Hanna Svensdotter och Jöns Nilsson och deras förfäder i Östra Ingelstad

Förfäder och släkt i Skåne.

Uppgifterna i denna beskrivning har jag funnit under min släktforskning. I kyrkböcker och mantalslängder/skattelängden samt i olika arkiv.

Min farfar Teodors morfar Nils föräldrar var

Hanna Svensdotter  som föddes den 6 juni 1796 i Fågeltofta socken  

och

Jöns Nilsson  som föddes den 29 juni 1783 i Östra Ingelstads socken.

Nils var deras andra barn f.1819 och den äldste sonen som växte upp eftersom den förste sonen avled året tidigare knappt en månad gammal.

Eftersom jag enbart funnit några förfäder till Jöns utöver Hannas och Jöns föräldrar innehåller detta avsnitt även de funna förfädernas historia.

En orsak till bristen på information är bla en kyrkobrand i Östra Ingelstad 1806 där kyrkböckerna brann upp. Mantalslängden/Skattelängden för åren 1743-1799 som finns kvar ger dock några uppgifter, liksom några bouppteckningar.

Hanna Svensdotters föräldrar var 331 Anna Bengtsdotter 1756-1822  och 330 Sven Månsson 1756-1825. Familjen bodde i olika byar i sydöstra Skåne. Först i Fågeltofta sedan i Lövestad och Östra Vemmerlöv.

När Hanna gifte sig 1817 i Östra Ingelstad följde de med dit och bosatte sig på gården nr 8 i byn.

Hanna föddes 1796 på gården Månslunda nr 3 i Fågeltofta socken. Där föddes också hennes bröder.

Månslunda by i Fågeltofta socken omkr 1800. Gården nr 3 ligger i sydvästra hörnet av byn.

Jöns Nilssons föräldrar var 165 Hanna Jackobsdotter 1749-1797 och 328 Nils Stångesson d.1785. Familjen bodde i Östra Ingelstads by på gården nr 17 där Jöns och hans syskon således föddes.

När fadern Nils Stångesson avled 1785, Jöns var då två år, gifte sig modern med Hans Andersson d.1805. När modern dog 1797 var Jöns 14 år gammal.

Gården nr 17 ägdes från början av Ingelstads Kungs Gård men fick 1761 köpas av modern Hannas föräldrar. Gården blev sedan en ’familjegård’ som brukades samfällt av syskonen i olika familjeled.

Jöns kom därför att delta i arbetet på gården tillsammans med syskonen och bla  moderns yngre bror Jöran Jacobsson d.1812.

När brodern Stånge avled 1816 blev Jöns ansvarig ’skatteägare’. Men flera av syskonen bodde och arbetade fortsatt på gården.

Om Östra Ingelstads by

(Denna beskrivning finns också i det tidigare avsnittet om sonen Nils och hans familj.)

Vid storskiftet 1786 finns på kartan benämningen Ingelstads Kungs Gård och By.

Gården var en av de gårdar Sverige fick i betalning av danskarna för ön Bornholm när ön 1660 återgick i dansk ägo efter att ön och Skåne blivit svenskt vid freden 1658.

Östra Ingelstad by under 1700 talet och början av 1800-talet

Denna karta från 1786 och den vid enskiftet 1825 är i stort den samma.

Alla gårdarna låg samlade i byn med odlingsmarken runt om. I byn fanns 1825 drygt 20 numrerade gårdar. I drygt 13 av dessa bodde skattebetande bönder med tillhörande odlingsmark. Övriga hus var sk gatehus där hantverkare, äldre personer samt bönder knutna till Kungsgården bodde.

Hela byn ägdes fram till 1761 av Ingelstads Kungs Gård.  Arrendatorerna/Bönderna i flertalet gårdar fick då köpa sina gårdar.

Gården nr 17 köptes av Jöns morföräldrar (658) Jakob Nilsson d.1783 och hustrun (659) Karna d.1798.
Marken i östra halvan av byn tillhörde skattegårdarna medan den i väster ägdes av Kungsgården.

Ö Ingelstads bys marker vid enskiftet 1825
Ingelsta Kungsgårds marker är väster om.

Före enskiftet 1826 var marken i öster uppdelad i att antal vångar och dessa i ett antal långsmala tegar. Tegarna var fördelade på gårdarna så att varje gård i stort hade lika stor odlingsyta. Bönderna brukade vångarna i samverkan eftersom tegarna var så smala att man måste ha samma gröda på dem inom vången.

En av vångarna låg varje år i träda och fungerade då som betesmark för djuren och för att skörda hö för vintern. Byn hade ingen egen skog utan virke fick köpas från skogrikare trakter.

Vid enskiftet 1825 ändrades detta radikalt. Marken delades upp i lika stora delar för varje skattegård som vardera blev värderade till ¼ mantal. Och varje skattebonde blev därefter ensam ansvarig för skötseln av sin mark.  Samma förändring gjordes under första halvan av 1800 talet i flertalet skånska byar.

Hela enskiftet gjordes i samverkan med bönderna och leddes av utsedda lantmän och övervakades av förtroendemän från andra socknar. Målsättningen var att alla bönderna skulle få likvärdiga odlings- och betesmarker till samma skifteskostnad.

Vid sidan av att bruka sin mark i öster hade, i äldre tid, de arrenderande bönderna i byn en arbetsplikt på Kungsgården. De lydde då under ett sk ’hoveri-avtal’ som fanns från Dansk tid dvs före 1658.  Denna arbetsplikt fick bönderna lösa in ett antal år innan de 1761 fick köpa gårdarna. Detta enligt de uppgifter som finns i olika funna dokument.

Gården Ingelstad nr 17, som låg ytterst i sydöstra kanten av byn, fick vid Enskiftet sina ägor (del K på skifteskartan) i sydöstra delen av byns mark vid gränsen till Smedstorps socken - byn Tjustorps marker. Och skyldighet att flytta ut gården till den tilldelade marken.

I enskiftesdokumentet finns en detaljerad beskrivning av varje gård i byn, tex

”Nr 17  ¼ mantal kronoskatte arbetshemman. Gården rymlig.

     Norra Längan

Består av 14 Binningar inred till en Stuga 2. Bakhus förstuga skorsten och spis samt foderlada i någorlunda gott stånd.

Utifrån samma Länga är uppförde 3 Binningar till Brygg och Torfhus, finns en Brunn i samma Brygghus.

     Östra Längan

Består av 15 Binningar inredd till en stuga Bak och Dränghus förstuga skorsten och spis samt Loga och ladugolf i dåligt stånd.

     Södra Längan

Består av 12 Binningar inredd till Port Loga och Ladugolf i gott stånd.

     Västra längan

Består av 15 Binningar inredd till Port Stall Fä Fåhr och Torfhus samt loga och Ladugolf. Uti Ladugolfet finns en murad jordkällare, nybyggd och i mycket gott stånd.

På Gården och i Hagarna finns 20 frukt 118 (!) större och mindre villda träd.”

(Bin(d)ning = bjälkförbindning i husets längdriktning eller bredd.)

Gårdarna som låg kvar i byn efter enskiftet 1826

Även om de flesta gårdarna i byn fick skyldighet att flytta ut till den tilldelade marken fick några gårdar sin mark i direkt anslutning till gården och kunde således ligga kvar. 



Kartan visar att i södra byn fick nr 16, nr 18 (granngården till nr 17) samt nr 21 ligga kvar.
Gården nr 16 finns ännu i dag kvar.

Åter till familjen  Hanna och Jöns.

Hanna Svensdotter och Jöns Nilsson gifte sig 1817 i Östra Ingelstad.

Hanna födde, mellan 1818 och 1823, två söner och två döttrar där den äldste sonen dog efter en månad.

Gården brukades samfällt av Hanna och Jöns och hans syskon.

Jöns fick vara med om början på enskiftet men avled i mars 1825, 42 år gammal.

Barnen var då bara 6, 4 resp 2 år gamla.

Jöns fick således inte vara med om att skiftet genomfördes och gården flyttades ut till den sammanhållna nya odlings och betesmarken.

I Bouppteckningen i juni efter Jöns upptas gården nr 17, ¼ mantal, men också markdelar av gårdarna nr 9 och 16.  Djurbesättningen var  8 hästar inkl föl, 2 par oxar, 4 kor inkl kalvar, 7 svin samt 8 får .

Eftersom sådden hade skett före bouppteckningen finns ingen säd upptagen.

Hustrun Hanna gifte 1826 om sig med Nils Håkansson f.1796 i Spjutstorp. Nils hade då arbetat som dräng på gården i tre år.

Det var således nye maken Nils, tillsammans med de släktingar till Jöns som fanns kvar på gården, samt anställda drängar och inhyrda arbetare, som byggde upp den nya gården och rev den gamla.

Södra Östra Ingelstad socken ca 1924

På kartan från 1924 ligger gården nr 17 sydöst om byn vid sö spetsen av marken för nr 26.
Huset på kartan är idag fortsatt bebott. Men troligen är detta ej det ursprungliga läget för de första husen. Den ursprungliga marken för nr 17 blev genom åren, som kartan visar, uppdelad i ett flertal mindre tomter med egna gårdar.

Hanna Svensdotter avled i november 1839, 43 år gammal.

Enligt bouppteckningen efter henne finns i januari 1840 gården nr 17, ¼ mantal, med djurbesättningen  6 hästar inkl föl, 1 par oxar, 7 kor inkl kalvar, 1 svin, 12 får samt 4 gäss. Oxparet såldes på auktionen vid bodelningen.

Troligen hade det funnits fler grisar under hösten men dessa var tydligen sålda. Det gällde ju att minska antalet djur inför vintern då fodret var knappt.

På logen finns drygt 2 tunnor råg, 3 tunnor korn 12 tunnor havre och 18 kappor vicker/bondbönor.   (1 tunna ca 150 liter, 1 kappe ca 5 liter.)

Vid bodelningen blir gården uppdelad mellan sonen Nils 1/9 mantal, döttrarna Hanna och Karna 1/18 mantal vardera samt sonen, i 2a giftet, Håkan 1/36 mantal. Sonen Nils löste emellertid efter några år in hela gården.

Några år senare, 1841, gifte andre maken Nils Håkansson om sig med Agda Jönsdotter f.1790.

Denne Nils arrenderade också en del av grannmarken till nr 20. Och dit flyttade han, Agda och sonen Håkan några år senare när Hannas son Nils och döttrarna Hanna och Karna gifter sig. Sonen Nils tar då över hela gården.

Nils Håkansson avled på nr 20 år 1867. Han var då 71 år gammal.

Barnen

Hannas barn föddes alla i byn Östra Ingelstad på gården nr 17 och växte upp där.

I försa giftet med  Jöns Andersson

Nils   född 3 feb 1818 men avled den 3 mars , en månad gammal.

Nils – min farfar Teodors morfar -   född 14 juni 1819.

Nils växte upp hemma och var 6 år när fadern avled och fick när han var nio vara med när gården flyttades ut till de nya markerna. Han deltog i arbetet på gården. När modern avled 1839 var han 20 år och blev ägare till en stor del av gården.

Nils gifte sig i juni 1844 med Elna Andersdotter f.1824 från Tunby i Smedstorps socken.

Elna födde under åren 1845-1869  12 barn, 8 söner och 4 döttrar. Tre av dessa söner avled dock under sina första levnadsår.

En av döttrarna var min farfar Teodors mor Bengta f.1853.

Hösten 1871 sålde Nils och Elna gården nr 17 och bodde sedan med de yngsta barnen i Smedstorps socken.

Nils avled i Tunby i maj 1874, 54 år gammal och Elna i jan 1876, 51 år gammal.

De begravdes på Smedstorps kyrkogård.

Nils och Elnas familj har jag skrivit om i ett tidigare avsnitt.

Hanna    född 17 okt 1821. 

Hon växte upp hemma och arbetade där fram tills hon 1845 gifte sig med Sven Jönsson f.1818 från Gårdlösa by, Smedstorps socken.

Hanna födde i Gårdlösa 5 barn, en dotter och fyra söner som växte upp hemma.

Tre av sönerna utvandrade under 1880 talet till Nord Amerika.

Dottern Hannas familj och yngste sonen Johannes fortsatte som jordbrukare i Gårdlösa och ättlingar efter dem har bott i Gårdlösa sedan dess.

Hanna avled 1885 i Gårdlösa, 64 år gammal och maken Sven 1907, 89 år gammal.

Karna  född 13 aug 1823.

Hon växte upp hemma och gifte sig 1845 i Kverrestad med Anders Månsson f.1822 från Lunnarp, där de också bosatte sig.

Karna födde 8 barn, fyra döttrar och fyra söner där dock två döttrar avled i späd ålder.

Karna avled 1868 i Lunnarp, 45 år gammal.

Maken gifte om sig och fick ytterligare en son.

Maken Anders avled i Lunnarp 1901, 79 år gammal.

Barn i Hannas andra äktenskap med Nils Håkansson

Jöns  född 21 sep 1826  men avled nästan 4 år gammal den 3 juli 1830.

Håkan  född 26 mars 1829.  Han växte upp och arbetade hemma men avled reda i okt 1851, 22 år gammal.

Och nu till förfäderna

Förfäder har jag via mantalsböckerna, dvs skattelängden, endast funnit för Teodors morfars far Jöns Nilssons föräldrar  329 Hanna Jakobsdotter och 328 Nils Stångesson. Det är hennes föräldrar och farföräldrar som alla bodde på gården Ingelstad nr 17 och hans föräldrar som bodde på gården Ingelstad nr 16. Dvs Jöns föräldrar var barn i granngårdarna nr 16 resp 17, se kartan ovan.

Länk till Släktträdet

Se sid 5 82 Nils  och sid 6  329 Hanna.

Jöns Nilssons föräldrar var 329 Hanna Jackobsdotter 1750-1797 och 328 Nils Stångesson 1743-1785. (sid 5 i släktträdet)

När Nils Stångesson avled 1785, Jöns var då två år, gifte sig modern med Hans Andersson d.1805. När modern dog 1797 var Jöns 14 år gammal.

Enligt Hanna Jacobsdotters bouppteckning i oktober 1797 fanns på gården nr 17, ¼ mantal, bla följande

  1 par oxar, 1 oxkalv,  7 hästar inkl föl,  5 kor,  15 får,  6 svin samt 12 gäss.

Det fanns också drygt 2 tunnor (ca 350 liter) råg. Övrig säd var ännu inte tröskad.

Föräldrarna till 329 Hanna Jacobsdotter var 658 Jacob Nilsson 1723-1783 och 659 Karna  1725-1798.  (sid 6 i släktträdet)

De arrenderade först gården nr 17 av Ingelstads Kungs Gård men fick 1761 tillsammans med Jacobs syskon köpa gården.

Släktledet före, det äldsta jag hittat i Ingelstad, var 658 Jacob Nilssons föräldrar. Dessa var 1316 Nils Jöransson d.1748 och 1317 Elsa d.1755.

Nils Stångessons föräldrar var  656 Stånge Nilsson d.1770 och 657 Kersti d.1778.  (sid 6 i släktträdet)

De brukade gården Ingelstad nr 16 på ¼ mantal och var de som 1761 köpte gården av Ingelstad Kungsgård. Nils tog vid faderns död över ansvaret för nr 16 men redan efter något år gifte han sig med Hanna i granngården nr 17 och flyttade dit. Det var sedan brodern Bertil som tog över nr 16 fram till sin död ca 1775.

 

De äldre förfäderna var arrendatorer och lydde således under den något mildare svenska varianten av den danska hoveristadgan. Denna danska stadga skall i princip ha hindrat alla familjer och deras barn att flytta från storgårdens mark – om de nu inte fick tillåtelse att göra det.

I Mantalsboken finns uppgift om skattskyldigheten för gården nr 17, 1/4 mantal och antalet vuxna personer man var skattskyldig för.  Under flertalet år 1743-1799 varierar antalet personer mellan 8 och 12 beroende på hur gamla barnen var och hur många släktingar som bodde på gården.

Vissa år anges drängens och pigans förnamn. Dessa tycks (min tolkning) oftast varit en släkting. I flera fall en syster eller en bror till den ’skattskyldige’ dvs några som också hade ägorätt i gården.

Gårdarna i byn har på 1700 talet i stor utsträckning, enligt min tolkning av uppgifterna i mantalslängden och i bouppteckningarna, skötts bra och givet bra avkastning. Den djurbesättning som fanns på gården nr 17 enligt bouppteckningarna jag hittat bör spegla vad som fanns på flertalet skattegårdar. Dvs oxar, hästar, kor, får svin och gäss. Och det man odlade var råg, korn och havre samt bondbönor/vicker.

Dagens Östra Ingelstad
Lantmäteriets flygfoto från Google Map

  Länk till Google.


-------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Hanna, Jöns och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamnen  Svensdotter eller Nilsson.  Länk

Ritade släktträd för Elnas dotterdotter Anna och maken Teodor, mina farföräldrar, och deras förfäder finns i mitt arkiv för Skåne.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp 21.  Hanna och Jöns har nr 165 resp 164 på sid 5.
Släktträdet finns här.
Detta avsnitt är uppdaterat efter första publiceringen.

Sissela Månsdotters och Anders Håkanssons förfäder

Förfäder i Skåne – en sammanfattning av förfäder före 1800.

Min farfar Teodors mormor Ellnas föräldrar 
167 Sissela Månsdotter (1790-1848) och 166 Anders Håkansson (1789-1849) bodde i Tunby, Smedstorps socken.

I föregående familjeavsnitt skrev jag om denna familj.

Här skall jag redovisa vilka deras föräldrar var och deras förfäder så långt tillbaks jag funnit dem under min släktforskning. I kyrkböckerna och i olika arkiv.

I mitt ritade släktträd visas de aktuella förfäderna.

Länk  Släktträd Skåne Del 1

Börja på sidorna 5 och 6 med (166) Anders Håkansson och (167) Sissela Månsdotter.

Anm: ”Släktträd Skåne Del 1” finns också i  Mitt arkiv för Skåne – länk till höger.

Detaljerna för respektive familj återfinns i min släktdatabas på Rootsweb.
Anders och Sisselas familj finns här

Länk Släktdatabasen

På kartan visas var förfäderna föddes, dvs var deras föräldrar då bodde.

Mödrar och döttrar visas i Rött och Fäder och söner i Blått.

Observera att om en familj flyttade mellan olika boställen visas inte detta. Detta framgår av uppgifterna i släktdatabasen.

Födelseplatser för Teodors mormor  Ellnas förfäder. Många av dessa förfäder föddes och levde i Smedstorps socken och då främst i byarna Tunby, Gårdlösa och Tjustorp. I dessa byar levde också andra av Teodors övriga förfäder.

Förfäder till Teodors mormor Ellna har i flera fall kunnat följas tillbaks till dansk tid, dvs de var födda när Skåne tillhörde Danmark före 1658.

För dessa förfäder har jag använt de danska personnamnen även om de i svenska kyrkböcker är omnämnda med svenska namn. Dessa namn – föräldrar och make/hustru – återfinns i de detaljerade levnadsbeskrivningar som finns i vissa personers dödsnotiser.

Många förfäder gifter sig oftast i samma socken där de var födda. Eller i en närliggande socken. Möjligheten att flytta var ju på denna tid begränsad för ’vanligt’ folk.

Sissela Månsdotters föräldrar var 335 Hanna Månsdotter 1755-1824 och 334 Måns Ohlsson 1743-1797.  Familjen bodde i Tunby där de arrenderade gården nr 3.

Modern Hanna födde sex barn, fem pojkar samt dottern Sissela.

Sissela fick således fem bröder och var näst yngst.

Sisselas mor 335 Hanna Månsdotters föräldrar levde också i Tunby. Hannas mor 671 Elna Åkesdotter föddes och växte upp på en av gårdarna i Pinneboda där fadern kom från Sankt Olof socken.

Sisselas far 334 Måns Ohlsson föräldrar liksom deras föräldrar levde i byn Gårdlösa.

Måns far 668 Olof Nilsson var bla Fjärdingsman i Smedstorps socken. Måns mor 669 Sisselas föräldrar var inflyttade från Sankt Olof resp. Rörum.

Anders Håkanssons föräldrar var 333 Sophia Nilsdotter 1752-1825  och 334 Håkan Andersson  1757-1820.

Familjen bodde i Tunby nr 15 där Anders föddes i moderns andra äktenskap. Modern födde en son i första äktenskapet och två döttrar i det andra förutom Anders, som var näst yngst.

Sissela och Anders gifte sig 1814. De tog samtidigt över arrendet av Tunby nr 15 efter Anders föräldrar.

Anders mor 333 Sophia Nilsdotter föddes i Östra Vemmerlövs socken medan fadern 332 Håkan Andersson var född och uppväxt på gården Snogge strax norr om Tunby. Anders mormor 665 Berta Nilsdotter avled i Vitaby hos sonen Nils familj, dvs hos Anders farbror.

Håkans far 332 Håkan Andersson hade på sin far 664 Anders Bengtssons sida dennes föräldrar, samt deras föräldrar, boende i Tjustorps by. Liksom farmoderns föräldrar och deras föräldrar.

Några av dessa förfäder hade flyttat till Tjustorp från Gårdlösa by, Kverrestad, Östra Ingelstad eller Övraby.

Bland förfäderna kan nämnas följande familjer (sid 5 i släktträdet).

332 Håkans farmors far 2658 Måns (f.Mogens) Mårtensson 1654-1733 var förtroendeman i socknen – dvs nämndeman. Dessutom var han i häradet utsedd att representera bondeståndet i Sveriges Riksdag vid mötena i Stockholm 1697, (1704), 1710 och 1719.  Hur dåtidens Riksdag fungerade och vad man beslöt på dessa möten kan ni läsa om på olika webb-sidor.

Anm. I tidigare avsnitt har jag nämnt några andra riksdagsmän från Söderslätt som är förfäder på farmor Annas sida.

332 Håkans farmors morfar 5318 Bengt Månsson (f.Bent Mogensen) 1622-1700 var gift fyra gånger. I det sista giftet 1683 med 1305 Hanna Mårtensdotter 1664-1709.

1305 Hanna födde i sitt andre gifte med 1304 Anders Mårtensson sönerna Bengt f.1702 och Anders f.1706.

Bengt blev 332 Håkans farfar 1328 Bengt Andersson och Anders blev Teodors farmor Sissas morfars far 692 Anders Andersson. Se sid 4 i släktträdet. Där framgår också att många förfäder till Teodors farmor också levde i Tjustorps by.

Mer om dessa i kommande avsnitt.

Anm: Den koppling jag här funnit mellan olika förfäder som haft samma förfäder några generationer bakåt i tiden är bara kopplingar som dagens släktforskare upptäcker. Kopplingarna kan ju inte varit kända för de efterlevande ”släktingarna”. Ja, om det nu inte var så nära släkt som kusiner eller kanske sysslingar dvs 2a kusiner.

Byarna i Smedstorps socken

Större delen av marken inom Smedstorps socken ägdes under 1600 och 1700 talen av storgårdarna Smedstorp och Tunbyholm samt av kyrkan. Vid sidan av dessa ägare fanns ett antal bondeägda gårdar.

Arrendebönderna i byarna Tunby, Listarum, Gårdlösa och Tjustorp samt i några ensamliggande gårdar svarade gemensamt för odlingen av byarnas respektive markområden enligt de för denna tid gällande brukningsmetoderna med marken uppdelad i ett stort antal avlånga tegar. Byarna hade då också, som arrendebetalning, ansvar för att sköta odlingen av storgårdarnas egen odlingsmark. Arrendena präglades till en bit in på 1700 talet av de hårda reglerna enligt danskt sk ’hoveri’, även om de svenska ägarna (deras anställda gårdsfogdar) tillämpade reglerna i mildare form.

Under senare delen av 1700 talet blev arrendet uttryckt i pengar och storgårdarna anställde egna arbetare för den egna odlingsjorden. I början av 1800 talet skiftades all mark inom byarna så att varje arrendegård fick tilldelat sig ett bestämt markområde för odling och bete. Många av gårdarna i byarna flyttades då också ut till de nya markerna.

Tunby

Tunby by ca 1820. Gården nummer 15, som nämns i avsnittet, saknas, den ligger
omedelbart till vänster om bilden väster om nr 14.

Byns mark ägdes till ca häften av Tunbyholm och resten av Smedstorps sätesgårdar. 
I byn fanns vid Laga skifte 1825 mer än 35 gårdar.

Gårdlösa

Gårdlösa by ca 1840

Gårdlösa by låg där den ligger i dag med odlingsmarken runt om. Laga skifte gjordes 1841 när några gårdar fick flytta ut från byn. Det fanns då ca 30 gårdar i byn.

Tjustorp

Tjustorp by, dvs alla de ca 35 gårdarna, låg vid korsningen mot Hammenhög resp Östra Ingelstad söder om dagens Smedstorps samhälle samt längs vägen mot Östra Ingelstad. Detta fram till 1840, då Laga skifte gjordes och flertalet gårdar fick flytta ut till sina nya samlade marker.

Byns odlings och betesmark omfattade hela södra Smedstorps socken söder om dagens Smedstorps samhälle och bort mot Östra Ingelstad.
I Laga skifte dokumentet framgår att bönderna då själva ägde sina gårdar. Där finns också en detaljerad beskrivning av alla byggnaderna i byn. Flertalet av dessa byggnader revs således och nya hus byggdes upp på de tilldelade markerna. Något som krävde stor arbetsinsats. Materialet från de rivna husen användes så långt möjligt men de nya husen blev säkerligen bättre än de i byn, såväl för människorna som deras djurbesättningar. 
Som jag nämnt i ett tidigare avsnitt var eldstäderna för matlagning vid denna tid fortfarande med öppen eld. Järnspisar och oljelampor dröjde till senare delen av 1800-talet.

Lite från historien

Även om man anser Skåne blev svenskt 1658 var det inte slut på kampen om provinserna öster om sundet. Danskarna försökte upprepade gånger återta Skåne, Blekinge och Halland. Det var först i början av 1800 talet som dessa skärmytslingar slutade.

Efter flera av de större krigsslagen mellan Danskar och Svenskar slöts fredsavtal.

I ett avtal 1660 justerade man flera saker som fanns i 1658 års avtal.

Bland annat återfick Danmark ön Bornholm där bönderna motsatt sig att svenskarna skulle ta över ön. Ön återgick mot att danskarna betalde ett vederlag/en ersättning som gav Sverige – kungen – ägorätten till 18 storgods i Skåne och Blekinge.

Tidigare ägarna till dessa storgods hade inte accepterat att bli svenskar utan bytt till sig andra gods väster om sundet via förmedling av den danske kungen.

Bland dessa storgods fanns bla Smedstorp, Tunbyholm och Onslunda storgård.

De olika gårdarna arrenderades först ut till svenska adelsfamiljer eller höga tjänstemän och officerare. Smedstorp och Tunbyholm liksom några av övriga storgods fick i början av 1700 talet status av rustgårdar med ansvar att mot skattefrihet hålla svenska armen/rytteriet med ett antal ryttare, hästar och fotsoldater.

På såväl Smedstorp som Tunbyholm fanns sedan, till en bit in på 1800 talet, en liten militärtrupp med befäl stationerad. Den militära organisationen förändrades sedan när regementena i Ystad och Kristianstad byggdes.

Sveriges regering (kungen) beslöt strax efter freden 1658 att befolkningen i de erövrade provinserna, dvs Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, måste ’försvenskas’.

Eftersom kontakten med befolkningen främst skedde via prästerskapet beslöt man att kyrkliga ämbeten som blev lediga skulle tillsättas av svenska präster och att alla predikningar skulle hållas på svenska. Liksom alla socken- och häradsting. Befolkningen skulle också få sina danska namn översatta till svenska.

Man tryckte upp och distribuerade därför svenska katekeser och psalmböcker. Samt en särskilt framtagen ABC-bok för att användas vid införandet av ’allmän’ skolutbildning.

Man tillsatte också personer som skulle övervaka och rapportera om hur försvenskningens regelverk tillämpades.

En beskrivning av hur försvenskningen fortlöpte finns att läsa om i en artikel från 2010  ”Skåningarna bytte aldrig språk”  Länk

Även om skåningarnas namn försvenskades i skrivna dokument, tex i kyrkböckerna, användes säkerligen de danska namnformerna i dagligt tal långt in på 1700 talet. Jag har därför i min släktdatabas försökt återskapa de danska namnformerna för de personer som var gifte sig före 1658, dvs under dansk tid.

Slutlig fred mellan de svenska och danska kungahusen (rikena) dröjde till 1820-talet. I de krig som danskarna i mitten av 1800 talet förde om de nordtyska delstaterna Schlesien och Holstein, låg svenska trupper i beredskap, både till sjöss och på land, för att kunna gripa in och hjälpa danskarna. Någon större svensk insats gjordes dock aldrig men några små svenska förband blev inblandade på några platser.

Det dröjde ju sedan ytterligare ett antal decennier innan de båda länderna införde demokrati, dvs när alla medborgare fick välja de ombud som styrde i respektive land. Danskarna kom där att ligga lite före svenskarna.

Något att läsa om äldre tider i Skåne.

Boken ”Atlas över Skåne” utgiven 1999 rekommenderas för den som vill läsa om historien längre tillbaks.

På nätet – i molnet – hittar du mer allmän information om förfädernas liv under olika århundraden.

Mer om Skåne på 1600 och 1700 talet

Läs på hemsidan  Terra Scaniae  www.ts.skane.se

eller

Länsstyrelsen Skåne

Linné gjorde sin resa i Skåne 1749. Hans bok finns här.

Länk  Linnés resa

Läs också på hemsidan med Det svenska jordbrukets historia

http://www.ksla.se/anh/amnessokning/allmant/fembandsverket/

Välj band 3 för 1700 talet.

Läs om försvenskningen av skåningarnas språk

Skåningarna-bytte-aldrig-språk

--------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Ellna och hennes föräldrars förfäder finns i min släktdatabas på Rootsweb.

Ritade släktträd för Ellnas dotterson Teodor och hans maka Anna och med deras förfäder finns i Mitt arkiv för Skåne. Se dokumentet ”Släktträd Skåne Del 1”. Teodor och Anna har där nummer 20 resp. 21.  De äldsta förfäderna på Ellnas sida finns med början på sidorna 5 och 6.