Boel Månsdotter och Lasse Bengtssons förfäder

Förfäder i Skåne – en sammanfattning av förfäder före 1800.

Min farfar Teodors farfar Pers föräldrar

Boel Månsdotter (1773-1807) och Lasse Bengtsson (1756-1815) bodde i Övraby by och socken.

I föregående familjeavsnitt skrev jag om denna familj.

Här skall jag redovisa vilka deras föräldrar var och deras förfäder så långt tillbaks jag funnit dem under min släktforskning. I kyrkböckerna och i olika arkiv.

I mitt ritade släktträd visas de aktuella förfäderna.

Länk  Släktträd Skåne Del 1

Börja på sidan 3 med (160) Lasse Bengtsson och (161) Boel Månsdotter.

Anm: ”Släktträd Skåne Del 1” finns också i  Mitt arkiv för Skåne – länk till höger.

Detaljerna för respektive familj återfinns i min släktdatabas på Rootsweb.
Lasses och Boels familj finns här

Länk Släktdatabasen

På kartan visas var förfäderna föddes, dvs var deras föräldrar då bodde.

Mödrar och döttrar visas i Rött och Fäder och söner i Blått.

Observera att om en familj flyttade mellan olika boställen visas inte detta. Detta framgår av uppgifterna i släktdatabasen.

Teodors farfar Per Larssons förfäder. Karta ca 1865.

Förfäderna på Pers mor Boel Månsdotters sida har jag hittat i Övraby by. Och ända tillbaks till dansk tid, dvs före 1658 då Skåne blev svenskt.

I ett lantmäteridokument från 1759 beskrivs byn så här

Dokumentet beskriver vidare hur dåvarande ägare av byns mark kommit överens om en omfördelning så att odlingsdelarna samlades i ett mindre antal odlingsytor enligt de regler som riksdagen lagt fast i det som kallades Storskifte. Tidigare var byn på sedvanligt sätt uppdelad i stor mängd avlånga odlingstegar som krävde att bönderna i byn måste bedriva sin odling i nära samverkan med varandra.

Markägarna var alla sk utsocknes. Flertalet var ägare till några av de närliggande storgodsen exv Bollerup, Örup och Högestad. Två andra var, borgmästaren Carl Gustaf Boberg i Ystad, samt militären via Södra Skånska Kavalleriregementet.

Troligen var det borgmästaren C G Boberg som tagit initiativ till skiftet. Han satt som borgmästare i Riksdagen och hade hos kungen begärt att få bygga upp ett sk säteri i Övraby. Detta beviljades och detta blev 1761 starten för Övrabyborg. C G Boberg blev samtidigt adlad till von Palmcrona men blev aldrig officiellt upptagen på riddarhuset.

Antalet gårdar i Övraby, före som efter skiftet, var drygt 25. Åtta av dem var sk rusthåll vars bönder/ägare hade åtagit sig att förse Kavalleriregementet med ett antal hästar, ryttare och fotsoldater. Övriga gårdar i byn var utarrenderade till bönder som bedrivit jordbruket på uppdrag av markägarna.

Genom storskiftet bildades ett större jordbruk – säteriet – genom sammanslagning av några av de tidigare enskilda gårdarna. Det tycks också som C G Boberg köpte ytterligare några gårdar men dessa fick inledningsvis behålla sina tidigare arrendatorer.

Boberg sålde efter några år säteriet till en annan ägarfamilj och bosatte sig ’hemma’, strax utanför Sigtuna vid Mälaren.  Han avled där 1771.

Övraby ligger i dag på samma plats som under tre senaste århundradena och har haft samma utsträckning.

Övraby by från 1760. Det som på denna karta visas som en öppen 'gata' var i verkligheten uppdelad med stenmurar inom vilka man höll sin boskap när denna inte var ute på bete eller i arbete. En smal bäck fanns också här. Jfr kartan i föregående avsnitt.

Boels förfäder var arrendatorer på olika gårdsnummer. Boels föräldrar var de första som genom storskiftet fick mer sammanhållen odlingsmark som de själva kunde bestämma över. Men de var säkerligen beroende av vad arrendet krävde för arbete på ägarens egen gård – som i detta fall var Bollerup.

Som framgår av släktträdet, sid 3, finns på Boels sida koppling till min farmor Annas släktträd. Tillbaks på slutet av 1600-talet!

I ett grannhus i Övraby bodde samtidigt med Boels föräldrar en familj som blev förfäder till farmor Anna. Det var hennes farfars morfars föräldrar - nummer 676 Nils och 677 Gertrud på sid 7.

Förfäderna  på Pers far Lasse Bengtssons sida har jag hittat i Benestad  och Tryde socknar.

Lasse föddes själv i Benestads by liksom hans mor Hanna.

Fadern Bengt och hans föräldrar och morföräldrar levde i byn Stenby som låg/ligger längst norr ut i socknen ovanför och i sluttningen ner till Fyledalen med Fyleåns/Nybroåns flöde.

Bengts farfar kom från Tryde socken strax norr därom.

De äldsta släktleden levde på dansk tid.

Benestad by.  Karta från ca 1800.

 

Stenby by i norra Benestads socken ca 1800.

Förfäderna var vad det verkar alla arrendatorer. Gårdarna i Stenby äges i många falla av Högestads säteri medan de i Benestads by oftast ägdes av Örups säteri.

I Stenby levde också vid samma tid förfäder på farmor Annas sida, se släktträdet sid 13.

Mitt Y-DNA  Varifrån

Den äldsta mannen jag funnit på Teodors sida, hans farfars farfars farfar var Bengt Lasson (Lassesson) som levde i Tryde socken.

Det är således den äldste person som jag funnit som bör ha burit samma Y-DNA-typ (Ivar a1) som jag testat fram för mig. Denna Y-DNA grupp finns i dag mest spridd i Skåne, Danmark och norra Tyskland enligt forskarna.

Något att läsa om äldre tider i Skåne.

Boken ”Atlas över Skåne” utgiven 1999 rekommenderas för den som vill läsa om historien längre tillbaks.

På nätet – i molnet – hittar du mer allmän information om förfädernas liv under olika århundraden.

Mer om Skåne på 1600 och 1700 talet

Läs på hemsidan  Terra Scaniae  www.ts.skane.se

eller

Länsstyrelsen Skåne

Linné gjorde sin resa i Skåne 1749. Hans bok finns här.

Länk  Linnés resa

Läs också på hemsidan med Det svenska jordbrukets historia

http://www.ksla.se/anh/amnessokning/allmant/fembandsverket/

Välj band 3 för 1700 talet.

--------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Per och hans föräldrars förfäder finns i min släktdatabas på Rootsweb.

Ritade släktträd för Ivars sondotter Anna och hennes make Teodor och med deras förfäder finns i Mitt arkiv för Skåne. Se dokumentet ”Släktträd Skåne Del 1”.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp. 21.  De äldsta förfäderna på Pers sida finns med början på sidan 3.

-----------------------

Detta är den avslutande delen där jag skriver om mina förfäder på min pappa Gunnars sida – alla i sydligaste Skåne.

När de olika avsnitten om Skåne-förfäderna publicerades redovisas i en sammanställning som finns i länk på höger sida.

Följande sockenkarta visar var jag har hittat förfäder till min farmor och farfar Anna och Teodor Larsson och deras åtta barn.
Annas visas i rött och Teodors i blått. Storleken visar var de flesta förfäderna var födda. Det omfattar sju till tio generationer från det Skåne blev svenskt 1658 fram till ca 1860. Anna och Teodor föddes båda 1882.

Anna föddes 1882  i Övraby  och  Teodor föddes 1882 i Hannas.