Anna Lisa Jansdotter och Johnas Jonsson i Rostorp, Sköllersta

Min mormor Selmas farmor  Maja Stinas föräldrar
Anna Lisa Jansdotter och Johnas Jonsson

Förfäder i Närke och Östergötland.

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböckerna och i andra arkiv.

----------------------

Min mormor Selmas farmor Maja Stina Jonsdotters föräldrar var
Anna Lisa Jansdotter född den 19 februari 1779 i Fabbetorp, Sköllersta socken

och 

Johnas Jonsson den 16 april 1774 i Dråsa, Tjällmo socken.

Maja Stina var föräldrarnas fjärde barn och född den 30 december 1808 i Rostorp, Sköllersta socken.

Fabbetorp och Rostorp väster om Pålsboda på dagens karta.

Modern Anna-Lisas föräldrar var Catharina Jönsdotter 1744-1812  och Jan Jansson 1742-1817   i Fabbetorp, Sköllersta socken.

Anna Lisa var deras fjärde barn uppväxt hemma i Fabbetorp.

Fadern Johnas föräldrar var Catharina Johansdotter  1750-1820 och Jon Johnas Nilsson  1747-1821 i Dråsa, Tjällmo socken.

Jonas var deras tredje barn.

Johnas växte upp med föräldrarna och syskon, först i Dråsa och sedan i Ervestorp, Tjällmo socken.

Anna Lisa och Johnas gifte sig 1799 i Ervestorp, Tjällmo socken och bosatte sig på en gård i Kumla socken. De bytte 1801 till sig en annan gård i Sånnersta, samma socken. 

I första gården födde Anna Lisa första dottern Anna Cajsa och i Sånnersta sönerna Jonas och Anders.

Familjen flyttade därefter 1806 till gården Rostorp i Sköllersta socken där de köpt en av gårdarna. Dottern Maja Stina föddes där i dec 1808.

Maken Jonas som haft dålig hälsa avlider redan 10 sep 1809, 35 år gammal. Och begravs vid Sköllersta kyrka.

Anna Lisa får året efter hjälp av en dräng från Tjällmo socken, Pehr Persson, som hon gifter sig med i dec 1810 i Sköllersta kyrka.
Pehr föddes den 8 dec 1783 i Klofstena, Tjällmo socken.

Under följande år föder Anna-Lisa ytterligare fyra barn, två söner och två döttrar.

Familjen bor kvar i Rostorp till 1828 då de flyttar till en gård i Frommesta, Ekeby socken, med sina fyra barn.  Anna Lisas äldste son Jonas tar över gården i Rostorp samtidigt som han gifter sig.

I Frommesta, strax norr om Ekeby kyrka, driver de ett jordbruk som har rusthållaravtal. Detta innebär att de alltid skall hålla Nerke regemente med en ryttare med häst. Flera gårdar i Frommesta by hade liknande avtal. 

Där bor Anna Lisa och Pehr till 1835 då båda avlider. Anna Lisa den 18 januari, 56 år gammal och Pehr 20 juni, 52 år.

Båda begravs vid Ekeby kyrka.

Häradskarta ca 1870  Frommestads by norr om Ekeby kyrka. Söder om Örebro
Väg 51 går i dag norr-söder över kartan.    här I

Barnen

Anna-Lisas barn med  Johnas Jonsson

Anna Cajsa  född 18 juli 1800 i Kumla socken.

1819 gifter hon sig med Anders Persson född 6 juni 1794 i Svennevad socken.

De bosätter sig i Svennevads by där Anna Cajsa under åren fram till 1847 föder sex söner och tre döttrar. Några av dem avlider i unga år.

Anna Cajsa avled 1852, 52 år gammal, och Anders 1856, 62 år. Båda i Svennevad.

Några utvandrare
Deras son Johan August, född 1832, gifter sig 1861. Hans hustru Anna Lisa Ersdotter  föder sex döttrar och tre söner. De bodde på gården Bäck i Hallsbergs socken. Gården låg/ligger invid kyrkan och strax öster om den järnvägsstation som 1862 stod klar när järnvägen mellan Stockholm och Göteborg öppnades med en anslutning norrut in till Örebro stad. 

Alla sonens barn utvandrar med början 1886 till Lake County i Minnesota, USA. Många av dem tar efternamnet Otterblad när de utvandrar och bosätter sig också nära varandra.
Enligt de femåriga amerikanska befolkningsräkningarna tycks det ha gott bra för alla i Minnesota.

Området ligger nordost om the Twin Towns – Minneapolis - St Paul.

Föräldrarna Johan August och Anna Lisa levde kvar i Hallsberg tills de avled 1928 resp. 1915.

Jonas  föddes 22 feb 1803 i Kumla.

Han gifter sig 1828 med Stina Andersdotter född 26 juli 1811 i Bo socken.
De bosätter sig först i Rostorp där dottern Maria Charlotta föds men flyttar sedan till Bo socken och hennes föräldrar. De bor där till 1835 då de flyttar till gården Hällebo i södra Sköllersta socken.
I Bo föds två barn och i Sköllersta fyra. Av de sju barnen avled två redan som unga.

Familjen bodde kvar i Hällebo och där avled hustrun Stina 1867, medan Jonas levde till 1885.
Deras äldste son Per Johan gifte sig och tog över gården medan deras två yngsta döttrar utvandrade till Nord Amerika.

Anders  föddes 31 januari 1806 i Kumla.

Anders gifter sig 1824 i Sköllersta med Cathrina Olsdotter född 1798.

Cathrina föder sex döttrar och en son där dock ett antal döttrar avlider i unga år. De sista döttrarna föds i Frommestad, Ekeby socken, dvs i samma by där Anders mor då bor.

Anders levde till 1882 och Cathrina till 1873 i Gällersta socken.

Maja Stina föddes 30 dec 1808 i Rostorp, Sköllersta socken.

Maja Stina gifter sig 1830 med Jan Jansson född 1803 i Tällmo.

De bosätter sig i Smedsbol i Tjällmo socken där Maja Stina föder fem söner och en dotter. Tre av dessa söner avlider dock i unga år

Maken Jan avlider redan 1846, 43 år gammal.

Maja Stina gifter inom två år om sig med en änkling och granne i Smedsbol, Lars Andersson född 1796.

De bosätter sig i Smedsbol med sina hemmavarande barn.

Södra Tjällmo socken

Maja Stina föder med Lars tre söner. Men två av dessa avlider som små. Den som lever vidare är min mormor Selmas far August, som föddes 18 oktober 1849.

Min mormor Selmas föräldrar  August och Augusta Larsson.

Dessa två familjer i Smedsbol och min mormors far August har jag tidigare skrivit om i några avsnitt.   

Anna Lisas barn med 2a maken Pehr Persson 

Johan Peter  föddes 5 juni 1811 i Rostorp, Sköllersta socken

Johan Peter gifter sig 1835 i Frommesta by, efter det modern avlidit, med Greta Lisa Larsdotter, född 1812 i Sköllersta. De bosätter sig i Frommesta och Greta Lisa föder året efter en son.

Året därefter flyttar de till Sköllersta och där föder Greta Lisa en dotter och fyra söner. De bor bland annat i Fabbetorp och Rostorp.

I Rostorp bor sedan efterlevande barnbarn kvar ända till 1960 talet.

Greta Lovisa  föddes 3 mars 1815 i Rostorp, Sköllersta socken

Carl Gustaf  föddes 30 november 1817 i Rostorp, Sköllersta socken

Han arbetar från 1833 hos sin halvsyster Maja Stina i Smedsbol, Tjällmo socken.

Han gifte sig 1845 i Tjällmo med Ulrika Månsdotter född 4 januari 1820 i Perstorp.

De bor kvar i Tjällmo och Ulrika föder minst tre barn under dessa år.

Under många år bor de i Lilla Yxhult norr om kyrkan. De avlider också där 1885 resp 1896 och begravs vid Tjällmo kyrka.

Två av deras barn gifter sig och lever kvar i Tjällmo till en bit in på 1900-talet.

Eva Charlotta  föddes 19 maj 1821 i Rostorp, Sköllersta socken.

-----------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Anna Lisa, Jonas och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Jansdotter resp Jonsson   Länk.

Ritade släktträd där Anna Maria  och Johannes visas med sina förfäder finns i mitt arkiv för Östergötland och via  länken .  Jonas och Anna Lisa har där nummer 186 resp. 187 på sid 1:2.

Lovisa Månsdotters och Anders Johan Knuts föräldrar och deras förfäder

Förfäder i Östergötland – en sammanfattning av min mormor Selmas förfäder före 1800 och boende norr om sjön Boren.

I föregående familjeavsnitt skrev jag om Selmas morfar Ulriks föräldrar Lovisa Månsdotter och livgrenadjären  Anders Johan Knut  i Perstorp.

Här skall jag redovisa Lovisas och Anders Johans föräldrar och deras förfäder så långt tillbaks jag funnit dem under min släktforskning. I kyrkböckerna och i andra arkiv.

I mitt ritade släktträd visas de aktuella förfäderna.

Länk  Släktträd Östergötland Del 2

           

Börja längst ner på sidan 2:3  med (188) Anders Johan Knut och
(189) Lovisa Månsdotter.

Familjerna finns också i Del 1 sid 1:2, mitt på sidan.

Anm: ”Släktträd Östergötland” finns också i  Mitt arkiv för Östergötland – länk till höger.

Detaljerna om respektive familj återfinns i min släktdatabas på Rootsweb.
Lovisas familj och hennes föräldrar finns här   Länk Släktdatabasen

Anders Johans familj och hans föräldrar finns här   Länk Släktdatabasen

A   Lovisas föräldrar och deras förfäder

189  Lovisa Månsdotters föräldrar var

379  Margareta (Maja Greta) Johansdotter  född 22 dec 1765 i Lilla Rösjö, Västra Ny socken och

378  Magnus Danielsson  född 6 juli 1760 i Västra Rödja, Godegårds socken.

Margareta och Magnus gifte sig 4 nov 1787 i Västra Ny socken.

De bosatte sig på gården Lilla Boda vars drift Magnus tagit över efter sina föräldrar.

Denna gård, liksom intilliggande gårdar i Bastebol och Vassholma (Holma) tillhörde Finspångs läns härad – den nordliga delen av Östergötland med större delarna av Västra Ny, Godegård, Tjällmo, Hällestad, Vånga, Risinge och Regna socknar. Söder om låg häraderna Aska, Boberg och Gullberg som omfattade bl a Motala socken och större delen av Kristbergs socken.

Häradskarta ca 1880 med de tre gårdarna Lilla Boda, Bastebol och Vassholma. Området söder om visas på nedanstående karta.

Dessa tre gårdar tycks, efter det jag funnit, haft uppdraget från sina ägare (Godegårds och Hällestads bergsslag), att driva boskapsskötsel med tillhörande produktion av smör och ost. Avkastningen levererades till arbetarna på järnbruken i bla Godegård och Hällestad socknar.

På motsvarande sätt fick arbetarna där tillgång till olika sädesslag, råg, havre och korn, från gårdar på Östgötaslätten.

En annan verksamhet som fanns på de tre gårdarna var små vattendrivna gårdssmedjor med inriktning på spikproduktion och andra mindre järnvaror. Gårdarna använde då de små vattendrag som det finns gott om i trakten. Denna verksamhet bedrevs främst efter snösmältningen. Erforderligt järn (färdigsmidda järnstänger) fick man från bruken. Under höst och vinter skaffade man fram erforderligt timmer och träkol från skogen. På vår, sommar och höst bedrevs sädes- och köksodling till byarnas egna invånare.

Margareta födde mellan 1792 och 1810 sju barn, fem döttrar och två söner i Lilla Boda. Barnen växte upp hemma och hjälpte föräldrarna.

Lovisa var deras fjärde barn.

Flertalet barn gifte sig och bildade familjer inom socknen eller närliggande. 
Yngsta dottern Lisa gifte sig och bosatte sig strax söder om Lilla Boda. Lisa i sin tur födde dottern Sophia, som i sin tur födde sonen Gustaf August. Denne  Gustaf Gustafsson kom att gifta sig med min morfar Emils äldsta kusin Charlotta Sällin i Bänorp, Ljung socken. Henne har jag tidigare skrivit om genom att Charlottas tre yngre systrar Signe, Eleonora och Elisabeth samt brodern Hjalmar i början av 1900 talet alla utvandrade till New York och bildade familjer där. Genom att detta var de första utvandrarna i släkten jag själv fick kännedom om har jag jag kommit att följa dem i USA. Senare har jag hittat många fler utvandrare från Östergötland, Skåne och Småland. Men alla har inte kunnat följas på samma sätt som familjen Sällins barn.
 

Magnus avled i sep 1827 i Lilla Boda vid 67 års ålder. Medan hustrun Margareta levde i Lilla Boda till mars 1853. Hon var då 87 år gammal. De begravdes vid Kristbergs kyrka.

Gården togs först över av ett par söner för att sedan brukas av en av den äldsta dottern Wendelas dotter Gustava och hennes familj.

Ättlingar fanns sedan kvar i Lilla Boda till några år in på 1900 talet.

Lovisa Månsdotters och Anders Knuts förfäders födelseplatser i nordvästra Östergötland. Kartan är från början av 2000- talet

Lovisas mor Margareta /MajaGreta var född i Västra Nys socken liksom Margaretas närmaste förfäder.

Lovisas far Magnus var född i Godegårds socken. Hans mor Wendela kom från gården Vassholma, norr om Lilla Boda. Wendelas förfäder generationerna före levde i bla byarna Ströpla och Litzberg strax söder och sydost om Lilla Boda. På den senare platsen fanns bla en såg och en sädeskvarn. Båda vattendrivna i tillflödet till sjön Stråken. Se kartan nedan.

Sidan 2:3 i släktträdet visar de funna förfäderna.

.

B    188   Anders Johan Knuts föräldrar och deras förfäder

Anders Johans föräldrar var

377  Margareta Svensdotter  född 1 sep 1764 i Uddenäs, Ekebyborna socken och

376  Anders Sääf  född 23 dec 1763  i Karlsby, Kristbergs socken.

Margareta och Anders levde i Mosetorp (i dag Mossetorp) i Motala socken.

Anders var korpral vid Andra Lifgrenadjärregementet till häst. Han blev 1789 tilldelad soldattorp 109 på roten Säter i Motala socken och blev tilldelad soldatnamnet Sääf.

Han blev efter ett antal år utbildad korpral och titulerad ryktmästare. Jag har tolkat uppgifterna från regementets dokument som att han var placerad på kompaniets tross. Dvs den del av kompaniet som svarade för nödvändiga transporter. Och att han där svarade för att hästarna togs om hand på rätt sätt.

Han var kvar som soldat till 1811 då han tog avsked, 48 år gammal.

Han fick då 8 Riksdaler per år i pension. Under sin soldattid underhölls han och familjen av bönderna som stod för hans Rote och soldattorp.

Margareta och Anders gifte sig 1789 i samband med att Anders fick bosätta sig på soldattorpet i Mosetorp.

Soldattorpet tycks ha legat granne till den gård hans föräldrar brukade, och där han var uppväxt med sina sex syskon. Han fick sedan fyra halvsyskon till efter det han var gift. 

I Mosetorp födde Margareta två söner och två döttrar. Alla fyra växte upp i Mosetorp och bildade familjer på olika håll i kringliggande socknar.

Sonen Anders Johan var deras tredje barn född 1795 som senare gifte sig med Lovisa från Lilla Boda och bosatte sig som livgrenadjär i Hjerpetorp, Tjällmo socken.

Margaretas och Anders förfäders födelseplatser finns utritade på kartan ovan.

Anders Sääf levde till 1825 och hustrun Margareta till 1831. Båda avled i Mosetorp och begravdes troligen vid Motala kyrka.

377 Margaretas föräldrar levde i Ekebyborna, söder om sjön Boren,  liksom hennes farföräldrar. Övriga förfäder saknas det kyrkböcker om.

378 Anders föräldrar föddes i Kristbergs socken.

Modern 753 Maria kom från en smedsläkt Hane – se sid sid 2:8 i släktträdet. Dessa smeder verkade i Carlströms bruk i Kristbergs socken, dit en smed ’Hane’ i slutet av 1600-talet kom från ett bruk i Söderbärke i södra Dalarna. Släkten Hane tycks ha kommit till Sverige på 1600 talet och har sedan spritt sig till många järnbruk i landet enligt de familjer jag funnit hos andra forskare.

På Anders far 752 Jonas sida kommer förfäder från Kristbergs socken tex från byarna Ströpla, Litzkvarn och Nordkärr.

Samma platser finns bland 189 Lovisas förfäder under ungefär samma tider, se ovan.  Jag har dock inte sett att dessa båda släktgrenar av förfäderna är släkt med varandra – men jag kan inte utesluta det.

Om Karlström

Häradskarta från ca 1880 med området mellan sjöarna Stora Västern och Stråken i Kristbergs socken. Kartan norr om finns överst i avsnittet med gården Lilla Boda.

År 1682 fick Carl Sparre på Ulvåsa tillstånd att uppföra ett stångjärnsbruk på den plats som kom att kallas Karlström. Förutom järnbruk fanns här en vattendriven kvarn och en vattendriven såg. Till bruksmiljön i vid mening hör även herrgårdarna i Karlsby och Nordsjö där brukspatronerna omväxlande bodde samt de f d kolartorpen i den omgivande skogsbygden.

Vid det nedre bruket i närheten av Kvarngården fanns ett manufakturverk och en grepfabrik. Och redan i mitten av 1600-talet en vattendriven kvarn.

Nedströms Karlström fanns också en kvarn vid Litskvarn och en såg.

Åsträckan mellan sjöarna Stora Vänstern och Stråken rymde således en rikhaltig för-industriell verksamhet.

I denna del av Östergötland fanns ingen större tillgång på järnmalm vilket innebär att tackjärnet som användes i Karlström måste hämtas från andra ställen, oftast från järnmalmsfyndigheter i Närke.

Tidig vår av Carin Adler

Ser man på perioden före 1800 så flöt Motala ström fram i sin ’gamla’ fåra mellan Motala Vättern och Norrköping. Där det fanns fallhöjder utnyttjades vattenströmmen till kvarnar och enklare sågar. Där fanns också några mindre smideshammare.

Förändringen kom efter 1810 då Göta kanal började grävas. En smidesverkstad för reparation öppnades vid inloppet från Vättern och utvecklades så småningom till Motala Verkstad.

Göta kanal öppnades 1832 med de först båttransporterna mellan Söderköping vid Östersjön och Vättern med möjlighet att fortsätta till Vänern och vidare via Trollhätte-kanal till Göteborg. Dvs tvärs över Sverige.

Äldre historia om platser i Östergötland kan läsas på webben tex via länken

https://nrkphistory.wordpress.com/motalas-historia/

Naturen i socknarna inom nuvarande Motala kommun, dvs norr om sjön Boren,  finns beskriven i Motala kommuns Landskapsanalys från 2011. Den återfinns bla i mitt arkiv här.

Socknar i nordvästra Östergötland

-------------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Lovisa och Anders Johan och deras förfäder finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Månsdotter resp Knut.

Ritade släktträd där Lovisa och Anders Johan visas med sina förfäder finns i mitt arkiv för Östergötland.  Eller via länken Släktträd Östergötland.
Anders och Lovisa har där nummer 188 resp. 189.

I släktträdet i arkivet finns även Emils och Selmas barn och barnbarn visade. 

Lovisa Månsdotter och Anders Johan Knut i Hjerpetorp, Tjällmo

Min mormor Selmas morfar Daniel Ulriks föräldrar
Lovisa Månsdotter och Anders Johan Knut  

Förfäder i Östergötland

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböckerna och i andra arkiv.

----------------------

Min mormor Selmas morfar Daniel Ulrik Anderssons föräldrar var
Lovisa Månsdotter född den 30 maj 1799 i Lilla Boda, Kristbergs socken

och 

Anders Johan Knut född Sääf den 24 november 1795 i Mostorp, Motala socken.

Daniel Ulrik var föräldrarnas fjärde barn och född den 11 december 1829 i Hjerpetorp i Tjällmo socken.

Modern Lovisas föräldrar var Margareta ’Maja Greta’ Jonsdotter 1765-1853  och Magnus Danielsson 1760-1827 som bodde i Lilla Boda, Kristbergs socken. Lovisa var deras fjärde barn.

Lovisa växte upp hemma i Lilla Boda i Kristbergs socken där huvudsysselsättningen var boskapsuppfödning med tillhörande smör och osttillverkning. 

Fadern Anders Johans föräldrar var Margareta Svensdotter  1764-1831 och Anders Sääf  1763-1825.  Fadern var Lifgrenadjär och familjen bodde i Mostorp (i dag Mossetorp) i Motala socken.

 Anders var deras tredje barn och växte upp hemma.

Lovisa och Anders växte således upp i småbrukarfamiljer på mindre gårdar med för den tiden sedvanlig odling och boskapsskötsel.

Lovisa och Anders gifte sig i Lilla Boda, Kristbergs socken i maj 1820.

De bosatte sig först i Mostorp, Motala socken hos Anders föräldrar men flyttar redan i början av 1821 till Lilla Boda och Lovisas föräldrar. Där första sonen Per Magnus också föds.

Anders fick före giftet soldatutbildning på Lifgrenadjärregementet på Malmslätt och uttryckte där önskemål om att bli Lifgrenadjär.

Den 10 dec 1821 blev han antagen som fotsoldat på Perstorps rote i Tjällmo socken. Och i början av 1922 flyttade Anders, Lovisa och sonen Peter dit.

Soldattorpet hade namnet Hjerpetorp och nr 124 i regementets förteckning. Perstorps ägor låg/ligger i sydöstra delen av socknen vid gränsen till Kristbergs socken. Se kartorna nedan.

Anders blev också tilldelad ett nytt soldatnamn ”Knut”.

Karta över Perstorps by i sydöstra Tjällmo socken  ca 1762. Soldattorpet nr 124 Hjerpetorp och dess odlingsmark ligger omedelbart öster om byn - de små gula åker och ängstomterna. Torpet Fridensberg byggdes strax söder om soldattorpet.

 

Soldattorpet tillhörde Vreta Kompani inom 4de Kungliga Första Livgrenadjärregementet, ett infanteriregemente till fots. 

(Andra Livgrenadjärregementet var ett regemente till häst). 

Soldaterna kallades Lifgrenadjär såväl i de militära som kyrkliga förteckningarna. Och så livet ut.

Regementet hade sk generalmönstring vart tredje år, dvs man samlade alla soldaterna, som inte var ute på uppdrag, på en plats för gemensamma övningar liksom för att kontrollera soldaternas hälsa liksom deras och regementets utrustning. 1822 hölls mönstringen i Norrköping men de flesta hölls därefter på Malmens exercisplats väster om Linköping (i dag 2015 ett flygfält och en stor helikopterbas).

Mellan generalmönstringarna hade kompaniet regelbundna övningar, ibland tillsammans med andra av de två regementenas kompanier. 

Dessa övningar låg alltid på tider som inte störde jordbrukets sådd och skördetider.

Eftersom Sverige inte varit inblandad i något krig efter 1814 var Anders under sina trettio år (1822-1852) som soldat - som det verkar - inte ute på några längre uppdrag med regementet.

Vid generalmönstringen 25 juni 1852 fick Anders avsked på grund av ålderdom, 57 år gammal.

I mönstringsrapporten står "Blev såsom, enligt läkarattest, av ålderdomsvaghet bedömd som otjänstbar för afvsked med anmälan till underhåll och ansedd att hafva tjänat väl."  

Han fick därefter12 riksdaler per år i pension.

Myntsystemet var 1 Riksdaler = 48 shilling = 48*12 öre fram till 1855.

1855 blev 1 Riksdaler = 100 öre och 1877 infördes  kronan = 100 öre.

Under de trettio år Anders var soldat fick han betalning av Perstorps rotes bönder med en viss mängd säd mm samt bränsle. Rotebönderna var också ansvarig för att soldattorpet hölls i stånd och odlades/sköttes under den tid Anders var hemifrån med regementet och att soldatfamiljen inte led nöd. De var del av byns gemenskap.

Regementet kontrollerade också regelbundet att rotebönderna hanterade soldatfamiljen på rätt sätt.

Till Hjerpetorp hörde odlingsbar mark och betesmark för några husdjur, ko, får, gris, höns. 

En karta från 1760-talet visar på ett antal odlingslotter som tillhörde soldattorpet. I stort var nog inte odlingsmarken mycket större på Anders tid under första halvan av 1800-talet. Viss nyodling skedde dock när torpet Fridensberg uppfördes som 'pensionärsbostad'.

I Hjerpetorp födde Lovisa sju barn där de två sista var döttrar. En son avled 10 år gammal. Barnen växte upp hemma och hjälpte till med försörjningen. Några började tjäna på andra gårdar i närheten.

Efter Anders pensioneringen 1852 fick familjen flytta över till torpet Fridensberg, några hundra meter söderut.

Troligen hade detta torp byggts upp av familjen själv men det var rotens skyldighet att ge familjen ny bostad efter pensioneringen. En ny soldat flyttade direkt in på Hjerpetorp och bildade familj.

Bostaden i Fridensberg delade de sedan så länge de levde med något eller några barn och med en av barnens familjer. Sonen Carl Gustaf med sin hustru bodde i Fridensberg fram till 1908 då de fick flytta till ålderdomshemmet. Torpet revs då.

Anders avled i november 1856, 60 år gammal och begravdes på Tjällmo kyrkogård.

Lovisa levde till oktober 1869. Hon blev 70 år.

Barnens historia och deras familjer beskrivs mer nedan.

Södra Tjällmo socken och gränsande del av Kristbergs socken. Perstorp ligger i mitten av kartan från ca 1880. Området ligger i dag inom norra delen av det militära övningsfältet Kvarn.

 

Barnen

Lovisas och Anders barn   2 döttrar och 5 söner

Per Magnus  föddes den 26 nov 1847 i Lilla Boda, Kristbergs socken.

Per växte upp hemma i Hjerpetorp  men började tidigt arbeta på andra gårdar.

Per gifte sig 1847 i Tjällmo med Ulrika Carlsdotter född 1824 i Tjällmo.

Ulla födde redan i november deras första dotter i Lilla Boda, Kristberg.

Det var hos Pers morföräldrar där han då arbetat några år.

De flyttade snart tillbaks till Tjällmo och bodde sedan på flera gårdar fram tills de som äldre bosatte sig på torpet Hyttefall under Labbetorp.

Anm. Hyttefallet låg/ligger granne med Sliparhyttan som jag skrev om i ett tidigare avsnitt. Och där Pers bror Daniel Ulriks hustru Charlottas mor föddes och levde i början av 1800 talet. Dvs min mormor Selmas mormors mor.

Ulrika födde under 20 år 5 döttrar och 3 söner. Tre av döttrarna dog unga.

Sonen Carl August med sin familj utvandrade 1891 till Nord Amerika från Kristinehamn via Kristiania. Han arbetade då som mjölnare.

Detsamma gjorde sonen Axel Ulrik 1882, 27 år gammal. Han återvände dock till Tjällmo i december 1910, dvs efter 28 år. Han hade då mist sin ena arm.

Han bodde sedan livet ut hos brodern Per Hilarius och dennes hustru Ida.

Dottern Anna Lovisa bodde med sin familj i Ängstugan – omedelbart öster om  Fridensberg – från 1892. Dvs inte långt från föräldrarna.

Per Magnus avled i nov 1886 och hustrun Ulrika i aug 1898. Båda i Hyttefall och är begravda vid Tjällmo kyrka.

Deras son Per Hillarius bodde med sin hustru Ida hos dem i Hyttefall de sista åren.

Johan Fredrik  föddes den 2 januari 1824 i Hjerpetorp i Tjällmo socken.

Efter att ha arbetat på olika gårdar gifte han sig 1856 med Karolina Vilhelmina f.1835 i Iskallebol.

De bosatte sig på hennes föräldrars gård i Iskallebol by i Tjällmo.

Karolina födde fyra döttrar och en son men den första dottern avled 8 år gammal. Övriga barn växte upp hemma.

Två barn, dottern Anna Lovisa utvandrade 1884 till Nord Amerika och sonen Johan Oscar det samma 1890, bara 17 år gammal. Kanske till systern i USA?

De två övriga systrarna gifte sig med bönder i Mariestadstrakten.

Till Mariestad flyttade också hustrun, efter det Johan Fredrik avlidit i feb 1900 i Iskallebol, och bodde hos en av döttrarna tills hon avled där i juni 1916.

Carl Gustav  föddes den 10 augusti 1826 i Hjerpetorp i Tjällmo socken.

Han växte upp hemma för att senare arbeta på olika gårdar.

Han gifte sig 1863 med änkan Maja Stina Carlsdotter f.1827 i Godegård.

Hon hade en dotter från första äktenskapet och födde sedan tre döttrar och en son.

De bosatte sig först på ett torp vid Labbetorp men flyttade 1869 till hans mor på Fridensberg efter det hans syster Johanna Sofia hade avlidit. Modern avlider senare under året.

Carl Gustav och Maja Stina bodde sedan i Fridensberg  tills de 1908 fick flytta till ålderdomshemmet i Tjällmo. De avled båda där jan-feb 1915 och är begravda vid Tjällmo kyrka.

Deras barn växte upp hemma. Yngsta dottern Lovisa Mathilda bodde hemma i Fridensberg till dess hon avled 1905. Medan övriga tre barn gifte sig och bosatte sig på olika håll.

Som grannar hade de från 1892 Carl Gustafs bror Per Magnus dotter Anna Lovisa med familj i Ängstugan strax öster om Fridensberg.

Daniel Ulrik  föddes den 11 december 1829 i Hjerpetorp i Tjällmo socken.

Ulrik växte upp hemma och gifte sig i sep 1852 med Charlotta Johansdotter som då arbetade på en gård i Smedsbol, Tjällmo.

De bosatte sig hemma hos hans föräldrar i Fridensberg och skötte jordbruket.

Där föddes också de tre första barnen, två tvillingdöttrar och en tredje dotter. En av tvillingarna och den tredje dottern avled dock inom ett antal månader.

Den andra tvillingdottern, Augusta Ulrika, blev sedermera mor till min mormor Selma.

Efter det Ulriks far avlidit flyttade de 1857 med dottern Augusta Ulrika till Sibborp i Ljungs socken. Och där föddes sönerna Anders Fredrik f.1858 och Adolf f.1863.

Under tiden i Sibborp blir Ulrik invald i sockenrådet i Ljungs socken, dvs han blir nämndeman.

1870 flyttar familjen vidare några km norrut till en gård i Djupsjö för att 1883 flytta till gården Skallorp strax norr om ’min släktby’ Bänorp.

Sonen Anders Fredrik som växte upp hemma utvandrade 1882 till Iowa i USA och följdes 1887 av brodern Adolf.

Att båda sönerna först bodde i Iowa kunde jag snart förstå men hittade inget i de amerikanska registren. Men så, när jag skrev detta inlägg, hittade jag moderns bouppteckning från 1903 och där stod Anders Fredrik nämnd men inte Adolf. Och efternamnet var Lindstrom!

Med detta hittade jag Anders Fredriks familj i Iowa och hans fru Minnie med tre barn! Brodern Adolf hade tydligen avlidit innan 1903.

Anders Fredrik levde till före 1905 medan hans hustru avled 1906 i Iowa. Enligt folkräkningarna i Iowa arbetade de på olika lantgårdar inte långt från det område dit många Ljung-bor utvandrade på 1870 o 1880 talen. Och som jag skrivit om i tidigare avsnitt. Något som visar att reseagenterna som verkade i Ljung vid denna tid var inriktade på resor till Iowa.

Anna Lotta – Charlotta - avled i mars 1903 i torpet Fredriksberg på Bänorps östra ägor.  78 år gamma.

Ulrik avled i okt 1916 på ålderdomshemmet Ekhult nere vid Ljung-sjön. 87 år gammal. Båda begravdes vid Ljungs kyrka.

I ett tidigare inlägg  20 mars 2012   länk    har jag beskrivit familjens historia.

Anders August  föddes den 26 sep 1832 i Hjerpetorpet, Tjällmo socken

                               men avled där redan som 10 åring i oktober 1842.

Johanna Sofia  föddes den 3 oktober 1836 i Hjerpetorp , Tjällmo socken

Hon växte upp hemma och arbetade på några intilliggande gårdar tills hon i december 1861 gifte sig med Per Johan Eriksson f.1835 i Tjällmo socken.

De bosatte sig hemma hos hennes mor i torpet Fridensberg.

Johanna födde där två söner som båda avled vid tre års ålder.

Johanna Sofia själv avled redan i oktober 1868 i en drunkningsolycka i en intilliggande å.

Maken Per flyttade och gifte efter något år om sig med Anna Lena Gustafsdotter från Stjärnorps socken. Anna Lena födde tre söner.

Per avled i juni 1916 och Anna Lena okt 1924. Båda i Tjällmo.

Mathilda  föddes den 12 juni 1842 i Hjerpetorp i Tjällmo socken.

Hon växte upp hemma och arbetade sedan några år på gårdar i närheten.

Hon träffade Anders Peter Eriksson f.1830 i Tjällmo och de gifte sig 1 dec 1863. De tog sedan anställning på olika gårdar i Hällestads socken.

Mathilda födde under dessa år två döttrar och en son.

De beslöt sedan att som många andra utvandra till Nord Amerika.

Familjen Eriksson lämnade Hällestads socken i maj 1880 och reste via Göteborg till Amerika.

Var i Amerika de kom att bosätta sig har jag inte hittills kunnat finna någon uppgift om.

 -----------

Jag har kunnat konstatera att flera av barnen kom att bo nära varandra. De barn som bosatte sig i eller nära hemmet i Hjerpetorp/Fridensberg kom att kunna ha nära kontakt med varandra. Vägen söderut från Labbetorp gick exv förbi Hyttefall, där Per Magnus med familj bodde, via Bohyttan och förbi Djupsjö och Sibborp, där Daniel Ulrik med familj bodde, ner till Ljungs kyrka. Och Johan Fredriks familj i Iskallebol var det inte långt till.

Skolundervisning

Under åren barnen växte upp hemma beslöt riksdagen 1842 om införande av den allmänna folkskolan. Och en skola byggdes i närheten av Labbetorp redan något år senare. Om barnen hann få utbildning i denna skola är oklart. Men utbildning i läsning och skrivning fick de säkerligen hemma genom faderns försorg. Genom att han var uppväxt i en soldatfamilj och själv var soldat (livgrenadjär) hade han fått utbildning hemma och under uppväxten.

Barnbarnen lär dock ha fått en grundutbildning i något av de tre skolhusen i Tjällmo (Eller i den socken de kom att växa upp i.) Under de första åren var dock skoltiden endast några år lång. Och det var endast det mest grundläggande man blev undervisad i.

Sedan vet vi ju i dag att lärdom måste underhållas. Dvs man måste genom åren ’praktisera’ sina kunskaper i läsning och skrivning. Tror mig ha förstått att detta var förunnat endast ett fåtal. De böcker man vid denna tid har haft hemma var enbart en psalmbok och en postilla/enkel bibel. Enligt vad tillgängliga bouppteckningar berättar.

Av barnen jag skrivit om ovan är det bara Daniel Ulrik, min mormor Selmas morfar, som med säkerhet fick praktik genom att han under ett antal år var vald till nämndeman i Ljungs socken.

Och han var också den som kunde föra sina kunskaper vidare till sina barn. Övriga barn höll enbart på med jord- och skogsbruk.

Familjernas försörjning

Det barnen arbetade med i sina familjer var – vad jag förstått – helt kopplade till jordbruk och boskapsskötsel med inslag av skogsbruk i intilliggande skogar. Kanske kunde man i något fall avyttra de produkter man själv producerade för att få kontanta pengar. Kanske också utföra arbete åt andra. Huvuddelen av det man odlade gick till det egna hushållet. (Min tolkning av vad jag läst.)

Förändring i bostäderna

När det gäller bostäderna så levde Lovisa och Anders före det man installerade järnspisar i köken. Oklart om torpet Fridensberg fick en järnspis när torpet byggdes i mitten av 1800-talet, men sådan installerades troligen senare. Däremot kom barnen med familjer att få det och kanske också järnkaminer i något rum.

Hustrurna i dessa familjer fick således uppleva nymodigheten och börja laga mat på lite annorlunda sätt. Även om nu maträtterna i mycket var de samma. 

Med spisarna följde att man också skaffade oljelampor för att få arbetsbelysning på kvällarna och under den mörka årstiden. På den öppna spisens tid kom denna från brasan eller från trästickor.

Järnspis från 1800 talets slut

Sammanlagt fick Lovisa och Anders 25 barnbarn där 19 blev vuxna. Alla barnbarnen fick de dock inte träffa.

Nio av barnbarnen kom att utvandra till Nord Amerika. Alla dessa amerikaresenärer har jag ännu inte försökt efterforska. Några kom dock att bosätta sig i Iowa och kanske fler med dem. Flera av de reseagenter som verkade i trakten sålde biljetter just till denna delstat.

Kartan visar var i USA svenskarna bosatte sig när de först anlände från Sverige

-------------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger.

Uppgifter om Lovisa, Anders Johan och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Månsdotter resp Knut   Länk .

Ritade släktträd där Lovisa och Anders Johan visas med sina förfäder finns i mitt arkiv för Östergötland   och via länken.

Anders Johan och Lovisa har där nummer 188 resp. 189.  Sid 1:2  och  2:3  

I släktträdet finns även morfar Emils och mormor  Selmas barn och barnbarn visade.