Anna Lotta ’Charlotta’ Johansdotter och Daniel Ulric Andersson

Min mormor Selmas mor Augustas föräldrar
Anna Lotta ’Charlotta’ Johansdotter  och Daniel Ulric Andersson

Förfäder i Östergötland

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböckerna.

Min mormor Selmas mor Augusta Ulrica Ulricsdotters föräldrar var
Anna Lotta ’Charlotta’ Johansdotter född den 6 mars 1825 i Hökebäcken, Hällestads socken  och  

Daniel Ulric Andersson född den 11 december 1829 i Hjerpetorpet, ett grenadjärtorp på Perstorps ägor, Tjällmo socken.

Augusta var föräldrarnas första barn och född den 1 februari 1853 i farföräldrarnas torp Fridensberg på Perstorps ägor, Tjällmo socken.

Modern Anna Lotta döptes till dessa namn men senare används i husförhörsböckerna ofta namnet Charlotta, dvs det var tydligen det namn som hon blev kallad. Använder därför detta i fortsättningen.

Augustas mor

Charlottas föräldrar var Anna Maria Månsdotter 1792-1835  och Johannes Persson 1794-1875.  Charlotta var deras tredje barn.

Charlotta (Anna Lotta) föddes 6 mars 1825 i Hökebäcken, i dag benämnt Bäckebo, i Hällestad socken när föräldrarna tillfälligt bodde där. Föräldrarna flyttade senare samma år till Kårtorp i Tjällmo socken där de arrenderade en av de två gårdarna. Varje gård hade ett antal kor och får, de bedrev tex smör- och ost-tillverkning samt hantverkssmide med bla smide av spik. Gårdarna ägdes av Finspångs bruk inom Hällestads bergslag och dit levererades också huvuddelen av kött (slaktfärdiga djur), smör och ost liksom järnprodukter. Dessa uppgifter är hämtade från bouppteckningen efter Charlottas mor Anna Maria.

Charlotta växte upp hemma i Kårtorp. Hennes mor Anna Maria avled 1835 när Charlotta var 10 år. Fadern gifte om sig året efter med Maria Christina Nilsdotter f.1812 i Stjärnorp.

Charlotta hade tio syskon där fem var från faderns andra gifte. Det var fyra systrar och två bröder som levde till vuxen ålder medan en syster och tre bröder dog i späd ålder.

Charlotta flyttade hemifrån 1843, 18 år gammal, och arbetade som piga på flera gårdar i trakten.

Vid giftermålet med Daniel Ulric 1852 är hon piga i Smedsbols södra gård. Anm: I den norra gården bodde vid tillfället 3 årige August Larsson som senare skulle gifta sig med hennes dotter Augusta Ulrika.

Hökebäcken     Charlottas födelseplats

Ulrics födelseplats Hjerpetorpet och familjens boplats Fridensberg samt Charlottas uppväxtplats Kårtorp

Augustas far

Daniel Ulrics föräldrar var Lovisa Månsdotter 1799-1869 och livgrenadjären Anders Johan Knut 1795-1856. Han var deras fjärde barn.

Daniel Ulric växte upp hemma i grenadjärtorpet  Hjerpetorpet på Perstorps ägor i Tjällmo socken. Ulric hade sex syskon, två systrar och fyra bröder.

Han arbetade hemma och hjälpte tillsammans med syskonen föräldrarna i arbetet på grenadjärtorpet. Under några år var han dräng på några närliggande gårdar.

Augustas föräldrar,

Charlotta och Ulric gifte sig i september 1852 och bosatte sig i hans föräldrars torp Fridensberg som låg strax söder om grenadjärtorpet. Dit hade Ulrics föräldrar/familj flyttat tidigare samma år från Hjerpetorpet sedan fadern tagit avsked som grenadjärsoldat.

Där brukar de gården tillsammans med hans föräldrar och några av hans bröder.

Ulrics far avlider 1856 och året efter flyttar de till gården Sibborp i Ljungs socken.  I Sibborp fanns två brukare som arrenderade marken av Ljungs säteri/slott. Ulric var under ett antal år Nämndeman i Ljungs socken trots att han troligen enbart ägde sina djur och de redskapen som krävdes för jordbruket. Men detta värde, och kanske uppbackning från ägaren på Ljungs slott, var tillräckligt för att anses ha tillräcklig förmögenhet. På den tiden var det vanliga att endast manliga personer som ägde en fastighet eller en annan förmögenhet, var röstberättigade och valbara som förtroendemän i socken eller häradstinget.

Anm: Av den aktion som hölls efter det ägaren i Ljungs sätesgård/slott gått i konkurs 1867 framgår att sätesgården var ägare till flertalet gårdar i Ljungs socken. Totalt 46 gårdar såldes vid aktionen. Gårdarna köpte säteriet kring sekelskiftet 1800 när det var ’svåra’ tider för dåvarande ägare tex dålig växtlighet. Endast ett fåtal gårdar tex de i Bänorp, Åsmestorp, Gottorp och Ragnorp ägdes av bönderna själva. De nya ägarna av Ljungs säteri/slott köpte senare tillbaks vissa av gårdarna av de bankinstitut/fordringsägare som köpt dem vid aktionen.

Boplatserna i Ljungs socken  Sibborp  Djupsjö  Skallorp  Fredriksberg  Bränna

Efter att brukat gården i Sibborp i tretton år flyttar familjen 1870 en bit norrut till en gård i Djupsjö.  Charlotta och Ulric var då i 40 årsåldern.

Charlotta föder i Fridensberg i februari 1853 tvillingarna Augusta Ulrika och Mathilda Charlotta, men den senare avlider månaden efter.

I november 1854 föds Carolina Wilhelmina som dock bara lever i drygt ett år.
I Sibborp föds sönerna Anders Fredrik i juli 1858 och Adolf i augusti 1863.

Några månader efter det familjen 1870 flyttar till Djupsjö anställs dottern Augusta Ulricas kommande make August Larsson som dräng hos den tillträdande brukaren i Sibborp. August flyttar dock efter två år till Ulric och Charlotta i Djupsjö som dräng.

Augusta och August gifter sig 1875 och stannar i Djupsjö och hjälper hennes föräldrar med arbetet på gården. Min mormor Selma föds här den 28 december 1878.

Båda familjerna flyttar 1883 en bit söderut till gården Skallorp där de bor och brukar till 1894.

Dottern Augusta och August med sin familj bodde dock under åren 1881-1883 tillfälligt på gården Jonstorp.

Sonen Anders Fredrik utvandrade 1882 från Djupsjö till NordAmerika och fem år senare  1887 följer sonen Adolf efter. Kanske var det så att Anders Fredrik åkte till fadern Ulrics yngsta syster Mathilda som två år tidigare emigrerat med sin familj till USA. Men detta är än så länge obekräftat.

Från norra Östergötland emigrerar under 1870 och 1880 talen relativt många till NordAmerika vilket tyder på att levnadsförhållandena, liksom framtidsutsikterna, i samhället med starkt växande befolkning och brist på arbetstillfällen lockade till utvandring.

Hur det gick för bröderna eller Ulriks syster i Amerika är okänt. Enligt släktuppgifter skrev de några brev hem men i övrigt saknas uppgifter. Jag har  tex inte det efternamn bröderna använde i Amerika. Många emigranter bytte nämligen efternamn i Amerika - oftast till ett lite 'amerikaniserat' som passade in i engelsk uttal.

1894, när Ulric var 64 år och Charlotta 69 år bosatte de sig i Fredriksberg på Bänorps ägor. Dottern Augusta med familj flyttade samtidigt till granntorpet Bränna på Åsmestorps ägor.

Augustas make August tog samtidigt anställning som dräng på Åsmestorps gård.

Fredriksberg ägs 1894 av min morfar Emils morfar Gustaf Pettersson i Bänorp som säkert kände Ulric sedan han 1857 flyttade in i gården Sibborp. Troligen var de också samtidigt nämndemän.

I Fredriksberg bosätter sig också dottersonen Karl August Larsson, som odlare av Fredriksbergs mark. Karl August gifter sig 1901 och bor med sin familj i Fredriksberg fram till 1903 då familjen flyttar till Vreta Klosters socken.

Charlotta (Anna Lotta) avlider i Fredriksberg i mars 1903, 78 år gammal. Hon begravs vid Ljungs kyrka.

Anm: Charlottas efternamn är, fram till ca 1900, Johansdotter. Detta efter sin far Johannes, men detta ändras då i kyrkboken till Andersdotter. Orsaken till detta är troligen den namnreform som genomfördes i Sverige vid den tiden. Man förde nämligen in regeln att alla i en familj skulle ha familjenamn efter fadern i familjen. Efternamnet borde således varit Andersson men det skrevs Andersdotter i kyrkböckerna.

Motsvarande gäller också dottern Augusta Ulrica som heter Ulricsdotter efter sin far Ulrik men från ca 1900 heter Larsson efter sin make.

Har ovan använt deras ursprungliga efternamn.

Efter det Charlotta avlidit 1903 flyttar Ulric över till dottern Augusta och hennes familj i Bränna där han bor kvar till 1910. 
Ulric flyttar då till det nybyggda ålderdomshemmet Ekhult nere vid Motala ström, mitt emot Ljungs kyrka.

Ulric avlider på Ekhult i oktober 1916, 87 år gammal. 
Han begravs vid sin makas sida på Ljungs kyrkogård. 
Någon gravsten finns i dag inte kvar.

Barnen

Augusta Urica – min mor Märtas mormor - född den 1 februari 1853 i Fridensberg på Perstorps ägor, Tjällmo socken.

Hon gifter sig i augusti 1875 i Djupsjö med August Larsson f.1849 i Smedsbol, Tjällmo socken.

I tidigare avsnitt har jag beskrivit familjens historia.

August och Augusta  Larsson

Mathilda Charlotta  född den 1 februari 1853 i Fridensberg, dvs tvillingbarn till Augusta Ulrika , men avlider månaden efter födelsen.

Carolina Wilhelmina  född den 27 november 1854 i Fridensberg. Hon avlider i april 1856, knappt 1½ år gammal.

Anders Fredrik  född den 16 juli 1858 i Sibborp, Ljungs socken. Han växer upp hemma och hjälper till med arbetet på gården i Djupsjö.

I februari 1882, 23 år gammal, utvandra han från Djupsjö till NordAmerika. Destinationen var New York men han tycks ha fortsatt till Iowa eftersom brodern Adolf 1887 utvandrar dit för att träffa honom just där.

I moderns bouppteckning 1903 framgår att han i Iowa tagit namnet Lindstrom.

I Iowas register kan han hittas som Andrew Fredric Lindstrom.

Han gifte sig i april 1888 i staden Farnhamville, Calhoun Co med 

Minnie Anderson född 1867 i Sverige. (Calhoun Co ligger strax sydöst om BuenaVista Co dit familjerna Eigil från Bänorp utvandrade kring 1870 som beskrivits i annat avsnitt.)

Familjen flyttade under några år mellan några närliggande orter och Minnie födde två döttrar och en son.

Andrew avled dock före 1905 i Iowa, ca 45 år gammal.
Och Minnie levde till dec 1906. Hon avled i Farnhamville 39 år gammal.

Deras barn flyttade till olika platser inom Iowa eller andra delar av USA och bildade familjer. Två av dem levde till 1970.

(Uppdaterat 201610)

 

 

Adolf  född den 3 augusti 1863 i Sibborp, Ljungs socken. Han växte upp hemma och deltog i arbetet i Skallorp fram till 1887. Han emigrerade då 24 år gammal till Nord Amerika med adress Iowa och till sin bror Anders Fredrik. 

I moderns bouppteckning från 1903 är inte Adolf nämnd utan han har då avlidit i USA. Jag har inte hittat honom i Iowas register från slutet av 1800-talet men jag förmodar att han också tog namnet Lindstrom när han kom fram till brodern i Farnhamville i Iowa.

Enligt uppgift från efterlevande släkt i Sverige skall bröderna ha skickat hem ett brev – kanske flera – och talat om var de bodde och att de tagit namnet Lindstrom.

Troligen kom också brev efter att de avled. Men inga brev finns bevarade.
(Uppdaterat 201610)

-------------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger.

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger.

Uppgifter om Anna Lotta  och Ulrik och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamnen  Andersdotter resp Andersson.

Ritade släktträd där Anna Lotta  och Ulrik visas med sina förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Östergötland.  Ulrik och Anna Lotta har där nummer 94 resp. 95.