Anna Samuelsdotter och Anders Nilsson i Risa, Tjällmo socken

Min morfar Emils mormor Maria Charlottas föräldrar
Anna Samuelsdotter och Anders Nilsson,

   som även var Emils styvfar Daniel Augusts mor Johannas föräldrar

Förfäder i Östergötland

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböcker, andra arkiv samt bilder från släkten.

----------------------

Min morfar Emils mormor Maria Charlotta Andersdotters föräldrar var
Anna Samuelsdotter  född den 9 september 1787 i Skånstorp, Hällestads socken

och 

Anders Nilsson  född den 26 maj 1776 i Lyrsbo, Hällestads socken.

Johanna, Emil styvfars mor, var deras fjärde barn född 1816 i Lyrsbo Hällestad socken, medan

Maria Charlotta, Emils mormor, var deras femte barn och född 1821 i Risa, Tjällmo socken.

Anna Samuelsdotters föräldrar i Skånstorps by, strax öster om Hällestads kyrka, var

Anna Håkansdotter 1750 – 1841  född i Ljusfall

och

Samuel Ericsson 1738 – 1812  född i Skånstorp, Bergsman liksom fadern.

Anna  var deras sjätte barn men det första som blev mer än fyra år gammal. Anna hade en yngre bror Peter som också blev vuxen och gifte sig.

Anders Nilssons föräldrar i Lyrsbo by, i nordvästra hörnet av Hällestads socken, var

Christin Olofsdotter  1748 – 1803  född i Lyrsbo

och – i hennes andra äktenskap med

Nils Jonsson  1745 – 1815  född i Gullhyttetorp

Anders var deras första barn i det som var moderns andra gifte och faderns första. I moderns första gifte 1769 med Måns Persson  1742-1773 fick Anders en syster och fyra syskon i det andra giftet.

Anna och Anders gifte sig i dec 1808 i Skånstorp och bosatte sig i Lyrsbo i norra Hällestads socken. På den gård där Anders växt upp.

Anders far Nils Jonsson var en av fem ägare i Lyrsbo by när storskifte gjordes 1795. Dokument finns att läsa på Lantmäteriets sidor Historiska kartor.

Byn låg mellan sjön Lyren i väster och Emmaån i öster, från norra sockengränsen mot Bo socken och söderut till i höjd med Folkströms bruk.

Annas födelseby Skånstorp i öster vid Hällestad
Anders födelseby och deras första boplats Lyrsbo i mitten längst upp
Deras andra boplats Risa i väster omedelbart nordöst om Tjällmo

Kartan är en del av dagens vägkarta från Lantmäteriet. Kartans vägar är de samma som under tidigare århundraden. Dock förbättrade för dagens trafik.
Längs den blå vägen (51) fanns under 1900-talet också en järnväg från Norrköping via Finspång, Hällestad, Ljusfallshammar och norrut till Pålsboda vid järnvägen Stockholm - Göteborg.
Norrifrån fanns under många århundraden en diligensväg med värdshus på jämna mellanrum mellan Örebro förbi Emma och Tjällmo (väg 211) och till Husbyfjöl/Borensberg vid Göta älv för resande från Mellansverige och söderut och omvänt. Diligenslinje gick då också från Tjällmo mot Hällestad och vidare.

Såväl fadern Nils som Anders har kallats Bergsman i kyrkoboken, liksom övriga ägare i Lyrsbo.  Detta innebar att ägarna hade rättighet att bryta järnmalm på sina ägor och framställa en viss mängd tackjärn.

1820 drogs denna rätt in eftersom malmen i Hällestads bergslag var slut (olönsam att bryta) sedan flera år tillbaks. Det är därför inte troligt att någon i Lyrsbo utvann tackjärn under senare delen av 1700 talet. Enligt de uppgifter jag hittat var inte denna del av norra Hällestad socken känd som något större järnmalmsområde. Det närmaste söder om Lyrsbo var Ljusfallsområdet. Hammaren i Folkströms bruk dit Lyrsbo bergsmän troligen levererade sitt tackjärn fanns kvar långt in på 1800 talet men det mesta av järnet kom då från platser längre norrut.

Under åren fram till 1816 födde Anna i Lyrsbo fyra barn, två döttrar och två söner.

År 1816 köpte familjen (ev bytte till sig) en gård i Tjällmo socken – Risa.

De flyttade dit något år senare.

I ett lantmäteridokument från 1763 beskrivs Gården Risa och dess markområde och troligen är ägorna de samma när familjen flyttar dit.

1763  ingick Risa i de många gårdar som brukspatronen  Johan Jacob de Geer i Finspång ägde. Risa brukades då av en arrendator under Johannisbergs säteri.

Efter De Geer ägdes Risa av brukspatron Wasserin i Skönnarbo bruk i norra Tjällmo socken. O
ch det var av honom Anders köpte Risa 1816.

I Risa födde Anna ytterligare två barn, två döttrar, där den första, Maria Charlotta  (Maja Lotta)  f.1821, blev min morfar Emils mormor.

Anders Nilsson avlider den 31 jan 1828, 51 år gammal.

I hans bouppteckning framgår att familjen var välbärgad.

De ägde gården och hade bla rättighet att avverka skog i Skönarbo skogar motsvarande 25 läster (20 hektoliter) träkol. Som kunde användas i den mindre smedja som fanns på gården.

Kreaturen som fanns i februari månad 1828 var två hästar, ett par oxar, åtta kor, en kalv, två tjurar, tolv får, en gumse, en bagge samt tre grisar.

Bouppteckningen bör spegla vad man höll på med på gården.

Anna tog hjälp av en dräng från Risinge, Peter Jonsson, född 1803.

De gifte sig 1830.  Anna var då 43 år och Peter 27 år gammal.

Anna födde åren efter en dotter och en son men dessa avled redan i unga år.

Gården ärvdes av barnen som hjälptes åt att driva gården. Den nya maken Petter var så klart med men han tycks också drivit spiktillverkning och en spikhandel.  

Risa  norr om landsvägen 1763 och när Anna och Anders flyttar dit 1818

Strax efter Anders död delades gården upp i två lika stora delar, runt 1830. Och strax efter byggdes två nya bostadshus en på varje del (i väster och i öster)  och det är på dessa platser nuvarande bostadshus står. De äldre husen låg i mitten strax norr om det nya västra bostadshuset.

Risas två delar norr om landsvägen 1970

Anna Samuelsdotter avled i december 1852, 82 år gammal och begravdes på Tjällmo kyrkogård.

I Annas bouppteckning finns enbart några mindre hus upptagna samt några få kreatur, en häst, en ko och två grisar. Dvs större delen av gården ägdes och brukades av barnen.

I bouppteckningen fanns däremot upptaget ett större lager av spik och ett stort antal fodringar och skulder, troligen kopplat till handeln med spik och inköp av erforderligt stångjärn för spiktillverkning. Dvs ett bevis för att gårdssmedjan var i produktion.

Bouppteckningen visar på ett välbeställt hushåll.

Annas andre maken Peter Jonsson gifte om sig 1853 med Anna Greta Andersdotter född 1824 i Tjällmo. Han var 50 år och hon 29. 

De bodde kvar på Risa till 1869 då de flyttade till Hällestad socken. I Risa födde Anna Greta en dotter och en son där dock dottern avled vid sex års ålder.

Peter avled i Hällestad 1884, 80 år gammal och hustrun 1890 vid 65 års ålder.

  

Barnen

Anna Stina  föddes den 8 mars 1810 i Lyrsbo.

Hon växte upp i Lyrsbo och Risa innan hon arbetade på några olika gårdar som piga.

Hon gifter sig i dec 1837 med Peter Johansson f.1814 från Lilla Holma 

(Anm. Han var bror till Jan Jansson/Johansson (1803-1846) som var gift med min mormor Selmas far Augusts mor Maja Stina Jonsdotter (1808-1855) i Smedsbol.)

De bosätter sig på en gård i Dråsa och bor där tills de 1842 flyttar till Lilla Holma och en av hans föräldrars gårdar.

De bor där till 1849 då de köper en gård i Bjärka by i Ljungs socken.

Anna Stina föder sex barn, alla döttrar.

Flertalet döttrar lever kvar i Bjärka och tar 1885 tillsammans över driften av Bjärka.

Modern Anna Stina avlider i jan 1875 i Bjärka, 64 år gammal.

Fadern Peter lever till jan 1891. Han blir 76 år.

De begravs båda vid Ljungs kyrka.

Samuel  föddes den 6 januari 1812 i Lyrsbo

Samuel växte upp hemma i Lyrsbo och Risa och arbetade i Risa fram till dess han 1837 gifte sig med Brita Cajsa Jacobsdotter född i sep 1810 i Tjällmo. 

De bosatte sig på en gård i Hult där hennes föräldrar då bodde. Efter några år flyttar de, 1840, till Risa där de blir en av brukarna på den del Samuel ärvt efter fadern.

Brita Cajsa födde två söner som båda växte upp och gifte sig.

Den äldsta sonen Carl August Samuelsson (1839-1920) gifte sig 1865 med Albertina Olofsdotter från Nykil (1841-1887). De bosätter sig först i Risa men flyttar efter några år till gården i Hult.

Deras två söner fortsätter att bruka i Hult.

Den andre sonen, Axel Knut Samuelsson (1848-1919)  gifte sig 1880 med sin kusin Mathilda Danielsdotter (1857-1943) som var dotter till fadern Samuels syster Johanna, se nedan. De bosätter sig först i Risa men byter året efter med brodern i Hult för att ytterligare några år senare, 1884, flytta tillbaks till Risa. Läs vidare nedan om gården Risa och familjen på 1900 talet.

-  En släktrelation

Hustrun Brita Cajsas yngsta syster Wendla Charlotta f.1833 gifte sig 1857 med Carl Johan Larsson. De bosätter sig på hans föräldragård i Bänorp, Ljungs socken (Lott B vid skiftet). De blir då grannar med Maria Charlotta, systern till Samuel Andersson – se nedan.

1883 säljer de denna gård till Maria Charlotta och hennes make Gustaf Pettersson som efter renovering flyttar till gårdshuset.

Detta hus blir sedan, från 1891, min morfar Emils föräldrahem.

Wendla och Carl Johan köper en gård omedelbart öster om Linköping, Böckestads Västergård, och där bor de tills de avlider 80 år gamla. Av barnen utvandrar den äldste sonen 1887 till Nord Amerika.

Nils Peter  föddes den 15 maj 1814 i Lyrsbo

Nils Peter växte upp hemma i Lyrsbo och Risa.

Han brukade sedan under några perioder Risa men arrenderade också under andra perioder någon mindre gård i Tjällmo. De sista åren levde han i Risa där han avled 68 år gammal i augusti 1882. Han var inte gift.

Johanna  föddes den 20 november 1816 i Lyrsbo

Johanna växte upp hemma i Lyrsbo och Risa.

År 1836, 20 år gammal, gifte hon sig med Daniel Andersson f. 1805 från Wik i Tjällmo socken. Wik ligger vid södra kanten av sjön Annsjön och en bit väster om Lämneå bruk, dvs norr om Risa.

De bosatte sig först i Wik och brukar där den gård där han växte upp. Efter ett antal år flyttar de ner till Risa för att sedan återvända till gården i Wik. 1870 när sonen Anders Fredrik tar över i Wik flyttar de åter ner till Risa.

Daniel hade ärvt gården i Wik medan Johanna ärvde en del av gården i Risa.

Johanna levde till 1878 och blev 61år. Daniel avled 1887 när han var 82 år gammal. De levde sina sista år i den västra gården i Risa. Båda är begravda vid Tjällmo kyrka.

Johanna födde åtta barn, fem döttrar och tre söner. Fem av dessa avled innan de blev giftasvuxna, några redan i späd ålder.

Sonen Daniel August f.1854 kom att 1881 att gifta sig med sin kusin, min morfar Emils mor, Augusta Amalia och dotter till moderns syster Maria Charlotta, se nedan.

Daniel August blev således styvfar till Emil och far till Emils sex syskon.

Daniel och Augusta brukar gården i Wik fram till 1891 då de bosätter sig i Bänorp. Wik säljs i samband med flytten.

Denna familj har jag skrivit om tidigare  Länk

Den yngste dottern Mathilda f.1857 gifte sig 1880 med sin kusin Axel Knut Samuelsson som var son till Johannas bror Samuel. Se ovan.

Bilden visar Mathilda med sin dotter Agnes (trol) omkr 1920 och hemma i Risa.

Mer om denna familj och gården Risa under 1900-talet återfinns i slutet av detta avsnitt.

Maria Charlotta – Maja Lotta  föddes 21 februari 1821 i Risa.

Maria Charlotta växte upp hemma i Risa och i jan 1846 gifter hon sig med Gustaf Pettersson född i Ljungs socken mars 1813.

De bosatte sig på hans släktgård i byn Bänorp i Ljungs socken.

Maja Lotta födde där fyra barn, tre döttrar och en son. De två första barnen avled redan som spädbarn medan de två yngsta döttrarna växte upp och bildade familj. Den yngsta av dessa Augusta Amalia f.1853 blev min morfar Emils mor.

Maja Lotta och Gustaf blev således min morfar Emils mormor och morfar.

Denna familj finns beskriven i ett tidigare avsnitt    Länk

Gustaf avled i mars 1895 i Bänorp, 82 år gammal och Maja Lotta i mars 1904, 83 år gammal. De är begravda vid Ljungs kyrka.

Eva Sophia  föddes den 10 september 1823 i Risa.

Eva Sophia växer upp i Risa och bor sedan hos sin äldsta syster Anna Stina och hennes familj.

I sin mors bouppteckning 1853 står hon som omyndig med brodern Samuel som förmyndare.

Eva Sophia avlider i april 1901 i Bjärka i Ljungs socken där hon bor hos sin syster Anna Stinas döttrar.  Hon är då 77 år gammal.

Annas barn med Peter Jonsson

Carolina  föddes 2 dec 1831  men avled den 3 mars 1833 i Risa.

Per Johan  föddes den 8 dec 1833 men avled 9 sep 1838 i Risa.

----

Risa gårdarna och familjen Mathilda och Carl Axel Samuelsson under 1900-talet

Efter det Anders Nilssons avled 1828 delades gården Risa upp i två lika stora delar, en östlig och en västlig del.

På dessa delar byggdes nya bostadshus och ladugårdar upp, troligen på de platser där byggnader fortfarande står. De äldre byggnaderna låg i mitten längre norrut.

Kartbilder från 1763 och från 1970 finns ovan.

En del av den västra delen avstyckades ca 1870 söder om landsvägen och där uppfördes en skolbyggnad och bostad för lärare. Senare blev byggnaden en frikyrka.

På den västra delen bodde från 1881 och några år framåt min morfar Emil och hans mor Augusta med styvfadern August innan de flyttade upp till Wik för att 1891 bosätta sig i Bänorp, Ljungs socken

Efter dem brukades gården under några år av Carl August Samuelsson med familj. Denna familj flyttade sedan över till gården i Hult.

Den vänstra delen såldes ca 1900 till familjen Nordstedt i Hindstorp, Tjällmo för att senare brukas av en av deras söner med familj.

På den östra delen av Risa bodde från 1884 Mathilda och Karl Axel Samuelsson. Efter det Karl Axel avled 1919 bodde Mathilda med barnen kvar.
Mellan 1908 och 1915 står deras son Charles Alvar som arrendator och mellan 1920 - 1928 är sonen Gustaf Axel med sin familj arrendator enligt församlingsböckerna. Viss tid har man marken utarrenderad till annan familj.
 

Mathilda bor i Risa med äldsta döttrarna Hilda och Agnes fram till dess hon avled i oktober 1943. Hon begravdes på Tjällmo kyrkogård. 
Också äldste sonen Charles Alvar bor där under vissa tider.

I några fotoalbum som min morfar Emils syster Hilma (1895-1983) lämnat efter sig fanns en rad fotografier från 1920 och 30-talen från Risa och Hilmas faster Mathilda och kusinerna där. Det är bilder jag använder här.

Risa  Den östra gården  Foto från 1920-talet
Anm  notera att elektricitet var indragen.

Foto från Risa våren 1917 

Mathildas och Karl Axels barn
Hilda f.1886, Valdemar f.1893, Agnes f.1889 och Gustaf Axel f.1888 samt sittande Ellen f.1897 och Birgitta f 1894  (enligt min tolkning).
Äldste sonen Charles Alvar f.1884 saknas, han arbetar vid tillfället i Norrköpingstrakten.

Fotot kan vara taget vid moderns 60-årsfirande och inför Gustaf Axels gifte.

Modern Mathilda och dottern Hilda har besök i Risa av Valdemar och hans hustru Asta från Stockholm. Troligen 1931 efter det de gift sig.

Ägandet av den östra delen togs, efter det Mathilda avlidit 1943, över av sonen Waldemar som bodde i Stockholm. Hans familj använde Risa som sommarhus. Men på gården levde också några av Waldemars ogifta syskon sina sista år.  Hilda avled där 1957, 71 år gammal,  Agnes 1963, 74 år och brodern Charles Alvar, som avled i dec 1968 var den siste, 84 år gammal.

Gårdens bostadshus och ladugård finns i dag kvar men tycks inte användas som permanenta bostäder. 
Av Mathildas övriga barn avled Gustaf Axel i Finspång 1967, 69 år gammal. Waldemar i Stockholm 1979, 85 år. Birgitta i Linköping 1983, 89 år samt Ellen 1949 i Stockholm, 52 år gammal.

Om Risa i en beskrivning från ca 1945

I boken "Sveriges bebyggelse Östergötland Tjällmo socken"  från slutet av 1940 talet finns fastigheten i Risa beskriven enligt följande, dvs den östra gården.

"Risa 1:1  Tjellmo  26 ha 18 ar   Tax v  23 200 i Trä omkr 1830

2 lägenheter  5 rum 2 kök 2 hallar  Restaurerad 1947"

" Skriftliga handlingar om gården finns från 1800 talet. Den första kända ägaren är kammarherre Johan Jacob De Geer på Finspång som godkänt och undertecknat en ännu bevarad karta över gården daterad den 29 juli 1763.

Efter De Geer synes brukspatron Wasserin  Skönnarbo Tjällmo ha blivit ägare till gården.

Nämnde Wasserin försålde nämligen Risa till Bonden Anders Nilsson Lyrsbo Hellestad enligt köpebrev av den 4 mars 1816. I Anders Nilssons släkt befinner sig gården alltjämt.  Han var född 1776 och avled 1828.

Gården övertogs 1838 av äldste sonen Samuel Andersson (född 1812 , död 1895) gift med Britta Cajsa Jacobsdotter från rusthållet i Hult i Tjällmo (född 1810 död 1899).

Efter hennes död ägdes gården gemensamt av sönerna Karl August och Axel Knut Samuelsson intill 1909 då den senare övertog fastigheten.

 År 1947 övertogs gården av sonen Waldemar.

Arr. 1949  Lantbr Egon och Maj Hellqvist, barn Magnus, Anders, Göran. 

 Ägare. Kammarskrivare Waldemar och läkaren Asta Samuelsson, Norr Mälarstrand 26, Sth. Barn Kjell Axel Hans Waldemar."

Släktkontakter inom släkten 

Ett foto från 1952 med Birgitta från Risa,
min mormor Selmas syster Elin t höger
samt min morfar Emils bror Axel
Hemma hos Axels syster Hilma

Det finns inga beskrivningar, som jag har, som visar på vilka kontakter som fanns mellan Anna Samuelsdotter och Anders Nilssons barn och barnbarn.

Men uppgifter jag hittat genom min efterforskning visar på att sådana fanns. I bouppteckningar efter barnen ser man att det fanns olika ekonomiska fordringar mellan familjerna som visar på kontakter. 

Att olika barnbarn har gift sig med varandra pekar också på kontakter, även om barnen oftast bodde samtidigt i Risa. Dvs föräldrarna har troligen haft synpunkter på vem man gifte sig med. 

Familjerna ägde ju sina gårdar och dessa värden ville föräldrarna säkert ha garantier för att de skulle få ta del av som äldre - dvs en 'pensionsförsäkring'. 

Genom olika familjerelation har jag också uppmärksammat att det fanns liknande kontakter mellan min mormor Selmas föräldrars släkt och morfar Emils släkt.  

-------------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Anna, Anders och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Samuelsdotter resp Nilsson  Länk till Anna.

Ritade släktträd där Anna och Anders visas med sina förfäder finns i mitt arkiv för Östergötland   och via länken  Släktträd 

Anders och Anna har där nummer 182 resp. 183 på sid 1:1 och längst ner på sid 2:2.

Stina Håkansdotter och Anders Larsson i Skallebol, Tjällmo och deras föräldrar

Min mormor Selmas far Augusts far  Lars Anderssons föräldrar
Stina Håkansdotter och Anders Larsson och deras föräldrar.

Förfäder i Östergötland.

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböckerna och i andra arkiv.

Några äldre förfäder än föräldrarna har jag (ännu) inte kunnat hitta i arkiven.

----------------------

Min mormor Selmas far Augusts far Lars Anderssons föräldrar var
Stina Håkansdotter  född den 29 maj 1770 i Hålbäck, Godegårds socken

och 

Anders Larsson  född den 4 april 1765 vid Stora Yxhult, Tjällmo socken.

Lars var föräldrarnas första barn och född den 27 maj 1796 i Skallebol i Tjällmo socken.

Modern 185 Stina Håkansdotters föräldrar var

371 Anna Johansdotter  1738-?  och

370 Håkan Frisk  1706 - 1789  i Godegårds socken.

Stina var deras tredje barn i Håkans andra äktenskap.

Stina växte upp hemma i Hålbäck och Axhultatorp i Godegårds socken.  

Fadern 184 Anders Larssons föräldrar var

369 Catharina Andersdotter  och 

368 Lars Johansson i Tjällmo socken.

Föräldrarna Catharina och Lars gifte sig i april 1762 när båda bodde på en gård på St Yxhults ägor i Tjällmo socken. Deras födelseår har inte gått att fastställa men tidpunkten bör ha varit omkring 1740.

Anders växte upp hemma.

Tjällmo by  ca 1870

Stina och Anders gifte sig i april 1796 i Tjällmo socken då de arbetade på gården Skallebol som piga och dräng.

Skallebol ägdes av Hättorps bruk och storgård och låg vid södra sockengränsen mot Kristbergs socken.

Stina födde sex barn tre söner och tre döttrar fram till 1810.  Enbart två söner överlevde fem års åldern.

Familjen bodde i Skallebol alla år utom några år ca 1801 då de arbetade på gården Tyhle i norra delen av socknen.

Omkring 1804 fick Anders, 39 år gammal, uppdraget att leda arbetet på Skallebol gården – han blev Rättare.

Han blev då ansvarig att leda arbetet enligt de direktiv han fick av tillsynsmannen på Hättorps gård.

Något om verksamheten på Hättorps gård och bruk.

Hättorps gård och bruk hade stor verksamhet. Där fanns en hammarsmedja som etablerades under 1600 talet. Bruket förädlade tackjärn från ett mindre smältverk men det mesta tackjärnet köptes från Godegårds och Hällestads bergslag eller senare från  exv Nora bergslag.

Genom bearbetning i hammarsmedjan sänktes kolhalten i tackjärnet och man fick smidbart stångjärn. Detta användas sedan för framställning av olika järnprodukter. Hättorp hade själv en mindre hantverkssmedja som tillverkade  bruksprodukter för jordbruket. Men det mesta stångjärnet såldes till mindre gårdssmedjor som det var gott om i Tjällmo socken eller järnet kunde säljas för export via Norrköping. 
På Hättorp fanns också på 1800 talet sågverk, mjölkvarn och bränneri.

Hättorps bruk hade många anställda som behövde föda. Hättorp ägde därför ett flertal gårdar på den bördiga marken strax intill. På dessa gårdar anställde bruket sk rättare som fick ansvar att odla olika sädesslag och ärtväxter. Liksom att föda upp köttdjur dvs kor, får, getter, grisar och, troligen också, höns. Samt producera mjölk och ost.

Rättarna fick eget ansvar att driva gårdarna och de fick troligen betalt efter vad som producerades. Hur de skötte gården övervakades av en inspektor på Hättorp.

Från ca 1830 ändrade Hättorp sin odling genom att i stället arrendera ut gårdarna till olika brukare som på det sättet fick hela ansvaret och inte behövde kontrolleras av en inspektor. Troligtvis var förändringen inspirerad av tankarna bakom de sk ’Laga skiften’ som i början av 1800-talet genomfördes på många gårdar i landet bla för att öka avkastningen.

När Hättorps bruks hammarsmedja avvecklades under 1870 talet på grund av brist på tackjärn och konkurrens från effektivare bruk, blev jord- och skogsbruket huvudverksamheten för Hättorp.

På nätet finns artiklar om brukets historia.

-----------

Karta vid Hättorp, strax söder om ovanstående karta.

Södra Tjällmo socken vid Hättorp.

Anders avled i april 1815 i Skallebol när han var 50 år gammal och begravdes vid Tjällmo kyrka.

Stina gifte därefter om sig, 1819, med Johannes Olofsson född 1795 i Tjällmo och som hade arbetat på gården under några år.

Johannes övertog sysslan som Rättare under åren fram till 1833 då Stinas son Anders Magnus tog över sysslan efter det han gift sig.

Stina avled 1841 i Skallebol, 71 år gammal. Och begravdes på Tjällmo kyrkogård.

Barnen

Alla Stinas och Anders barn föddes på gården i Skallebol i Tjällmo socken.

Lars  föddes den 27 maj 1796 i Skallebol, Tjällmo socken.

Lars växte upp hemma och började tidigt arbeta på gården.

Lars gifte sig 1817 i med Anna Stina Andersdotter född 1791 i Kristbergs socken.

De bosatte sig först hos hennes föräldrar på Ströplahults gård i Kristbergs socken till 1821 då de flyttade till Stora Holma i Tjällmo.

Lars blev på Stora Holma rättare åt Hättorps bruk som ägde gården.

1830 blev de arrendatorer till halva Hängestorp, en annan av Hättorps bondgårdar.

Anna Stina födde fram till 1834  nio barn, sex döttrar och tre söner. Fyra av dessa dog som barn, två döttrar och två söner.

Anna Stina levde till 1843. Hon var då 52 år gammal.

Lars gifte sig sedan, 1848,  med änkan på granngården Smedsbol, Maja Stina Jonsdotter som var född 1808 i Sköllersta socken i Nerike.

De bosatte sig på hennes gård Smedsbol med sina hemmavarande barn

Under de närmaste åren födde Maja Stina tre barn där endast det andra, August, född i oktober 1849 överlevde det första levnadsåret.

Denne August blev senare min mormor Selmas far.  August växte upp hemma och viss tid hos några halvsyskon tills han 1870 flyttade till Sibborp i Ljungs socken som jag skrivit om i ett tidigare avsnitt.

Modern Maja Stina avled i december 1855 i Smedsbol, 47 år gammal.

Fadern Lars  bodde kvar på Smedsbol till sin död 1883. Han var då nästan 87 år gammal.   Gården ägdes då sedan ett antal år av Hättorps storgård.

Jan Petter  föddes  8 maj 1801 när familjen bodde i Tyhle men avled redan i september, tre månader gammal.

Anna Stina  föddes  22 juni 1803  men avled 5 år gammal den 28 jan 1808.

Anders Magnus  föddes 27 maj 1805.

Han växte upp hemma i Skallebol och arbetade på gården. När han 1833 gifte sig med Ulrika Fogelkvist från Kristberg blev han också Rättare på gården, dvs ansvarig för driften av gården åt ägaren på Hättorps storgård och bruk.

Ulrika födde fyra barn, tre döttrar och en son. Där två döttrar blev giftasvuxna.

Ulrika avled 1865 vid 61 års ålder och Anders Magnus 1892, 86 år gammal. Båda i Tjällmo där de begravdes på kyrkogården.

Maja Lisa  föddes 16 sep 1807 men avled redan 21 jan 1808, fyra månader gammal.

Carl Fredrik  föddes 27 mars 1810  men avled redan 5 april, 9 dagar gammal.

----

En viktig väg mellan Närke och södra Sverige

Riksvägen förbi Tjällmo, Hättorp till Husbyfjöl (Borensberg)

Under århundraden har resande och militära trupper funnit bra vägar att färdas på. Redan tidigt föreskrevs att bönderna längs sådana vägar var ansvariga för att vägen inte var för dålig. En sådan väg gick förbi Tjällmo mellan Örebro i Närke till Husbyfjöl (vid Borensberg) i Östergötland.

Och rakt över Hättorps ägor. 

Hättorps bruk hade därför ansvaret för vägen över deras ägor och skyldig att under vissa tider hålla gästgiveriet i Tjällmo med häst och kusk. Det var då drängar från gårdarna som fick utföra arbetet.

Invånarna på gårdarna kunde därför iaktta hur resanden av olika ståndstillhörighet samt militärtrupper passerade söder- och norrut.

På internet finns utförliga beskrivningar av förordningarna genom århundraden om väghållning liksom om reglerna för gästgiveriväsendet längs vägarna. Ett av de få gästgiverier som finns kvar är det i Tjällmo.

-----

Stinas och Anders föräldrar 

A   185 Stina Håkansdotters föräldrar var

371 Anna Johansdotter 1738-? 

och

370 Håkan Frisk 1706 - 1789  i Godegårds socken.

Stina var deras tredje barn i Håkans andra äktenskap.

Håkan föddes 1706 i Västra Ny socken.

Håkan tog troligen anställning hos en rusthållare som ryttare och dräng. Dvs han arbetade hos rusthållaren på dennes gård samtidigt som han blev utbildad till ryttare för Andra Lifgrenadjärregementet till häst. Var han levde under dessa år har inte hittats men troligen var det i Godegårds socken.

När han blev 38 år avbröt han anställningen som ryttare och gifte sig 1744 med Anna Hansdotter född ca 1714.

De bosatte sig på soldattorpet Myrtomta strax nordväst om Godegårds kyrka.

Anna födde där fyra barn, två döttrar och två söner där den första dottern avled strax efter födelsen.

Anna avled i Myrtomta i april 1762, 48 år gammal och begravdes vid Godegårds kyrka.

Håkan gifte sig på nytt samma år med 371 Anna Johansdotter f.1738 i Godegård. Han var då 56 år och hon 24.

Anna födde kommande år fyra barn, 3 döttrar och en son.

Familjen bodde kvar i Myrtomta fram till 1766 då de flyttade till ett torp i Hålbäck, strax öster om Godegårds kyrka. Håkan var då 60 år gammal.

185 Stina Håkansdotter blev deras tredje barn f.1770 i Hålbäck.

När Håkan var 71 år gammal och Anna 30 flyttade familjen till ett mindre torp Axhultatorp i norra Godegårds socken.  Det var därifrån 185 Stina sedan flyttade till Tjällmo.

370 Håkan Frisk avled i Axhultatorp i juni 1789, 83 år gammal.

Enligt hans bouppteckning var gården arrenderad. Där fanns 1 häst, 7 kor, 3 får och 2 grisar. Sonen Johan hade då skött gården tillsammans med modern och systrarna. Johan gifte sig något år senare och fortsatte driften.

När Håkan avled fanns två av barnen från första äktenskapet och fyra från det andra i livet.

Vart Stinas mor 371 Anna Johansdotter flyttade efter faderns död har inte hittats.

Axhultatorp i norra Godegårds socken och Skönnarbo bruk i norra Tjällmo socken

Håkan Frisks kända boplatser med familj
Myrtomta soldattorp   nordväst om Godegårds kyrka  nedan
Hålbäcks by    strax väster om Godegårds kyrka  nedan
Axhultatorp i norra Godegårds socken   ovan 

Godegårds by och kyrka

B  184 Anders Larssons föräldrar var

369 Catharina Andersdotter 
 och

368 Lars Johansson i Tjällmo socken.

Såväl Catharina som Lars arbetade på storgården Stora Yxhult när de gifte sig i april 1762.  Och de fortsatte att arbeta där som gifta.

De bodde först på torpet Anderstorp som låg i västra delen av Yxhults ägor men fick sedan flytta in i ett av torpen Tittut.

Tittut låg på östra delen av Yxhults ägor alldeles intill stora landsvägen och omedelbart norr om Tjällmo samhälle.  Se första kartan i detta avsnitt.

Catharina födde sju barn, tre döttrar och fyra söner där några avled i unga år.

184 Anders var deras andra barn.

Inga födelse eller död-uppgifter har hittats för Catharina eller Lars.

-------------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Stina, Anders och barnen, liksom föräldrarna, finns i min databas på Rootsweb under efternamnen  Håkansdotter resp Larsson  Länk

Ritade släktträd där 185 Stina och 184 Anders visas med sina förfäder finns i mitt arkiv för Östergötland och via länken  Släktträd.

Se sid1:2 i övre vänstra hörnet.

Anders och Stina Anna Maria har där nummer 184 resp 185  i Del1 på sid 1:2, överst till vänster.

Anna Lisa Jansdotters och Johnas Jonssons föräldrar och deras förfäder.

Förfäder i Östergötland och Nerike – en sammanfattning av min mormor Selmas förfäder före 1800 och boende främst i Sköllersta socken, i södra Örebro län.

I föregående familjeavsnitt skrev jag om min mormor Selmas far 46 Augusts mor 93 Maja Stinas föräldrar 

187  Anna Lisa Jansdotter  född 1779 i Fabbetorp, Sköllersta socken och
186  Johnas Jonsson  född 1774 i Dråsa, Tjällmo socken.

De gifte sig 1799 i Tjällmo socken hemma hos hans föräldrar och bosatte sig  först i Kumla socken och senare i Sköllersta socken.

Här skall jag redovisa Anna Lisas och Johnas föräldrar och deras förfäder så långt tillbaks jag funnit dem under min släktforskning, i kyrkböckerna och i olika arkiv.

I mitt ritade släktträd visas de aktuella förfäderna.

Länk  Släktträd Östergötland.

Börja på sidan 1:2 i övre vänstra delen med (186) Johnas Jonsson och (187) Anna Lisa Jansdotter. Och med fortsättning på sid 2:8 med äldre förfäder till (187) Anna Lisa.

Anm: ”Släktträd Östergötland” finns också i  Mitt arkiv för Östergötland – länk till höger.

Detaljerna om respektive familj återfinns i min släktdatabas på Rootsweb.
Anna Lisas familj och hennes föräldrar finns här - Släktdatabasen

Johnas familj och hans föräldrar finns här -  Släktdatabasen

A  Anna Lisas föräldrar och deras förfäder

187  Anna Lisa Jansdotters föräldrar var

375  Catharina Jönsdotter  född 18 dec 1744 i Kulla, Svennevads socken och

374  Jan Jansson  född 20 april 1742 i Fabbetorp, Sköllersta socken.

Catharina och Jan gifte sig 25 okt 1787 i Sköllersta socken och

bosatte sig på gården Fabbetorp som de tog över efter Jans föräldrar.

Catharina och hennes föräldrar bodde i granngården Fiskmanstorp hit de kommit från Svennevads socken.

Catharina födde, mellan 1769 och 1784, fem barn, fyra döttrar och en son.

Anna Lisa var deras fjärde barn.

Catharina avled i Fabbetorp i juni 1812, 67 år gammal. Medan Jan avled i sep 1817 vid 75 års ålder. De begravdes vid Sköllersta kyrka.

Om gården Fabbetorp

Gården Fabbetorp ligger någon km väster om Pålsboda samhälle.

Fabbetorp och Rostorp strax väster om Pålsboda

Fabbetorp var i samma släkt från 1666 fram till slutet av 1990-talet.

374 Jan Jansson med familj var fjärde generationen efter

sin far                 748 Johan Anderssons familj,

dennes mor         1479 Kierstin Andersdotters familj och

Kierstins föräldrar 2958 Anders Ersson med hustru 2959 Margareta.

Det var Anders och Margareta som 1666 först i släktledet flyttade in till Fabbetorp.

I Fabbetorp bodde flera släktfamiljer samtidigt. Tillsammans med 343 Jan Jansson och dennes föräldrar bodde där Jans fars syster Karin Andersdotter 1714-1788 med sina två makar med barn.

Detta framgår av kyrkböckerna och av ett skiftesdokument från 1785 som finns hos Lantmäteriet.

I skiftesdokumentet beskrivs hur Fabbetorp delas upp i två lika stora delar mellan de två familjerna. De två ägarna i dokumentet är 343 Jan och hans faster Karins andre make Carl Carlsson 1719-1794.

Fabbetorp  Storskifteskarta 1785

Fabbetorp var således en sk dubbelgård med två brukarfamiljer. Men där fanns också ett bebott torp på ägorna.

Efter 374 Jan Jansson tog dennes son Johan Jansson 1784-1839 över gårdshalvan när han 1806 gifte sig.

I en artikel i Sköllersta hembygdsförenings medlemstidning nr 1 2012 beskrivs hur gården Fabbetorp fanns kvar i släktens ägo ännu i slutet av 1900-talet.

 

En stor väg mellan Nerike och Östergötland.

När 187 Anna Lisa och hennes dotter 93 Maja Stina – min mormor Selmas far Augusts mor – tog sig ner till Tjällmo socken för att gifta sig, 1798 och 1829, använde de sig med säkerhet av dagens väg 51.

Fram till början av 1900-talet var detta en smal grusväg som under många århundraden var en av de stora vägarna mellan norra och södra Sverige. Här gick en diligenslinje med skjutsstationer med några mils avstånd. (Sörby – Svennevad – Emma – Tjällmo – Husbyfjöl/Borensberg) 

Det var denna väg som bla Linné for mellan sina hem i Småland och Uppsala och på väg till och från sin Skånska resa 1749.

Om kommande järnväg

Efter det 187 Anna Lisa föddes i Fabbetorp 1779 skulle det dröja ca 75 år innan järnvägen mellan Stockholm och Göteborg började byggas förbi Fabbetorp – några hundra meter söder om gården.

Järnvägen öppnades för trafik 1862 med närmaste station i Pålsboda och med nästa, västerut, i Hallsberg.

I början av 1900-talet byggdes också industri-järnvägar från Pålsboda, norrut in till Örebro och söderut till Finspång och Norrköping men båda dessa järnvägar lades ner senare under 1900 talet. Pålsboda samhälle uppstod i början av 1900-talet.

-----------------------

Om några fler förfäder

374 Jans hustru 375 Catharinas föräldrar var

751  Margareta Jönsdotter  1717 - 1778

750  Jöns Jönsson  1706 – 1778  -  se sid 2:8

Margareta och Jöns föddes i Svennevad. De gifte sig ca 1735 och 1749 flyttade de till gården Fiskmanstorp som ligger omedelbart söder om Fabbetorp.

Margareta födde mellan 1746 och 1754 sex barn där två avled i späd ålder.

Båda föräldrarna avled 1778 i Fiskmanstorp. Jöns blev 71 år och Margareta 61 år gamla.

Deras son Anders f.1750 tog över gården.

343 Jans mor var

749 Brita Olofsdotter 1708-1788 och hennes föräldrar

1499 Regina Andersdotter 1684-1745

1498 Olof Persson 1666-1740

De bodde först i Svennevad socken men flyttade till en granngård till Fabbetorp när dottern gifte sig.

På släktträdet visas förfäderna på sid 2.8.

Förfäders födelseplatser i Sköllersta socken på dagens karta. Rött=Kvinnor  Blått=Män

Förfäders födelseplatser i Tjällmo och Godegård. Mormor Selmas far August i Smedsbol längst ner.

 

B  186  Johnas Jonssons föräldrar och deras förfäder.

186  Johnas föräldrar var

373  Catharina Johansdotter  född 21 mars 1750 i Tjällmo socken och

372  Jonas Nilsson  född 13 maj 1747  i Tjällmo socken.

Catharina och Jonas gifte sig i okt 1769 i Tjällmo socken och bosatte sig på en gård i Dråsa.

I Dråsa födde Catharina fem söner och en dotter. Några av sönerna avled dock i barnaåren. 

186 Jonas var deras tredje barn.

Catharina  levde till 1820 och maken Jonas till 1821. Båda avled i Ervestorp dit de flyttade från Dråsa. De blev 71 resp 73 år gamla och begravdes vid Tjällmo kyrka.

373 Catharinas föräldrar hette 747 Karin Månsdotter och 746 Jöns Ersson och
372 Jonas föräldrar 745 Carin Larsdotter och 744 Nils Eriksson.

Båda familjerna levde inom Tjällmo socken.

Förfädernas födelseplatser finns utritade på kartan ovan.

 Några kulturbeskrivningar över Sköllersta och Svennevads socknar mm finns sparade i denna mapp   Länk.   

-------------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Anna Lisas och Johnas föräldrar och deras förfäder finns i min databas på Rootsweb. 

Anna Lisas via modern 375 Catharina Jönsdotter  Länk  och 

Johnas via modern 373 Catharina Johnsdotter   Länk .

Ritade släktträd där 187 Anna Lisas och 186 Jonas med sina förfäder finns i mitt arkiv för Östergötland och på följande länk  Släktträd. 

187 Anna Lisa  och 186 Johnas finns med förfäderna på sid 1:2 och med fortsättning på sid 2:8.

Anna Lisa Jansdotter och Johnas Jonsson i Rostorp, Sköllersta

Min mormor Selmas farmor  Maja Stinas föräldrar
Anna Lisa Jansdotter och Johnas Jonsson

Förfäder i Närke och Östergötland.

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböckerna och i andra arkiv.

----------------------

Min mormor Selmas farmor Maja Stina Jonsdotters föräldrar var
Anna Lisa Jansdotter född den 19 februari 1779 i Fabbetorp, Sköllersta socken

och 

Johnas Jonsson den 16 april 1774 i Dråsa, Tjällmo socken.

Maja Stina var föräldrarnas fjärde barn och född den 30 december 1808 i Rostorp, Sköllersta socken.

Fabbetorp och Rostorp väster om Pålsboda på dagens karta.

Modern Anna-Lisas föräldrar var Catharina Jönsdotter 1744-1812  och Jan Jansson 1742-1817   i Fabbetorp, Sköllersta socken.

Anna Lisa var deras fjärde barn uppväxt hemma i Fabbetorp.

Fadern Johnas föräldrar var Catharina Johansdotter  1750-1820 och Jon Johnas Nilsson  1747-1821 i Dråsa, Tjällmo socken.

Jonas var deras tredje barn.

Johnas växte upp med föräldrarna och syskon, först i Dråsa och sedan i Ervestorp, Tjällmo socken.

Anna Lisa och Johnas gifte sig 1799 i Ervestorp, Tjällmo socken och bosatte sig på en gård i Kumla socken. De bytte 1801 till sig en annan gård i Sånnersta, samma socken. 

I första gården födde Anna Lisa första dottern Anna Cajsa och i Sånnersta sönerna Jonas och Anders.

Familjen flyttade därefter 1806 till gården Rostorp i Sköllersta socken där de köpt en av gårdarna. Dottern Maja Stina föddes där i dec 1808.

Maken Jonas som haft dålig hälsa avlider redan 10 sep 1809, 35 år gammal. Och begravs vid Sköllersta kyrka.

Anna Lisa får året efter hjälp av en dräng från Tjällmo socken, Pehr Persson, som hon gifter sig med i dec 1810 i Sköllersta kyrka.
Pehr föddes den 8 dec 1783 i Klofstena, Tjällmo socken.

Under följande år föder Anna-Lisa ytterligare fyra barn, två söner och två döttrar.

Familjen bor kvar i Rostorp till 1828 då de flyttar till en gård i Frommesta, Ekeby socken, med sina fyra barn.  Anna Lisas äldste son Jonas tar över gården i Rostorp samtidigt som han gifter sig.

I Frommesta, strax norr om Ekeby kyrka, driver de ett jordbruk som har rusthållaravtal. Detta innebär att de alltid skall hålla Nerke regemente med en ryttare med häst. Flera gårdar i Frommesta by hade liknande avtal. 

Där bor Anna Lisa och Pehr till 1835 då båda avlider. Anna Lisa den 18 januari, 56 år gammal och Pehr 20 juni, 52 år.

Båda begravs vid Ekeby kyrka.

Häradskarta ca 1870  Frommestads by norr om Ekeby kyrka. Söder om Örebro
Väg 51 går i dag norr-söder över kartan.    här I

Barnen

Anna-Lisas barn med  Johnas Jonsson

Anna Cajsa  född 18 juli 1800 i Kumla socken.

1819 gifter hon sig med Anders Persson född 6 juni 1794 i Svennevad socken.

De bosätter sig i Svennevads by där Anna Cajsa under åren fram till 1847 föder sex söner och tre döttrar. Några av dem avlider i unga år.

Anna Cajsa avled 1852, 52 år gammal, och Anders 1856, 62 år. Båda i Svennevad.

Några utvandrare
Deras son Johan August, född 1832, gifter sig 1861. Hans hustru Anna Lisa Ersdotter  föder sex döttrar och tre söner. De bodde på gården Bäck i Hallsbergs socken. Gården låg/ligger invid kyrkan och strax öster om den järnvägsstation som 1862 stod klar när järnvägen mellan Stockholm och Göteborg öppnades med en anslutning norrut in till Örebro stad. 

Alla sonens barn utvandrar med början 1886 till Lake County i Minnesota, USA. Många av dem tar efternamnet Otterblad när de utvandrar och bosätter sig också nära varandra.
Enligt de femåriga amerikanska befolkningsräkningarna tycks det ha gott bra för alla i Minnesota.

Området ligger nordost om the Twin Towns – Minneapolis - St Paul.

Föräldrarna Johan August och Anna Lisa levde kvar i Hallsberg tills de avled 1928 resp. 1915.

Jonas  föddes 22 feb 1803 i Kumla.

Han gifter sig 1828 med Stina Andersdotter född 26 juli 1811 i Bo socken.
De bosätter sig först i Rostorp där dottern Maria Charlotta föds men flyttar sedan till Bo socken och hennes föräldrar. De bor där till 1835 då de flyttar till gården Hällebo i södra Sköllersta socken.
I Bo föds två barn och i Sköllersta fyra. Av de sju barnen avled två redan som unga.

Familjen bodde kvar i Hällebo och där avled hustrun Stina 1867, medan Jonas levde till 1885.
Deras äldste son Per Johan gifte sig och tog över gården medan deras två yngsta döttrar utvandrade till Nord Amerika.

Anders  föddes 31 januari 1806 i Kumla.

Anders gifter sig 1824 i Sköllersta med Cathrina Olsdotter född 1798.

Cathrina föder sex döttrar och en son där dock ett antal döttrar avlider i unga år. De sista döttrarna föds i Frommestad, Ekeby socken, dvs i samma by där Anders mor då bor.

Anders levde till 1882 och Cathrina till 1873 i Gällersta socken.

Maja Stina föddes 30 dec 1808 i Rostorp, Sköllersta socken.

Maja Stina gifter sig 1830 med Jan Jansson född 1803 i Tällmo.

De bosätter sig i Smedsbol i Tjällmo socken där Maja Stina föder fem söner och en dotter. Tre av dessa söner avlider dock i unga år

Maken Jan avlider redan 1846, 43 år gammal.

Maja Stina gifter inom två år om sig med en änkling och granne i Smedsbol, Lars Andersson född 1796.

De bosätter sig i Smedsbol med sina hemmavarande barn.

Södra Tjällmo socken

Maja Stina föder med Lars tre söner. Men två av dessa avlider som små. Den som lever vidare är min mormor Selmas far August, som föddes 18 oktober 1849.

Min mormor Selmas föräldrar  August och Augusta Larsson.

Dessa två familjer i Smedsbol och min mormors far August har jag tidigare skrivit om i några avsnitt.   

Anna Lisas barn med 2a maken Pehr Persson 

Johan Peter  föddes 5 juni 1811 i Rostorp, Sköllersta socken

Johan Peter gifter sig 1835 i Frommesta by, efter det modern avlidit, med Greta Lisa Larsdotter, född 1812 i Sköllersta. De bosätter sig i Frommesta och Greta Lisa föder året efter en son.

Året därefter flyttar de till Sköllersta och där föder Greta Lisa en dotter och fyra söner. De bor bland annat i Fabbetorp och Rostorp.

I Rostorp bor sedan efterlevande barnbarn kvar ända till 1960 talet.

Greta Lovisa  föddes 3 mars 1815 i Rostorp, Sköllersta socken

Carl Gustaf  föddes 30 november 1817 i Rostorp, Sköllersta socken

Han arbetar från 1833 hos sin halvsyster Maja Stina i Smedsbol, Tjällmo socken.

Han gifte sig 1845 i Tjällmo med Ulrika Månsdotter född 4 januari 1820 i Perstorp.

De bor kvar i Tjällmo och Ulrika föder minst tre barn under dessa år.

Under många år bor de i Lilla Yxhult norr om kyrkan. De avlider också där 1885 resp 1896 och begravs vid Tjällmo kyrka.

Två av deras barn gifter sig och lever kvar i Tjällmo till en bit in på 1900-talet.

Eva Charlotta  föddes 19 maj 1821 i Rostorp, Sköllersta socken.

-----------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Anna Lisa, Jonas och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Jansdotter resp Jonsson   Länk.

Ritade släktträd där Anna Maria  och Johannes visas med sina förfäder finns i mitt arkiv för Östergötland och via  länken .  Jonas och Anna Lisa har där nummer 186 resp. 187 på sid 1:2.