blev Simrishamnsvägen 16.

Här flyttade de in och bodde kvar till sin bortgång. Det först inköpta huset sålde de efter ett par år. 

Far arbetade till fram i 70 års åldern med tillfälliga arbeten. Sålunda arbetade han från och till vid kusinerna Pihls slakteri med att i lastbil hämta inköpta djur för slakt. Vidare var han återförsäljare av läskedrycker behjälplig med uttransporter till affärer i Tomelilla med omnejd.

När far och mor på sensommaren fyllde år samlades vi barn vid några tillfällen hemma hos dem i Tomelilla Och då var också några av barnbarnen med.

Den första bilden är troligen från 1949 när Anna och Teodor blir pensinärer dvs 67 år.

Anna och Teodor från ca 1957.

En annan släktträff ca 1957 när Anna och Teodor fyller 75 år.

Anna och Teodor på besök hos Jenny sommaren 1963.

Min mor Anna blev 1967 sjuk och avled senare på Simrishamns sjukhus, 85 år gammal.

Min far Teodor fick de sista åren bo på ett ålderdomshem. Han avled 1969, 86 år gammal.”

  Anna och Teodor är begravda på Tomelilla kyrkogård. 
Dottern Svea begravdes där 2001.

Barnen

Vi blev åtta syskon: Gunnar, Martha, Lennart, Svea, Sture, Sven, Jenny och Tora.

Jag  Lars Gunnar Larsson, föddes 6 feb 1906 i Östra Ingelstad.
Jag gifte mig med Märta Danielsson 1936 och vi fick sonen Rune och dottern Vivi.

Martha Elida, föddes 15 okt 1907 i Borrby. Gifte sig med Hugo Alfredsson och hade ett lantbruk på Kläggeröd söder Veberöd. Köpte i början av 60 talet ett hus i Dalby där de sedan var bosatta.  De hade sönerna Thure, Göthe och Åke samt dottern Lena. Bild från ca 1937.

Per Lennart  föddes 15 nov 1909 i Västra Odarslöv norr om Lund. blev 

efter värnplikten vid flottan anställd vid Broströmsrederiet. Började som kollämpare och slutade som maskinist. 
Lennart omkom 1942, efter det tyskarna torpederat fartyget utanför Sydamerika. Ogift.











Nils Sture  föddes 15 jan 1912 i Östra Ingelstad by, anställd vid kustartilleriet 

i bla Karlskrona. 
Avgick 1962 med pension som förvaltare. Gift med Astrid Svensson från Hasslö, Karlskrona. 

De hade två söner Nils-Erik och Lars-Göran.

 Svea Frideborg  föddes 12 jan 1914 i Nya Skottarp, Skönabäck. 

Hon bodde hemma hos far och mor och jobbade på olika ställen i Tomelilla. 
Hon drabbades i 12 års åldern av sk fallandesjukan - svit efter den så kallade danssjukan, som då grasserade på Österlen.    Ogift







 

Sven Malte  föddes 23 mars 1917 i Nya Skottarp, övertog lantbruket i Östra Ingelstad efter far och mor. Hans fru Asta avled 1974, men han hade lantbruket kvar 1976. De hade två döttrar Anna-Stina och Gertie.

Bild från 1954.

Jenny Linnea  föddes 28 juli 1921 i Skönabäck, gift med Allan Ingemansson. 

De hade ett lantbruk i Tjustorp 14, Smedstorp och hade tre söner Jan, Sune och Kent samt en dotter Lisbeth. 









Tora Amanda föddes 8 april 1925 i Östra Ingelstad nr 1.

Gift med Lennart Magnusson, byggde ett hus vid Femkanten 6 i Simrishamn. 

Lennart var maskinuppsättare för en firma i Simrishamn.
De hade dottern Lena sonen Tommy.”

Annas och Teodors barnbarn träffades sommaren 2002 då följande foto togs.

På bilden ses från vänster   
 Bakre raden       Nils-Erik, Åke, Rune, Sune, Jan, Wivi, Göthe

 Främre raden   Tommy, Thure, Lena, Gertie, Lena, Lisbeth, Kent, Anna-Stina

Ett av barnbarnen saknades

   Lars-Göran

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Teodor och Anna och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Larsson.

Ritade släktträd för Teodor och Anna med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Skåne.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp. 21.

Teodor Larsson och Anna Mårtensdotter innan de gifter sig

Förfäder i Skåne.
Följande är baserat på min pappa Gunnar Larssons släktbeskrivning som han sammanställde i början av 1970 talet efter samtal med föräldrar och syskon. Jag har gjort några mindre tillägg. Bilderna är tagna från Märtas och Gunnars fotoalbum samt från mina egna kort.

”Min far Per Teodor Larsson föddes i Hannas 10 sept 1882. 

Föräldrarna var Bengta Mårtensdotter och Lasse Persson Larsson.

Han var första barnet. Han fick 1984 en syster Selma Ellida men hon avled i 3 års åldern.

Far växte upp på en mindre gård som ligger vid vägen mellan Hannas och Östra Ingelstad, Hannas nr 19F3. Fadern var bla  indelt soldat och var därför borta på övningar men också på andra arbeten. Gården sköttes då av modern med hjälp av Teodor när han kommit i skolåldern. Far gick i skola i Hannas.

Redan i unga år lärde sig far att spela, först på munspel och sedan på dragspel. Som dragspelare blev han sedan anlitad vid danstillställningar, som på den tiden anordnades på någon loge eller vid något vägskäl. Ungdomsgårdar och festplatser fanns inte på den tiden.

Från 1899 och fram till sitt giftermål 1905 tjänade han som dräng hos olika lantbrukare på orten. 

Fullgjorde sin värnplikt 1902 vid Skånska Dragonerna i Ystad (K.6).
Dvs dit jag senare kom när I.7 flyttade dit 1927.
 






Med anledning av att han i 14 års åldern huggit av vänster pekfinger blev han militärarbetare och som sådan tjänstgjorde han en längre tid som kalfaktor åt en styckjunkare, Städade och bar ved åt frun, borstade familjens skor samt ibland barnpiga, allt enligt fars berättelse. Men han ogillade uppgiften och blev till sist avlöst och fick annat arbete.

Min mor Anna Mårtensdotter föddes i Öfraby den 13 okt 1882. 

Föräldrarna var Mätta Persdotter och Mårten Ivarsson (Ingvarsson).

Redan i två års åldern förlorade hon sin mor Mätta Persdotter.

De var då tre syskon, Elna, Johan och Anna.

Hennes far gifte ganska snart om sig med Johanna Persdotter som då  arbetade på Övrabyborg.
I det äktenskapet fick mor ytterligare nio syskon. 

Mor växte upp i själva byn Öfraby där fadern arbetade vid Övrabyborg. Liksom modern och styvmodern. 

När mor var i 12 års åldern kom hon till morbrodern Nils Persson, som var gift med fastern Kierstin Ingvarsdotter.  De arrenderade då den gård, Gärarp nr 15, där Nils och modern Mätta växt upp med sina föräldrar. 
Gärarp ligger på backarna mellan Tosterup och Bollerup. Också Annas far Mårten växte upp på en av gårdarna där, nr 17.

När Nils och Kierstin ca 1899 inköpte ett lantbruk i Hannas (nr 22 invid östra utfarten mot Hammenhög) följde hon med dit.  De hade en son, August Nilsson, som med tiden blev storbonde i Hammenhög (nr 19 norr om vägen vid infarten från Hannas). 

August var några år yngre än mor och avsikten var nog att mor skulle se till honom samtidigt som hon liksom skulle vara medlem i familjen.

Häradskarta över Hannas med Teodors föräldrarhus 19F3 på vägen norrut till Östra Ingelstad och med Nils och Kerstins jordbruk nr 22 (alt norr eller söder om vägen) på vägen mot Hammenhög samt deras son Augusts jordbruk nr 19 norr om vägen vid infarten till Hammenhög.

Mor har berättat om sin tid hos Nils Perssons och efter det fick hon nog göra rätt för mat, kläder mm. Att hon blev betraktad som familjemedlem blev både lön och fritid lidande på, som mor själv sade. 

Men kontakten med morbrodern behöll mor åren igenom. Båda avled vid hög ålder, 85 år. Själv har jag varit med vid flera besök.

Nils och Kierstina bodde som ’pensionärer’ hos sonen August i Hammenhög nr 19. August var gift och hade en dotter och tre söner.

Mor och Far gifte sig 1905 i Öfraby."

Familjetiden beskrivs i följande avsnitt.