Mina föräldrar - Märta Danielsson och Gunnar Larsson före giftet

Följande är ett utdrag från min pappa Gunnar Larssons släktbeskrivning som han sammanställde i början av 1970 talet efter samtal med sina och Märtas föräldrar.
Jag har gjort några mindre ändringar och tillägg. Har också här tagit med Gunnars beskrivning av tiden som militär fram till pensionen.

Märta tillsammans med storasyster Elin.

”Min hustru Märta Augusta Larsson född 23 december 1914 i Högloftet vid Strömsbro, Bankekinds församling i Östergötland, strax sydost om Linköping och invid vägen till Åtvidaberg.
Hennes föräldrar var Emil och Selma Danielsson och Märta var deras fjärde dotter. De övriga var Elisabeth-Lisa, Gärda och Elin.

Efter några år flyttade familjen till en stuga Björklunda i södra  Rappestads församling, just på gränsen till Vikingstad församling. Huset, som nu är rivet, tillhörde Lagerlunda herrgård där hennes far var anställd.  Huset låg vackert i skogsbrynet och omgivet av fruktträd.  

Sina skolår gjorde Märta i Rappestads skola och i den intill skolan liggande kyrkan är hon konfirmerad.

Ett av Märtas skolfoto från Rappestads skola

När Märta konfirmerats fick hon 1930 anställning i Linköping, som hjälpreda åt en änka, fru Rut Salmonson med tre minderåriga söner.  När Rut Salmonson, som var anställd vid televerket, fick en befattning som telefonväxel-föreståndare i Häverödal i östra Uppland, följde Märta med dit, mera som medlem i familjen än som anställd.  I Häverödal kvarstannade hon till 1932, då hon flyttade tillbaks till Linköping, dit hennes föräldrar då flyttat.
Märta fick först arbete hos en familj och sedan efter ett år i en sybehörsaffär, där de bland annat sydde upp och ritade dukar.  När hon fick anställning vid Linköpings skjortfabrik flyttade hon över dit.  Efter en kort tid vid fabriken fick hon hand om en nyanskaffad maskin för isyning av skjortknappar och denna hade hon sedan hand om tills vi gifte oss 1936, då hon blev ystadsbo."

                                           

”Jag  Lars Gunnar Larsson föddes 6 feb 1906 i Östra Ingelstad på Österlen i sydöstra Skåne. I ett hus på gränsen till Hannas församling. 

Mina föräldrar Teodor och Anna Larsson gifte sig 1905 så jag var deras första barn. Jag fick sedan sju syskon. Vi bodde under de första åren i Bollerup församling och i Östra Ingelstad by.

Bild från hösten 1910 med 'storebror' Gunnar, syskonen Martha och Lennart samt 'barnflickan' Valborg när de bor i Odarslöv

1909 flyttade vi till Västra Odarslöv utanför Lund och några år senare åter till Östra Ingelstad by. Därefter arrenderade mina föräldrar Nya Skottarp nr 1 vid Skönabäcks gård i Slimminge församling. 

Skolan, 6 årig, gjorde jag i Skönabäcks skola, Slimminge församling, där jag också blev konfirmerad. 
Man fick på den tiden börja hjälpa till i arbetet så fort man kunde. Jag var väl 8-9 år då jag fick ge ett handtag här och var vid betgallring och rensning i grönsaker mm vid Skönabäcks handelsträdgård.  Tror jag fyllde 11 år då jag blev tillsatt att vakta gårdens gäss och driva dem ut på höståkrarna.  Året därpå var det tid vakta gårdens svinhjord, som jag minns var besvärlig vid dåligt väder, eller när tillgången på föda var knapp. Men en god sak med de uppgifterna var att jag lärde mig göra ordentliga piskor.

Arbetade eljest hos trädgårdsmästaren, som hade att övervaka herrgårdens trädgårdsodling.  Vi var nog ett tiotal i 10-12 årsåldern, som arbetade där.  Så fick en äldre person, man eller kvinna, ett par stycken av oss till hjälp och hålla ordning på oss.  Jag minns än all krattning av trädgårdsgångar och gräsmattor kring slottet samt bevattning av grönsaker och jordgubbar.  Skönabäckssjön (Borgasjön) låg då högt över den då odlade handelsträdgården, så det var bara att koppla in vattenslangen och vrida på kranen.
Vintern jag konfirmerades höll jag på att plocka rosenkål och jordärtskockor. Det var på ackord och man kunde förtjäna rätt bra helst som vi stundom hjälptes åt, mor, jag, Marta och troligen även Lennart. Bör nämnas att på den tiden hade de två äldre årsklasserna i skolan sommaruppehåll från maj till någon gång i sept månad.

Efter konfirmationen och till 19-årsåldern hade jag tjänst hos tre olika lantbrukare. Arbete av annat slag gick inte att få på orten. 
Anmälde mig till värnpliktstjänstgöring ett år i förtid. Blev av den anledningen uttagen till befälsutbildning, något som jag i förtid tagit reda på i tanke att senare ta fast anställning vid försvaret.

Den 25 nov 1925 tog min militära tjänst sin början med inryckning på Revingehed. Det var en regnig och kylig förmiddag jag steg av tåget vid Qvinnevads järnvägshållplats och vandrade över heden till klockbaracken, där vi skulle inställa oss.  Fick omsider utrustning och ärtor och fläsk i just utlämnade kokkärl, som var insmorda med vaselin och vi hade inte tillgång till vatten. 

På kvällen åkte vi tåg till Lund var och en lastad med sin utrustning och stoppad halmmadrass.  Vår förläggning blev ett numera rivet sockerraffinaderi.  Övningsfältet, Vibyholm, nådde vi genom att marschera genom hela stan.  Uniformen var en grå m/10 med trekantig hatt.
I februari 1926 tog jag fast anställning som volontär vid Södra skånska infanteriregementet (I 25).  Fick 50 kr i anställningspengar och sedan 50 kr i månadslön varav de 15 sattes på bank genom kompaniets försorg.
Volontäravdelningen tillhörde samma kompani. Det var bara att byta avdelning och det gjorde jag på skjutbanan, där jag fick order gå fram och anmäla mig för volontäravdelningens chef.  Han välkomnade mig med orden: ”Välkommen i det gröna sa kärringen när hön föll i nässelhögen”.

  

Så gick åren. Tre års befälsutbildning. Vi var ett trettiotal volontärer, när vi startade. Tre år senare när furirskolan var slut, var vi 7 kvar, övriga hade av olika orsaker fallit bort.  År 1934 var jag ensam kvar av min årsklass.
Månadslönen steg ju något efterhand, men så sent som 1932, när jag låg på underofficersskolan i Uppsala, fick jag inte ut mer än 87 kr i månadslön.  Mycket beroende på att inga underbefäl avgick ur tjänst förrän de blev tvungna till det och detta beroende på det kärva arbetsläget i det civila.

De två första åren låg vi förlagda till Lund om vintern och till Revingehed under sommaren.  År 1927 flyttades regementet till Ystad och fick ändra vårt regementsnummer till I 7.  

 Vi lämnar Lund. Jag i första ledet.

I Ystad övertog vi Skånska dragonregementets kaserner (K 6) och Ystad blev nu vår ordinarie förläggningsort. Revingehed blev nu inte använt på flera år.  Först 1935 förlades vissa övningar på nytt till Revingehed (repetitionsövningar).
Under åren 1928 - 1936 tjänstgjorde jag som underbefäl huvudsakligen vid kulspruteförband omväxlande med kommenderingar utom regementet.  Således var jag
1928 kommenderad på skidlöparbataljonen i Boden,  

 

1931 - 1933 till underofficersskolan i Uppsala,
1933 - 1934 till offaspirantskolan i Linköping,
1934 - 1935 till studentkompaniet i kulsprutetjänst i Uppsala,
under 3 månader vid årsskiftet 1934-1935 var jag gruppchef vid svenska bataljonen vid omröstningen i Saar och    

under 4 månader elev vid rid- och körskolan i Strömsholm med   

erbjudande att återkomma året därpå som biträdande lärare men avböjde av personliga skäl.

Jag träffade min hustru Märta Danielsson under utbildningen i Linköping. Vi gifte oss 1936 i Linköpings domkyrka.

 Gunnars beskrivning av sitt arbete fram till pensionen
År 1937 blev jag befordrad till sergeant.  Fortsatte fram till 1939 tjänstgöringen vid kulspruteförband omväxlande med tjänst som lärare vid regementets stamskolor (korprals och furirs).  Deltog som kompaniadjutant vid beredskapstjänst 1939-1940.  Var 1942-1943 plutonschef vid regementets plutonchefsutbildning i kulsprute- och granatkastartjänst.  Var kompaniadjutant vid regementets skolkompani från 1943 och två år framåt.  Var på köksföreståndarutbildning vid Ing 1 Solna 1945 och blev därefter köksföreståndare i Ystad, 2 år framåt.

1948-1949 var jag elev vid tygförvaltningsskolan i Stockholm och blev 1950 kommenderad till Fo 15 i Karlskrona som tygförvaltare och i den befattningen kvarstannade jag till min pensionering 1967.

I fackligt arbete var jag en tid intresserad.  Har varit ordförande i alla de kårer jag vid regementet tillhört, korprals-, furirs- och underofficers- kårerna.  Under mina sista år vid I 7 var jag dessutom sekreterare i regementets skytteförening.  Fick när jag lämnade regementet såväl regementets som skytteföreningens guldmedaljer som tack.  Samma medalj fick jag när jag lämnade Blekinge kustartilleriförsvar med pension.

Arbetet vid Fo 15 trivdes jag förhållandevis bra med.  Arbetet bestod i vård och tillsyn av Fo förrådsställda tygmateriel, som var spridd inom Blekinge.  Arbetet var mer civilt än militärt i den bemärkelsen att jag hade civil personal till hjälp i förråden.

Jag gick i pension från Fo 15  hösten 1957. Men fick göra en kort extra efterkurs i Stockholm hösten 1958.”

I ett särskilt inlägg beskrivs familjen.

Bilderna återfinns i bildarkivet.  Länk finns till höger.

Flera av platserna är utmärkta på kartan - länk till höger.