Anna Maria Månsdotter och Johannes Persson i Kårtorp, Tjällmo

Min mormor Selmas mormor Anna Lottas ’Charlottas’ föräldrar
Anna Maria Månsdotter och Johannes Persson  

Förfäder i Östergötland

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböckerna.

----------------------

Min mormor Selmas mormor Anna Lotta ’Charlotta’  Andersdotters föräldrar var
Anna Maria Månsdotter född den 2 augusti 1792 i Sliparhyttan, Tjällmo socken

och 

Johannes Persson född den 22 juni 1794 i Emmetorp, Hällestads socken.

Anna Lotta var föräldrarnas tredje barn och född den 6 mars 1825 i Hökebäcken (Bäckebo) i Hällestads socken när föräldrarna tillfälligt bodde där.

Modern Anna Marias – Majas - föräldrar var Maria Maja Ericsdotter 1768-1849  och Magnus Andersson 1761-1817. Maja var deras första barn.

Familjen bodde i Sliparhyttan i sydöstra hörnet av Tjällmo socken invid den östliga nord-syd vägen genom Tjällmo ner till Ljungs kyrka (i dag går vägen ner till Vreta Kloster och Roxen). Enligt faderns bouppteckning bedrev man främst jord- och boskapsskötsel med bla smör- och ost-tillverkning. Samt främst skogsarbete vintertid.

Anna Maria, Maja, föddes här den 2 augusti 1792 och växte upp tillsammans med sina fyra yngre systrar.  

Fadern Johannes föräldrar var Stina Samuelsdotter 1768-1841 och Per Andersson 1733-1799.

Johannes var deras första barn i det som var faderns andra gifte och moderns första. I moderns andra gifte 1800 med Anders Olofsson 1774-1849 fick Johannes tre bröder.

Familjerna bodde i en av de tre gårdarna i Emmetorp strax söder om Hällestads kyrka fram till 1811 då de flyttade till byn Boda ca 5 km sydöstut. På båda ställena bedrev man främst jordbruk med boskapsskötsel. I Boda också lite skogsbruk och järnhantering i en mindre vattendriven hammare.

Såväl gården i Emmetorp som den i Boda hade under Johannes uppväxt bergsmansrättigheter. Dvs ägarna (fadern och styvfadern) hade därigenom rättighet att bryta järnmalm och framställa tackjärn. Men denna epok i Hällestads bergsslag var i början av 1800 talet i stort slut. Järnmalmen tröt i slutet av 1700 talet och rättigheterna drogs in ca 1820. Mer om detta på internet och i följande avsnitt med de äldsta förfäderna.

Johannes flyttade hemifrån 1818 för arbete på gården Trosby i Tjällmo socken.

Anna Maria arbetade också där och i aug 1919 gifte de sig i Tjällmo kyrka.

 

Gröna kartan från ca 1970   Här under finns Häradskartan från ca 1870

De bosatte sig först i torpet Österlund under Lilla Holma i Tjällmo socken. Där föddes deras två första barn Stina Maria, 1820 och Anders Peter, 1822.

1823 flyttade familjen till Hökebäcken/Bäckebo i Hällestad socken (ett gammalt gruvområde) och 1825, strax efter det deras tredje barn Anna Lotta hade fötts, åter till Tjällmo socken och gården Kårtorp.

I Kårtorp brukade de en av de två gårdarna där. Dessa tillhörde sedan gammalt Hällestads bergslag och ägdes av Finspångs bruk.

I Kårtorp föddes barnen Ulrika Sofia, 1828 och Carolina Wilhelmina, 1832.

När sedan sonen Johannes skulle födas blev det en svår nedkomst för Anna Maria. Hon avled den 24 nov 1835, några dagar efter att hon fött Johannes, som avled några dagar tidigare, den 18.

Det är i Anna Marias bouppteckning som det framgår vad man gjorde i Kårtorp.

På deras gård i Kårtorp fanns i november 1835,

1 par oxar, 1 par hästar, 7 kor, 11 får och ett lamm, en gris (so) och två vårgrisar samt ett yngre och ett gammalt sto.

Dessutom fanns olika kärl mm, för framställning av smör och ost samt ett antal verktyg och annan utrustning för hantverkssmide tex för framställning av spik etc.

De bedrev således boskapsskötsel med kor och får som troligen helt sköttes av kvinnorna. Man producerade smör och ost under sommaren.

Under vintern övervintrade man vid denna tid enbart ett fåtal djur på grund av brist på bra foder. Dvs flertalet djur såldes som köttdjur för slakt på köparens ort.

Männen svarade för det mindre jordbruk som fanns och som gav mat till familjen och de anställda drängarna och pigorna. Och till de övervintrande djuren.

Männen arbetade på våren när det var bra vattenflöde med smide av olika järnprodukter i den mindre hammare som fanns i intilliggande å.

Under vintern innan hade man över de frusna sjöarna och vattendragen och snötäckta marken transporterat hem det torkade timret man fällt under försommaren innan och den träkol som blivit klar på hösten. Dvs den träkol som behövdes till smidet.

Under alla år fanns det på gårdarna flera drängar och flera pigor anställda. Dessa stannade vanligtvis ett eller två år innan de flyttade vidare, vilket ju var brukligt vid denna tid. Några återkom efter något år.  Såväl pigor som drängar bör ha fått bra utbildning i alla de arbetsmoment som hanns med på gårdarna under ett år.

Anm: En av drängarna på granngården var under några år 1855-59, den dräng Anders Peter Jönsson f.1835 som senare skulle komma att arbeta för min morfar Emils morfar Gustaf Pettersson i Bänorp under inte mindre än 20 år. Han utvandrade därefter, 1881, med sin familj till South Dakota och blev Diane Johnsons farfars far. Jag beskrev familjens utvandring i tidigare avsnitt från 9 feb 2013  länk.

De produkter som familjerna i Kårtorp framställde, dvs smör och ost liksom järnprodukterna, troligen olika storlekar av spik och bultar, såldes troligen till köpare med anknytning till Finspångs bruk. Därifrån köpte man troligen också det stångjärn som var råmaterialet till spiken.

Överskottet på boskapssidan – köttet - gick troligen också dit.

Även om man inte hade samma avkastning varje år bör de som bodde i Kårtorp inte haft brist på mat under något år.

Verksamheten i de båda gårdarna i Kårtorp var den samma. Jag har inte sett någon släktskap mellan de två familjerna under de år jag kollat upp invånarna i kyrkböckerna. Men Anna Marias yngre syster Maja Greta och hennes familj bodde från 1830 i granngården Sundsjö någon km norr om Kårtorp. I Sundsjö tycks man haft samma verksamhet som i Kårtorp där båda gårdarna också ägdes av Finspångs Bruk.

Vad gjorde man annars i kringliggande områden?

Vid denna tid – under första hälften av 1800 talet – var den stora verksamhet som tidigare bedrivits såväl i Hällestad socken som i västra och norra delen av Tjällmo socken – dvs järnmalmsbrytning och framställning av järn – tackjärn – ett avslutat kapitel. Järnmalmen var slut!

Nästa steg i järnhanteringen – dvs att i hammarsmedjor – stora som små –bearbeta tackjärnet till smidbart stångjärn och därefter tillverka olika järnprodukter för vardagsändamål, tex spik, bultar, gångjärn, lås, spadar, yxor, släggor, plogar osv, fortsatte med ’importerat’ järn från malmbrytningen i Bergsslagen. Detta till en bit in på 1900 talet.

Spiktillverkningen i Kårtorp var således en återstående gammal verksamhet. Troligen en bra inkomstkälla vid sidan av boskapsskötseln.

Järnmalmsbrytningen ersattes med intensivare skogsbruk. Man fällde timmer och förädlade den i sågverk. Där produkterna sedan fraktades ned till Motala ström /Göta Kanal för vidare transport på vattenlederna. Göta Kanal öppnades exv 1832.

Och åkerbruket blev mer omfattande genom att man utnyttjade även lite sämre marker. Och att det blev mer boskapsskötsel.

När Anna Maria avled 1835 var deras fem barn  15, 13, 10, 7 resp. 3 år gamla. Fyra av dem var hemma medan äldsta dottern Stina Maja från åtta års ålder, från 1828, bodde hos moderns syster Stina i Klofstena. Troligen var hon där som hjälp åt en blind släkting.

Johannes gifte därför året efter om sig med Maria Christina Nilsdotter som var född 1812 i gården Rådsla, Vreta Klosters socken. En gård som ligger en bit söder om Kårtorp.

I detta äktenskap föddes fem barn men de tre yngsta av dessa avled alla några månader efter de föddes.

Johannes brukade sin gård i Kårtorp fram till 1842 då hans äldsta dotter Stina Maria med sin make Per Henric Andersson f.1819 tar över. Dvs Stina Maja som bott borta sedan åtta års ålder flyttar hem.

Johannes som då var 48 år gammal bodde kvar på gården med sin hustru Maja Christina och arbetar vidare på gården.

I mars 1859, 17 år senare, lämnar dottern Stina Maria med sin familj Kårtorp och bosätter sig på Dråsa Mellangård, som familjen övertar halva ägandet av.

Fadern Johannes och hans hustru Maria Christina följer 1863 efter dit och bosätter sig i backstugan Högsätter som tillhör Mellangården.

Johannes avlider i Högsätter den 28 januari 1875, 80 år gammal.

Hustrun Maria Christina bor kvar i Högsätter till sin död den 22 april 1895. Hon är då 82 år gammal.

Båda begravs på Tjällmo kyrkogård.

Häradskarta -  Nordöstra delen av Tjällmo socken med Risa och Dråsa i norr och Kårtorp i nederkanten strax väster om Rösjön    -   fortsättning på kartan finns nedan.

Om vägarna:

Följer man boplatserna ser man att alla dessa ligger (låg) i östra Tjällmo socken och längs med den östra nord-sydliga vägen från Dråsa i norr till Ljungs kyrka i söder. Den nuvarande vägen går rakare söderut till Vreta Kloster och Roxen. Det är först en bra bit in på 1900 talet som denna nya dragning blir klar, dvs när bilarna började komma.

Följde man tidigare vägen från Vreta Kloster norrut kom man till Hällestads  kyrka. Och dit kommer man också i dag om man väljer den gamla skogsvägen förbi alla järngruvorna. Mer om de gamla transportvägarna i följande avsnitt om äldre förfäder.

Häradskarta -  Sydöstra delen av Tjällmo socken med Kårtorp i överkanten och byn  Presttomta i Ljungs socken nederst  -   fortsättning från kartan ovan.

Barnen

Anna Marias barn  -  4 döttrar och 2 söner

Stina Maria  föddes 29 januari 1820 i torpet Österlund, Lilla Holma i Tjällmo socken.

Från det Stina Maja var åtta år fick hon bo hos moderns syster Stina i Klofstena. Hon bor där fram till dess hon gifter sig 1842 med Per Henric Andersson f.1819 i Västra Ny.

De bosätter sig i Kårtorp och tar över driften efter hennes far och styvmor.

Stina Maja föder sju barn i Kårtorp, 2 söner och 5 döttrar.

1859 flyttar familjen till Dråsa Mellangård och tar över ägandet till hälften av gården.

1873 tog Stina och Per hand om två små tvillingdöttrar till Stinas yngre syster Carolina, 4 år gamla. Dessa miste båda sina föräldrar 1872 resp 1873.

Dessa systerdöttrar bodde kvar i Dråsa fram till de 1888 resp 1889 utvandrade till Nord Amerika.

Stina och Per Henrik driver jordbruket vidare men slutar 1888 då yngsta dottern Alma Lovisa med maken Adolf Andersson – son till modern Stinas bror Anders Peter – de var således kusiner -  tog över. Dessa driver jordbruket fram till 1914 då de flyttar in till Linköping.

Stina Maja avlider i juni 1902, 82 år gammal och

Per Henrik i maj 1905, 85 år.

Båda avlider i Dråsa Mellangård och är begravda på Tjällmo kyrkogård.

Två av deras barn Anders Peter och Henrika Christina utvandrade till USA. Henrika med familj bodde i Webster Co, Iowa.

Anders Peter född 10 maj 1822 i torpet Österlund, Lilla Holma i Tjällmo socken.

Anders växte upp hemma och arbetade sedan på några gårdar.

Anders gifte sig 1849 med Brita Katarina Andersdotter f.1827 från Västra Ny socken. Brita var syster till Per Henric som var gift med Anders syster Stina Maja enligt ovan.

De bosatte sig i byn Prästtomta i Ljungs socken och i äktenskapet föds åtta barn, fem söner och tre döttrar.

Anders var under några år nämndeman i Ljung och bör då ha träffat såväl Selmas morfar Ulrik som Emils morfar Gustaf Pettersson i Bänorp.

De flyttade 1871 till Djurshytte bruk i Hällestad socken under några år innan de 1874 bosatte sig i Karsvik i Hällestad socken någon mil norrut.

Förutom jordbruk sysslade Anders under senare år med skomakeri.

Anders Peter avled i juni 1875, 53 år gammal.  Brita Cajsa bodde kvar i Karsvik med några av sina barn som skötte jordbruket.

Deras dotter Augusta gifte sig 1884 med Carl Magnus Johansson från Hällestad och de tog över gården i Karsvik.

Dottern Augusta avled 1905 varvid maken Carl Magnus året efter utvandrade till Nord Amerika med deras tre barn - 22, 13 resp 8 år gamla. Han själv var 52 år.

Modern Brita Cajsa bodde kvar i Karlsvik till sin död 1916. Hon var då 89 år gammal.

En av döttrarna och en son med sina familjer bodde då i närheten.

Två av Brita Cajsas söner hade flera år tidigare, 1869 resp. 1883 utvandrat till Nord Amerika.

Anna Lotta – Charlotta - född 6 mars 1825 i Hökebäcken, Hällestads socken

Hon gifter sig 1852 med Daniel Ulrik Andersson f.1829 i Hjerpetorpet, Tjällmo socken.

Anna Lotta födde fem barn, tre döttrar och två söner, där dock två döttrar avled i unga år. 

Den äldsta dottern var Augusta Ulrika f.1853 som senare blev mor till min mormor Selma.

De två sönerna Anders och Adolf kom som 24 åringar att utvandra från Ljungs socken till en järnvägsstation i Webster Co i Iowa. Det är dock oklart var de kom att bosätta sig.

Familjen bodde i Ljungs socken strax norr om byn Bänorp och mot slutet på bla gården Fredriksberg.

Anna Lotta – Charlotta - avled i mars 1903 i Fredriksberg, Bänorp och

Daniel Ulrik i okt 1916 på ålderdomshemmet Ekhult.

Båda begravdes på Ljungs kyrkogård.

I tidigare avsnitt från mars 2012 länk har jag beskrivit familjens historia.

Ulrika Sofia  ’Ulla’  född 22 juni 1828 i Kårtorp, Tjällmo socken

Hon gifte sig 1848 med muraren Carl Fredrik Jansson f.1822 i Tjällmo.

De bodde på flera ställen i Tjällmo och i Kristbergs socken. Det föddes nio barn i äktenskapet, en dotter och åtta söner.

Barnen gifte sig och bildade familjer med många barn.

Dottern och en son utvandrade till Nord Amerika. Sonen bosatte sig i Iowa. Även flera av deras barnbarn utvandrade.

Ulrika Sofia avled 1903 i Klofstena, Tjällmo, 75 år gammal.

Carl Fredrik avled 1905, 83 år.  Båda är begravda på Tjällmo kyrkogård.

Carolina Wilhelmina  född 20 november 1832 i Kårtorp

1865 gift hon sig med Frans Nilsson f.1839 i Tjällmo. De bosätter sig på gården Trosby där Carolina föder två döttrar – tvillingar – i juni 1868.

Carolina och Frans avled tidigt 1872 resp 1873. De är då 39 resp 34 år gamla.

De två tvillingdöttrar som de lämnade efter sig togs hand om av Carolinas äldsta syster Stina Maria i Dråsa. Döttrarna bor kvar hos den familjen tills de blir myndiga och de 1888 resp. 1889 utvandrar till Nord Amerika.

Johannes  född 14 nov 1835 men avled redan den 18 november.

  Hans mor Maja avled några dagarna efter, den 24 november.

 2a giftet

Maria Christina Nilsdotters barn – 2 döttrar och 3 söner

Johanna Maria  född 7 oktober 1837 i Kårtorp

Hon växer upp på Kårtorp innan hon tar anställning på bla gårdar i Hällestad socken.

Jojanna gifte sig 1863 i Hällestad med Joel Andersson Widén f.1843.

De bosätter sig på gården Vesterbyholm där hans far var rättare.

1873 flyttar de till Sonstorps bruksgård där Joel får arbete som rättare, dvs han var ansvarig för jordbruket.

Johanna födde i Vesterbyholm tre söner och i Sonstorp en dotter och en son.

Johanna Maria avled redan 1886 i Sonstorp, 49 år gammal.

Joel gifte 1887 om sig med Hilda Jacobsdotter f.1848.

Hilda avled 1913 och Joel 1920. 65 resp 77 år gamla.

Per Axel  född 7 januari 1839 i Kårtorp

Per Axel växte upp hemma och som 21 åring gifte han sig 1860 med Anna Sofia Andersdotter f.1841 i Tjällmo.

Anna Sofia födde under 28 år tio barn, sex döttrar och fyra söner, där dock fem av dem dog unga.

Fadern hade arbete på flera ställen så familjen flyttade runt på flera gårdar inom Tjällmo socken.

En av deras söner utvandrade 1888 till Nord Amerika.

Anna Sofia avled 1908, 68 år gammal.

Per Axel avled 1910, 71 år. 
Båda i Tjällmo strax sydväst om Labbetorp och blev begravda på Tjällmo kyrkogård.

Tvillingarna

Johannes  född 24 februari 1846 i Kårtorp men avled den 11 mars.

och

Beata Lovisa  född 24 februari i Kårtorp men avled den 8 mars.

Johan  född 10 maj 1850 i Kårtorp men avled den 7 juli.

--------------------

 Lite om skolutbildning

Om familjens barn fick någon skolundervisning är oklart men socknens första skola vid kyrkan hade lärarfamilj registrerad från 1824. Allmän folkskola infördes från 1842. Och ett antal år senare finns tre skolar på olika håll. Bla en vid stora landsvägen strax intill Labbetorp.

Privat utbildning fanns ju för de familjer som hade råd och barnen visade intresse.

Barnen i Johannes och Anna Majas familj fick troligen någon utbildning i läsning, skrivning och kristendomskunskap och så att de som var intresserade fick lite kunskap.

När barnbarnen senare växte upp fick dessa med säkerhet lite skolutbildning även om det troligtvis inte var många timmar i veckan.

Lite extra: När man släktforskare och söker på internet hittar man ibland uppgifter som kan vara av intresse. Denna gång träffade jag på lärarinnan Sophia Nilsson som var född 1840 och uppväxt i Bohyttan, några km söder om Kårtorp. Hennes far var bergsman och under några år också riksdagsman. Sophia fick på 1850-talet lärarinneutbildning och kom att tidigt intressera sig för och få arbeta med förbättringar i skolans utbildningssätt /pedagogik  bla med införande av rittavlor och planscher. Hon anses bla var den som var initiativtagare till att införa obligatorisk köksutbilnng och hälsolära på skolschemat för flickor. (se Wikipedia)

Någon kontakt med medlemmar bland min förfäder lär hon inte haft.

 

Om barnbarnen:   Johannes barn födde 46 barnbarn, från första giftet 31 och 15 från andra giftet. Av barnbarnen utvandrade 11 till till Nord Amerika. Samt ytterligare några i generationen efter.

Via andra släktforskares uppgifter har jag via amerikanska register, bla förteckningar med gravplatser med foto, funnit att flera familjer bosatte sig i Webster County i Iowa. Detta är ett County strax sydost om Buena Vista Co där många av utvandrarna från Ljung socken kom att bosätta sig – dvs de utvandrare jag tidigare har skrivit om  länk . 

Kanske hade utvandrarna från de två platserna köpt biljetter av samma reseagenter? Det är ungefär samma avstånd mellan platserna i Ljung och Tjällmo som mellan platserna i Iowa!

Nära släktingar

Modern Anna Marias syster Maja Greta bodde i granngården Sundsjö åren 1830-1857 och där bodde också deras mor Maja sina sista år innan hon avled 1849. Modern var född och växte upp i Sliparhyttan på Bohyttans ägor strax söder om Kårtorp. Andra syskon bodde också i östra delen av Tjällmo socken. Det var således oftast nära till nära släktingar.

-------------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Anna Maria, Johannes och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Månsdotter resp Persson.

Ritade släktträd där Anna Maria  och Johannes visas med sina förfäder finns i mitt arkiv för Östergötland, länk till höger eller via denna länk.
Johannes och Anna Maria har där nummer 190 resp. 191, till höger på sidan 1:2.