Maja-Stina Jonsdotter och Lars Andersson

Min mormor Selmas far August Larssons föräldrar
Maja-Stina Jonsdotter  och  Lars Andersson

Förfäder i Östergötland

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböckerna.

Min mormor Selmas far August Larssons föräldrar var
Maja-Stina Jonsdotter född den 30 december 1808 Rostorp, Sköllersta socken i Närke  och  

Lars Andersson född den 27 maj 1796 Skallebol, Tjällmo socken.

Såväl Maja-Stina som Lars var gifta två gånger. August föddes i föräldrarnas andra gifte med varandra. Han var deras andra gemensamma barn.

Augusts mor Maja-Stinas föräldrar var Anna Lisa Jansdotter 1779-1835  och Johnas Jonsson 1774-1809. Maja-Stina var deras fjärde barn.

Maja-Stinas far Johnas avled redan 1809, året efter det Maja-Stina föddes. Modern gifte om sig 1810 i Rostorp med Pehr Persson 1783-1835 från Tjällmo socken.

Rostorp nv Pålsboda i Sköllersta socken

Pehr blev på så sätt den som Maja Lisa växte upp med som sin far.

Maja-Stina växte upp i Rostorp. Hon hade tre syskon från moderns första äktenskap och fyra från det andra. Det var tre systrar och fyra bröder.

När Maja-Stinas äldre bror Johan 1828 tog över gården i Rostorp flyttade hennes mor och styvfar med hemmavarande barn till Frommestad i Ekeby socken, Närke. Båda föräldrarna avled där 1835.

Maja-Stina flyttade hemifrån 1827 och arbetade som piga på gården Sörby i Sköllersta socken. 1830 flyttade hon till Smedsbol i Tjällmo och gifte sig.

Modern

Maja-Stina gifte sig första gången i december 1830 med Jan Jansson född 5 mars i Lilla Holma, Tjällmo. Jan hade strax före giftet köpt den norra gården i Smedsbol och där bosatte de sig. De bor vid samma gårdsplan som familjen som brukar den södra delen av Smedsbol. Ett dokument från storskiftet 1815 visar ägornas storlek.

Maja-Stina föder sex barn under äktenskapet. Johan fod.1832, Johan Magnus fod.1833, Johan f.1834, Maria Christina f.1837, Karl f.1840 och Adolf f.1843. De två yngsta dog dock när de var bara några månader gamla.

Trakten kring Smedsbol strax söder om Tjällmo by

Maken Jan avled 43 år gammal i september 1846 och begravdes vid Tjällmo kyrka.

Enligt bouppteckningen fanns på gården bla 2 par oxar, 8 kor, 4 får samt en galt och en sugga. I ladan fanns från årets skörd sädesslagen råg, havre, vete och korn samt ärtor. Man hade också höstsått råg och vete.

Värdet av tillgångarna var 2 849 riksdaler och skulderna 2 097 riksdaler, som huvudsakligen var lån. Bouppteckningen visar att det var ett välskött hemman som Jan lämnade efter sig.

Smedsbols ägor med två gårdar   Tjällmo socken

Maja-Stina bodde kvar med barnen och brukade gården med hjälp av dräng och piga samt hemmavarande barn. Troligen fick hon också hjälp från granngårdarna av sin blivande andre make Lars Andersson som bodde i Hängestorp.

----------

Fadern

Augusts far Lars Anderssons föräldrar var Stina Håkansdotter 1770-1841 och Anders Larsson 1765-1815. Lars föddes 1796 i Skallebol (den södra granngården till Smedsbol) och var deras första barn. Lars fick tre syskon, två systrar och en bror. Systrarna avled dock redan 1808 när Lars var 12 år.

Lars växte upp hemma i Skallebol med sin yngre bror och tog vid faderns död 1815 över ansvaret som rättare åt Hättorps bruk.

Lars mor gifte 1919 om sig varvid styvfadern tog över som rättare i Skallebol. Såväl modern som styvfadern bodde kvar i Skallebol till sin död 1841 resp 1843.

Lars gifte sig första gången i oktober 1817 med Anna Stina Andersdotter f.1791 i Kristberg. Lars var då rättare i Skallebol efter sin far. De bodde några månader i Skallebol men flyttade sedan till Anna Stinas föräldrahem i Ströpplahult i Kristbergs socken och bodde där i tre år.

Lars och Anna Stina återkom till Tjällmo 1821 då Lars tog anställning hos Hättorps bruk som rättare med bostad på gården Stora Holma.

Familjen bodde där till 1830 då Lars blir en av två brukare (arrendatorer) på Hängestorps gård som ägdes av Hättorps bruk.

-----------

Lite om verksamheten trakten: 

Hättorps bruk var en hammarsmedja som etablerades under 1600 talet. Bruket förädlade tackjärn från ett mindre smältverk men det mesta köptes från Godegårds och Hällestads bergslag. När dessa gruvor sinade fick tackjärnet importeras från exv Nora bergslag. 

Genom bearbetning i hammarsmedjan sänktes kolhalten och man fick smidbart stångjärn. Detta kunde sedan användas för framställning av olika järnprodukter. Hättorp hade själv en mindre hantverkssmedja som framställde bruksprodukter för jordbruket. Men det mesta stångjärnet såldes till mindre gårdssmedjor som det var gott om i Tjällmo socken eller järnet kunde säljas för export via Norrköping. På bruket fanns också på 1800 talet sågverk, mjölkvarn och bränneri.

Hättorps bruk hade många anställda som behövde föda. Hättorp ägde därför ett flertal gårdar på den bördiga marken strax intill. På dessa gårdar anställde bruket sk rättare som fick ansvar att på gårdens mark odla olika sädesslag och ärtväxter. Liksom att föda upp köttdjur dvs kor, får, getter, grisar och, troligen också, höns.

Rättarna fick eget ansvar att driva gårdarna och fick troligen betalt efter vad som producerades. Hur de skötte gården övervakades säkert av en inspektor på Hättorps bruk. Från ca 1830 ändrade Hättorp sin odling genom att i stället arrendera ut marken till flera brukare som på det sättet fick hela ansvaret och inte behövde kontrolleras av en inspektor. Troligtvis var förändringen inspirerad av tankarna bakom de sk ’Laga skiften’ som i början av 1800-talet genomfördes på många gårdar i landet bla för att öka avkastningen.

När Hättorps bruks hammare avvecklades under 1870 talet på grund av brist på tackjärn och konkurrens från effektivare bruk, blev jord- och skogsbruket huvudverksamheten för Hättorp.

På nätet finns artiklar om brukets historia.

 --------

Åter till familjen

August far Lars var således rättare och brukare på flera gårdar som Hättorp ägde, tex Skallebol, Stora Holma och Hängestorp. Hans far hade varit rättare före honom på Skallebol och hans bror blev rättare och brukare på några av de andra gårdarna som Hättorp ägde.

Hustrun Anna Stina födde under åren tio barn där fyra döttrar och en son, Anna Stina f.1817, Carl Johan f.1822, Efva Elisabeth f.1824, Johanna Lovisa f.1827 och Ulrika Gustafva f.1834, levde när 
Anna Stina avled i Hängestorp i december 1843, 52 år gammal. Anna Stina begravdes vid Tjällmo kyrka.

I bouppteckningen efter Anna Stina uppges att det på gården i Hängestorp då fanns 1 par hästar, 3 par oxar, 7 kor, 13 får, 4 getter och 6 grisar - en hyfsat stor djurbesättning. Boets tillgångar var 770 riksdaler och skulderna, främst gåvor, var 256 riksdaler. Fastigheten äger de inte utan den ingick i arrendet och tillhörde Hättops bruk.

Lars fortsatte med odlingen på Hängestorp fram till dess han gifte om sig.

---------

Augusts föräldrar

Maja-Stina Jonsdotter och Lars Andersson gifter sig i september 1848. Maja-Stina var då 39 år och Lars 52 år.

Lars flyttade med sina tre hemmavarande barn till Maja-Stinas granngård Smedsbol.

Maja-Stina födde under de närmaste åren tre söner där dock bara min mormor Selmas far August, född den 18 oktober 1849, överlevde det första levnadsåret.

August föräldrar brukade Smedsbols norra gård med hjälp av sina respektive barn.

August mor Maja-Stina avled redan i november 1855, 47 år gammal. August var då sex år.

Maja-Stina efterlämnar tre söner och en dotter från första äktenskapet samt August från det andra.

Hennes bouppteckning visar att Maja-Stina och Lars ägde 1 par oxar, en ko och en gris samt en mindre stuga med uthus vid ån. Vilket tyder på att hon endast ägde en mindre del av gården.

Den övriga delen ägdes av Maja-Stinas barn. Dessa och troligen också styvfadern ägde övriga djur som fanns på gården.

Fadern Lars 59 år gammal driver gården vidare med hjälp av Maja-Stinas barn och anställd dräng och piga. Kanske han också får hjälp av sin bror Anders Magnus i Skallorp och sonen Carl Johan som var rättare på Stora Holma.

Under några år har Lars en hushållerska, Maja Stina Carlsdotter anställd efter det hon blivit änka i Smedsbols södra gård. August var då ca åtta år. Hushållerskan Maja Stina flyttar dock efter några år till Fridensberg där Augusts blivande svärföräldrar bor. Maja Stina gifter sig efter något år med en bror till Augusts blivande svärfar.

Här kan också nämnas att Augusts blivande svärmor Anna Lotta innan sitt gifte 1852 arbetade som piga på granngården i Smedsbol. August var då tre år gammal!

Om dessa kontakter mellan Augusts egen familj och sin kommande hustrus familj spelade någon roll när August kom att gifta sig med Augusta Ulrika född 1853 i Fridensberg är okänt.

1859 gifter sig Maja-Stinas son Johan Jansson liksom dottern Maja Christina Jansdotter strax efter varandra i Tjällmo kyrka. De tar då över huvudansvaret för de olika delar de tidigare ärvt av gården. Men de driver den troligen tillsammans.

Fadern Lars barn från första äktenskapet lämnar ungefär samtidigt Smedsbol och bosätter sig på andra platser.

August och fadern Lars bor kvar – kanske i stugan vid ån.

Augusts far Lars avlider i Smedsbol i februari 1883,  86 år och 8 månader gammal.

Maja-Stina och Lars liksom deras tidigare make/maka och avlidna barn är begravda vid Tjällmo kyrka.

När sonen August - min mormors far - var 13 år flyttade han till sin fars dotter (halvsystern) Ulrika Gustava Larsdotter som var gift och bodde på Lilla Bocketorp strax väster om Borggård i Hällestad socken. Han stannade där under tre år innan han återvände till Smedsbol. Hans mors dotter (halvsystern) Maria Christina Jansdotter med familj var då brukare på Smedsbol-gården.

August flyttade när han var 19 år från Smedsbol ner till Sibborp i Ljungs socken och tog anställning där som dräng.

Efter två år flyttade han till Djupsjö i Ljung som dräng hos sin kommande maka Augustas föräldrar Ulric och Charlotta.

Barnen

Maja Stina Jonsdotters och Lars Anderssons barn i deras andra äktenskap i september 1848 var,

August  föddes den 27 oktober 1848 i Smedsbol men avled i början av december, drygt en månad gammal.

August – min mormor Selmas far, föddes den 18 oktober 1849 i Smedsbol. Han gifte sig 1875 i Djupsjö, Ljungs socken med Augusta Ulrica Ulricsdotter född 1853 i Fridensberg på Perstorps ägor i Tjällmo socken – några kilometer öster om Smedsbol.

Augusts och Augusta Ulrikas historia har jag beskrivit i ett tidigare avsnitt.

August Larsson och Augusta Ulrika Ulriksdotter

Axel Wilhelm  född den 18 oktober 1854 i Smedsbol men avled i början av november, ½ år gammal.

----------

Maja-Stinas sex barn i sitt första äktenskap med Jan Jansson var,

Johan  född under 1832 i Smedsbol men avled den 30 mars 1832. Någon månad gammal.

Johan Magnus  född den 4 april 1833 i Smedsbol men avled den 3 oktober, sex månader gammal.

Johan  född den 8 oktober 1834 i Smedsbol. Johan arbetade som dräng hemma i Smedsbol. Han gifte sig 1859 med Sofia Christina Andersdotter f.1837 i Dagsberg utanför Norrköping. Sofia Christina födde två barn i Smedsbol innan familjen 1863 flyttade till Ask socken, sydost om Motala.

Maria Christina  född den 29 september 1837 i Smedsbol. Maria gifte sig 1859 med Anders Fredrik Gustafsson f.1838 i Tjällmo. De brukade en del av Smedsbols gård fram till 1873 då de flyttade till Vånga socken. I Smedsbol födde Maria fem barn, tre söner och två döttrar.

Karl  född den 15 augusti 1840 i Smedsbol. Som 15 åring tog han jobb som dräng på flera gårdar i omgivningen. 1860 arbetar han i Råcka och står som 'bodbiträde' i den handelsbod som fanns där. Han flyttar till Finspång några år senare och arbetar som 'handelsbetjänt'.

1868 återvänder han till handelsboden i Råcka som ligger vid södra infarten till Tjällmo by. Han gifter sig året efter med Rosina Charlotta Carlsdotter f.1847 i Tjällmo. De tar över och driver handelsboden liksom tillhörande lantbruk. Rosina Charlotta föder sex barn, två döttrar och fyra söner.

Rosina avlider i augusti 1883, 36 år gammal.

Tjällmo och Råcka med handelsbod

Karl gifter om sig fem år senare med Agnes Selma Charlotta Engman f.1855 i Stockholm. De gifte sig i Stockholm i Maria kyrkan på Södermalm.

Agnes föder åren efter fyra barn, tre döttrar och en son. De två yngsta en dotter och sonen avlider under sina två första år.

Två av sönerna i det första äktenskapet emigrerar 1891 respektive 1895 till NordAmerika. Sonen Karl Erik utbildar sig till tandläkare och bor först i Nyköping senare i Stockholm.

Karl Erik och minst tre av de övriga barnen byter vid sekelskiftet efternamnet Karlsson till Järle.  I Sverige finns 2012 ingen som heter Järle i efternamn, men kanske har namnet senare ändrats till Gerle?

I husförhörsböckerna nämns kring sekelskiftet 1900 att Karl Jansson utöver gården Råcka och handelsboden äger ett mejeri i Tjällmo.

Karl Jansson, dvs han bytte inte efternamn, avled i Råcka, Tjällmo i april 1918, 78 år gammal.

Hustrun Agnes Engman avled på samma ställe i juni 1931, 76 år gammal.

Båda begravdes vid Tjällmo kyrka.

Adolf  född den 4 juni 1843 i Smedsbol. Adolf växte upp hemma men avled i november 1857 i Smedsbol, 14 år gammal.

------------

Lars barn i sitt första äktenskap med Anna Stina Andersotter var

tio enligt hennes bouppteckning.

Löfbrunna vid Missunna

Anna Stina  född den 23 december 1817 i Skallebol, Tjällmo. Hon gifte sig 1841 med Anders Johansson f.1819 i Tjällmo. Hon födde nio barn där dock fem dog unga. De bor i Löfbrunna på Missunnas ägor nära gränsen till Hällestads socken.

Anders Peter  född den 10 januari 1820 i Kristberg men avled 1824 i Stora Holma, Tjällmo. Fyra år gammal.

Carl Johan  född den 11 mars 1822 i Stora Holma, Tjällmo. Gift med Sofia Johanna Jonsdotter f.1827 i Godegård. Carl Johan var bla rättare på Stora Holma, som hans far tidigare varit. De hade flera barn.

Eva Elisabeth  född den 1 november 1824 i Stora Holma. Gift 1847 med Lars Svensson f.1819 i Flistad socken. Efter några år i Tjällmo flyttade de till Regna och åtta år senare till Borg utanför Norrköping. De hade flera barn.

Johanna Lovisa  född den 20 februari 1827 i Stora Holma. Hon tog anställning som piga i Tjällmo för att sedan flytta till Regna socken. Här gifte hon sig 1854 med Karl Johan Jansson f.1829 i Regna. Han var sockenskräddare liksom sin far och två bröder. Karl Johan avled redan efter fyra år 1858, 29 år gammal.

Johanna Lovisa gifte sig 1868 med sockenskräddaren Erik Wilhelm Forsberg f.1841 i Asker socken. De flyttar efter några år till Sonstorp, Hällestad och bor där tills de avlider. Johanna Lovisa 1922, 95 år gammal och Erik Wilhelm 1925, 84 år gammal.

Sofia  född den 25 februari 1829 i Stora Holma men avled efter två veckor.

Anders Magnus  född den 24 maj 1831 i Hängestorp men avled fyra månader senare.

Ulrika Sophia  född 3 april 1833 i Hängestorp men avled efter två veckor.

Ulrika Gustafva född den 3 oktober 1834 i Hängestorp. Hon gifter sig 1858 med Johan Erik Andersson f.1836 i Hällestad. De flyttar till Lilla Bocketorp nära Borggård i Hällestads socken och där föder Ulrika fyra pojkar.

August – min mormors far – bodde hos familjen under tre år när han var 13–16 år gammal.

På äldre dar flyttar Ulrika och Johan några km västerut till Sundtorp vid Missunna i Tjällmo socken och bor där tills de flyttar till ålderdomshemmet. Ulrika Gustafva avlider 1919, 85 år gammal och Johan Erik 1923, 87 år gammal.

---

En viktig väg mellan Närke och södra Sverige

Riksvägen förbi Tjällmo, Hättorp till Husbyfjöl (Borensberg)

Under århundraden har resande och militära trupper funnit bra vägar att färdas på. Redan tidigt föreskrevs att bönderna längs sådana vägar var ansvariga för att vägen inte var för dålig. En sådan väg gick förbi Tjällmo mellan Örebro i Närke till Husbyfjöl (vid Borensberg) i Östergötland.

Denna väg gick i utkanten av de ägor som ovanstående familjer brukade under 1800 talet. Hättorps bruk hade säkert ansvaret för vägen längs alla deras gårdar dvs drängar från Stora Holma, Hängestorp och Skallorp fick säkert arbeta med vägen. Kanske även någon från Smedsbol som dock låg lite längre från vägen.

Invånarna på gårdarna kunde säkert också iaktta hur resanden av olika ståndstillhörighet samt militärtrupper passerade söder- och norrut.

På internet finns utförliga beskrivningar av förordningarna genom århundraden om väghållning liksom om reglerna för gästgiveriväsendet längs vägarna. Ett av de få gästgiverier som finns kvar är det i Tjällmo.

-----

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger.

Uppgifter om Maja-Stina och Lars och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamnen Jonsdotter resp  Larsson.

Ritade släktträd där Maja Stina och Lars visas med sina förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Östergötland.  Lars och Maja-Stina har där nummer 92 resp. 93.