Anna Lotta ’Charlotta’ Johansdotter och Daniel Ulric Andersson

Min mormor Selmas mor Augustas föräldrar
Anna Lotta ’Charlotta’ Johansdotter  och Daniel Ulric Andersson

Förfäder i Östergötland

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböckerna.

Min mormor Selmas mor Augusta Ulrica Ulricsdotters föräldrar var
Anna Lotta ’Charlotta’ Johansdotter född den 6 mars 1825 i Hökebäcken, Hällestads socken  och  

Daniel Ulric Andersson född den 11 december 1829 i Hjerpetorpet, ett grenadjärtorp på Perstorps ägor, Tjällmo socken.

Augusta var föräldrarnas första barn och född den 1 februari 1853 i farföräldrarnas torp Fridensberg på Perstorps ägor, Tjällmo socken.

Modern Anna Lotta döptes till dessa namn men senare används i husförhörsböckerna ofta namnet Charlotta, dvs det var tydligen det namn som hon blev kallad. Använder därför detta i fortsättningen.

Augustas mor

Charlottas föräldrar var Anna Maria Månsdotter 1792-1835  och Johannes Persson 1794-1875.  Charlotta var deras tredje barn.

Charlotta (Anna Lotta) föddes 6 mars 1825 i Hökebäcken, i dag benämnt Bäckebo, i Hällestad socken när föräldrarna tillfälligt bodde där. Föräldrarna flyttade senare samma år till Kårtorp i Tjällmo socken där de arrenderade en av de två gårdarna. Varje gård hade ett antal kor och får, de bedrev tex smör- och ost-tillverkning samt hantverkssmide med bla smide av spik. Gårdarna ägdes av Finspångs bruk inom Hällestads bergslag och dit levererades också huvuddelen av kött (slaktfärdiga djur), smör och ost liksom järnprodukter. Dessa uppgifter är hämtade från bouppteckningen efter Charlottas mor Anna Maria.

Charlotta växte upp hemma i Kårtorp. Hennes mor Anna Maria avled 1835 när Charlotta var 10 år. Fadern gifte om sig året efter med Maria Christina Nilsdotter f.1812 i Stjärnorp.

Charlotta hade tio syskon där fem var från faderns andra gifte. Det var fyra systrar och två bröder som levde till vuxen ålder medan en syster och tre bröder dog i späd ålder.

Charlotta flyttade hemifrån 1843, 18 år gammal, och arbetade som piga på flera gårdar i trakten.

Vid giftermålet med Daniel Ulric 1852 är hon piga i Smedsbols södra gård. Anm: I den norra gården bodde vid tillfället 3 årige August Larsson som senare skulle gifta sig med hennes dotter Augusta Ulrika.

Hökebäcken     Charlottas födelseplats

Ulrics födelseplats Hjerpetorpet och familjens boplats Fridensberg samt Charlottas uppväxtplats Kårtorp

Augustas far

Daniel Ulrics föräldrar var Lovisa Månsdotter 1799-1869 och livgrenadjären Anders Johan Knut 1795-1856. Han var deras fjärde barn.

Daniel Ulric växte upp hemma i grenadjärtorpet  Hjerpetorpet på Perstorps ägor i Tjällmo socken. Ulric hade sex syskon, två systrar och fyra bröder.

Han arbetade hemma och hjälpte tillsammans med syskonen föräldrarna i arbetet på grenadjärtorpet. Under några år var han dräng på några närliggande gårdar.

Augustas föräldrar,

Charlotta och Ulric gifte sig i september 1852 och bosatte sig i hans föräldrars torp Fridensberg som låg strax söder om grenadjärtorpet. Dit hade Ulrics föräldrar/familj flyttat tidigare samma år från Hjerpetorpet sedan fadern tagit avsked som grenadjärsoldat.

Där brukar de gården tillsammans med hans föräldrar och några av hans bröder.

Ulrics far avlider 1856 och året efter flyttar de till gården Sibborp i Ljungs socken.  I Sibborp fanns två brukare som arrenderade marken av Ljungs säteri/slott. Ulric var under ett antal år Nämndeman i Ljungs socken trots att han troligen enbart ägde sina djur och de redskapen som krävdes för jordbruket. Men detta värde, och kanske uppbackning från ägaren på Ljungs slott, var tillräckligt för att anses ha tillräcklig förmögenhet. På den tiden var det vanliga att endast manliga personer som ägde en fastighet eller en annan förmögenhet, var röstberättigade och valbara som förtroendemän i socken eller häradstinget.

Anm: Av den aktion som hölls efter det ägaren i Ljungs sätesgård/slott gått i konkurs 1867 framgår att sätesgården var ägare till flertalet gårdar i Ljungs socken. Totalt 46 gårdar såldes vid aktionen. Gårdarna köpte säteriet kring sekelskiftet 1800 när det var ’svåra’ tider för dåvarande ägare tex dålig växtlighet. Endast ett fåtal gårdar tex de i Bänorp, Åsmestorp, Gottorp och Ragnorp ägdes av bönderna själva. De nya ägarna av Ljungs säteri/slott köpte senare tillbaks vissa av gårdarna av de bankinstitut/fordringsägare som köpt dem vid aktionen.

Boplatserna i Ljungs socken  Sibborp  Djupsjö  Skallorp  Fredriksberg  Bränna

Efter att brukat gården i Sibborp i tretton år flyttar familjen 1870 en bit norrut till en gård i Djupsjö.  Charlotta och Ulric var då i 40 årsåldern.

Charlotta föder i Fridensberg i februari 1853 tvillingarna Augusta Ulrika och Mathilda Charlotta, men den senare avlider månaden efter.

I november 1854 föds Carolina Wilhelmina som dock bara lever i drygt ett år.
I Sibborp föds sönerna Anders Fredrik i juli 1858 och Adolf i augusti 1863.

Några månader efter det familjen 1870 flyttar till Djupsjö anställs dottern Augusta Ulricas kommande make August Larsson som dräng hos den tillträdande brukaren i Sibborp. August flyttar dock efter två år till Ulric och Charlotta i Djupsjö som dräng.

Augusta och August gifter sig 1875 och stannar i Djupsjö och hjälper hennes föräldrar med arbetet på gården. Min mormor Selma föds här den 28 december 1878.

Båda familjerna flyttar 1883 en bit söderut till gården Skallorp där de bor och brukar till 1894.

Dottern Augusta och August med sin familj bodde dock under åren 1881-1883 tillfälligt på gården Jonstorp.

Sonen Anders Fredrik utvandrade 1882 från Djupsjö till NordAmerika och fem år senare  1887 följer sonen Adolf efter. Kanske var det så att Anders Fredrik åkte till fadern Ulrics yngsta syster Mathilda som två år tidigare emigrerat med sin familj till USA. Men detta är än så länge obekräftat.

Från norra Östergötland emigrerar under 1870 och 1880 talen relativt många till NordAmerika vilket tyder på att levnadsförhållandena, liksom framtidsutsikterna, i samhället med starkt växande befolkning och brist på arbetstillfällen lockade till utvandring.

Hur det gick för bröderna eller Ulriks syster i Amerika är okänt. Enligt släktuppgifter skrev de några brev hem men i övrigt saknas uppgifter. Jag har  tex inte det efternamn bröderna använde i Amerika. Många emigranter bytte nämligen efternamn i Amerika - oftast till ett lite 'amerikaniserat' som passade in i engelsk uttal.

1894, när Ulric var 64 år och Charlotta 69 år bosatte de sig i Fredriksberg på Bänorps ägor. Dottern Augusta med familj flyttade samtidigt till granntorpet Bränna på Åsmestorps ägor.

Augustas make August tog samtidigt anställning som dräng på Åsmestorps gård.

Fredriksberg ägs 1894 av min morfar Emils morfar Gustaf Pettersson i Bänorp som säkert kände Ulric sedan han 1857 flyttade in i gården Sibborp. Troligen var de också samtidigt nämndemän.

I Fredriksberg bosätter sig också dottersonen Karl August Larsson, som odlare av Fredriksbergs mark. Karl August gifter sig 1901 och bor med sin familj i Fredriksberg fram till 1903 då familjen flyttar till Vreta Klosters socken.

Charlotta (Anna Lotta) avlider i Fredriksberg i mars 1903, 78 år gammal. Hon begravs vid Ljungs kyrka.

Anm: Charlottas efternamn är, fram till ca 1900, Johansdotter. Detta efter sin far Johannes, men detta ändras då i kyrkboken till Andersdotter. Orsaken till detta är troligen den namnreform som genomfördes i Sverige vid den tiden. Man förde nämligen in regeln att alla i en familj skulle ha familjenamn efter fadern i familjen. Efternamnet borde således varit Andersson men det skrevs Andersdotter i kyrkböckerna.

Motsvarande gäller också dottern Augusta Ulrica som heter Ulricsdotter efter sin far Ulrik men från ca 1900 heter Larsson efter sin make.

Har ovan använt deras ursprungliga efternamn.

Efter det Charlotta avlidit 1903 flyttar Ulric över till dottern Augusta och hennes familj i Bränna där han bor kvar till 1910. 
Ulric flyttar då till det nybyggda ålderdomshemmet Ekhult nere vid Motala ström, mitt emot Ljungs kyrka.

Ulric avlider på Ekhult i oktober 1916, 87 år gammal. 
Han begravs vid sin makas sida på Ljungs kyrkogård. 
Någon gravsten finns i dag inte kvar.

Barnen

Augusta Urica – min mor Märtas mormor - född den 1 februari 1853 i Fridensberg på Perstorps ägor, Tjällmo socken.

Hon gifter sig i augusti 1875 i Djupsjö med August Larsson f.1849 i Smedsbol, Tjällmo socken.

I tidigare avsnitt har jag beskrivit familjens historia.

August och Augusta  Larsson

Mathilda Charlotta  född den 1 februari 1853 i Fridensberg, dvs tvillingbarn till Augusta Ulrika , men avlider månaden efter födelsen.

Carolina Wilhelmina  född den 27 november 1854 i Fridensberg. Hon avlider i april 1856, knappt 1½ år gammal.

Anders Fredrik  född den 16 juli 1858 i Sibborp, Ljungs socken. Han växer upp hemma och hjälper till med arbetet på gården i Djupsjö.

I februari 1882, 23 år gammal, utvandra han från Djupsjö till NordAmerika. Destinationen var New York men han tycks ha fortsatt till Iowa eftersom brodern Adolf 1887 utvandrar dit för att träffa honom just där.

Adolf  född den 3 augusti 1863 i Sibborp, Ljungs socken. Han växte upp hemma och deltog i arbetet i Skallorp fram till 1887. Han emigrerade då 24 år gammal till Nord Amerika med adress Iowa och till sin bror Anders Fredrik. 

Bröderna skall ha skickat hem ett brev – kanske flera – och talat om att de mådde bra. Men några närmare uppgifter har jag inte kunnat finna om bröderna i Amerika. Tex saknar jag vilket efternamn bröderna använde. Jag har sökt i 1900 års folkräkning – census – och använt olika efternamn men inte hittat något – ännu.

Möjligheten finns att Anders Fredrik 1882 reste till fadern Ulrics yngste syster Mathilda och hennes familj som utvandrade 1880. Och att Adolf senare anslöt sig. 

-------------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger.

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger.

Uppgifter om Anna Lotta  och Ulrik och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamnen  Andersdotter resp Andersson.

Ritade släktträd där Anna Lotta  och Ulrik visas med sina förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Östergötland.  Ulrik och Anna Lotta har där nummer 94 resp. 95.

Maja-Stina Jonsdotter och Lars Andersson

Min mormor Selmas far August Larssons föräldrar
Maja-Stina Jonsdotter  och  Lars Andersson

Förfäder i Östergötland

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböckerna.

Min mormor Selmas far August Larssons föräldrar var
Maja-Stina Jonsdotter född den 30 december 1808 Rostorp, Sköllersta socken i Närke  och  

Lars Andersson född den 27 maj 1796 Skallebol, Tjällmo socken.

Såväl Maja-Stina som Lars var gifta två gånger. August föddes i föräldrarnas andra gifte med varandra. Han var deras andra gemensamma barn.

Augusts mor Maja-Stinas föräldrar var Anna Lisa Jansdotter 1779-1835  och Johnas Jonsson 1774-1809. Maja-Stina var deras fjärde barn.

Maja-Stinas far Johnas avled redan 1809, året efter det Maja-Stina föddes. Modern gifte om sig 1810 i Rostorp med Pehr Persson 1783-1835 från Tjällmo socken.

Rostorp nv Pålsboda i Sköllersta socken

Pehr blev på så sätt den som Maja Lisa växte upp med som sin far.

Maja-Stina växte upp i Rostorp. Hon hade tre syskon från moderns första äktenskap och fyra från det andra. Det var tre systrar och fyra bröder.

När Maja-Stinas äldre bror Johan 1828 tog över gården i Rostorp flyttade hennes mor och styvfar med hemmavarande barn till Frommestad i Ekeby socken, Närke. Båda föräldrarna avled där 1835.

Maja-Stina flyttade hemifrån 1827 och arbetade som piga på gården Sörby i Sköllersta socken. 1830 flyttade hon till Smedsbol i Tjällmo och gifte sig.

Modern

Maja-Stina gifte sig första gången i december 1830 med Jan Jansson född 5 mars i Lilla Holma, Tjällmo. Jan hade strax före giftet köpt den norra gården i Smedsbol och där bosatte de sig. De bor vid samma gårdsplan som familjen som brukar den södra delen av Smedsbol. Ett dokument från storskiftet 1815 visar ägornas storlek.

Maja-Stina föder sex barn under äktenskapet. Johan fod.1832, Johan Magnus fod.1833, Johan f.1834, Maria Christina f.1837, Karl f.1840 och Adolf f.1843. De två yngsta dog dock när de var bara några månader gamla.

Trakten kring Smedsbol strax söder om Tjällmo by

Maken Jan avled 43 år gammal i september 1846 och begravdes vid Tjällmo kyrka.

Enligt bouppteckningen fanns på gården bla 2 par oxar, 8 kor, 4 får samt en galt och en sugga. I ladan fanns från årets skörd sädesslagen råg, havre, vete och korn samt ärtor. Man hade också höstsått råg och vete.

Värdet av tillgångarna var 2 849 riksdaler och skulderna 2 097 riksdaler, som huvudsakligen var lån. Bouppteckningen visar att det var ett välskött hemman som Jan lämnade efter sig.

Smedsbols ägor med två gårdar   Tjällmo socken

Maja-Stina bodde kvar med barnen och brukade gården med hjälp av dräng och piga samt hemmavarande barn. Troligen fick hon också hjälp från granngårdarna av sin blivande andre make Lars Andersson som bodde i Hängestorp.

----------

Fadern

Augusts far Lars Anderssons föräldrar var Stina Håkansdotter 1770-1841 och Anders Larsson 1765-1815. Lars föddes 1796 i Skallebol (den södra granngården till Smedsbol) och var deras första barn. Lars fick tre syskon, två systrar och en bror. Systrarna avled dock redan 1808 när Lars var 12 år.

Lars växte upp hemma i Skallebol med sin yngre bror och tog vid faderns död 1815 över ansvaret som rättare åt Hättorps bruk.

Lars mor gifte 1919 om sig varvid styvfadern tog över som rättare i Skallebol. Såväl modern som styvfadern bodde kvar i Skallebol till sin död 1841 resp 1843.

Lars gifte sig första gången i oktober 1817 med Anna Stina Andersdotter f.1791 i Kristberg. Lars var då rättare i Skallebol efter sin far. De bodde några månader i Skallebol men flyttade sedan till Anna Stinas föräldrahem i Ströpplahult i Kristbergs socken och bodde där i tre år.

Lars och Anna Stina återkom till Tjällmo 1821 då Lars tog anställning hos Hättorps bruk som rättare med bostad på gården Stora Holma.

Familjen bodde där till 1830 då Lars blir en av två brukare (arrendatorer) på Hängestorps gård som ägdes av Hättorps bruk.

-----------

Lite om verksamheten trakten: 

Hättorps bruk var en hammarsmedja som etablerades under 1600 talet. Bruket förädlade tackjärn från ett mindre smältverk men det mesta köptes från Godegårds och Hällestads bergslag. När dessa gruvor sinade fick tackjärnet importeras från exv Nora bergslag. 

Genom bearbetning i hammarsmedjan sänktes kolhalten och man fick smidbart stångjärn. Detta kunde sedan användas för framställning av olika järnprodukter. Hättorp hade själv en mindre hantverkssmedja som framställde bruksprodukter för jordbruket. Men det mesta stångjärnet såldes till mindre gårdssmedjor som det var gott om i Tjällmo socken eller järnet kunde säljas för export via Norrköping. På bruket fanns också på 1800 talet sågverk, mjölkvarn och bränneri.

Hättorps bruk hade många anställda som behövde föda. Hättorp ägde därför ett flertal gårdar på den bördiga marken strax intill. På dessa gårdar anställde bruket sk rättare som fick ansvar att på gårdens mark odla olika sädesslag och ärtväxter. Liksom att föda upp köttdjur dvs kor, får, getter, grisar och, troligen också, höns.

Rättarna fick eget ansvar att driva gårdarna och fick troligen betalt efter vad som producerades. Hur de skötte gården övervakades säkert av en inspektor på Hättorps bruk. Från ca 1830 ändrade Hättorp sin odling genom att i stället arrendera ut marken till flera brukare som på det sättet fick hela ansvaret och inte behövde kontrolleras av en inspektor. Troligtvis var förändringen inspirerad av tankarna bakom de sk ’Laga skiften’ som i början av 1800-talet genomfördes på många gårdar i landet bla för att öka avkastningen.

När Hättorps bruks hammare avvecklades under 1870 talet på grund av brist på tackjärn och konkurrens från effektivare bruk, blev jord- och skogsbruket huvudverksamheten för Hättorp.

På nätet finns artiklar om brukets historia.

 --------

Åter till familjen

August far Lars var således rättare och brukare på flera gårdar som Hättorp ägde, tex Skallebol, Stora Holma och Hängestorp. Hans far hade varit rättare före honom på Skallebol och hans bror blev rättare och brukare på några av de andra gårdarna som Hättorp ägde.

Hustrun Anna Stina födde under åren tio barn där fyra döttrar och en son, Anna Stina f.1817, Carl Johan f.1822, Efva Elisabeth f.1824, Johanna Lovisa f.1827 och Ulrika Gustafva f.1834, levde när 
Anna Stina avled i Hängestorp i december 1843, 52 år gammal. Anna Stina begravdes vid Tjällmo kyrka.

I bouppteckningen efter Anna Stina uppges att det på gården i Hängestorp då fanns 1 par hästar, 3 par oxar, 7 kor, 13 får, 4 getter och 6 grisar - en hyfsat stor djurbesättning. Boets tillgångar var 770 riksdaler och skulderna, främst gåvor, var 256 riksdaler. Fastigheten äger de inte utan den ingick i arrendet och tillhörde Hättops bruk.

Lars fortsatte med odlingen på Hängestorp fram till dess han gifte om sig.

---------

Augusts föräldrar

Maja-Stina Jonsdotter och Lars Andersson gifter sig i september 1848. Maja-Stina var då 39 år och Lars 52 år.

Lars flyttade med sina tre hemmavarande barn till Maja-Stinas granngård Smedsbol.

Maja-Stina födde under de närmaste åren tre söner där dock bara min mormor Selmas far August, född den 18 oktober 1849, överlevde det första levnadsåret.

August föräldrar brukade Smedsbols norra gård med hjälp av sina respektive barn.

August mor Maja-Stina avled redan i november 1855, 47 år gammal. August var då sex år.

Maja-Stina efterlämnar tre söner och en dotter från första äktenskapet samt August från det andra.

Hennes bouppteckning visar att Maja-Stina och Lars ägde 1 par oxar, en ko och en gris samt en mindre stuga med uthus vid ån. Vilket tyder på att hon endast ägde en mindre del av gården.

Den övriga delen ägdes av Maja-Stinas barn. Dessa och troligen också styvfadern ägde övriga djur som fanns på gården.

Fadern Lars 59 år gammal driver gården vidare med hjälp av Maja-Stinas barn och anställd dräng och piga. Kanske han också får hjälp av sin bror Anders Magnus i Skallorp och sonen Carl Johan som var rättare på Stora Holma.

Under några år har Lars en hushållerska, Maja Stina Carlsdotter anställd efter det hon blivit änka i Smedsbols södra gård. August var då ca åtta år. Hushållerskan Maja Stina flyttar dock efter några år till Fridensberg där Augusts blivande svärföräldrar bor. Maja Stina gifter sig efter något år med en bror till Augusts blivande svärfar.

Här kan också nämnas att Augusts blivande svärmor Anna Lotta innan sitt gifte 1852 arbetade som piga på granngården i Smedsbol. August var då tre år gammal!

Om dessa kontakter mellan Augusts egen familj och sin kommande hustrus familj spelade någon roll när August kom att gifta sig med Augusta Ulrika född 1853 i Fridensberg är okänt.

1859 gifter sig Maja-Stinas son Johan Jansson liksom dottern Maja Christina Jansdotter strax efter varandra i Tjällmo kyrka. De tar då över huvudansvaret för de olika delar de tidigare ärvt av gården. Men de driver den troligen tillsammans.

Fadern Lars barn från första äktenskapet lämnar ungefär samtidigt Smedsbol och bosätter sig på andra platser.

August och fadern Lars bor kvar – kanske i stugan vid ån.

Augusts far Lars avlider i Smedsbol i februari 1883,  86 år och 8 månader gammal.

Maja-Stina och Lars liksom deras tidigare make/maka och avlidna barn är begravda vid Tjällmo kyrka.

När sonen August - min mormors far - var 13 år flyttade han till sin fars dotter (halvsystern) Ulrika Gustava Larsdotter som var gift och bodde på Lilla Bocketorp strax väster om Borggård i Hällestad socken. Han stannade där under tre år innan han återvände till Smedsbol. Hans mors dotter (halvsystern) Maria Christina Jansdotter med familj var då brukare på Smedsbol-gården.

August flyttade när han var 19 år från Smedsbol ner till Sibborp i Ljungs socken och tog anställning där som dräng.

Efter två år flyttade han till Djupsjö i Ljung som dräng hos sin kommande maka Augustas föräldrar Ulric och Charlotta.

Barnen

Maja Stina Jonsdotters och Lars Anderssons barn i deras andra äktenskap i september 1848 var,

August  föddes den 27 oktober 1848 i Smedsbol men avled i början av december, drygt en månad gammal.

August – min mormor Selmas far, föddes den 18 oktober 1849 i Smedsbol. Han gifte sig 1875 i Djupsjö, Ljungs socken med Augusta Ulrica Ulricsdotter född 1853 i Fridensberg på Perstorps ägor i Tjällmo socken – några kilometer öster om Smedsbol.

Augusts och Augusta Ulrikas historia har jag beskrivit i ett tidigare avsnitt.

August Larsson och Augusta Ulrika Ulriksdotter

Axel Wilhelm  född den 18 oktober 1854 i Smedsbol men avled i början av november, ½ år gammal.

----------

Maja-Stinas sex barn i sitt första äktenskap med Jan Jansson var,

Johan  född under 1832 i Smedsbol men avled den 30 mars 1832. Någon månad gammal.

Johan Magnus  född den 4 april 1833 i Smedsbol men avled den 3 oktober, sex månader gammal.

Johan  född den 8 oktober 1834 i Smedsbol. Johan arbetade som dräng hemma i Smedsbol. Han gifte sig 1859 med Sofia Christina Andersdotter f.1837 i Dagsberg utanför Norrköping. Sofia Christina födde två barn i Smedsbol innan familjen 1863 flyttade till Ask socken, sydost om Motala.

Maria Christina  född den 29 september 1837 i Smedsbol. Maria gifte sig 1859 med Anders Fredrik Gustafsson f.1838 i Tjällmo. De brukade en del av Smedsbols gård fram till 1873 då de flyttade till Vånga socken. I Smedsbol födde Maria fem barn, tre söner och två döttrar.

Karl  född den 15 augusti 1840 i Smedsbol. Som 15 åring tog han jobb som dräng på flera gårdar i omgivningen. 1860 arbetar han i Råcka och står som 'bodbiträde' i den handelsbod som fanns där. Han flyttar till Finspång några år senare och arbetar som 'handelsbetjänt'.

1868 återvänder han till handelsboden i Råcka som ligger vid södra infarten till Tjällmo by. Han gifter sig året efter med Rosina Charlotta Carlsdotter f.1847 i Tjällmo. De tar över och driver handelsboden liksom tillhörande lantbruk. Rosina Charlotta föder sex barn, två döttrar och fyra söner.

Rosina avlider i augusti 1883, 36 år gammal.

Tjällmo och Råcka med handelsbod

Karl gifter om sig fem år senare med Agnes Selma Charlotta Engman f.1855 i Stockholm. De gifte sig i Stockholm i Maria kyrkan på Södermalm.

Agnes föder åren efter fyra barn, tre döttrar och en son. De två yngsta en dotter och sonen avlider under sina två första år.

Två av sönerna i det första äktenskapet emigrerar 1891 respektive 1895 till NordAmerika. Sonen Karl Erik utbildar sig till tandläkare och bor först i Nyköping senare i Stockholm.

Karl Erik och minst tre av de övriga barnen byter vid sekelskiftet efternamnet Karlsson till Järle.  I Sverige finns 2012 ingen som heter Järle i efternamn, men kanske har namnet senare ändrats till Gerle?

I husförhörsböckerna nämns kring sekelskiftet 1900 att Karl Jansson utöver gården Råcka och handelsboden äger ett mejeri i Tjällmo.

Karl Jansson, dvs han bytte inte efternamn, avled i Råcka, Tjällmo i april 1918, 78 år gammal.

Hustrun Agnes Engman avled på samma ställe i juni 1931, 76 år gammal.

Båda begravdes vid Tjällmo kyrka.

Adolf  född den 4 juni 1843 i Smedsbol. Adolf växte upp hemma men avled i november 1857 i Smedsbol, 14 år gammal.

------------

Lars barn i sitt första äktenskap med Anna Stina Andersotter var

tio enligt hennes bouppteckning.

Löfbrunna vid Missunna

Anna Stina  född den 23 december 1817 i Skallebol, Tjällmo. Hon gifte sig 1841 med Anders Johansson f.1819 i Tjällmo. Hon födde nio barn där dock fem dog unga. De bor i Löfbrunna på Missunnas ägor nära gränsen till Hällestads socken.

Anders Peter  född den 10 januari 1820 i Kristberg men avled 1824 i Stora Holma, Tjällmo. Fyra år gammal.

Carl Johan  född den 11 mars 1822 i Stora Holma, Tjällmo. Gift med Sofia Johanna Jonsdotter f.1827 i Godegård. Carl Johan var bla rättare på Stora Holma, som hans far tidigare varit. De hade flera barn.

Eva Elisabeth  född den 1 november 1824 i Stora Holma. Gift 1847 med Lars Svensson f.1819 i Flistad socken. Efter några år i Tjällmo flyttade de till Regna och åtta år senare till Borg utanför Norrköping. De hade flera barn.

Johanna Lovisa  född den 20 februari 1827 i Stora Holma. Hon tog anställning som piga i Tjällmo för att sedan flytta till Regna socken. Här gifte hon sig 1854 med Karl Johan Jansson f.1829 i Regna. Han var sockenskräddare liksom sin far och två bröder. Karl Johan avled redan efter fyra år 1858, 29 år gammal.

Johanna Lovisa gifte sig 1868 med sockenskräddaren Erik Wilhelm Forsberg f.1841 i Asker socken. De flyttar efter några år till Sonstorp, Hällestad och bor där tills de avlider. Johanna Lovisa 1922, 95 år gammal och Erik Wilhelm 1925, 84 år gammal.

Sofia  född den 25 februari 1829 i Stora Holma men avled efter två veckor.

Anders Magnus  född den 24 maj 1831 i Hängestorp men avled fyra månader senare.

Ulrika Sophia  född 3 april 1833 i Hängestorp men avled efter två veckor.

Ulrika Gustafva född den 3 oktober 1834 i Hängestorp. Hon gifter sig 1858 med Johan Erik Andersson f.1836 i Hällestad. De flyttar till Lilla Bocketorp nära Borggård i Hällestads socken och där föder Ulrika fyra pojkar.

August – min mormors far – bodde hos familjen under tre år när han var 13–16 år gammal.

På äldre dar flyttar Ulrika och Johan några km västerut till Sundtorp vid Missunna i Tjällmo socken och bor där tills de flyttar till ålderdomshemmet. Ulrika Gustafva avlider 1919, 85 år gammal och Johan Erik 1923, 87 år gammal.

---

En viktig väg mellan Närke och södra Sverige

Riksvägen förbi Tjällmo, Hättorp till Husbyfjöl (Borensberg)

Under århundraden har resande och militära trupper funnit bra vägar att färdas på. Redan tidigt föreskrevs att bönderna längs sådana vägar var ansvariga för att vägen inte var för dålig. En sådan väg gick förbi Tjällmo mellan Örebro i Närke till Husbyfjöl (vid Borensberg) i Östergötland.

Denna väg gick i utkanten av de ägor som ovanstående familjer brukade under 1800 talet. Hättorps bruk hade säkert ansvaret för vägen längs alla deras gårdar dvs drängar från Stora Holma, Hängestorp och Skallorp fick säkert arbeta med vägen. Kanske även någon från Smedsbol som dock låg lite längre från vägen.

Invånarna på gårdarna kunde säkert också iaktta hur resanden av olika ståndstillhörighet samt militärtrupper passerade söder- och norrut.

På internet finns utförliga beskrivningar av förordningarna genom århundraden om väghållning liksom om reglerna för gästgiveriväsendet längs vägarna. Ett av de få gästgiverier som finns kvar är det i Tjällmo.

-----

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger.

Uppgifter om Maja-Stina och Lars och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamnen Jonsdotter resp  Larsson.

Ritade släktträd där Maja Stina och Lars visas med sina förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Östergötland.  Lars och Maja-Stina har där nummer 92 resp. 93.

Familjen Karna och Håkan Hansons utvandring 1866 från Tryde till Utah

En familj i två släktgrenar från två av mina förfäder
för modern Karna från farfar Teodors farfars fars föräldrar och

för fadern Håkan från farmor Annas farmors farfars mors föräldrar.

Släktingar till förfäder i Skåne.

Följande är en beskrivning av det jag av tillfälligheter funnit under min släktforskning.

I föregående inlägg har jag berättat om en familj som 1866 utvandrade från Österlen, Tryde socken till delstaten Utah i Nordamerika.

Modern i familjen, Karna Jönsdotter föddes den 9 aug 1822 i Glemminge socken och var sondotter/barnbarn till min farfar Teodors farfars far Lasse Bengtssons bror Per Bengtsson som bodde i Benestad.

Fadern i familjen, Håkan Hansson föddes den 29 april 1822 i Gärarps by i Tosterups socken. Jag fann att han var son i en släktgren från förfäder till min farmor Anna. Flertalet av Håkans förfäder i denna släktgren bodde i Gärarp.

Att både Karna och Håkan har släktkoppling med mig via min farmor och farfar är ju en ren slump, men liknande släktkopplingar har jag hittat på andra håll. Att jag blev intresserad av just denna familj beror på att jag dessutom på nätet (webben) hittade en släktbeskrivning över familjens utvandring. Och något senare den större släkthistoria som Karna och Håkans beskrivning ingår i. Den senaste familjen som beskrivs lever i dag i Kalifornien. Mer om detta senare.

Följande är ett kort återgivande av innehållet i släkthistorien om Kana och Håkan som i denna del skrivits av yngste sonen Alfreds fru Hannah Anderson någon gång i början av 1900 talet. Hela släkthistorien är av naturliga skäl skriven på engelska.

Håkan Hansson och Karna Jönsdotter gifte sig i Ullstorp 1850.

De odlade en liten gård i Ullstorp nr 14 som låg mitt emellan dagens Tomelilla och Lunnarp. Dvs bara någon km från gården Ullstorp nr 6 där min farfar Teodors far växte upp. 
Efter några år tyckte Håkan att marken gav dåligt utbyte och var arbetsam. Han hörde sig för hos närboende och 1857 flyttade familjen till en gård strax nordväst om Tryde kyrka, Tryde nr 14. Tomelilla som samhälle fanns då inte.

Håkan blev dock även missbelåten med den marken. Han tyckte den var lite för stenig. 

Karna hade under åren haft fullt upp med att hjälpa Håkan och föda sex barn. I Ullstorp Jöns f.1851, Boel 1854 och Anders 1855 och i Tryde Hans 1858, Ola 1860 och Nils 1863.

När de bodde i Tryde kom predikanter för en ny väckelserörelse dit – det var mormonerna. Efter att deltagit i flera möten anslöt sig både Håkan och Karna till deras församling.

Efter något år blev de döpta och blev sedan lockade av berättelserna om trons (mormonernas) samhälle Zion som skulle byggas upp i Utah.

I april 1866 gav de sig i väg på den strapatsrika färden mot Utah.

Troligen samlades en större grupp mormoner i södra Skåne och seglade till Hamburg. Där anslöt ytterligare grupper från Tyskland och Danmark och dessa seglade tillsammans över Atlanten, ev. via England. Det tog över sex veckor att nå New York.

 

I New York väntade de någon vecka innan mormonerna åkte tåg västerut via Chicago till östra delen av delstaten Nebraska dit järnvägen då var klar.

Härifrån åkte mormonsällskapet i oxdragna täckta vagnar, som flera familjer fick dela på. Kanske fick flera familjer hyra tvåhjuliga handkärror för sitt bagage och således vandra hela vägen till Utah. Detta berättas om i mormonernas egen historia.

Färden gick över slätterna i Nebraska och Wyoming, över Klippiga bergen till Utah, en sträcka på ca 1600 km.

Kanske fick Karna och familjen åka i vagn eftersom hon var höggravid.

Karna, 43 år gammal, var havande när de avreste från Tryde och på vägen över Nebraskas slätter föddes den yngste sonen John Alfred den 24 aug 1866.

De drabbades dock några dagar senare av stor sorg då den tre årige sonen Nils dog av kolera och fick en enkel grav ute på slätten.

Karna och Håkan med sina sex barn nådde fram till Utah i slutet av september månad. Hela resan tog således fem månader!

Anm: Järnvägen från New York till Utah var klar 1869 vilket underlättade resan för senare utvandrare.


Första vintern bodde familjen i en timmergrotta som Håkan och de äldre pojkarna grävde ut i en sluttning, liksom flera andra nyanlända familjer gjorde.

Åren efter bodde de i enkla timmerhus och familjemedlemmarna arbetade med olika saker hos andra. Flera år bodde de i Brigham City. Karna arbetade med att tvätta hos andra familjer eller karda och spinna ull. Håkan arbetade bla vid ett järnvägsbygge och sönerna med annat.

De flyttade efter några år lite norrut och skaffade sig ett timmerhus med lite mark. Familjen fortsatte arbeta med olika saker fram till hösten 1873 då de flyttade till orten Hyrum där de arrenderade en jordbit och startade ett mindre jordbruk. De hade några kor och några grisar samt ett antal får.

Några av sönerna hjälpte till hemma och de tog så småningom över.

Karna avled i mars 1896, 74 år gammal.

Håkan bodde efter hustruns död kvar hemma men flyttade sedan till dottern Tilda (Boel) som gift sig och bodde i Blackfoot strax norr om Hyrum, men i södra Idaho.

Till de trakterna flyttade också några av sönerna med sina familjer.

Håkan avled i södra Idaho i april 1912, 90 år gammal.

Både Håkan och Karna begravdes i Hyrum, Utah.

Barnen

7 – sex pojkar och en flicka.

Barnen i familjen Hanson

Jöns – Jens  föddes i Ullstorp 1851 och avled i Idaho 1926, 75 år gammal

Han var gift med en flicka Bessie med engelsk härkomst.

Boel – Hilda/Tilda i USA – föddes 1853 i Ullstorp och avled 1934 i Idaho, 81 år gammal. Hon gifte sig 1872 med en svensk, Jöns Jens Ockerman f.1847. Tilda födde minst fyra barn.

Anders – Andrew  föddes 1855 i Ullstorp och avled 1915 i Salt Lake City, Utah - 60 år gammal. Han arbetade många år hemma för att efter det modern avlidit flytta med fadern norrut till södra Idaho där systern Tilda bodde. Där gifte han sig med en änka Lottie när han var 57 år gammal. Det föddes två barn i detta korta äktenskap.

Hans – Hogan  föddes 1858 i Tryde och avled 1927 i Salt Lake City, Utah, 69 år gammal. Han gifte sig 1880 med en norska Emma Ellefsen f.1858. Emma födde nio barn, det sista 1898. De bodde i Hyrum nära hans föräldrar.

Ola  föddes 1860 i Tryde och avled i Idaho 1908, 48 år gammal. Han gifte sig 1889 med Caroline.

Nils  föddes 1863 i Tryde och avled under färden över Nebraskas slätter 1866, tre år gammal. Han avled av kolera och bara några dagar efter det brodern John Alfred föddes. Nils begravdes i en enkel grav ute på slätten.

Johan Alfred  föddes under färden över Nebraskas slätter i augusti 1866. Han avled 1946 i Shelly i södra Idaho, 82 år gammal. Han gifte sig 1890 med en flicka med svenska föräldrar, Hanna Anderson. Hon föddes 1867 i Utah och avled 1946 några månader före Alfred.  Hanna föder 11 barn varav fyra var döttrar.

Hanna Andersson svarade för den första sammanställningen över släktens historia. Denna fortsätter med hennes och Alfreds son

Alfred Raymond Hanson 1893-1989, 96 år gammal med hustrun Viola och sju barn.

Därefter följer Raymonds och Violas son 

Lynn Raymond Hanson 1916-2000, 84 år gammal med hustrun Jane och åtta barn.

Den nuvarande berättaren är Lynns son 

Steve Dunn Hanson 1940- och hans hustru Joyce 1944- och deras åtta barn och 25 barnbarn.

Alfred Raymonds dotter Carol Hanson Heintz f.1934 är 'huvudredaktören' för de släktmedlemmar som svarar för den aktuella släkthistorien.

Alla avsnitten kan läsas via hemsidan 

Remembering

http://rememberinglight.com/Remembering_Light/AlfredRaymondHanson.html

Håkan och Karnas familj och utvandringen till Utah finns beskrivet i avsnittet

19 Hakan and Karna.

Första avsnittet  00Preface.html  finns en innehållsförteckning och förord av huvudredaktören.

Ytterligare släktbeskrivningar av familjerna – i regel personliga livsskildringar - kan hittas om man söker via hemsidan

Rememberinglight

http://www.rememberinglight.com/Remembering_Light/Home.html

Samtliga familjer/generationer som beskrivs i släkthistorien har nära anknytning till Mormonkyrkan.  Männen och flertalet söner i familjerna har missionerat för mormonkyrkan på olika håll, i USA eller i andra länder. De har sedan verkat i sina lokala mormonförsamlingar. När det gäller kvinnorna, hustrur och döttrar, har de mestadels verkat i kyrkan enligt mormonernas trossatser.

Enda person i släkthistorien som inte varit helt nöjd med Mormonkyrkan var Håkan från Gärarp. När Håkan kommit till Amerika kände han sig flera gånger lurad av sina uppdragsgivare som oftast också var företrädare för mormonkyrkan. Han fick på detta sätt också viss hemlängtan. Hans hustru Karna var dock trogen mormonkyrkan och kände sig nöjd i det nya landet och tillsammans med sin familj.

Extra  –  lite från min egen historia

Själv har jag besökt Nordamerika ett flertal gånger i jobbet.

1992 var jag under två veckor i slutet av juli i Atlanta, Georgia för diskussioner med en leverantör. Passade då på att efteråt ta drygt en veckas sommarsemester.

Jag flög till Salt Lake City, hyrde bil och körde norrut upp till nationalparken Yellowstone som var huvudmålet för resan.

Körde runt i parken under några dagar och såg på naturen, naturfenomenen och de vilda djuren som strövar fritt inom och utom parken. Jordskorpan är just här tunn så värmen från jordens kärna tränger upp och värmer grundvattnet. På så sätt bildas varma källor och ’vattensprut’. Botten på små bäckar och vattensamlingar färgas av mineralsalter i starka färger – rött, blått, gult och grönt. Växtligheten är frodig i det varma vädret under sommaren. Under vintern ligger snön djup och parken är stängd för biltrafik. Att vandra i parken är möjligt men är begränsad och kräver tillstånd. De flesta besökarna är därför hänvisade till egen bil på de få vägslingorna. Men man når enkelt många sevärdheter och kommer nära de vilda djuren.

Körde efter parkbesöket sydväst ut över Idahos slätter. Något jag bestämde mig för på plats när jag såg turistbroschyrerna. Inget dåligt beslut – mycket nöjd med vad jag fick se. En blygsam vägskylt längs vägen pekade exv på amerikanarnas första provanläggning för att testa fredlig atomenergi. Ett teknikavbrott i naturupplevelserna.  Idaho marknadsför sig som 'potatisstaten' och ett flertal gröna fält passerades.

Potatisodling i södra Idaho

Återvände sedan åter till Salt Lake City. Avslutade med några dagar runt staden och upp i Klippiga bergen. Det hela tog drygt en vecka.

När jag nu ser på mina minnesanteckningar från turen ser jag att jag passerade många av de orter där Karna och Håkan och deras barn och barnbarn bodde i norra Utah och södra Idaho.

Upplevde Utah och Idaho som ett mycket glesbefolkat landskap med ett fåtal mindre städer. Snabbmatsställen fanns inte och inte heller mörk- eller gul-hyad befolkning (inte många i alla fall). En stor kontrast till Georgia och Atlanta som jag först besökte.

Upplevde också naturen som ökenartad med mindre jordbruksområden. Höga berg – Klippiga bergen – i öster och öken eller sjöar i väster. Skog fanns i princip enbart när jag närmade mig Yellowstone och inom nationalparken.

Upplevde hela turen som en stor naturupplevelse. Det var bara en dagsresa, på motorvägen när jag återvände till Salt Lake City norrifrån, som var ’tråkig’. Vädret var fint under hela turen, sol och 30-40 grader under dagarna. Betydligt lägre på kvällarna. Bilen var naturligtvis utrustad med bra luftkonditionering! Och skydd mot solen var ett måste. Kom från Georgia som hade samma väder så jag var förberedd.

Salt Lake City 1992

Minns fortfarande upplevelserna under semesterturen även om alla fotografier jag tog bidrar till det. I dag kan man ju gå in på Google Maps och via bildskärmen åter uppleva landskapet och vyerna. Och de vilda djuren.

Något intresse för mormonernas platser hade jag inte vid besöket även om jag noterade några av templen som fanns på flera platser. Man kunde liksom inte förbigå dem i landskapet.

Av en ren tillfällighet bor jag själv bara någon km från mormonernas tempel i Sverige, dvs här i Västerhaninge. Hit kom de på 1980 talet.

Uppgifter om Utah, Idaho och Yellowstone kan man exv läsa på Wikipedia. Bilder finns på Google Maps. 

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Håkan och Karna och barnen och kopplingarna till mina förfäder finns i min databas på Rootsweb under efternamnen Hansson, Hanson och Jönsdotter.

Ritade släktträd för min far Gunnars föräldrar Teodor och Anna och med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Skåne. 

Karna Jönsdotter har i släktträden koppling till förfäder på Teodors sida från nummer 320 Bengt och 321 Hanna och deras son Per född 1796 i Benestad.

Håkan Hansson har koppling från Annas förfäder med nummer 1362 Clemmed och 1363 Boel och deras son Hans född 1733 i Gärarp, Tosterup.

Vi minns våra förfäder

Per Larsson och Sissa Persdotter

Min farfar Teodors far Lasses föräldrar.

Förfäder i Skåne.

Följande är vad jag funnit under min släktforskning kompletterat med utdrag från min pappa Gunnars släktbeskrivning.

Min farfar Teodors far Lasse Persson Larssons föräldrar var

Per Larsson som föddes den 11 dec 1798 i Övraby socken.

och

Sissa Persdotter som föddes den 6 jan 1818 i byn Tjustorp i Smedstorps socken.

Lasse född 1845 var Sissas fjärde barn i Pers andra äktenskap.

Tjustorps by före enskiftet 1840

Modern Sissas föräldrar var 
Kirstina Nilsdotter 1779 - 1821 och 
Per Nilsson 1778 - 1825. 

De bodde hela äktenskapet i Tjustorps by nr 17. 

Sissa var deras sjätte och yngsta barn av sex där några avled unga. 

Sissa var tre år när modern avled och sju när fadern avled.

Fadern Pers föräldrar var 
Boel Månsdotter 1773 - 1807 och Lasse Bengtsson 1756 – 1815. 
De bodde hela äktenskapet i Övraby.

Per var åtta år när modern avled och fadern gifte om sig och sexton när fadern avled.  Han hade en syster och en halvsyster.

Ullstorps trakten 1864

Per började som sextonåring att arbeta som dräng på gårdar i Övraby och träffade där sin första hustru Agda Ingvarsdotter född i Övraby den 17 okt 1793. 

De arbetade i Övraby några år på samma gård och flyttade 1821 tillsammans till en gård i Ullstorp som dräng och piga. De gifte sig där 1826 och blev arrendatorer på en av kyrkan ägd gård, nr 5.

Agda födde under kommande tio år, fyra barn men de första tre avled redan som små.

Agda avled i oktober 1838, 45 år gammal, och begravdes på Ullstorps kyrkogård. Hon lämnade efter sig sonen Måns, 3 år.

Per gifte om sig redan i maj 1839 med Sissa Persdotter som då arbetade som piga hos sin kusin på en granngård, Ullstorp nr 2.

Sissa som var född i Tjustorp var endast tre år när hennes mor Kirstina avled och sju när fadern Per gick bort.

Eftersom Sissas bror Nils Persson tog över halva föräldragården Tjustorp nr 17 kunde hon bo kvar hemma med sina fyra syskon. Fadern Pers bror Hans brukade den andra halvan av gården. Per och Hans hade tagit över gården efter sina föräldrar.

Sissa tog efter konfirmationen anställning som piga i Östra Ingelstad och efter något år i Ullstorp hos sin kusin Ingar Mårtensdotter på nr 2 fram till giftet 1839. Ullstorp nr 2 låg omedelbart söder om nr 6 dit hon flyttade.

När Per och Sissa gifte sig 1839 tog de över gården Ullstorp nr 6.

Var gårdsbyggnaderna låg på de relativt stora markerna har jag inte kunnat hitta uppgift om. Ullstorps enskifte gjordes redan 1800 och gården nr 6 som då låg i byn vid kyrkan fick flytta ut till sina marker.

Ullstorp nr 6 på Häradsekonomisk karta från 1930.  Jämför med kartan från 1864 ovan

Sissa som var 20 år yngre än Per Lasson födde under 20 år nio barn där en dotter dog strax efter födelsen. Barnen växte upp hemma och fick hjälpa till så fort de var tillräckligt gamla.

Från min pappa Gunnars släktbeskrivning finns följande minne.

” Jag hörde min farfar Lasse och far Teodor berätta om den stora syskonskaran. Men endast en berättelse kvarstår i minnet och berörde hur de äldre syskonen (bröderna) gick till väga, då de av föräldrarna ålagts att tillse sina yngre syskon medan föräldrarna var bortresta.  För att de yngsta då skulle hålla sig lugna, så gav de dem en ordentlig sup så de somnade och sedan kunde var och en sköta sitt.

Bör då nämnas att brännvin då brändes på gården dels för eget behov men även för försäljning (så kallat gårdsbränneri).”

När den yngsta sonen Per föddes 1858 avled fadern Per Larsson bara några månader senare, den 10 dec 1858, 60 år gammal.

Per begravdes på Ullstorps kyrkogård.

De äldsta barnen Måns, Per och Anders  som då var 23, 19 resp 16 år fortsatte att med modern Sissa bruka gården. De hade hjälp av en dräng och de yngre barnen.  1861 gifte sig Måns och flyttade till annan gård.  Per som efter några år gifte sig fortsatte att bruka gården tillsammans med syskonen fram till 1880 då flera av dem bla Anders, Lasse och Elna flyttade hemifrån. 1883 då Per var 43 år gammal lämnade han också nr 6 och flyttade med sin familj till en mindre gård.

I kyrkoböckerna framgår att Sissa och barnen från mitten av 1870 talet arrenderade ut eller sålde några av de områden som de ärvt efter fadern Per.
Flera nya familjer flyttar mellan åren 1875 och 1885 in på nr 6.

Det är troligt att Sissa, ca 55 år gammal, tillsammans med barnen hade beslutat sig för att avveckla jordbruket och sälja eller utarrendera de delar som Sissa och respektive barn ärvt efter fadern Per. Jag har inte kunnat hitta några uppgifter om dessa transaktioner bland de dokument Lantmäteriet har publicerat på sin webb.

Några markområdena har troligen sålts när några av barnen emigrerade. Andra delar först efter det Sissa avlidit. Arrendet var ju en form av pension.

Något om Tomelillas utveckling och järnvägen.

(Hämtat från kommunens Ortsrapport Tomelilla 2002 som bla finns i mitt arkiv för Skåne.)

Det äldsta skriftliga namnbelägget är från 1437 då byn kallas för ”Tommarp lille”, det vill säga lilla Tommarp.

Enligt prästrelationerna från 1624 bestod Tryde socken av tre byar, Tryde, Selføe (Sälshög) och Effryett (Everöd). Här fanns två möllor, Tryde och Sälshögs mölla. I socknen fanns också en liten by som benämndes Tommerlille.

Av denna gamla bondby från 1727 återstår idag i stort sett inga spår alls. Den gamla bykärnan låg ungefär där nuvarande Tomelilla byagård är belägen. Tomelilla har sålunda expanderat norrut, österut och söderut, däremot inte lika mycket i väster.

Avgörande för samhällets framväxt var järnvägen. Jfr kartan från 1864 ovan.

Den första järnvägssträckan som berörde Tomelilla var sträckan Ystad-Eslöv, som öppnades 1865-66. Det var ungefär tio år efter att den första delen av södra stambanan, den mellan Malmö och Lund, stod färdig 1856.

Järnvägsnätet i Skåne

Sedan följde sträckorna

Cimbrishamn - Tomelilla 1882,

Malmö - Tomelilla 1893 och

Tomelilla - S:t Olof 1901.

Järnvägen till Cimbrishamn drogs 1880-81 genom norra Ullstorp strax norr om marken till nr 6, som således inte behövde släppa till sin mark. Järnvägshistoriker kallar denna järnväg ”ångspårväg” eftersom spåren från början var av klenare typ och trafiken sköttes av ”ångvagnar”.

Tomelilla blev alltså något av en järnvägsknutpunkt i det järnvägstäta Skåne.

Tomelilla blev 1 jan 1921 köping och utgör sedan även egen församling med delar av norra Ullstorp och södra Trydes socknar.

Åter till Ullstorp nr 6. 

I Ullstorp bodde på 1890 talet en fotograf Ferdinand Ambjörnsson med egen ateljé.

En person han fick fotografera var Sissa. Kortet har nu kusin Göthe i Staffanstorp via hans mor Marthas fotosamling.  På fotot finns anteckningen ”Min farmor” - Teodors.

Sissa Persdotter i slutet av 1880 talet

Kanske togs fotot när sonen Nils med familj 1889 utvandrade till Nord Amerika. Blev också den familjen fotograferad?  Något sådant foto har jag dock inte sett. Inte heller på de andra utvandrarna. 

Fyra av barnen med sina familjer emigrerade, en son till Bornholm och två (ev tre) söner och en dotter till Nord Amerika. Mer om detta finns nedan.

Sissa bodde kvar på nr 6 fram till dess hon avled. Min farfar Teodor besökte henne med sina föräldrar några gånger.

Sissa Persdotter avled den 31 mars 1894, 76 år gammal, hemma på Ullstorp nr 6.

Hon begravdes på Ullstorps kyrkogård där maken Per vilade. Hon överlevde honom med 36 år.   Någon gravsten finns inte kvar.

Gård på Österlen i mitten av 1800 talet   Oljemålning  O Holfer

Barnen

Under Pers första gifte med Agda Ingvarsdotter föddes fyra barn

Boel föddes i okt 1828 men avled i april 1833  - 4½ år gammal.

Sissela föddes i april 1830 men avled några månader senare.

Hanna föddes i juli 1832 men avled åtta månader gammal.

Måns föddes i sept 1835. Hans mor Agda avled när han var tre år. 
Måns växte upp hemma hos faderns andra hustru Sissa som han troligen ansåg vara hans mor. När fadern Per avled 1858 fortsatte han med sin 'mor' Sissa och några bröder att bruka nr 6. Måns arbetade där till dess han 1861 gifte sig med Elna Håkansdotter. De bosatte sig först i Ullstorp nr 9 men flyttade 1864 till Norra Kverrestad.  1874 emigrerade familjen till Bornholm.

Under åren i Skåne födde Elna sju barn där dock några avled unga.

I Pers andra äktenskap födde Sissa Persdotter nio barn.

Pehr föddes i nov 1839

Pehr växte upp hemma och när fadern avled 1858 tog han tillsammans brodern Måns och modern över driften av Ullstorp 6. När Måns 1861 gifte sig och flyttade hemifrån blev det Pehr som tillsammans med syskonen brukade jorden.

Pehr gifte sig 1867 med Eljena Göransdotter från Tryde och född 1837.

Eljena födde 1871 tvillingarna Johan och Pehr. Och 1873 dottern Cecilia.

De brukade en del av nr 6 fram till 1883 då de flyttade till nr 2 i Ullstorp. 

Andra delar brukades av modern med hjälp av andra söner och döttrar. Troligen var det i nära samverkan.

1900 bodde Per och Eljena med dottern Cecilia i Ullstorps by nr 28. Han står som Slaktare.

Sönerna Johan och Per flyttade 1895 in till Tryde (Tomelilla) och tog namnet Phil (Persson Phil). Enligt min pappa Gunnars släktbeskrivning skall Ullstorp nr 6 ha kallats Pilagården.

Bröderna öppnade - troligen med föräldrarnas hjälp - en slakterirörelse och gifte sig. 

De hade ett slakteri i östra Tomelilla vid Simrishamnsvägen och en butik vid torget. Barn till sönerna fortsatte slakterirörelsen i Tomelilla.

När min farfar Teodor och farmor Anna flyttade in till Tomelilla 1945, arbetade Teodor under några år för sönernas barn – Teodors kusinbarn - med att hämta djur till slakteriet och att köra ut – distribuera – öl och svagdricka. Kanske hade Teodor tidigare sålt slaktfärdiga djur från Östra  Ingelstad nr 1 till kusinerna?

Boel föddes i nov 1841 men avled två månader gammal.

 

Anders föddes i okt 1842.

Anders hjälpte till att bruka Ullstorp nr 6 men utbildade sig också till snickare.

Han flyttade 1880 hemifrån och gifte sig 1882 med Hanna Nilsdotter från Onslunda och född 1847. Familjen bosatte sig hemma hos hennes föräldrar i Onslunda där fadern var borsthandlare. Hanna födde fyra barn innan familjen i mars 1891 utvandrade till Nord Amerika.

Bilderna visar några båtar för överfärden till England och över Atlanten till Boston eller New York.

 

Lasse  - Teodors farfar – föddes i mars 1845.

Han växte upp hemma men tog som 16 årig anställning som dräng hemma hos några släktingar (kusiner) i grannskapet men arbetade också hemma hos modern och bröderna i nr 6. När han gjorde militärtjänst tog han värvning och fick utbildning till befäl.

När han gifte sig med Bengta Nilsdotter 1881  flyttade han till Hannas.

Per och Bengta har jag beskrivit i tidigare inlägg.

Från min pappas släktbeskrivning – ”När Lasses far Per avled 1858 ärvde Lasse omkring 7 tunnland obebyggd och ganska mager och sandig jord. Jorden sålde han i början av 1900-talet och innan dess hade han haft den utarrenderad.”

 

Kjersti föddes i aug 1850.

Kjersti gifte sig 1875 med Ola Dahlqvist, född 1848 i Tjustorp.

De bosatte sig i Tjustorp för att 1882 flytta till Listarum där Olas far var smed. Båda platserna i Smedstorps socken.

Kjersti födde sex barn där en dotter avled ung.

1900 bodde de i Listarum.

Nils föddes i okt 1851.

Han gifte sig 1880 med Amanda Löfquist, född 1857 i Tjustorp. De bosatte sig i Tjustorp, Smedstorp där de byggde ett hus.

Fram till 1885 födde Amanda tre barn där en son avled ung.

I april 1889 utvandrade familjen till Nord Amerika.

Ola föddes i mars 1854

Han utbildade sig till snickare – husbyggare.

Han gifte sig 1880 med Elna Nilsdotter född 1857 och från Kverrestad.

De bodde först i Listarum, Smedstorp men flyttade sedan mellan olika platser för att senare bosätta sig i Tomelilla.

Elna födde sju barn där några avled unga.

Ola och Elna avled i Tomelilla. Elna 1928 och Ola 1936.

Elna föddes i juli 1856.

Elna tog anställning som 18 åring som piga på gårdar i närheten och gifte sig 1880 med Sven Jacobsson f.1847 i V Vemmenhög. De bosatte sig i Gärarp nr 11, Bollerup socken och arrenderade en gård. (Anm: De bodde således som grannar till farmor Annas fars föräldrar och deras barn med familjer - se tidigare avsnitt.)

I Gärarp födde Elna två söner och fyra döttrar. Den första dottern avled dock efter ett halvår.

Se kartsidorna - länk till höger

I juni 1894 började familjen en resa till Nord Amerika via Malmö och Köpenhamn. Denna slutade i Kiantone, Chautauqua County, NY som ligger i sydvästra hörnet av delstaten New York (Staden New York ligger i det sydöstra hörnet). 

Här föds ytterligare två döttrar.

Bland deras barn: Sonen John August född 1890 i Gärarp gifter sig 1920 med Grace Wiltsie och de bosätter sig i Falconer en förstad till Jamestown i Chautauqua County. De öppnar där butik för mejeriprodukter som de troligen får från hennes far som har en bondgård med kor och mejeri inte långt bort. De får två barn.

Landskapet runt Kiantone och nuvarande bebyggelse i förstaden Falconer kan studeras via Google Maps. Se länken till höger till kartorna – förstora tills gatubilderna visas.

I Bollerups husförhörsbok har någon antecknat att fadern Sven dog den 26 mars 1915 i Kiantone och modern Elna den 6 juni 1941 i Falconer. Uppgiften skall ha kommit från en släkting. Om denna släkting fanns i Sverige eller ev var en son eller dotter eller barnbarn på besök i Sverige är inte känt. Det är väldigt ovanligt att man antecknat i kyrkböcker långt efter dessa avslutats.

Per föddes i juli 1858.

Han växte upp hemma och tog som 18 åring anställning som garvargesäll hos en garvare i Ullstorp. Efter några år, 1880, är han registrerad som ’obefintlig’. Dvs han har flyttat från Ullstorp utan att ha tagit ut flyttningsbetyg. Jag har inte hittat honom i Skånes befolkningsregister från 1890.  Han kan ha utvandrat! Kanske har han följt med någon av de familjer som just 1880 utvandrade från Ullstorp. Bla fanns en familj som arrenderade en del av nr 6. Fadern i den familjen bar efternamnet Persson Ekberg men alla sönerna följde inte med.

Anm: Uppgifterna om utvandringen till Amerika har jag funnit i kyrkböckerna medan detaljerna om amerikaboendet har jag hittat hos andra släktforskare på Rootsweb – där jag också har mina släktuppgifter lagrade. Några av dessa uppgifter har jag kunnat kontrollera mot amerikanska register. Att där hitta personer som har så vanliga namn som tex Person är näst omöjligt. Det måste nästan finnas amerikanska släktforskare som publicerat sina uppgifter. Tex på Rootsweb.

Där har jag också hittat Per Larssons far Bengts bror Per i Benestad. Han hade ett barnbarn Carolina Hansen som 1864 med sin familj utvandrade till mormon-delstaten Utah. Tydligen var Carolinas make Håkan (Hogan) mormonpredikant redan i Sverige. De första mormonförsamlingarna i Sverige bildades i bla södra Skåne. Dessa församlingar organiserade också ett flertal utvandringsresor till Utah.

Mormonförsamlingarna låg bakom att de svenska kyrkböckerna blev fotograferade under 1950-talet. Dessa svartvita foton på mikrokort var det första underlag som jag själv använde när jag började släktforska. I dag har böckerna fotograferats med ny teknik som återger sidorna som när man bläddrar i de fysiska originalböckerna. Företaget Arkiv Digital har dessa fotografier.

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger.
Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger.
Uppgifter om Per  och Sissa samt barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Larsson el Persdotter.
Ritade släktträd för barnbarnet  Lasses son Teodor och hans hustru Anna med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Skåne.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp 21.  Per och Sissa har nr 80 resp 81.