Mätta Jönsdotter och Nils Claesson samt Truls Larsson

Min farmor Annas morfar Pehrs  föräldrar.

Förfäder i Skåne.

Följande är en beskrivning av det jag funnit under min släktforskning.

Min farmor Annas morfar Pehrs föräldrar var

Mätta Jönsdotter  som föddes den 2 okt 1793 i Varmlösa by, Katslösa socken

och                                                                        

Nils Claesson  som föddes den 7 feb 1774 i Stora Herrestad socken.

Mätta och Nils gifte sig 28 dec 1817 i Sjörup. De bodde i Sjörups by och i arrendegården nr 15, närmast kyrkan.  I äktenskapet föddes två pojkar Jöran i sep 1918 och Pehr i maj 1820.

Fadern Nils Claesson kom till Sjörup strax före 1806 då han gifte sig med änkan Kersti Pärsdotter i arrendegården Nr 15.

Kort om en serie giften i gården Sjörup nr 15 före Nils Claessons ankomst:
Före Nils första gifte finns följande giften i just denna arrendegård.
1751 -  På gården nr 15 föddes 1722 sonen Bengt Pehrsson. Han tog över arrendet och gifte sig 1751, 29 år gammal, med 22 åriga Anna Maria Gabrielsdotter f.1729.
Anna Maria födde tre barn innan hon i juli 1762 avled, 33 år gammal.
1762 -  Bengt, 40 år, gifte några månader senare om sig med 21 åriga Elna Larsdotter f.1741.
Hon födde två barn.
Bengt Pehrsson avled i dec 1774, 52 år gammal.
1776 -  Elna Larsdotter, gifte efter ett år, i jan 1776, 35 år gammal, om sig med 40 årige Per Andersson f.1736.
De levde ihop och brukade nr 15 fram till 1796 då Elna avled, 55 år gammal.
1796-   Per Andersson, 61 år, gifte efter några månader om sig med 21 åriga Kersti Pärsdotter f.1777.
Fram till det att Per avled 1805, 69 år gammal, födde Kersti fyra barn.
Av dessa dog de första tre bara efter några månader. Den fjärde var sonen Anders f.1805.

Åter till Nils första gifte:

1806 - Kersti Pärsdotter f.1777, 29 år gammal, gifte efter ett år som änka om sig med 32 årige Nils Claesson f.1774, dvs med min farmor Annas morfar Pehrs far.

I detta äktenskap födde Kersti två barn, Pär f.1807 och Kjerstina f.1810. Pär avled dock när han var 5 år.

I juni 1817 blev Nils, 43 år, änkling då Kersti i juni avled, 40 år gammal.

1817 -  Nils gifte om sig i dec samma år med 24 åriga Mätta Jönsdotter f.1793. Dvs Annas morfar Pehrs mor.

Och så var vi tillbaks till familjen  Mätta Jönsdotter och Nils Claesson.

Mätta Jönsdotters föräldrar var  Mätta Olsdotter  1755-1796  och Jöns Mattisson 1753-1829.  Familjen bodde i Varmlösa by i Katslösa socken.

Modern Mätta födde 9 barn, tre pojkar och sex flickor. Av dessa var Mätta yngst.

När Mätta var fyra år, 1796, avled modern Mätta.

Fadern gifte som sig något år senare med änkan Sissa Persdotter 1755-1819. Sissa hade i sitt tidigare gifte fött 10 barn, 6 söner och 4 döttrar, men flera av dessa avled dock i unga år.

Mätta fick, genom det andra giftet, sannolikt ca 12 syskon under sin uppväxt. Och flertalet äldre än henne. Flera lämnade därför familjen under Mättas uppväxt för att söka arbete på annat håll och gifta sig.

Varmlösa by var en ’rusthållarby’, dvs alla bönderna i byn ägde sina gårdar och betalde skatt genom att tillhandahålla kavalleriet minst en ryttare med häst och utrustning. Ryttarna fungerade som drängar när de inte var på övningar eller ute i något av Sveriges krig. Ryttarna tillhörde Borrby skvadron i Södra Skånska Kavalleriregementet.

Nils Claessons föräldrar var Claes Jöransson 1731-1799  och Kerstina Nilsdotter 1740-1808.

Familjen bodde på en arrendegård i Stora Herrestad och där födde modern Kerstina nio barn, sex pojkar och tre flickor. Några av dessa avled unga.  Nils var den sjunde i ordningen.

Nils växte upp hemma och begav sig sedan ut och arbetade på olika ställen. Som framgår ovan kom han 1806 att i Sjörup gifta sig med änkan Kersti Pärsdotter.

När Nils gifte sig med Mätta 28 dec 1817 följde två barn med in i familjen. Nils dotter Kjerstina, 7 år och hans styvson Anders, 12 år.

Sjörups by med nr 15 vid pilen

Sjörups by bestod av 13 arendegårdar och 8 gatehus.  I byn finns också Kyrkan, Prästgården och Klockargården vars odlingsmarker låg runt kyrkan.

Alla i byn arrenderade sina hus och sin mark.

Hela Sjörups by, utom prästens och klockarens gårdar, ägdes av Rynge gård/säteri vars huvudgård ligger i socknens norra del.

När Nils och Mätta bodde i Sjörup var Rynge Gårds ägor oskiftad dvs byns marker var uppdelad i tre vångar där varje arrendegård hade tilldelad odlingsmark utlagda i avlånga tegar. Vångarna brukades i sk treskifte som innebar att en vång låg i träda vart tredje år. I början på 1800 talet odlades oftast någon ärtväxt under viloåret som gödning eller så hade man lämpliga betesväxter för djuren.

Sjörups by med byn och de tre vångarna med de avlånga odlingstegarna för de olika gårdarna

 

Under åren efter giftet födde Mätta de två sönerna, Jöran i sep 1818 och Pehr i maj 1820.

Fadern Nils Claesson avled därefter, den 8 aug 1821, i en förkylning. Han blev 47 år och begravdes på Sjörups kyrkogård, dvs strax intill gården nr 15. Nils hade då brukat arrendegården under 15 år.

Mätta, 29 år, gifte om sig den 20 sep 1822 med 27 årige Truls Larsson, född den 19 maj 1795 i Skårby socken.

Bröderna Jöran och Per växte därför upp med Truls, som de säkert betraktade som sin far fram till dess de uppmärksammade att de inte bar namnet Trulsson utan Nilsson efter sin biologiske far.

Vid giftet 1822 fanns i huset barnen Anders 17 år, Kjerstina 12, Jöran 4 och Pehr 2. Anders och Kjerstina lämnade dock gården strax efter giftet.

På gården fanns alltid en dräng och en piga. Dessa stannade oftast bara ett år, som vanligt var vid denna tid.

I äktenskapet med Truls föder Mätta fyra barn där dock ett av dem dog strax efter födelsen. Anna f.1823, Nils f.1825, Ola f.od. 1827 samt Kjerstina f.1828.

Pehr, min farmor Annas morfar, växer således upp i Sjörup med fyra syskon.

Alla barnen fick troligen utbildning i läsning, skrivning och räkning samt i det kristna budskapet i den skola som redan 1777 hade startat i Sjörups by.

1827 flyttade familjen tvärs över bygatan till gatehuset nr 6. Anledningen tycks ha varit att deras bostad brann ner. På en senare karta över byn finns nämligen inte alla husen för nr 15 kvar. De fortsatte odla marken för nr 15 medan gatehuset nr 6 blev deras bostad.

Mätta och Truls brukar tillsammans arrendegården i Sjörups by under 14 år, dvs fram till hösten 1836.

Då flyttar familjen från Sjörup till en arrendegård i Årsjö nr 30 under Krageholms slott/säteri i Sövestads socken.

Mätta och Truls flyttar från Sjörup till Årsjö nr 30.     Kartan är från 1864

Mätta är då 43 år och Truls 41 år gamla. De fem hemmavarande barnen är mellan 18 och 8 år.

Varför Truls och Mätta flyttade från Sjörup kan jag bara gissa – kanske för att livet i den oskiftade byn Sjörup inte var till belåtenhet. Dvs jordbruksarbetet var helt styrt av överenskommelser mellan alla andra arrendatorer via byrådet.  Kanske också för att de inte fick något nytt bostadshus efter branden. Skiftet i Sjörups by skedde först 1840.

Dit de flyttade – till en skiftad gård nr 30 i Årsjö, fick Truls och Marna själva helt eget ansvar för all odling och avkastning. Det som krävdes av dem var att få ihop tillräckligt för att kunna betala för arrendet. Och det klarade de tydligen.

Troligen betaldes arrendet i reda pengar och inte som i Sjörup genom att skicka drängar till huvudgården för att odla dess mark

Årsjö by skiftades redan 1831 och nya gårdar hade byggts på de olika odlingslotterna. I husförhörsboken kallas gårdarna ’jordetorp’.

De gamla gårdarna i Årsjö by blev i stället bostäder till ett flertal sk ’statare’, dvs jordbruksarbetare på Krageholms säteris egen odlingsmark.

Gården nr 30 låg vid stranden till Krageholmssjön, strax norr om slottet och omedelbart väster om Årsjö by.

Mätta och Truls brukar gården Årsjö nr 30 i 17 år.

Barnen växer upp hemma men efter konfirmationen börjar de arbeta på andra gårdar i Sövestad eller omgivande socknar.

Hos Mätta och Truls bor också under några år ett par fosterbarn. Jag har inte kunnat utreda om dessa skulle vara barn till någon släkting, men det är mycket möjligt.

Modern Mätta Jönsdotter avlider 20 dec 1853 i Årsjö nr 30, 60 år gammal. Hon begravs på Sövdestads kyrkogård.

Sonen Jöran återkommer till hemmet 1851 och hjälper föräldrarna. Jöran tar 1854 över gårdens arrende och gifter sig också 1854 med Elna Andersdotter från Lilla Köpinge.

Jöran fortsätter bruka Årsjö nr 30 under några år men lämnar sedan arrendet och bosätter sig 1856 med familjen och styvfadern Truls i ett gatehus i Sövestad by. Han fortsätter som jordbruksarbetare hos andra arrendebönder runt Sövestad.

Mättas andre make, och Pehrs styvfar, Truls Larsson avlider den 12 juni 1870 i Sövestads by. Han blev 75 år gammal och är begravd på Sövestad kyrkogård.

En bondfamilj från Herrestads härad 1820   C S Bennet

Barnen

Nils Claessons barn med Kersti Pärsdotter d.1817

Pär  föddes 18 okt 1807 i Sjörup men avled 5 år gammal.

Kjerstina   föddes 25 sep 1810 i Sjörup.

Kjerstina växte upp hemma och fick troligen vara barnflicka till sina yngre halvsyskon Jöran och Pehr. Detta fram till fadern avled och styvmodern gifte om sig. Hon tycks därefter ha flyttat till någon släkting i närheten.

Mättas barn med Nils

Jöran Nilsson  föddes 22 sep 1818 i Sjörups by.

Jöran växer upp hemma innan han tar arbete på gårdar i Årsjö eller i andra socknar. Han återvänder hem 1851 och hjälper föräldrarna i Årsjö nr 30.

Han gifter sig, 36 år gammal, 1854 med 21 åriga Elna Andersdotter f.1833 från Lilla Köpinge.

Anm: Jörans och brodern Pehrs hustrur bar samma namn Elna Andersdotter.

Familjen lämnade efter några år, 1858, arrendet av Årsjö nr 30 och bosatte sig i ett gatehus i Sövestad by tillsammans med hans  styvfar Truls och sin yngsta styvsyster. Han fortsätter som jordbruksarbetare hos andra arrendebönder i och runt Sövestad.

Hustrun Elna födde sju barn, fem pojkar och två döttrar. Döttrarna avled dock redan i unga år.

Jöran och Elna bodde i Sövestad by fram till sin död.

Jöran Nilsson avled i juni 1879, 61 år gammal. Och hustrun Elna Andersdotter i jan 1898, 65 år gammal.

Pehr Nilsson - min farmor Annas morfar - föddes 19 maj 1820 i Sjörups by.

När Pehr var 18 år, 1838, tog han anställning som dräng på olika gårdar i Sövestads socken för att 1847 bli arrendator på en av kyrkans gårdar på nr 1 i Sövestads by.

Pehr Nilsson gifte sig med Elna Andersdotter i april 1851 i Bjäresjö kyrka och hemma hos hennes föräldrar i Stora Tvären. De bosatte sig på Sövestad nr 1.

På hösten 1856 lämnade Nils och Elna arrendet på Sövestad nr 1 och flyttade tillfälligt hem till hans bror Jöran som då tagit över arrendet på Årsjö nr 30.

Men redan på våren 1857 flyttade familjen till Munka Tågarps by nr 7, och blev arrendatorer under Toserups säteri.

I Sövestad föder Elna barnen Anna f.1852 och Nils f.1854 och i Munka Tågarp dottern Mätta f.1857. Denna Mätta blev senare min farmor Annas mor.

Jag har i tidigare avsnitt skrivit om denna familj och barnen.

Mättas barn med Truls Larsson som alla föddes i Sjörups by nr 15

Anna Trulsdotter  föddes 31 maj 1823 växte upp i Sjörup och Årsjö och flyttade tidigt hemifrån.

Nils Trulsson  föddes 21 juli 1825 

Han flyttade tidigt hemifrån och gifte sig ca 1852 med Sissela Nilsdotter f.1823 från Hammenhög.

De bosatte sig i Lilla Köpinge nr 6 i Stora Köpinge socken.

Sissela födde där två pojkar och två döttrar där den yngre dottern avled när hon var 1½ år gammal.

Nils avled i januari 1864, 38 år gammal, i Stora Köpinge.

Sissela bodde kvar med sina tre barn i Lilla Köpinge nr 6, där hon avled i maj 1886, 63 år gammal.

Huset nr 6 togs över av dottern Metta Nilsson som bodde där till dess hon avled i september 1915. 
I grannhuset nr 7 bodde hennes bror Ola Nilsson med sin familj. Ola avled i maj 1929.

Anm: I Lilla Köpinge bodde samtidigt flera av bröderna till halvbrodern Pehrs hustru Elna. Se tidigare avsnitt om Elnas föräldrar Marna Pehrsdotter och Anders Andersson i Stora Tvären, Bjäresjö.

Lilla Köpnge var således vid denna tid delvis en ’släktby’.

Undrade i tidigare avsnitt om min farmor Anna kom att lära känna – träffa – någon av sin mor Mättas kusiner, eller sina egna sysslingar på mormodern Elnas sida? Lägger nu till ’eller på morfadern Pehrs sida?  Farmor Anna växte ju upp i Övraby och från 1897 till ca 1902 bor hon hos sin morbror Nils i Gärarp. Dvs i grannsocknen till Stora Köpinge. Jag vet ju inte om farmor Anna verkligen träffade någon av dem, men otroligt är det inte.

Ola Trulsson  föddes 20 juni 1827 men avled 2 aug samma år.

Kjerstina Trulsdotter  föddes 9 okt 1828.

Kjerstina växte upp hemma men tog tidigt anställning på olika gårdar i Sövestad.

Hon gifte sig 1860, 32 år gammal, med änklingen Hans Göransson f.1811. Hans bodde i Sövestad och hade tre yngre barn i det tidigare äktenskapet.

Kjerstina födde sedan två söner under de följande åren.


 

Om lite händelser i början av 1800 talet

Ett antal händelser i Skåne som inträffade när Mätta Jönsdotter, Nils Claesson och Truls Larsson var unga och som de säkert hörde talas om, och kanske berördes av, var de oroligheter som förekom i bl Skåne bland den yngre befolkningen som protest mot svåra tider och orättvisa pålagor. Och som delvis var inspirerade av den franska revolutionen i slutet av 1700 talet.

Kulmen nåddes, vad det verkar, i de sk Klågerupskravallerna 1811.

Läs mer här  Bondeupproret i Skåne

--------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Pehr Nilssons föräldrar och deras förfäder finns i min släktdatabas på Rootsweb.

Ritade släktträd för Pehrs dotterdotter Anna och hennes make Teodor och med deras förfäder finns i Mitt arkiv för Skåne. Se dokumentet ”Släktträd Skåne Del 1”.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp. 21.  Pehrs föräldrar (172) Nils och (173) Mätta och deras förfäder finns med början på sidan 9.

Marna Pehrsdotters och Anders Anderssons förfäder

Förfäder i Skåne – en sammanfattning av förfäder före 1800.

Min farmor Annas mormor Elnas föräldrar

Marna Pehrsdotter (1798-1866) och Anders Andersson (1795-1841) bodde i Stora Tvären, Bjäresjö socken. Omedelbart väster om Ystad.

I föregående familjeavsnitt skrev jag om denna familj.

Här skall jag redovisa vilka deras föräldrar var och deras förfäder så långt tillbaks jag funnit dem under min släktforskning. I kyrkböckerna och i olika arkiv. 
 Info: Se informationen i föregående inlägg.

I mitt ritade släktträd visas de aktuella förfäderna.

Länk  Släktträd Skåne Del 1

Börja på sidan 10 för (174) Anders och sidan 11 för (175) Marna.

Anm: ”Släktträd Skåne Del 1” finns också i  Mitt arkiv för Skåne – länk till höger.

Detaljerna för respektive familj återfinns i min släktdatabas på Rootsweb.
Anders och Marnas familj finns här

Länk Släktdatabasen

På kartan visas var förfäderna föddes, dvs var deras föräldrar då bodde.

Mödrar och döttrar visas i Rött och Fäder och söner i Blått.

Observera att om en familj flyttade mellan olika boställen visas inte detta. Detta framgår av uppgifterna i släktdatabasen.

Här föddes Anders och Marnas förfäder. Deras dotter Elna föddes i Stora Tvären och hennes make Pehr i Sjörup.

Förfäder på Marna Pehrsdotters sida (sid 11) bodde i Sövde socken. De var alla arrendatorer under Sövdeborgs säteri och bodde på gårdar i mindre byar söder om Sövdesjön.

Alla generationerna under 1700 talet levde i en av byarna Navröd, Vrångabäck, Gersholmen, Norra Lien eller Tagmåsa.

Förfäderna som levde 1658, dvs när Skåne blev svenskt, tycks också ha bott i Sövde socken.

Byarna i södra Sövde socken där Marnas förfäder bodde

Som arrendebönder, under ett dansk influerat sk hoveriarrende, gällde att familjerna skulle betala arrendet med arbete åt säteriet. Antingen som dagsverkesbönder på Sövdeborgs egen odlingsmark eller utföra dagsverken i säteriets omfattande skogar.

Även om de mycket stränga danska hoverireglerna i stort försvann när Skåne blev svenskt tycks en del stannat kvar. Tex familjerna stannade kvar i socknen – under Sövdeborgs säteri - generation efter generation. Sönerna tog över arrendena och flyttade inte ut från socknen. Döttrarna gifte sig oftast med pojkar inom socknen. Mot slutet av 1700 talet märks en större rörlighet.

Det märks att arbetsförhållandena i Sövde kanske inte var de bästa. Flera av fäderna avled i unga år. Kvinnorna levde längre men några avled när de födde ett barn.

En av fäderna  (2010) Michel Persson, på sid 16 i släktträdet, flyttade in från Örsjö socken. Förfäderna för denna familj kan följas tillbaks till en borgarfamilj i Ystad. Denna bodde där i början av 1600-talet, dvs när Skåne ännu var en del av Danmark.

Sövdeborgs säteri hade flera ägare under 1600 och 1700 talen.

Efter krigsslutet 1658 köptes Sövdeborg av den första generalguvernören över Skåne, Rutger von Ascheberg. Vid dennes död 1693 och fram till 1735 ägdes Sövdeborg av hans släkt.  1735 samlades egendomen åter under en ägare generalen Johan August Meijerfeldt d.ä. och dennes son, fältmarskalken Johan August Meijerfeldt d.y. Egendomen såldes 1788 till greve Karl Gustav Piper.

Hur de olika ägarna påverkade levnadsförhållandena för arrendebönderna finns inga uppgifter om. Men troligen var det inga stora förändringar. De flesta ägarna på den tiden överlät oftast driften till anställda fogdar och rättare som tillämpade den tidens danskinfluerade hoveriregler.

Förfäder på Anders Anderssons sida (sid 10) har jag för hans far Anders Nilsson (1757-1818) endast hittat hans föräldrar. 

På hans mor Elnas (1766-1822) sida, har jag hittat tre generationer bakåt. Där har alla familjerna bott i Bjäresjö och de närmaste socknarna däromkring.

Ett undantag är en moders gren som leder till Sandby i Borrby socken i sydöstra delen av Österlen och tillbaks till dansk tid dvs före 1658.

Något att läsa om äldre tider i Skåne.

Boken ”Atlas över Skåne” utgiven 1999 rekommenderas för den som vill läsa om historien längre tillbaks.

På nätet – i molnet – hittar du mer allmän information om förfädernas liv under olika århundraden.

Mer om Skåne på 1600 och 1700 talet

Läs på hemsidan  Terra Scaniae  www.ts.skane.se

eller

Länsstyrelsen Skåne

Läs också på hemsidan med bokserien Det svenska jordbrukets historia

http://www.ksla.se/anh/amnessokning/allmant/fembandsverket/

Välj band 3 för 1700 talet.

En berättelse om en särskild resa till marknaden i Ystad på 1700 talet

http://ddss.nu/swit/switelever/kama/kartvag.html

På kartan som visas syns de färdvägar som fanns norr om Ystad i slutet av 1600-talet. Dvs vägar för häst och vagn. Rida och vandra kunde man göra genom landskapet på mindre stigar.

--------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Elnas och hennes föräldrars förfäder finns i min släktdatabas på Rootsweb.

Ritade släktträd för Elnas dotterdotter Anna och hennes make Teodor och med deras förfäder finns i Mitt arkiv för Skåne. Se dokumentet ”Släktträd Skåne Del 1”.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp. 21.  De äldsta förfäderna på Annas sida finns med början på sidorna 10 och 11.

Äldre generationer av förfäder under 1700-talet och tidigare

Förfäder och släkt i Skåne och Östergötland.

I föregående inlägg skrev jag om min farmors mormor Elnas föräldrar, dvs femte generationen före mig och min syster (och våra kusiner).

Detta är en av de sexton familjer som jag och min syster har fem generationer före oss. Dessa familjer levde i början av 1800 talet och där det finns bra information om dem i kyrkböckerna och om lokalhistorien i andra källor. I slutet av 1700-talet hade Husförhörsböcker och Flyttningslängder börjat föras som tillägg till de Födelse- Vigsel- och Dödböcker som funnits sedan början av 1600-talet.

Innan dess fanns sk Mantalslängder som fördes över de familjer som ägde egendom som var skattebelagd. Tex en bondgård med mark, djurbesättning på gården och avkastning av säd.

De äldsta av dessa mantalslängder som är bevarade för Sverige, dvs Östergötland, är de för Älvsborgs Lösen från åren kring 1571 och 1613.

I Skåne är de äldsta svenska förteckningarna de över var familjerna i socknen hade sina sittplatser i kyrkan – katemismilängderna.

I såväl mantalslängder och kyrkoplatslistan anges enbart familjernas namn på barnen om de var äldre. Exv när de förväntades besöka kyrkan.

För ett fåtal familjer, kungliga och adliga, finns äldre förteckningar. Men dessa har jag inte haft anledning att leta fram.

När jag nu kunnat konstatera att jag inte kommer att kunna skriva om familjerna i den sjätte generationen, och de äldre före dem, på samma sätt som jag hittills gjort.

Jag har därför bestämt mig för att familjerna som levde under 1700-talet och tidigare skall beskrivas samlat för varje familj jag kommer att skriva om i den femte generationen. Och att jag gör detta i anslutning till denna familj.

Föregående inlägg som var min farmors mormor Elnas föräldrar Marna Pehrsdotter och Anders Andersson i Stora Tvären, Bjäresjö socken kommer därför att i nästa inlägg följas av en beskrivning över Marnas och Anders förfäder så långt bakåt i tiden jag hittills hittat dessa.

För att i de sammanfattande beskrivningarna av de äldre generationerna inte enbart skall innehålla en lång uppräkning av mödrarnas och fädernas namn, liksom barnens, kommer beskrivningen vara mer övergripande.

Jag avser att enbart via kartor visa var familjerna geografiskt levde. Namnuppgifterna får du som läsare se i de släktträd jag ritat och som finns i Mitt arkiv för Skåne resp Östergötland – länkar till höger på bloggsidan.

Anm: för att underlätta kommer jag att ange den sida som är aktuell och de nummer jag har tilldelat resp. familj i släktträdet.

Anm: Numren jag använder har inte någon betydelse annat än i min egen släktforskning! I släktträd som ritas av andra personer har samma personer normalt helt annan numrering!

Alla detaljer jag har om familjerna finns sedan i min släktdatabas på Rootsweb – länk till höger – Släktdatabasen.

Anm: Såväl släktträden som släktdatabasen uppdateras efterhand jag hittar nya uppgifter. De uppgifter jag har just i dag kommer att kompletteras eller ändras fram till dess jag slutar med släktforskningen.

I den sammafattande beskrivningen kommer jag också att skriva om händelser som berört familjerna, eller händelser i dåtidens lokalsamhälle. Dvs det jag funnit och tyckt vara av intresse att berätta om.

Antalet generationer bakåt i tiden jag kan visa varierar från en enda generation upp till kanske sex generationer. Allt beroende på vad jag har kunnat finna i kyrkböckerna.

När det gäller dessa äldre generationer har jag i min släktforskning också tagit hjälp av vad andra släktforskare har funnit om dessa.

De uppgifter jag fört in i min släktdatabas har jag dock försökt kontrollera mot uppgifterna i kyrkböckerna. När jag kunnat!

Eftersom vissa av de släktforskare som gett information som jag själv inte har möjlighet kontrollera, men som jag tyckt vara av intresse, har kommit med i mina uppgifter. Några släktforskare ha nämligen tagit fram uppgifter i äldre domstolsböcker eller andra kyrkohandlingar - kanske som en del av en akademisk avhandling. Således uppgifter som jag funnit trovärdiga.

De kopierade beskrivningarna finns som notiser i min släktdatabas dvs i Rootsweb. Uppgifter berör inte alltid direkt mina förfäder utan kanske deras syskon eller kusiner.

Sverige som ett rike

Riket Sverige – ett sammanhållet rike mellan Göter och Svear – anses ha uppstått i slutet av 1200-talet – början av 1300-talet. En gemensam Kung blev då accepterad av de regionala härskarna (kungarna). Och detta troligen med stöd från prästerna i den katolska kyrkan i Sverige. (Olika åsikter förekommer här hos historiska forskare om tidpunkten.)

De vanliga människorna i Sverige märkte kanske inte så mycket av denna händelse. De var hela tiden beroende av de lokala ”härskarna” (de regionala ”kungarnas” fogdar) och sina grannar och släktingar.

Stora påfrestningar för Befolkningen

Jordbruket är något som i alla tider varit viktigt för förfäderna. Bra väder gav bra tillgång till mat under hela året. Dåligt väder gav upphov till svält under delar av året. Såväl för människor som för deras boskap.

Under några längre perioder har särskilt dåligt väder iakttagits. Dels under 1400-talet och dels under 1600-talet.

Befolkningen kom att minska under dessa perioder.

Den beräknade avvikelsen från medeltemperaturen i Europa. Den låga temperaturen under slutet av 1400-talet och under 1600-talet gav upphov till missväxt i större delen av Europa. Många målningar från dessa tider vittnar om det kyliga vädret.

Till detta kommer folkminskning på grund av sjukdomar – epidemier - under århundradena.

Tex under 1300 talets senare del då Pesten (Svarta döden – Digerdöden) kom till Sverige med fartyg från Danmark, Tyskland och andra länder. Det har beräknats att mellan en tredjedel och hälften av befolkningen avled – olika för olika regioner.

Pesten återkom till delar av Sverige även under senare perioder. Dock bara tillfälligt, men varje gång med många dödsoffer.

En annan epidemi var Koleran som drabbade Sverige i flera omgångar. Första gången ca 1834 och därefter med några års mellanrum.

Spanska sjukan kom sedan åren omkring 1918.

Dessa epidemier drabbade dock inte i samma utsträckning som digerdöden gjorde.

Digerdöden 1350 - en del av Millesstatyn på Stora Torget i Linköping

Vilka förfäder fanns innan kyrkböckerna började föras?

I dag talas det ibland om att man kan söka sin släkt via DNA tester.

Dvs via våra kromosomvärden för mödrarnas mtDNA och fädernas Y-DNA grupper.

Jag har själv testat mina värden.

Enligt 2008-års genomkarta så tillhör jag

 mtDNA-haplogruppen  U5b2a1a1 (Ursula 5b..) och

 Y-kromosom gruppen  I1a  (Ivar 1 a).

Den första U5b2 följer min mamma Märta bakåt på mödernet. Jag har i kyrkböckerna kunnat följa denna gren åtta generationer bakåt till Margareta Jöransdotter 1629-1728. Hon levde under 99 år i Vånga socken strax nordväst om Norrköping.

På min pappa Gunnars fars sida (Ivar 1a) har jag kommit till åttonde generationen bakåt till Bengt Lassesson d.1614. Han levde i Tryde socken i södra Skåne – strax nordväst om dagens Tomelilla.

Vad säger nu detta om de äldsta förfäderna före dessa? Har läst den dokumentation som byggts upp av forskarna. Och har då funnit att mina DNA-värden inte kan berätta så mycket!

Dvs inte mer än vad man kan säga om alla andra personer som i dag – och i morgon - lever i Sverige - oberoende av var dessa en gång föddes eller var deras föräldrar föddes.

DNA värdena för mtDNA eller Y-DNA ger således i stort sett ingen som helst särskild information om våra egna förfäder. Och det gäller alla människor, där ju enligt ett antal forskare, alla är släktingar med varandra via en gemensam moder och en gemensam fader. Dessa två var dock inte gifta med varandra utan levde troligen i skilda årtusenden.

Visst får man reda på lite historia för de grupper människor (homo sapiens sapiens) som för drygt 75 000 år sedan nådde nuvarande Mellanöstern efter att deras förfäder successivt förflyttat sig norrut genom östra Afrika. Och som sedan kom att leva i Europa. Andra varianter på historien gäller sedan för de som härstammar från grupperna som spred sig åt andra håll i världen. Liksom för de som härstammar från de grupper som fortsatte bo kvar i Afrika.

De troliga vägarna för hur de första 'Homo sapiens sapiens' grupperna spreds över jordklotet

Enligt dagens bedömning uppstod min U5b2a1a1 variant för ca 14 000 år sedan medan I1a varianten kom till för ca 3 000 år sedan.

När det gäller mina egna förfäder har jag kommit fram till att de första av mina förfäder som kom att bosätta sig i Sverige (Skandinavien) kan ha kommit hit

mellan

-      perioden strax före vår tideräkning, dvs strax före år 1 och

-      fram till århundradet före det jag funnit den äldsta förfadern/modern i kyrkböckerna.

Närmare kan jag inte komma!

Utbredningen av senaste istiden över norra Europa

Senaste istiden som varade till för ca 12 000 år sedan är en tidsparameter. En annan är en period under några hundratal år före år 1 då temperaturen i Skandinavien var så låg att väldigt få levde här.

Omkring År 1 beräknas det att det kan ha funnits ca 200 000 invånare inom Sveriges nuvarande gränser – huvudsakligen söder om Dalälven.

Och - kanske kan EN (eller flera) av dessa vara en av de miljontals, kvinnliga och manliga förfäderna till mig som har levt i området väster och norr om dagens Mellanöstern efter det de första nådde fram till Mellanöstern. Ja kanske!

Invandring till Sverige har annars förekommit under alla år sedan senaste istiden tog slut. Dessa kom landvägen från Danmark eller sjövägen över Östersjön eller Nordsjön. Eller landvägen från Norge, som exv Samerna.

Några tiotusental, eller miljoner av dessa har råkat bli förfäder till mig beroende på när i tid personerna kom till Sverige.

Återkommer till dessa äldsta förfäder när jag närmar mig slutet på min släktforskning. Forskningen kan ju ha gett några nya resultat.

Läs annars mer om detta på internet.