Teodor Larsson och Anna f Mårtensdotter - Familjen

Förfäder i Skåne

Följande är baserat på min pappa Gunnar Larssons släktbeskrivning som han sammanställde i början av 1970 talet efter samtal med föräldrar och syskon. Jag har gjort några mindre tillägg. Bilderna är tagna från Märtas och Gunnars fotoalbum, från mina egna kort samt några jag fått från kusiner.

Teodors och Annas uppväxt beskrivs i tidigare avsnitt.

”Far Per Teodor Larsson och mor Anna Mårtensdotter gifte sig i Öfraby kyrka den 29 okt 1905. Dvs hemma hos Annas föräldrar. De arbetade då båda i Hannas.

De bosatte sig först i ett hus, som låg precis på gränsen mellan Hannas - Ö.Ingelstad. Far arbetade då vid Ingelstads Nygård.

Jag blev född där 1906, som deras första barn, i den del av huset som låg i Ö.Ingelstad. Det blev därför min födelseförsamling, även om farfar Lasse ville ha det ändrat till Hannas.

Far arbetade först vid Ingelstads Nygård, men blev troligen osams med arbetsledningen, så han slutade där efter en kort tid.

Han fick i stället arbete på Borrby gård under ett år och där föddes min syster Marta hösten 1907.

Därefter tog far 1908 anställning vid Västra Odarslövs gård, 7 km nordväst Lund. Här kom de att bo i ett gammalt hus mitt ute på lerslätten och utan direkt vägförbindelse.   

Min syster Marta var just född och eftersom mor enligt kontraktet skulle hjälpa till med arbetet vid gården fick de skaffa någon, som såg till oss under det mor arbetade. En nästkusin till far, en flicka i 12-13 års åldern Valborg Pettersson/Nilsson, som blivit föräldralös följde därför med från Österlen som barnpiga.  Valborg var enligt mor en duktig tös. Hon stannade i familjen till ca 1912. då hon ville ha annat arbete.

I Odarslöv föddes min bror Lennart hösten 1909.

Valborg står här bakom barnen
Lennart, Martha och Gunnar.

Bilden är tagen i Lund troligen på sommaren 1910.

Tror inte att varken far eller mor trivdes i Odarslöv utan önskade sig tillbaka till Österlen.  

Efter två år i Odarslöv fick far hösten 1910 arbete vid Ö.Ingelstadsgården och så flyttade de dit. 
Valborg flyttade med och är i kyrkboken då antecknad som ’fosterdotter’.

   

Vi blev bosatta mitt i Ingelstads by och härifrån har jag mina fösta minnen, som jag kan erinra mig. 



Östra Ingelstad - Kyrkan längst ner, sjön och strax norr om, på andra sidan vägen, torget med torgstenen.



Vi bodde intill bytorget på vilket, och gör så än i dag, en stor flat sten, kring vilken det var dans vissa kvällar.

Och far var naturligtvis spelman sittande på en stol ställd på stenen.   
Någon gick omkring och samlade in spelmanspengar, hur mycket det kunde bli frågade jag mor en gång. Mor skakade på huvudet och sa - det var inte mycket. 

Torget med stenen.
        Bild från 2010.


Jag minns sjön, som hade gott med fisk och kräftor, men där fick vi inte vara för sjön hade branta kanter. 
Parken runt gården var på den tiden rik på råkkolonier och råkungar, när de var flygfärdiga, var nästan som kycklingar, när de kom i grytan.  Men råkungarna var patron rädd om, så när ungarna var flygfärdiga var parken förbjudet område.

Minns även våra besök hos farfars. Vägen till Hannas är väl 7 km söderut. 
Far hade cykel och på den fick Marta och Jag åka fram till farfars.  Där vände far och mötte mor, som kom gående bärande Lennart, som då var några år. 

I Östra Ingelsta föddes i början av 1912 min bror Sture.

1913 fick far och mor arrendera ett torp vid Skönabäcks gård, omkring en mil norr Skurup och så flyttade vi dit den 1 mars. Valborg följde då inte med utan tog anställning på annat håll.

Skönabäck var då en herrgård på omkring 1 500 tunnland med skog, torp och utgårdar. Torp och utgårdar blev senare sålda och frånskilda herrgården. 

Vi bodde i torpet Nya Skottarp nr 1 som låg omkring 2 km norr herrgården och på sydöstra sluttningen på Romeleåsen. Torpet var på ca 7 tunnland ganska grusig och mager jord.  Det födde 2 kor med hjälp av hö, som kom från herrgårdens dikesrenar, vilka var uppdelade på torpen.   
Arrendet bestod i att far vissa tider på året fullgjorde 2 dagsverken per vecka. Övriga dagar han arbetade vid gården fick han daglön. Enär torpets åkerjord låg betydligt lägre än huset, bostad, stall och loge byggt i ett, sade alltid mor, att det var det mest arbetsamma ställe man kunde tänka sig. Allt skulle upp för backen och som regel fick det bäras.   
De första åren körde far ett par hästar. Sedan övergick han till att sköta gårdens ångdrivna lokomotiv vid tröskning, timmersågning och torvupptagning. 

Omkring 1917 inköpte gården en i första världskriget av tyskarna använd 3 tons lastbil och för denna blev far bilförare. Bilen var utan förarhytt, bilföraren satt ungefär som på en hästvagn och hjulen hade massiva rågummi däck.

Far fick körkortet med nr M 6, som han gärna på äldre dagar visade upp. Med bilen transporterade han produkter från och till gården från Skurup. Hastigheten var max 30 km och hade besvärligt med full last ta sig upp för backarna.

När far inte var upptagen som bilförare arbetade han på gårdsmagasinet, där de hade både kvarn och timmersåg.  När gården inköpte sin första traktor var far en tid traktorförare, men efter en tid återgick han till gårdsmagasinet. Men tidvis sysslade han även med andra tillfälliga arbeten.

När jag var i 8-10 års åldern i Skönabäck höll far fortfarande på med att spela vid tillställningar. Bland annat brukade han spela vid vår årliga skolfest, som ägde rum vid fastlagstiden i skolan. Först var det då för oss skolelever, men senare mot kvällen kom föräldrarna, som då dansade sina gamla turdanser med äldre elever som deltagare.

På torpet föddes min syster Svea 1914 och bror Sven 1917.

Mor hade utöver att ta hand om oss barn och skött göromålen på torpet, tidvis arbetat vid gården.  Detta särskilt under somrarna med betgallring, hackning i fältodlingar osv. 

Gården hade storodling av trädgårdsprodukter såsom selleri, rättika, lök, ärtor och böner, olika slags kål och jordärtskockor. Och här fanns alltid arbete för familjemedlemmar som kunde och ville deltaga, och det gjorde vi allt efter förmåga.

Åren under första världskriget var besvärliga år. Ont om mat och dyrt. Inte led vi någon nöd för på gården fanns allt som behövdes, men nog hade vi påhälsningar av stadsborna.  Minns malmöborna var och hälsade på för att köpa ägg mm, och bland annat köpte de en gris (svartköp) för bra betalning.

Under 1919 lämnade familjen torpet. Höll aktion och bosatte sig i ett hus - Pantarehus -öster huvudgården och som tidigare varit bostad för statare.
Huset är i dag rivet och ett litet stenröse återstår.

Här föddes min syster Jenny sommaren 1924. Jag och Martha hade då delvis flyttat hemifrån och tagit arbete på andra gårdar.

Far trivdes inte med en daglönares regelbundna arbetstider. Han kunde gärna arbeta extra bara han fick sköta sig själv. Han var säkert en smula individualist. Hans håg låg mot att skaffa sig något eget. Detta viste jag via mor, inte var det lantbruk han tänkte på då.  Redan då de lämnade Skottarp gick han i tankarna att skaffa bil och öppna trafik i Skurup, men mor var inte förtjust i detta. Troligen av den anledningen att sysslan fordrade nykterhet och en sådan ägde far inte på den tiden.

År 1924 inköpte far och mor genom farfars förmedling gården Ö.Ingelstad nr 1 för 23 000 kr.

 Bilden är tagen 1954 


Sven har här inrett loftet, som tidigare användes som sädesmagasin, med nya bostadsrum. 
Innan hade huset ett halmtak som var täckt med träspån. 

 
Gården ägdes av ett sterbhus, som tillhörde farmors släkt. Farfars lånade dem 10 000 för gårdsköpet. Hus och jord var i dåligt skick. Husen hade dåliga lerväggar och jorden full med gräsrot och dåligt dränerad, men jordmånen var bra, lera eller lerblandad grus.  Arealen var 23 tunnland och allt odlat. 

Husen reparerades efter hand och tillgång på pengar och jorden blev ganska snart befriad från gräsrot och under de närmaste åren dränerad. 

Min yngsta syster Tora föddes här 1925.

Bild från 1927 med Sven, Jenny, Svea, Tora, Anna och Teodor.
Kanske är det Lennart som tar kortet.









Men det var under en olämplig tid de köpte.

Lågkonjunktur och dåligt pris på jordbruksprodukter och ont om pengar bland svenska folket.  Mor har berättat att under slutet av 20-talet kunde det gå månader utan ett öre i huset.  Först 1934 började det bli bättre tider för lantbruket.  Ny styrelse i landet med andra riktlinjer. Folk började få arbete och därmed pengar att handla för och samtidigt steg priserna på lantbrukets produkter. Efter 1934 tror jag de klarade sig förhållandevis bra på gården helst som barnen under åren växt, så de klarade sig själva.  Farfar Lasse kom de första åren och hjälpte till med husreparation och vidare anlade han en trädgård norr boningshuset. 

Lantbruket drevs med hjälp av två hästar. De hade 5-6 mjölkkor och 2-3 ungdjur, ett antal grisar samt ett antal höns.

Här ett foto där jag Rune och mina föräldrar Gunnar och Märta besöker Östra Ingelstad. Vi bor då i Ystad och åker buss dit med byte i Tomelilla.

Hemma hos farmor och farfar finns då Sven, står vid sidan av mamma Märta och från vänster Jenny, Anna, Tora, Teodor och Svea.

Året är 1939 och bilden är troligen tagen på eftermiddagen mot norr.

Det är Lennart som håller i kameran.

Från foto vid samma tillfälle.

År 1944 sålde de gården till min bror Sven, som ett par år tidigare gift sig och önskade sig eget lantbruk. 

Far och mor hade året innan inköpt ett hus vid Simrishamnsvägen i Tomelilla i vilket de avsåg bosätta sig. Men en hyreslag hade i början av 1940-talet tillkommit, som förhindrade hyresvärd att säga upp sina hyresgäster.  Huset de köpte hade tre hyresgäster och ingen av dem ville lämna sin lägenhet.  De blev därför tvingade att köpa ytterligare ett hus och det blev Simrishamnsvägen 16.

Här flyttade de in och bodde kvar till sin bortgång. Det först inköpta huset sålde de efter ett par år. 

Far arbetade till fram i 70 års åldern med tillfälliga arbeten. Sålunda arbetade han från och till vid kusinerna Pihls slakteri med att i lastbil hämta inköpta djur för slakt. Vidare var han återförsäljare av läskedrycker behjälplig med uttransporter till affärer i Tomelilla med omnejd.

När far och mor på sensommaren fyllde år samlades vi barn vid några tillfällen hemma hos dem i Tomelilla Och då var också några av barnbarnen med.

Den första bilden är troligen från 1949 när Anna och Teodor blir pensinärer dvs 67 år.

Anna och Teodor från ca 1957.

En annan släktträff ca 1957 när Anna och Teodor fyller 75 år.

Anna och Teodor på besök hos Jenny sommaren 1963.

Min mor Anna blev 1967 sjuk och avled senare på Simrishamns sjukhus, 85 år gammal.

Min far Teodor fick de sista åren bo på ett ålderdomshem. Han avled 1969, 86 år gammal.”

  Anna och Teodor är begravda på Tomelilla kyrkogård. 
Dottern Svea begravdes där 2001.

Barnen

Vi blev åtta syskon: Gunnar, Martha, Lennart, Svea, Sture, Sven, Jenny och Tora.

Jag  Lars Gunnar Larsson, föddes 6 feb 1906 i Östra Ingelstad.
Jag gifte mig med Märta Danielsson 1936 och vi fick sonen Rune och dottern Vivi.

Martha Elida, föddes 15 okt 1907 i Borrby. Gifte sig med Hugo Alfredsson och hade ett lantbruk på Kläggeröd söder Veberöd. Köpte i början av 60 talet ett hus i Dalby där de sedan var bosatta.  De hade sönerna Thure, Göthe och Åke samt dottern Lena. Bild från ca 1937.

Per Lennart  föddes 15 nov 1909 i Västra Odarslöv norr om Lund. blev 

efter värnplikten vid flottan anställd vid Broströmsrederiet. Började som kollämpare och slutade som maskinist. 
Lennart omkom 1942, efter det tyskarna torpederat fartyget utanför Sydamerika. Ogift.











Nils Sture  föddes 15 jan 1912 i Östra Ingelstad by, anställd vid kustartilleriet 

i bla Karlskrona. 
Avgick 1962 med pension som förvaltare. Gift med Astrid Svensson från Hasslö, Karlskrona. 

De hade två söner Nils-Erik och Lars-Göran.

 Svea Frideborg  föddes 12 jan 1914 i Nya Skottarp, Skönabäck. 

Hon bodde hemma hos far och mor och jobbade på olika ställen i Tomelilla. 
Hon drabbades i 12 års åldern av sk fallandesjukan - svit efter den så kallade danssjukan, som då grasserade på Österlen.    Ogift







 

Sven Malte  föddes 23 mars 1917 i Nya Skottarp, övertog lantbruket i Östra Ingelstad efter far och mor. Hans fru Asta avled 1974, men han hade lantbruket kvar 1976. De hade två döttrar Anna-Stina och Gertie.

Bild från 1954.

Jenny Linnea  föddes 28 juli 1921 i Skönabäck, gift med Allan Ingemansson. 

De hade ett lantbruk i Tjustorp 14, Smedstorp och hade tre söner Jan, Sune och Kent samt en dotter Lisbeth. 









Tora Amanda föddes 8 april 1925 i Östra Ingelstad nr 1.

Gift med Lennart Magnusson, byggde ett hus vid Femkanten 6 i Simrishamn. 

Lennart var maskinuppsättare för en firma i Simrishamn.
De hade dottern Lena sonen Tommy.”

Annas och Teodors barnbarn träffades sommaren 2002 då följande foto togs.

På bilden ses från vänster   
 Bakre raden       Nils-Erik, Åke, Rune, Sune, Jan, Wivi, Göthe

 Främre raden   Tommy, Thure, Lena, Gertie, Lena, Lisbeth, Kent, Anna-Stina

Ett av barnbarnen saknades

   Lars-Göran

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Teodor och Anna och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Larsson.

Ritade släktträd för Teodor och Anna med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Skåne.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp. 21.