Vi minns våra förfäder

Per Larsson och Sissa Persdotter

Min farfar Teodors far Lasses föräldrar.

Förfäder i Skåne.

Följande är vad jag funnit under min släktforskning kompletterat med utdrag från min pappa Gunnars släktbeskrivning.

Min farfar Teodors far Lasse Persson Larssons föräldrar var

Per Larsson som föddes den 11 dec 1798 i Övraby socken.

och

Sissa Persdotter som föddes den 6 jan 1818 i byn Tjustorp i Smedstorps socken.

Lasse född 1845 var Sissas fjärde barn i Pers andra äktenskap.

Tjustorps by före enskiftet 1840

Modern Sissas föräldrar var 
Kirstina Nilsdotter 1779 - 1821 och 
Per Nilsson 1778 - 1825. 

De bodde hela äktenskapet i Tjustorps by nr 17. 

Sissa var deras sjätte och yngsta barn av sex där några avled unga. 

Sissa var tre år när modern avled och sju när fadern avled.

Fadern Pers föräldrar var 
Boel Månsdotter 1773 - 1807 och Lasse Bengtsson 1756 – 1815. 
De bodde hela äktenskapet i Övraby.

Per var åtta år när modern avled och fadern gifte om sig och sexton när fadern avled.  Han hade en syster och en halvsyster.

Ullstorps trakten 1864

Per började som sextonåring att arbeta som dräng på gårdar i Övraby och träffade där sin första hustru Agda Ingvarsdotter född i Övraby den 17 okt 1793. 

De arbetade i Övraby några år på samma gård och flyttade 1821 tillsammans till en gård i Ullstorp som dräng och piga. De gifte sig där 1826 och blev arrendatorer på en av kyrkan ägd gård, nr 5.

Agda födde under kommande tio år, fyra barn men de första tre avled redan som små.

Agda avled i oktober 1838, 45 år gammal, och begravdes på Ullstorps kyrkogård. Hon lämnade efter sig sonen Måns, 3 år.

Per gifte om sig redan i maj 1839 med Sissa Persdotter som då arbetade som piga hos sin kusin på en granngård, Ullstorp nr 2.

Sissa som var född i Tjustorp var endast tre år när hennes mor Kirstina avled och sju när fadern Per gick bort.

Eftersom Sissas bror Nils Persson tog över halva föräldragården Tjustorp nr 17 kunde hon bo kvar hemma med sina fyra syskon. Fadern Pers bror Hans brukade den andra halvan av gården. Per och Hans hade tagit över gården efter sina föräldrar.

Sissa tog efter konfirmationen anställning som piga i Östra Ingelstad och efter något år i Ullstorp hos sin kusin Ingar Mårtensdotter på nr 2 fram till giftet 1839. Ullstorp nr 2 låg omedelbart söder om nr 6 dit hon flyttade.

När Per och Sissa gifte sig 1839 tog de över gården Ullstorp nr 6.

Var gårdsbyggnaderna låg på de relativt stora markerna har jag inte kunnat hitta uppgift om. Ullstorps enskifte gjordes redan 1800 och gården nr 6 som då låg i byn vid kyrkan fick flytta ut till sina marker.

Ullstorp nr 6 på Häradsekonomisk karta från 1930.  Jämför med kartan från 1864 ovan

Sissa som var 20 år yngre än Per Lasson födde under 20 år nio barn där en dotter dog strax efter födelsen. Barnen växte upp hemma och fick hjälpa till så fort de var tillräckligt gamla.

Från min pappa Gunnars släktbeskrivning finns följande minne.

” Jag hörde min farfar Lasse och far Teodor berätta om den stora syskonskaran. Men endast en berättelse kvarstår i minnet och berörde hur de äldre syskonen (bröderna) gick till väga, då de av föräldrarna ålagts att tillse sina yngre syskon medan föräldrarna var bortresta.  För att de yngsta då skulle hålla sig lugna, så gav de dem en ordentlig sup så de somnade och sedan kunde var och en sköta sitt.

Bör då nämnas att brännvin då brändes på gården dels för eget behov men även för försäljning (så kallat gårdsbränneri).”

När den yngsta sonen Per föddes 1858 avled fadern Per Larsson bara några månader senare, den 10 dec 1858, 60 år gammal.

Per begravdes på Ullstorps kyrkogård.

De äldsta barnen Måns, Per och Anders  som då var 23, 19 resp 16 år fortsatte att med modern Sissa bruka gården. De hade hjälp av en dräng och de yngre barnen.  1861 gifte sig Måns och flyttade till annan gård.  Per som efter några år gifte sig fortsatte att bruka gården tillsammans med syskonen fram till 1880 då flera av dem bla Anders, Lasse och Elna flyttade hemifrån. 1883 då Per var 43 år gammal lämnade han också nr 6 och flyttade med sin familj till en mindre gård.

I kyrkoböckerna framgår att Sissa och barnen från mitten av 1870 talet arrenderade ut eller sålde några av de områden som de ärvt efter fadern Per.
Flera nya familjer flyttar mellan åren 1875 och 1885 in på nr 6.

Det är troligt att Sissa, ca 55 år gammal, tillsammans med barnen hade beslutat sig för att avveckla jordbruket och sälja eller utarrendera de delar som Sissa och respektive barn ärvt efter fadern Per. Jag har inte kunnat hitta några uppgifter om dessa transaktioner bland de dokument Lantmäteriet har publicerat på sin webb.

Några markområdena har troligen sålts när några av barnen emigrerade. Andra delar först efter det Sissa avlidit. Arrendet var ju en form av pension.

Något om Tomelillas utveckling och järnvägen.

(Hämtat från kommunens Ortsrapport Tomelilla 2002 som bla finns i mitt arkiv för Skåne.)

Det äldsta skriftliga namnbelägget är från 1437 då byn kallas för ”Tommarp lille”, det vill säga lilla Tommarp.

Enligt prästrelationerna från 1624 bestod Tryde socken av tre byar, Tryde, Selføe (Sälshög) och Effryett (Everöd). Här fanns två möllor, Tryde och Sälshögs mölla. I socknen fanns också en liten by som benämndes Tommerlille.

Av denna gamla bondby från 1727 återstår idag i stort sett inga spår alls. Den gamla bykärnan låg ungefär där nuvarande Tomelilla byagård är belägen. Tomelilla har sålunda expanderat norrut, österut och söderut, däremot inte lika mycket i väster.

Avgörande för samhällets framväxt var järnvägen. Jfr kartan från 1864 ovan.

Den första järnvägssträckan som berörde Tomelilla var sträckan Ystad-Eslöv, som öppnades 1865-66. Det var ungefär tio år efter att den första delen av södra stambanan, den mellan Malmö och Lund, stod färdig 1856.

Järnvägsnätet i Skåne

Sedan följde sträckorna

Cimbrishamn - Tomelilla 1882,

Malmö - Tomelilla 1893 och

Tomelilla - S:t Olof 1901.

Järnvägen till Cimbrishamn drogs 1880-81 genom norra Ullstorp strax norr om marken till nr 6, som således inte behövde släppa till sin mark. Järnvägshistoriker kallar denna järnväg ”ångspårväg” eftersom spåren från början var av klenare typ och trafiken sköttes av ”ångvagnar”.

Tomelilla blev alltså något av en järnvägsknutpunkt i det järnvägstäta Skåne.

Tomelilla blev 1 jan 1921 köping och utgör sedan även egen församling med delar av norra Ullstorp och södra Trydes socknar.

Åter till Ullstorp nr 6. 

I Ullstorp bodde på 1890 talet en fotograf Ferdinand Ambjörnsson med egen ateljé.

En person han fick fotografera var Sissa. Kortet har nu kusin Göthe i Staffanstorp via hans mor Marthas fotosamling.  På fotot finns anteckningen ”Min farmor” - Teodors.

Sissa Persdotter i slutet av 1880 talet

Kanske togs fotot när sonen Nils med familj 1889 utvandrade till Nord Amerika. Blev också den familjen fotograferad?  Något sådant foto har jag dock inte sett. Inte heller på de andra utvandrarna. 

Fyra av barnen med sina familjer emigrerade, en son till Bornholm och två (ev tre) söner och en dotter till Nord Amerika. Mer om detta finns nedan.

Sissa bodde kvar på nr 6 fram till dess hon avled. Min farfar Teodor besökte henne med sina föräldrar några gånger.

Sissa Persdotter avled den 31 mars 1894, 76 år gammal, hemma på Ullstorp nr 6.

Hon begravdes på Ullstorps kyrkogård där maken Per vilade. Hon överlevde honom med 36 år.   Någon gravsten finns inte kvar.

Gård på Österlen i mitten av 1800 talet   Oljemålning  O Holfer

Barnen

Under Pers första gifte med Agda Ingvarsdotter föddes fyra barn

Boel föddes i okt 1828 men avled i april 1833  - 4½ år gammal.

Sissela föddes i april 1830 men avled några månader senare.

Hanna föddes i juli 1832 men avled åtta månader gammal.

Måns föddes i sept 1835. Hans mor Agda avled när han var tre år. 
Måns växte upp hemma hos faderns andra hustru Sissa som han troligen ansåg vara hans mor. När fadern Per avled 1858 fortsatte han med sin 'mor' Sissa och några bröder att bruka nr 6. Måns arbetade där till dess han 1861 gifte sig med Elna Håkansdotter. De bosatte sig först i Ullstorp nr 9 men flyttade 1864 till Norra Kverrestad.  1874 emigrerade familjen till Bornholm.

Under åren i Skåne födde Elna sju barn där dock några avled unga.

I Pers andra äktenskap födde Sissa Persdotter nio barn.

Pehr föddes i nov 1839

Pehr växte upp hemma och när fadern avled 1858 tog han tillsammans brodern Måns och modern över driften av Ullstorp 6. När Måns 1861 gifte sig och flyttade hemifrån blev det Pehr som tillsammans med syskonen brukade jorden.

Pehr gifte sig 1867 med Eljena Göransdotter från Tryde och född 1837.

Eljena födde 1871 tvillingarna Johan och Pehr. Och 1873 dottern Cecilia.

De brukade en del av nr 6 fram till 1883 då de flyttade till nr 2 i Ullstorp. 

Andra delar brukades av modern med hjälp av andra söner och döttrar. Troligen var det i nära samverkan.

1900 bodde Per och Eljena med dottern Cecilia i Ullstorps by nr 28. Han står som Slaktare.

Sönerna Johan och Per flyttade 1895 in till Tryde (Tomelilla) och tog namnet Phil (Persson Phil). Enligt min pappa Gunnars släktbeskrivning skall Ullstorp nr 6 ha kallats Pilagården.

Bröderna öppnade - troligen med föräldrarnas hjälp - en slakterirörelse och gifte sig. 

De hade ett slakteri i östra Tomelilla vid Simrishamnsvägen och en butik vid torget. Barn till sönerna fortsatte slakterirörelsen i Tomelilla.

När min farfar Teodor och farmor Anna flyttade in till Tomelilla 1945, arbetade Teodor under några år för sönernas barn – Teodors kusinbarn - med att hämta djur till slakteriet och att köra ut – distribuera – öl och svagdricka. Kanske hade Teodor tidigare sålt slaktfärdiga djur från Östra  Ingelstad nr 1 till kusinerna?

Boel föddes i nov 1841 men avled två månader gammal.

 

Anders föddes i okt 1842.

Anders hjälpte till att bruka Ullstorp nr 6 men utbildade sig också till snickare.

Han flyttade 1880 hemifrån och gifte sig 1882 med Hanna Nilsdotter från Onslunda och född 1847. Familjen bosatte sig hemma hos hennes föräldrar i Onslunda där fadern var borsthandlare. Hanna födde fyra barn innan familjen i mars 1891 utvandrade till Nord Amerika.

Bilderna visar några båtar för överfärden till England och över Atlanten till Boston eller New York.

 

Lasse  - Teodors farfar – föddes i mars 1845.

Han växte upp hemma men tog som 16 årig anställning som dräng hemma hos några släktingar (kusiner) i grannskapet men arbetade också hemma hos modern och bröderna i nr 6. När han gjorde militärtjänst tog han värvning och fick utbildning till befäl.

När han gifte sig med Bengta Nilsdotter 1881  flyttade han till Hannas.

Per och Bengta har jag beskrivit i tidigare inlägg.

Från min pappas släktbeskrivning – ”När Lasses far Per avled 1858 ärvde Lasse omkring 7 tunnland obebyggd och ganska mager och sandig jord. Jorden sålde han i början av 1900-talet och innan dess hade han haft den utarrenderad.”

 

Kjersti föddes i aug 1850.

Kjersti gifte sig 1875 med Ola Dahlqvist, född 1848 i Tjustorp.

De bosatte sig i Tjustorp för att 1882 flytta till Listarum där Olas far var smed. Båda platserna i Smedstorps socken.

Kjersti födde sex barn där en dotter avled ung.

1900 bodde de i Listarum.

Nils föddes i okt 1851.

Han gifte sig 1880 med Amanda Löfquist, född 1857 i Tjustorp. De bosatte sig i Tjustorp, Smedstorp där de byggde ett hus.

Fram till 1885 födde Amanda tre barn där en son avled ung.

I april 1889 utvandrade familjen till Nord Amerika.

Ola föddes i mars 1854

Han utbildade sig till snickare – husbyggare.

Han gifte sig 1880 med Elna Nilsdotter född 1857 och från Kverrestad.

De bodde först i Listarum, Smedstorp men flyttade sedan mellan olika platser för att senare bosätta sig i Tomelilla.

Elna födde sju barn där några avled unga.

Ola och Elna avled i Tomelilla. Elna 1928 och Ola 1936.

Elna föddes i juli 1856.

Elna tog anställning som 18 åring som piga på gårdar i närheten och gifte sig 1880 med Sven Jacobsson f.1847 i V Vemmenhög. De bosatte sig i Gärarp nr 11, Bollerup socken och arrenderade en gård. (Anm: De bodde således som grannar till farmor Annas fars föräldrar och deras barn med familjer - se tidigare avsnitt.)

I Gärarp födde Elna två söner och fyra döttrar. Den första dottern avled dock efter ett halvår.

Se kartsidorna - länk till höger

I juni 1894 började familjen en resa till Nord Amerika via Malmö och Köpenhamn. Denna slutade i Kiantone, Chautauqua County, NY som ligger i sydvästra hörnet av delstaten New York (Staden New York ligger i det sydöstra hörnet). 

Här föds ytterligare två döttrar.

Bland deras barn: Sonen John August född 1890 i Gärarp gifter sig 1920 med Grace Wiltsie och de bosätter sig i Falconer en förstad till Jamestown i Chautauqua County. De öppnar där butik för mejeriprodukter som de troligen får från hennes far som har en bondgård med kor och mejeri inte långt bort. De får två barn.

Landskapet runt Kiantone och nuvarande bebyggelse i förstaden Falconer kan studeras via Google Maps. Se länken till höger till kartorna – förstora tills gatubilderna visas.

I Bollerups husförhörsbok har någon antecknat att fadern Sven dog den 26 mars 1915 i Kiantone och modern Elna den 6 juni 1941 i Falconer. Uppgiften skall ha kommit från en släkting. Om denna släkting fanns i Sverige eller ev var en son eller dotter eller barnbarn på besök i Sverige är inte känt. Det är väldigt ovanligt att man antecknat i kyrkböcker långt efter dessa avslutats.

Per föddes i juli 1858.

Han växte upp hemma och tog som 18 åring anställning som garvargesäll hos en garvare i Ullstorp. Efter några år, 1880, är han registrerad som ’obefintlig’. Dvs han har flyttat från Ullstorp utan att ha tagit ut flyttningsbetyg. Jag har inte hittat honom i Skånes befolkningsregister från 1890.  Han kan ha utvandrat! Kanske har han följt med någon av de familjer som just 1880 utvandrade från Ullstorp. Bla fanns en familj som arrenderade en del av nr 6. Fadern i den familjen bar efternamnet Persson Ekberg men alla sönerna följde inte med.

Anm: Uppgifterna om utvandringen till Amerika har jag funnit i kyrkböckerna medan detaljerna om amerikaboendet har jag hittat hos andra släktforskare på Rootsweb – där jag också har mina släktuppgifter lagrade. Några av dessa uppgifter har jag kunnat kontrollera mot amerikanska register. Att där hitta personer som har så vanliga namn som tex Person är näst omöjligt. Det måste nästan finnas amerikanska släktforskare som publicerat sina uppgifter. Tex på Rootsweb.

Där har jag också hittat Per Larssons far Bengts bror Per i Benestad. Han hade ett barnbarn Carolina Hansen som 1864 med sin familj utvandrade till mormon-delstaten Utah. Tydligen var Carolinas make Håkan (Hogan) mormonpredikant redan i Sverige. De första mormonförsamlingarna i Sverige bildades i bla södra Skåne. Dessa församlingar organiserade också ett flertal utvandringsresor till Utah.

Mormonförsamlingarna låg bakom att de svenska kyrkböckerna blev fotograferade under 1950-talet. Dessa svartvita foton på mikrokort var det första underlag som jag själv använde när jag började släktforska. I dag har böckerna fotograferats med ny teknik som återger sidorna som när man bläddrar i de fysiska originalböckerna. Företaget Arkiv Digital har dessa fotografier.

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger.
Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger.
Uppgifter om Per  och Sissa samt barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Larsson el Persdotter.
Ritade släktträd för barnbarnet  Lasses son Teodor och hans hustru Anna med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Skåne.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp 21.  Per och Sissa har nr 80 resp 81.

Nils Jönsson och Elna Andersdotter

Min farfar Teodors mor Bengtas föräldrar.

Förfäder i Skåne.

Följande är en beskrivning av det jag funnit under min släktforskning.

Min farfar Teodors mor Bengtas föräldrar var

Elna Andersdotter som föddes den 13 juli 1824 i Tunby by nr 15 i Smedstorps socken.

och

Nils Jönsson som föddes den 14 juni 1819 i Ingelstads by nr 17 i Östra Ingelstad socken.

Bengta  född 1853 var deras sjätte barn av tolv syskon.

Modern Elnas föräldrar var Sissela Månsdotter 1790-1848  och Anders Håkansson 1789-1849.  De bodde i Tunby under hela äktenskapet.

Elna var deras sjätte barn av elva där dock sex dog som små.

Fadern Nils föräldrar var Hanns Svensdotter 1796-1839  och Jöns Nilsson 1783-1825.

De bodde i Östra Ingelsta by nr 17 under hela äktenskapet.

Nils var deras andra barn av fyra där det yngsta dog strax efter födelsen.

Nils föräldrar Jöns och Hanna övertog gården Östra Ingelsta nr 17 ca 1816 efter hans bror Stånge som då avled. Stånge hade troligen brukat gården från ca 1800 tillsammans med styvfadern Hans Andersson. Jöns och Stånges föräldrar var Jöns Stångasson d.1785 och modern Hanna Jacobsdotter d.1797.

Tidigare uppgifter finns inte eftersom kyrkböckerna för Östra Ingelstad socken  förstördes i en kyrkbrand 1806.

Elna växte upp hemma i Tunby by men tog sedan arbete på olika gårdar i trakten. Hon arbetade i Kverrestad innan hon flyttade till Östra Ingelstad och gifte sig

Nils växte upp och arbetade hemma i Ingelstad nr 17 som då låg i den södra delen av byn.

När Nils var fem år, 1825, avled hans far Nils.

Modern gifte om sig 1826 med Nils Håkansson f.1796 i Spjutstorp. Nils hade då arbetat som dräng på gården i tre år.

Först lite om Östra Ingelstad.

Vid storskiftet 1786 finns på kartan benämningen Ingelstads Kungs Gård och By. Denna karta från 1786 och den vid enskiftet 1825 är i stort den samma.

Alla gårdarna låg samlade i byn med odlingsmarken runt om. I byn fanns drygt 20 numrerade gårdar. I drygt 13 av dessa bodde skattebetande bönder med tillhörande odlingsmark. Övriga hus var sk gatehus där hantverkare, äldre personer samt bönder knutna till Kungsgården bodde.

Marken i västra halvan av socknen tillhörde Kungsgården medan den östra halvan tillhörde skattegårdarna.

Ö Ingelsta bys marker vid enskiftet 1825
Ingelsta Kungsgårds marker är väster om

Före enskiftet 1825 var marken i öster uppdelad i att antal vångar och dessa i ett antal långsmala tegar. Tegarna var fördelade på gårdarna så att varje gård i stort ägde lika stora yta. Bönderna brukade vångarna i samverkan eftersom tegarna var så smala att man måste ha samma gröda på dem inom vången.

Vid enskiftet 1825 ändrades detta radikalt. Marken delades upp i lika stora delar, en eller två för varje skattegård. Och varje skattebonde blev ensam ansvarig för sin mark.  Samma förändring gjordes under första halvan av 1800 talet i flertalet skånska byar tex de med anknytning till förfäderna, Tunby, Tjustorp, Gärarp, Stora och Lilla Köpinge och Stora Tvären. Och i andra delar av Sverige.

Hela skiftet gjordes i samverkan med bönderna och leddes av utsedda lantmän och övervakades av förtroendemän från andra socknar. Målsättningen var att alla bönderna skulle få likvärdiga odlingsmarker till samma skifteskostnad.

Vid sidan av att bruka sin mark i öster hade de skattebetalande bönderna en arbetsplikt på Kungsgården. Denna arbetsplikt verkar dock ha lösts in före enskiftet 1825. Detta enligt de uppgifter som finns i några  av lantmäteriets skiftesdokument.

Gården Ingelstad nr 17 som låg ytterst i sydöstra kanten av byn fick ägor i sydöstra delen av byns mark vid gränsen till Tjustorps marker (del K). Samt skyldighet att flytta ut gården till den tilldelade marken.

I enskiftesdokumentet finns en detaljerad beskrivning av varje gård i byn, tex

”Nr 17  ¼ mantal kronoskatte arbetshemman. Gården rymlig.

     Norra Längan

Består av 14 Binningar inred till en Stuga 2. Bakhus förstuga skorsten och spis samt foderlada i någorlunda gott stånd.

Utifrån samma Länga är uppförde 3 Binningar till Brygg och Torfhus, finns en Brunn i samma Brygghus.

     Östra Längan

Består av 15 Binningar inredd till en stuga Bak och Dränghus förstuga skorsten och spis samt Loga och ladugolf i dåligt stånd.

     Södra Längan

Består av 12 Binningar inredd till Port Loga och Ladugolf i gott stånd.

     Västra längan

Består av 15 Binningar inredd till Port Stall Fä Fåhr och Torfhus samt loga och Ladugolf. Uti Ladugolfet finns en murad jordkällare, nybyggd och i mycket gott stånd.

På Gården och i Hagarna finns 20 frukt 118 (!) större och mindre villda träd.”

(Bin(d)ning = bjälkförbindning i husets längdriktning eller bredd.)

Anm: I dagens Östra Ingelstad finns en del av husen för nr 16 kvar. Det ligger ’innanför’ torget och där har under några år under sommaren funnits en liten trädgårdsbutik. Går man in i ’lagården’ ser man hur husen från 1800 talets början såg ut i original. 

De flesta gårdarna i byn fick skyldighet att flytta ut till den tilldelade marken men några fick sin mark i anslutning till gården och fick således bo kvar. En av dessa var nr 8. Där bodde vid skiftet Nils morbror Lasse Svensson med familj. Lasse och barnen i familjen dog dock före 1845.

En annan gård av intresse är nr 1 eftersom farfar Teodor och farmor Anna med familj vid flytten 1923 från Skönabäck kom till gården med beteckningen 1:2. De brukade också mark söder om som hade tillhört nr 11.

Enligt min pappa Gunnars släktbeskrivning förmedlade Teodors far Lasse köpet av gården. Och den skulle tidigare ha ägts inom släkten. Enligt kyrkböckerna fanns i början av 1900-talet en ägare till nr 1:2, Anders Jönsson 1846-1912 med hustrun Elna Olsdotter 1856-1923. Anders far och hans föräldrar hade ägt nr 1 sedan enskiftet 1825.

Denna Anders visar sig vara syssling till Teodors far Lasse via dennes mormor Kierstina och hennes syster Mätta, som var farmor till Anders Jönsson.

Anders och hustrun Elna hade en son Nils Andersson som var gift och bodde i Östra Ingelstad by fram till sin bortgång 1957. Hans fru gick bort 1937 och då bodde de i nr 1.

Ingelstad nr 1 hade sedan enskiftet 1825 två markområden, dels den i norr där Teodor och Anna kom att bo men också ett område i östra delen av byn där gården Hemmet ligger. Tror därför att Nils Andersson, och hans far innan honom, bodde i Hemmet. Och att gården i norr troligen varit utarrenderad.

Vid enskiftet 1825 låg gården nr 1 omedelbar norr om bydammen och nr 11 på andra sidan vägen. Gårdarna fick mark (lotterna B resp G) på två ställen ett öster om byn och ett i norra delen av byns mark.

Gårdarna i Ö Ingelstad by vid enskiftet 1825

Åter till Bengtas föräldrar.

Enskiftet föreskrev att husen för nr 17 (liksom flera andra) skulle flyttades ut till den tilldelade marken. Detta skedde troligen omkring 1830. Man rev byggnad för byggnad i byn och använde korsvirket för de nya husen. Hur den nya gården (husen) såg ut finns ingen uppgift om.

Nils var vid enskiftet 6 år och fick successivt delta i jordbruket tillsammans med syskonen. Han var således med när gården flyttades ut till sin nya plats i öster.

När Nils mor Hanna avled 1839 delades marken i fyra delar där Nils ärvde en större del 17:4. Han var då 20 år.

Södra Ö Ingelstad i början av 1900 talet med gårdsnummer

Elna och Nils gifte sig i juni 1844 i Östra Ingelstad. Elna var 20 år och Nils 25 år. Hon var Piga och han Åbo i nr 17.

När Nils gifte sig flyttade styvfadern Nils Håkansson till granngården nr 20 tillsammans med nya makan Agda Jönsdotter f.1790 och Nils son Håkan.

Nils och Elna bosatte sig i den utflyttade gården och brukade sedan nr 17 i samverkan med styvfadern som också brukade sin del av nr 20. De hade under åren anställda drängar och pigor till hjälp.

Elna födde under åren 1845 – 1869 12 barn, åtta pojkar och fyra flickor. Tre av dem avled unga.

Vad Nils och Elna hade för djurbesättning vet jag inte men uppgifter från föräldrarnas  och farmoderns bouppteckningar ger en uppfattning om vad de kan ha haft.

På nr 17 fanns när Nils farmor Hanna Jacobsdotter avled 1797 följande

  1 par oxar, 1 oxkalv,  7 hästar inkl föl,  5 kor,  15 får,  6 svin samt 12 gäss.

När fadern Nils avled 1825 i byn fanns

  2 par oxar,  8 hästar inkl föl,  4 kor,  8 får samt  7 svin.

När modern Hanna avled 1839  fanns

  1 par oxar,  6 hästar inkl föl,  7 kor,  12 får,  1 svin samt 4 gäss.

  Oxparet såldes på auktionen vid bodelningen.

Nils och Elna brukade Östra Ingelstad nr 17 fram till 1871 då de avyttrade gårdens olika ägolotter och flyttade till Ljungstorp i Smedstorp socken.

Nils styvfader som brukade granngården nr 20 hade avlidit 1869, 70 år gammal, och nya brukare hade tagit över.  
Nils och Elna flyttade kanske av hälsoskäl eller ev för att de inte kunde lösa ut den del av nr 17 som hade ägts av styvfadern. I en kyrkobok från 1860 står Nils som ägare till halva gården medan styvfadern äger den andra halvan.

I Ljungstorp stannade de i två år innan de fortsatte med de yngre barnen till Tunby nr 20 där de inte ägde någon större odlingsmark.

Nils Jönsson dog den 11 maj 1874, 55 år gammal i Tunby nr 20 och 

Elna Andersdotter  den 18 jan 1876, 53 år gammal i Tunby nr 20.

Båda begravdes på Smedstorps kyrkogård.    

   

Husbonn på väg till stan ca 1860    F Lindberg 1930

 

Barnen

Elna födde 12 barn – åtta pojkar och fyra flickor som alla föddes i Ingelstad nr 17.

Jöns Johan  föddes 1845. Jöns, senare kallad Johan, växte upp och arbetade hemmavid till dess han 1871 tog arbete på annat ställe och utbildar sig till snickare. Han gifter sig 1875 i Smedstorp med Hanna Månsdotter f.1850. De bosätter sig i Sälshög och efter några år flyttar de in till Tomelilla samhälle och därefter lite österut in i Ullstorp socken. Hanna föder två söner och två döttrar där dock en son avlider bara några dagar gammal.

Omkring 1890 flyttar familjen till Lövestad. Dit flyttar dock endast hustrun och barnen. Jöns beger sig till Amerika troligen för att undersöka möjligheten att flytta dit. I Lövestads husförhörsbok antecknades 1893 dock att Jöns avlidit i Amerika. Hustrun och barnen flyttar då vidare till Vollsjö.

Pär  föddes 1846.  Han avled 1863, 16 år gammal, hemma i Ingelstad.

Hanna  föddes 1848.  Hanna flyttade hemifrån 1869 och gifte sig med f.d. soldaten Jöns Arvidsson Fridolf och bosätter sig i Hammenhög.

Hanna föder fyra pojkar och tre flickor där en av flickorna dör ung. De får alla efternamnet Fridolf.

Jöns avled 1919 och Hanna 1930 i Hammenhög. 77 resp 82 år gamla.

Sissela  föddes 1849.  Hon växte upp hemma för att 1868 ta anställning på annan plats. Hon gifter sig 1878 i Hammenhög med Henrik Larsson f.1849. De bosätter sig i Tjustorp nr 12  och bor kvar där 1900. De har inga barn.

Anders  föddes 1851 men avled efter några veckor.

Lasse och Bengta

Bengta föddes 1853.  Bengta är min farfar Teodors mor.

Hennes uppväxt och äktenskap med Lasse Persson Larsson i Hannas är beskrivet i ett tidigare avsnitt.

Valborg med Lennart, Martha och Gunnar

Elna  föddes 1855.  Elna följde med till Ljungstorp men flyttade hemifrån 1873 för att 1875 gifta sig med Mårten Pettersson från Stiby. De bosatte sig i Vallby där han en tid var skomakare. Elna födde nio barn, tre pojkar och sex flickor.

Dottern Hilda födde när hon var 18 år dottern Valborg f.1896. Denna Valborg växte upp hos sina morföräldrar för att som 12 åring, 1908, bli fosterdotter hos min farmor och farfar Anna och Teodor Larsson när de bodde i Odarslöv och i Östra Ingelstad. 1912 när Anna och Teodor flyttade till Skönabäck lämnade hon dem för annat arbete. Valborgs mor Hilda gifte sig ca 1899. Liksom senare Valborg.

Anders  föddes 1857.  Han växte upp hemma och följde 1871 med till Ljungstorp. 1873 tog han arbete i Hammenhög för att 1884 gifta sig med Hanna Andersdotter i Övraby. De flyttade (emigrerade) därefter till Bornholm och bosatte sig där. De fick fyra barn som alla blev danska medborgare.

Håkan  föddes 1860 men avled två år gammal.

Håkan  föddes 1863 blev föräldralös 13 år gammal i Tunby nr 20 men växte upp där med brodern Per och utbildade sig till målare. 1885 flyttade han till Hammenhög och gifte sig där med barnmorskan Elna Jacobsdotter f.1860. De bosatte sig först några år i Brandstad, norr om Sjöbo, men flyttade sedan till andra platser. 1900 bodde de omedelbart norr om Kristianstad. Elna födde tre döttrar men de två yngsta avled unga.

Pers och Marias grav på Hannas kyrkogård

Per  föddes 1866.  Per var bara tio år när hans mor avled och han lämnades ensam med sin tre år äldre bror Håkan i Tunby nr 20. Bröderna blev omhändertagna i Tunby och Per fick utbildning till skomakare och Håkan till målare. Per flyttar till Hannas 1892 och etablerar sig som skomakare. Han gifter sig året efter med Maria Andersdotter från Hannas, f.1866, och de får tre barn. De bor i centrala Hannas – vid vägkorset till Östra Ingelstad. Maria avled 1908 och Per 1934. Deras grav finns på Hannas kyrkogård. 

Nils  föddes 1869 men avled åtta månader gammal.

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Lasse  och Bengta och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Jönsson el Andersdotter.

Ritade släktträd för barnbarnet  Bengtas son Teodor och hans hustru Anna med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Skåne.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp 21.  Nils och Elna har nummer 82 resp 83.

Ivar (Ingvar) Pehrsson och Karna Johnsdotter

Min farmor Annas far Mårtens föräldrar.

Förfäder i Skåne.

Följande är en beskrivning av det jag funnit under min släktforskning.

Min farmor Annas far Mårtens föräldrar var

Karna Johnsdotter som föddes den 24 dec 1830 i Gärarps by nr 12 i Tosterups socken

och

Ivar (Ingvar) Pehrsson som föddes den 27 nov 1831 i Gärarps by nr 5 i Bollerups socken.

Mårten född 1857 var deras tredje barn av nio syskon.

Vid Gärarp, Tosterup ca 1780

Karnas föräldrar var Kierstina Mårtensdotter 1803-1872 och John Svensson 1796-1881. Båda födda och uppväxta i Gärarp. Karna var deras tredje barn bland sju syskon.

Karna växte upp i Gärarps by nr 12 tillhörande Tosterups säteri och arbetade hemma fram till giftet.

Ivars föräldrar var Ingar Hansdotter 1799-1882 och Pehr Göransson 1831-1901. Båda födda och uppväxta i Kverrestad. De gifte sig där och flyttade 1831 till Bollerup och bosatte sig i Gärarps by.  Ivar (Ingvar) var deras andra barn av fem.

Ivar (Ingvar) föddes och växte upp i Gärarps by nr 5.

Båda Karna och Ivars föräldrar – familjer – bodde således i Gärarps by mellan Tosterup och Bollerup. Marken söder om och väster om byn ägdes av Tosterups säteri medan marken norr om och öster om tillhörde Bollerups säteri. Och så har det tydligen varit sedan 1300-talet då byn först finns omnämnd i dokument.

Gärarps by 1820

Tosterups mark delades vid enskiftet 1820 upp i 10 lika stora områden på vardera 34 tunnland. På Bollerups del blev det 6 områden. Och så fanns det ett Rusthåll med mark som rytteriet ägde och arrenderade ut. Då varje område tydligen var för stort för ett enskilt arrende fick fler arrendatorer dela på marken. Säterierna ägde ju all mark och kunde själva fördela denna mellan arrendatorerna.

1820 låg alla gårdarna samlade i byn – se kartan – men enskiftet föreskrev att gårdshusen som inte fick sin odlingsmark i anslutning till gårdarna skulle flyttas ut från byn. Oftast innebar detta att en ny gård byggdes upp – ibland med delar – trästockar – från den i byn.

Några kartor mellan 1880 och 1910 har jag inte hittat varför det inte finns uppgifter om hur utflyttningen eller nybyggnad skedde.

Men under 1800 talet bör husen succesivt ha förbättrats för att motsvara tidens krav på bostäder – tex trägolv i bostadsdelarna och järnspis i kök och bostadsrum. Man satte exv också in tegelstenar i korsvirket i stället för spjälor med ler- och halmfyllning.

I början av 1900 talet har gårdarna fått sin nuvarande placering enligt ett lantmäteridokument från 1915. Såväl Tosterup som Bollerup tycks något senare ha sålt ut marken till de enskilda brukarna. Häradskartan – se bild – visar var de olika ägorna låg. Några 1800-tals byggnader lär inte finnas kvar i dagens Gärarp.

Gärarp ca 1920

1878 gjordes på Tosterups sida en större omfördelning av arrendemarken och flertalt brukare fick då byta gård – detta enligt husförhörslängden. Och något liknande hände i slutet av 1800 talet men inte i lika stor omfattning.

Gårdar och mark arrenderades av en familj mot en penningsumma (motsvarande). Före enskiftet 1820 erlades arrendet med ett antal dagsverken på säteriet (sk 'hoveri') och en del av skörden. Dvs arrendatorn fick 1820 eget ansvar för odlingen etc.
Till sin hjälp hade arrendatorn åtminstone en dräng och en piga vid sidan av att barnen i familjen fick hjälpa till. Oftast gifte sig också en son eller dotter där familjen stannade kvar hemma för att senare ta över arrendet.

Djurbesättningen var den ’vanliga’  något oxpar (särskilt under första hälften av 1800 talet), ett antal hästar , kor, grisar, höns och kanske några gäss och får.

Efter enskiftet anställde säterierna egna torpare, drängar och pigor för att bruka den egna marken och sköta sin omfattande ladugårdsdrift.

I byn fanns också några sk gatuhus för hantverkare och äldre personer.

Karna och Ivar (Ingvar) gifte sig i dec 1852 och bosätter sig i Gärarps by nr 2  dvs hemma hos hans föräldrar. Gården var utflyttad till odlingsmarken som låg i nordvästra delen av byn.

Varför kallar jag fadern Ivar och (Ingvar)?

I alla kyrkböcker står Ingvar och alla barn får där efternamnet Ingvarsson resp Ingvarsdotter.

Men i skiftesdokumenten som lantmäteriet skrivit står Ivar. Och sonen Mårten kallar sig själv Ivarsson – och detta står även på hans familjs gravsten på Övraby kyrkogård. Och så står det också i min pappa Gunnars släktbeskrivning.

I Gärarp nr 2 föds nio barn, fyra pojkar och fem flickor, men tre pojkar som alla döps till Sven avlider i unga år.

1878 flyttar Karna och Ivar till Gärarp nr 17, Ivar och Karna är då 47 år, tillsammans med de yngre barnen. Även sonen Mårten som just har gift sig med Mätta följer med och bor där till 1881 då de flyttar till Övraby.

Detta skedde i samband med att Tosterup fördelade om arrendena på sin mark.

Det fanns många släktingar i byn - här en ögonblicksbild från 1880 enligt kyrkböckerna.

I nr 17  bor  Karna och Ivar liksom döttrarna Eljena och Ingrid. Sonen Mårten med hustrun Mätta och deras barn bor också här fram till dess de 1881 flyttar till Övraby.

Skånskt bondfolk i stugan - CS Bennet ca 1850

Äldsta dottern Elna med familj bor i nr 9. Maken Måns står som torpare vilket innebär att han arbetar åt någon annan – kanske åt Ivar, för 1890 flyttar de till nr 17 och tar över arrendet.

I nr 15 bor dottern Kierstina med maken Nils Persson tillsammans med Nils’ och systern Mättas moder Elna Andersdotter med styvfadern Sven Jakobsson.
Elnas bror Hans med hustru bor i nr 2, i nordväst.

Karnas far John bor i nr 12, i väster, liksom hennes bror Per med familj.

Hennes bror Jöns med familj bor i nr 18.

Ivars föräldrar Per och Ingar bor i nr 11 på norra sidan av vägen och inom Bollerups säteri. Där bor också Ivars yngsta bror Hans med sin familj.

I grannhuset nr 5 bor Ivars bror Pehr med familj.

Och i Bollerups by, någon km bort, bor systern Elna med sin familj.

Var gårdarna låg 1880 är inte helt känt eftersom det inte finns någon karta mellan 1820 och 1910 som kan visa detta. Men alla gårdarna utom nr 2 och nr 12 låg i byn, söder och norr om vägen. Kartan från 1920 talet visar troligen var odlingsmarken låg.

Ett annat exempel på släktens storlek i Gärarp under andra halvan av 1800 talet är:

Ivars föräldrar Per och Ingar fick 5 barn och 36 barnbarn.

Karnas förädrar John och Kierstina fick 7 barn och 41 barnbarn varav 24 föddes i Gärarp.

Ivar och Karna själva fick 9 barn och sammanlagt 27 barnbarn.

Endast ett fåtal av barnen dog i unga år.

Tycker detta visar på hur snabbt den svenska befolkningen ökade. Något som gjorde att många fick söka sig till andra arbeten än jordbruk – eller emigrera.

Bland barnbarnen fanns det flera som emigrerade till Amerika.

Kan här nämna att det i Gärarp nr 11 bodde en familj som 1894 emigrerade till sydvästra hörnet av delstaten New York och fortsatte med jordbruk där. Modern Elna i den familjen visar sig vara faster till min farfar Teodor, dvs syster till fadern Lasse.

Uppgiften hittade jag dels i kyrkböckerna men också hos en släktforskare på websidan Rootsweb där jag ju också har mina släktuppgifter.

Karna besökte Malmö 1897 och dottern Karna när hon skall föda sitt andra barn. Hon var Gudmor när dottern Ellen döps i mars 1897 i St Pauli kyrka.

Karna och kanske någon mer åkt då tåg via Ystad till Malmö. De steg troligen på tåget vid Svenstorps station mellan Tomelilla och Stora Köpinge och bytte tåg i Ystad. Dessa järnvägslinjer öppnades 1865 till Ystad och 1874 till Malmö.

Karna och Ivar bor kvar på Gärarp nr 17 till sin död, hemma hos dottern Elna och hennes familj som tagit över arrendet.

Ivar (Ingvar) avlider i november 1901, 70 år gammal.

Karna avlider i oktober1906, 76 år gammal.

Båda begravs i Tosterups kyrka.

Skånska gårdar ca 1906  - Gustav Rydberg

Barnen

Elna född i jan 1853. Hon växer upp hemma och gifter sig 1873 i Gärarp med Måns Olsson f.1846. De arrenderar först Gärarp nr 12, bor sedan i nr 9 innan man 1890 tar över nr 17, som till dess arrenderats av hennes föräldrar. Elna föder tre barn men de två yngsta avlider unga.

Kierstina  född i juli 1855. Hon växer upp hemma i Gärarp och gifter sig 1878 med Nils Persson f.1854 från granngården nr 15. Nils var bror till Mätta som var gift med Kierstinas bror Mårten.

Nils och Kierstina hjälpte sina föräldrar med deras arrenden i Gärarp tills de 1885 tog över Nils föräldrars arrende av Gärarp nr 16.

I Gärarp föddes två söner Per 1879 och August 1884. Per avled dock 1893.

Efter det Per avled tog Kierstina och Nils 1894 hand om Mårtens och Mättas dotter Elna dvs  deras brorsdotter resp. systerdotter.  1895 kom också Elnas bror Johan. När Johan 1897 flyttade till annat ställe kom i stället deras syster Anna. Anna – som senare blev min farmor – var då 15 år.

Kjerstina och Nils lämnade Gärarp ca 1899 och flyttade till ett arrende i Hannas nr 22. Elna flyttade till annat ställe men Anna följde med som fosterdotter (piga) och stannade till dess Anna 1905 gifte sig med Teodor i Hannas.

Sonen August gifte sig 1911 med Ida Andersdotter och drev ett större jordbruk i Hammenhög nr 19 – vid västra infarten från Hannas. Ida födde fyra barn, en dotter och tre söner.

Nils och Kierstina flyttade till sonen som ’pensionärer’.

Nils och Kierstina avled 1943 resp 1935, 89 resp 80 år gamla. De är begravda i Hammenhög.

Mårten född aug 1857  - farmor Annas far. Han växer upp hemma och hjälper föräldrarna att bruka Gärarp nr 2. 

Mårten gifte sig 1878 med Mätta Persdotter från en granngård.

Mätta var syster till Kierstinas make Nils (se ovan).

Mätta och Mårtens liv är beskrivet i ett tidigare avsnitt.

Sven  född i jan 1860 men avled i aug samma år

Karna  född i juni 1861. Hon växer upp hemma och arbetar hemma samt hos sin syster Kierstina. 1883 flyttar hon till Malmö och börjar arbeta på fabrik. I Malmö träffar hon Anders Olsson född 1870 och från Gladsax. Han var skomakare.

De gifte sig i mars 1895 i Malmö. Karna födde åren efter två döttrar.

När den andra dottern, Ellen Viktoria Florentia, döptes var gudmodern Karnas egen mor Karna.

Hennes make avled 1947 i Malmö. Han var då änkling.

Sven  född i april 1864 men avled i jan året efter

Eljena född i jan 1866. Hon gifter sig 1887 i Tosterup med Sven Andersson f.1860 i Tosterup. Eljena föder 1888 dottern Anna. Året efter flyttar familjen till Övraby och där föds dottern Johanna 1890 och Ellen 1894. Efter något år flyttar de till Gärarp nr 5 i Bollerup och där föds sonen Axel 1896.

Eljena och Sven skiljer sig ca 1922 och Eljena gifter om sig med Stig Holm f.1877 i Kverrestad. Eftersom flera av barnen gift sig och bosatt sig i Malmö-trakten flyttar de dit. 

Eljena avlider 1948 och Sven Holm 1949, båda i Malmö, 84 resp 74 år gamla.

Sven  född i aug 1868. Han avled 1877, 9 år gammal.

Ingrid  född i juni 1871. Hon gifter sig 1895 i Hannas med Per Andersson f.1875 från Högesta. De bor de första åren i Tomelilla och Simrishamn. Ingrid föder där Axel Wilhelm Gotthard 1896, Ester Eleonora Maria Carolina 1897 och Wilhelm Knut Reinold 1899. Kanske föds flera barn senare.

När Ingrid och Per avlider 1966 resp 1948 bor de i Malmö, 95 resp 73 år gamla.

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Lasse  och Bengta och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Jönsson el Andersdotter.

Ritade släktträd för barnbarnet  Bengtas son Teodor och hans hustru Anna med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Skåne.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp 21.  Ivar och Karna har nr 84 resp 85.