Om mina förfäder

En inledning till mer detaljerade beskrivningar av några familjer bland förfäderna.

Mina föräldrar Märta Danielsson och Gunnar Larsson träffades i Linköping när Gunnar var där som del av sin militära utbildning. De gifte sig i Linköping men bosatte sig sedan i Ystad där Gunnars regemente låg. Där föddes sedan jag och min syster Wivi.

Våra förfäder har därför visat sig finnas dels i norra Östergötland - på min mammas sida - och dels i sydligaste Skåne - på min pappas sida.

Genom att det under tiden före 1900 inte fanns några stora möjligheter eller anledningar till att man flyttade långt bort från det område där man växte upp finns våra förfäder inom några begränsade områden under de århundraden som förfäderna jag hittat har levt - dvs under 1600, 1700 och 1800 talen.  Eftersom inte alla släktgrenar har kunnat följas under hela denna tid kan dock inte uteslutas att spridningsområdet kan ha varit större.

Spridning inom andra områden finns dock på min mammas sida.

Jag har hittat en gren som har spridning norrut i Närke, söder om Örebro.

Sedan finns det en inte helt bekräftad, men rätt trolig, uppgift om min mammas farfar som aldrig var gift med farmodern. Denna man, Viktor, som den aktuella tiden arbetade hos sin farbror i Östergötland, var uppväxt och hade sina förfäder i nordvästra Småland mellan Gränna och Tranås. Viktor emigrerade (i all hast) till Nordamerika innan mammas far Emil föddes. Jag har hittat honom där men inte kunnat följa hans levnad.

På mormors mors sida och fem generationer tidigare har jag hittat en soldat från dagens Rumänien. Han tog värvning i den svenska armén när den var i Poltava och följde sedan med till Sverige.  Detta är den enda invandraren till Sverige jag hittat bland förfäderna sedan slutet av 1600 talet.

Skåne

Mina förfäder i Skåne var alla bönder, bonde resp bondmora.  Några av dem ägde troligen gården men flertalet under 1800 talet och tidigare arrenderade gårdarna där marken tillhörde en storgård - säteri - slott etc. Förfäderna betalade då oftast arrendet genom att utföra ett antal dagsverke på storgården. Några förfäder var troligen ’bara’ anställda som oftast fick lönen som naturaförmåner. Förfäderna lever i södra Skåne på farmor Annas sida såväl på Västerlen, dvs väster om Ystad, som på Österlen, mellan Ystad och Simrishamn. På farfar Teodors sida levde alla familjer jag hittat på Österlen eller strax norr där om.

Förfäderna levde före Laga skifte perioden under 1800-talet i mindre byar där bönderna samverkade vid odlingen av de många odlingslotterna som varje gård ägde/arrenderade.

Dvs man bestämde gemensamt vad man skulle odla inom olika områden. Boskapen man hade var oxpar för odlingen, några hästar för transporter, kor, får, getter, grisar, gäss och troligen också höns. Detta efter vad olika bouppteckningar redovisar.

 

Östergötland

Förfäderna i Östergötland levde norr om Motala ström mellan Motala och Norrköping. De flesta männen var bönder men det finns de som sysslade med järnhanteringen som bedrevs i området fram till ungefär 1800. Några var soldater - grenadjärer eller ryttare.

Många familjer levde liksom i Skåne i byar som dock enbart omfattade några gårdar. Vad jag sett fanns familjer som enbart försörjde sig med odling och boskapsskötsel. Dessa producerade då mat för de som i huvudsak var engagerade i järnhanteringen, malmbrytning, transporter, kolning, smide etc. Boskapen de hade var oxpar för odlingen och för transporter, hästar verkar ha funnits men använts för enklare transporter, man red exv på dem. Hushållet hade kor, får, getter, grisar och troligen också höns. Enligt bouppteckningar var boskapen relativt få hos dem som var inblandade i järnhanteringen eller var soldater.

En by som jag särskilt har uppmärksammat är Bänorp i Ljungs socken. Där föddes min morfar Emil och där gifte han sig också med mormor Selma. Byn innehöll under 1830 talet vid Laga skiftet sju familjer som alla hade släktskap med varandra, antingen på faderns eller på moderns sida. Har kunnat följa invånarna tillbaks till början av 1600 talet då det fanns en ägarfamilj. Och den familjen finns i mitt släktträd. Har ägnat en särskild studie av byns utveckling och dess invånare. I slutet av 1800 talet utvandrade en rad familjer från byn till Nordamerika. Många av dessa bosatte sig i Iowa eller South Dakota. Har kommit i kontakt med några släktforskare i USA som har dessa familjer i sina släktträd och som därigenom visat sig vara släkt med mig. Min beskrivning av Bänorp kom på så sätt att bli skriven på engelska.

I Östergötland har jag hittat en gemensam familj för farmor och farfar men det är så många generationer bakåt att de inte kan ha känt till släktskapet. Har uppmärksammat att man måste haft kunskap om släktskap som omfattar tre till fyra generationer. Även när dessa familjer har bott rätt långt från varandra - med dåtida mått. Men jag har ju inte undersökt de parallella släktleden under perioden.

När det gäller såväl Skåne som Östergötland har jag inte sett några kopplingar till - de gamla -riksdagsgrupperna, Adel, Präster eller Borgare. Alla personer har varit ’vanligt folk’ där ett fåtal tillhört gruppen Bönder dvs de som ägt fast egendom och hade rätt att delta i val eller bli vald. Alla dessa grupper var ju enbart några procent av Sveriges befolkning. Inom området i norra Östergötland var de troligen färre än 0,5 %.

Några fäder har haft uppdrag som nämndemän såväl inom socknen som inom häraderna - dvs lekmän vid rättegångar. De har blivit valda till dessa uppdrag - men det var ju inte några allmänna val utan endast de som ägde fast egendom, mark och gård, fick delta och hade rätt att bli valda.

Här har jag också uppmärksammat att vissa giftermål i Östergötland under 1800 talet torde ha varit arrangerade av familjerna. I några fall är det val av hustru till sonen som skall ta över gården men i andra är det val av make när dottern skall ärva gården.  I Skåne har jag inte uppmärksammat något liknande men det utesluter inte att det finns även där.

Tex har nämndemännens barn gift sig med varandra även om familjerna bodde långt från varandra i olika socknar. Det gemensamma är att fäderna varit nämndemän i den gemensamma häradet. Det finns flera sådana möjliga giften under främst 1800 talet. 

I flertalet andra fall är det klart att mannen och hustrun träffats under den tid de var ute och ’praktiserade’ på olika ställen.

Finns det några ’kändisar’ i släkttavlorna? Har inte sökt efter sådana men har sett av andra forskares uppgifter på nätet att det särskilt i Skåne finns sådan ’i släkten’. Dvs i sidogrenar från någon av familjerna i släktträdet.

En kändis som finns i släktträdet är en bonde från Skåne som deltog som representant för bondeståndet vid tre olika riksdagar i början av 1700 talet. Det var då skåningar för första gången fick delta i Sveriges Riksdag efter det Skåne erövrats från Danmark. Tidigare var skåningar några man inte litade på, de ansågs ha för starka band med Danmark.

I Östergötland har jag i sidosläkten hittat en amerikan med svenska föräldrar som 1936 tilldelades nobelpriset i fysik.

Samt en amerikan född i Kansas av svenska föräldrar som under 1900 talet var såväl Guvernör i delstaten Kansas som dess representant i såväl Representanthuset som Senaten.

Har jag fel i mina släktträd?

Visst har jag det - jag är en vanlig människa som gör fel. Men när jag hittar ett blir det rättat.

Orsaken till fel är i regel att jag läst uppgifterna i kyrkböckerna på fel sätt. Det har varit svårt att tyda bokstäverna eller så finns det i födelseböckerna fler barn som haft fäder med samma förnamn och så har jag valt fel fader. Eller så är födelseförsamlingen en annan än den jag tidigare hittat för barnet.

I de flesta fall avbryter jag släktträdet när det finns tveksamheter och då även om andra forskare har med ytterligare generationer i sina publicerade uppgifter.

Min strävan är att ha släktträd med rätt familjer, men jag är inte felfri!

De nyfotograferade kyrkböckerna hos Arkiv Digital är till stor hjälp.