Sissela Månsdotter och Anders Håkansson i Tunby

Sissela Månsdotter och Anders Håkansson  i Tunby

Förfäder och släkt i Skåne.

Uppgifterna i denna beskrivning har jag funnit under min släktforskning. I kyrkböckerna och i olika arkiv.

Min farfar Teodors mormor Elnas föräldrar var

Sissela Månsdotter  som föddes den 26 nov 1790 i Tunby, Smedstorps socken

och

Anders Håkansson  som föddes den 15 okt 1789 i Tunby, Smedstorps socken.

Elna, som föddes 13 juli 1824 i Tunby, var deras sjätte barn i en barnaskara på 11.

Modern Sissela Månsdotters föräldrar var Hanna Månsdotter 1755-1824 och Måns Ohlsson 1743-1797.  Familjen bodde i Tunby där de arrenderade en gård.

Modern Hanna födde sex barn, fem pojkar samt dottern Sissela.

Sissela fick således fem bröder och var näst yngst.

Sissela växte upp hemma fram till att hon 1814 gifte sig i Smedstorps kyrka med Anders Håkansson från en annan gård i samma by.

Elnas far Anders Håkanssons föräldrar var Sophia Nilsdotter 1752-1825  och Håkan Andersson  1757-1820.

Familjen bodde i Tunby där Anders också föddes i moderns andra äktenskap. Modern födde en son i första äktenskapet och två döttrar i det andra förutom Anders, som var näst yngst.

Anders växte upp hemma i Tunby innan han 1813 fick ta över arrendet efter sin far på gården Tunby nr 15. 

För att göra detta betalde Anders en avgift enligt anteckningar i kyrkboken. Troligen var detta arrendeavgiften men storleken på denna anges inte.  Anders halvbror Erik, moderns son i första äktenskapet, fick på samma sätt betala arrendeavgiften i förskott när han tog över arrendet av gården Tunby nr 7 efter sin svärfar. Om beloppen utgjorde hela årsavgiften eller endast en del framgår inte men det kan ha varit så, som tidigare varit brukligt, att en del av arrendet måste utföras som arbete på ägarens mark, dva på ägaren Smedstorps sätesgårds egen mark.

Anders och Sissela gifter sig den 3 april 1814 i Smedstorps kyrka. Han 24 år och hon 23 år gamla.

Första barnet, dottern Elna, födde Sissela i april 1814 en vecka efter vigseln. Denna dotter avled dock 4 år gammal.

Sissela födde sedan, med några års mellanrum, ytterligare 10 barn.

Av dessa växte fem upp till vuxen ålder. Den tredje äldsta av dessa var Elna, min farfar Teodors mormor. Av Elnas syskon var tre bröder och den yngsta en syster.

Anders och Sisselas gård nr 15 var den västligaste gården i byn där det fanns över 30 numrerade gårdar. På flera gårdar finns i kyrkboken två arrendatorer uppgivna. Med drängar och pigor och alla barnen bör det därför funnits flera hundra personer i byn. Ungefär hälften av gårdarna ägdes av Smedstorps sätesgård medan den andra hälften ägdes av Tunbyholms sätesgård.  

Byarna i Smedstorps socken i början av 1800 talet

De brukade gården i nära samverkan med övriga arrendatorer i Tunby. Detta eftersom gårdarnas odlingsmark på sedvanligt sätt var utlagd i små avlånga odlingslotter i fyra vångar. I utkanten av byns mark mot Onslunda och den i norr var sk utmarker för bl.a. djurbete. Där fanns också skog där man bl.a. kunde hämta material till de inhägnader man måste ha för att frigående djur inte skulle komma in på odlingsmarken.

Nio år efter giftet, 1823, beslöt ägaren av Smedstorps och Tunbyholms sätesgårdar att genomföra sk enskifte av Tunbys mark. Ägaren till båda sätesgårdarna var då Jöns Peter Hemberg, en förmögen borgare i Ystad.

Anders och Sissela fick genom skiftet all sin odlings- och betesmark samlad i ett kilformat område som sträckte sig västerut från gården. Dvs de fick bo kvar på sin gård medan ett flertal andra arrendatorer fick sin gård utflyttad till markområden i yttre delen av de fyra vångarna eller till utmarkerna. Anders halvbror Erik fick sin mark för nr 7 utlagd i den nordöstra delen av byns marker – där i dag gården Petersborg ligger.

Anders och Sissela fick efter enskiftet själva ansvara för att jorden sköttes på rätt sätt. Troligen efter att Anders fått (direkt eller indirekt) ’utbildning’ i de nya tankar om jordskötsel som hörde till enskiftets införande.

Tunby by vid Enskiftet 1825 med marken för nr 15 inritad

Några år efter enskiftet byggde ägaren av sätesgårdarna gården Petersborg på byns nordöstra del.

Dvs Tunby låg strax väster – sydväst om denna gård som i dag ligger norr om landsvägen.  Anders halvbror Erik fick då lämna gården nr 7 och bosätta sig på nr 20 som låg i västra delen invid gränsen till Onslunda socken.

Anders och Sissela fortsatte att arrendera gården nr 15 fram till dess de avled. De sista åren var det troligen de äldre sönerna Nils och Håkan som brukade gården tillsammans med anställda drängar och pigor.

Sissela avled 31 oktober 1848, 58 år gammal och 

Anders den 27 november 1849, 60 år. De begravdes båda i Smedstorp.

I bouppteckningen efter Sissela framgår att gården var i full verksamhet.

Där fanns tex  7 hästar med ett föl, 2 par oxar, 3 kor med två kalvar, 11 får, 7 grisar och 4 gäss.

I bouppteckningen efter Anders, dvs året efter, framgår att han är sk undantagsman med fritt boende, livsmedel och bränsle. Han ägde då en ko och tre grisar.

Gårdens verksamhet avvecklades troligen efter höstskörden 1848. Sonen Håkan gifte sig 1847 och flyttade 1848 till Spjutstorp men återkom senare med familjen till Smedstorps sätesgård. Äldsta brodern Nils gifte sig 1848 och bosatte sig i Lunnarp på hustruns föräldragård. Samma år flyttade yngste brodern Ola också till Lunnarp medan systern Hanna flyttade till systern Elna i Östra Ingelstad efter det fadern avlidit.

Av någon anledning fick inte någon av sönerna Nils och Håkan ta över arrendet av gården – kanske hade de inte råd eller så blev de inte 'godkända'. Kvarlåtenskapen efter föräldrarna måste ju delas mellan de efterlevande fem barnen när skulderna var betalda. Av kyrkboken framgår att de nya arrendatorerna betalde arrendet i förskott när de tillträdde.

Karta från 1970 talet

Om sätesgårdarna

Smedstorps och Tunbyholms sätesgårdar uppges vara Rusthållar-säterier i slutet av 1700 talet och en bit in på 1800 talet. Detta innebar att ägaren som skatt skulle hålla det svenska kavalleriet med ett antal ryttare med tillhörande hästar och utrustning.

Vid enskiftet bor Ryttmästaren för aktuell ryttargrupp på en av gårdarna och svarar för att ryttare och hästar får rätt utbildning. Ägaren av de två säterierna bodde ju själv i Ystad och hade anställd personal för driften av gårdarna med dess odlingsmark och skog.

I vad mån de arrenderande bönderna i Tunby var inblandade i rusthållets ansvar framgår inte av de dokument jag läst. Troligen var det de två sätegårdarna som själv svarade för uppfödning av de hästar de skulle tillhandahålla liksom boendet för ryttarna. 
I kyrkböckerna står ett antal arrendatorer i Tunby som Ryttare eller Soldat. Dvs de hade när de blivit äldre och lämnat soldatlivet fått arrendera några av gårdarna. Titeln från kavalleriet/armen behöll man hela livet.

I Tunby fanns även en sk Hospitalgård som lydde under Kristianstads sjukhus, dvs en sjukstuga. Sådana hospitalgårdar fanns också i andra byar på Österlen, dock inte i alla byar. Troligen var det där sjukvårdspersonalen fanns som skulle följa kavalleriet ut på krigsuppdrag.

Barnen

Sisselas och Anders barn föddes alla på arrendegården nr 15 i Tunby, och växte upp där.

Ellna  född 8 april 1815 men avled den 27 maj 1819, 4 år gammal.

Måns  född 20 januari 1817 men avled 26 maj 1819, 2 år gammal. Dvs dagen före sin syster Ellna.

Nils  född 3 februari 1819.  Nils stannade kvar hemma till dess hans far avlidit och arrendet på Tunby nr 15 fick lämnas. Han gifte sig 1848 med Elsa Persdotter f.1826 i Kverrestad.  De bosatte sig i Lunnarp och där födde Elsa sex barn innan de flyttade till Övraby. Där föddes ytterligare fyra barn. Det var sju döttrar och tre söner.  Några av barnen avled unga.

Hustrun Elsa avled 1876, 52 år gammal och Nils 1883, 64 år. Båda avled och begravdes i Övraby.

En av döttrarna Anna f.1854 gifte sig 1877 i Stora Herrestad med soldaten Bengt Persson Ekvall. Efter att deras förste son fötts i Stora Herrestad utvandrade familjen 1880 till Nord Amerika och bosatte sig i staden Saint Paul i delstaten Minnesota. Anna födde där ytterligare 10 barn.

Till Minnesota flyttade också flera av maken Bengts syskon. Och kanske också några av Annas - jag har nämligen inte kunnat hitta deras uppgifter i svenska kyrkböcker.

Måns  född 14 augusti 1821 men avled 28 december 1821, 4 månader gammal.

Håkan  född 13 oktober 1822.  Håkan växer upp hemma och hjälper föräldrarna, tillsammans med brodern Nils, att bruka gården fram till de avlider. Håkan gifte sig 1847 med Karna Månsdotter f.1824 i Gårdlösa. De bodde först något år i Spjutstorp men återkom och arbetade för Smedstorps sätesgård.

Karna födde fem barn, tre döttrar och två söner, som alla växte upp och bildade familjer.

Håkan avled 1883, 61 år och Karna 1888, 64 år gammal i Smedstorp.

Elna  - min farfar Teodors mormor -  föddes 13 juli 1824. Hon växte upp hemma för att 1844 gifta sig med Nils Jönsson f.1819 från Östra Ingelstad. De bosatte sig på den gård, Östra Ingelstad nr 17, som Nils ägde tillsammans med sina systrar. Gården låg på fälten sydöst om byn mot gränsen till södra Smedstorps socken.

Elna födde där 12 barn, där fyra dog i unga år. Teodors mor Bengta var det sjätte barnet f.1853.

När Elna och Nils var i 50 års åldern lämnade de gården 1871 med sina yngsta barn. De bosatte sig först i Ljungstorp och efter några år i Tunby, Smedstorps socken. De avled där 1876 resp 1874.

Deras liv och familj i Östra Ingelstad har jag berättat om i ett tidigare avsnitt.

Ola  född 24 november 1826 men avled 19 april 1827, 5 månader gammal.

Pehr  född 19 feb 1828 men avled den 25 mars, en månad gammal.

Pehr  född 6 augusti 1829 men avled 20 april 1831, 1½ år gammal.

Ola  född 24 februari 1832.  Ola stannade kvar hemma tills föräldrarna avlidit.

Han arbetade sedan under några år som dräng på olika gårdar innan han gifte sig 1860 med Elna Olsdotter f.1838 i Selshög, Tryde socken. Elna födde en son 1860 men avled 1863 när det andra barnet föddes. 

Ola gifte om sig året efter med Hanna Håkansdotter f.1831 i Kverrestad. De bodde först några år i Norra Kverrestad för att sedan flytta till Östra Ingelstad.  Hanna födde fyra barn där de två yngsta avled unga. Hanna avled 45 år gammal i Östra Ingelstad.

Ola gifte sig för tredje gången 1877 med Metta Jönsdotter f.1842. De fick tillsammans en son, som växte upp tillsammans med Olas två barn.

Ola avled 1907, 75 år gammal, och Metta 1912, 70 år, i Östra Ingelstad.

Hanna  född 23 juli 1835.  Hanna var bara 14 år när föräldrarna avled. Hon flyttade först till systern Elna i Östra Ingelstad men tog sedan arbete på olika gårdar i omkringliggande socknar. 1854 gifte hon sig i Norra Kverrestad med Matts Persson f.1823.  Hanna födde en dotter 1855 men avled 1858 strax efter det hon fött sin andra dotter som också avled.  Hanna blev 23 år gammal.

Fem av Sisselas 11 barnen växte således upp och bildade familjer.

Jag har räknat till 35 barnbarn men det var bara några av dem som Sissela och Anders fick träffa.

Jag har också försökt följa barnens släktgrenar in på 1900 talet.

Det visar sig att flertalet familjer som levde under 1800 talet fortsatte med jordbruksarbete men nu som anställda på olika storgårdar i södra-sydöstra Skåne. De bytte också arbetsgivare med några års mellanrum.

I slutet och 1800-talet och början av 1900-talet kom allt flera att flytta in till städerna. Särskilt till Malmö området och den industri som där fanns.  Detta visar på den kända utvecklingen under 1800 talet där befolkningen starkt ökar och möjligheten att få arrendera en egen bondgård var liten.

Antalet utvandrare bland de funna ättlingarna är inte många. Det är tex endast barnen till sonen Nils jag nämnt ovan.

Kreaturen i Gårdlösa beger sig under senare delen av 1800 talet ut på vårbete
Akvarell av Frans Lindberg i Smedstorp ca 1937 - 'ur minnet'

 -------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Sissela, Anders och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Håkansson eller Månsdotter.

Ritade släktträd för dottern Elnas dotterson Teodor och hans maka Anna, mina farföräldrar, och deras förfäder finns i mitt arkiv för Skåne.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp 21.  Sissela och Anders har nr 167 resp 166.

Ingar Hansdotters och Per Göranssons förfäder

Förfäder i Skåne – en sammanfattning av förfäder före 1800.

Min farmor Annas farfar Ingvars föräldrar

Ingar Hansdotter (1799-1882) och Per Göransson (1804-1885) bodde i Gärarps by, Bollerups socken.

I föregående familjeavsnitt skrev jag om denna familj.

Här skall jag redovisa vilka deras föräldrar var och deras förfäder så långt tillbaks jag funnit dem under min släktforskning. I kyrkböckerna och i olika arkiv.

I mitt ritade släktträd visas de aktuella förfäderna.

Länk  Släktträd Skåne Del 1

Börja på sidan 7 med (168) Per Göransson och (169) Ingar Hansdotter.

Anm: ”Släktträd Skåne Del 1” finns också i  Mitt arkiv för Skåne – länk till höger.

Detaljerna för respektive familj återfinns i min släktdatabas på Rootsweb.
Pers och Ingars familj finns här

Länk Släktdatabasen

På kartan visas var förfäderna föddes, dvs var deras föräldrar då bodde.

Mödrar och döttrar visas i Rött och Fäder och söner i Blått.

Observera att om en familj flyttade mellan olika boställen visas inte detta. Detta framgår av uppgifterna i släktdatabasen.

Ingars och Pers föräldrar levde i Kverrestad. Och det var också här som Ingar och Per gifte sig och levde de första tre åren innan de arrenderade gården i Gärarp.

När Ingars far 338 Hans Nilsson och Pers mor 337 Kjerstina Ingvarsdotter båda avled under 1837 flyttade Pers far 336 Göran Person med två hemmanvarande döttrar och blev sambo med Ingars mor 339 Sissa Olsdotter i Södra Kverrestad.

Förfäder på 169 Ingar Hansdotters sida (sid 7) bodde i bla Kverrestads, Hannas, Övraby och Hammenhögs socknar.

Förfäder tillbaks till slutet av 1600 talet eller början av 1700 talet har hittats. De flesta familjerna och deras barns familjer har arrenderat den gård de brukat.

En gård i Hannas, nr 17, ägdes dock av 679 Una Matsdotters första make Lars Persson. Una och hennes andre make 678 Ola Persson brukade gården till dess Unas son Lars från det första äktenskapet tog över gården ca 1780.

De 22 gårdarna i Hannas by låg, fram till enskiftet i början av 1800-talet, sida vid sida i öst-västlig riktning med kyrkan strax söder om den västra delen. Gårdarna var alla fyrlängade med en gårdsplan i mitten. Vid enskiftet spreds gårdarna ut över byns marker runt byn. Husen, tomterna, längs vägen norrut mot Östra Ingelstad, där bla min farfar Teodor föddes, tillkom en bit in på 1800 talet. 

Hannas by  ca 1710

679 Una Matsdotter var född i Hammenhögs by nr 18. Denna by med över 30 numrerade hus låg, före enskiftet i början av 1800 talet, i öst-västlig riktning med kyrkan i mitten. Gården nr 18 där Una växte upp låg i västra delen närmast Hannas. Gården var arrenderad och ägdes av Tosterups säteri.

Hammenhögs by  ca 1790

Ingars far 338 Hans Nilsson föddes i Övraby och växte upp där på nr 2, en arrendegård som ägdes av Övrabyborgs säteri. Hans mor avled när han var 5 år och han fick sedan faderns andre hustru Boel som mor. I detta gifte föddes också några syskon.

Övraby ca 1800

Förfäder på 168 Per Göranssons sida (sid 7, 13, 14, 15) bodde i bla  Kverrestads, Bollerups, Stora Köpinge och Löderups socknar.

På Pers sida har jag funnit familjer ända tillbaks till Dansk tid dvs kring 1658 och detta i flertalet socknar.

Några av familjerna:

o   Pers mormors föräldrar 1351 Karna Jönsdotter och 1350 Nils Henriksson bodde i Stora Köpinge nr 1 som var byns vattenmölla. Möllan ägdes av Örups gård.

Nils var således möllare liksom Karnas första make Sven Andersson.

Vattenmöllan låg/ligger i Nybroåns ravin strax söder om där nuvarande landsväg till Stora Herrestad passerar ån. Och strax norr om gamla sockerbruket.

På 1700 talet låg möllan granne med Lilla Köpinge by som dock hade en egen vattenmölla något nedströms.

I Nybroån fanns flera vattenmöllor där vattenströmmen var tillräckligt stark. Vindmöllor byggdes senare under 1800 talet.

1350 Nils Henriksson avlider i jan 1784 och har då gift om sig. Hans bouppteckning visar på ett välrustat hemman. Utöver att vara möllare måste han ju också vara bonde för att försörja familjen. I boet fanns  tex 7 hästar, 2 par oxar, 4 kor, 8 får inkl lamm, 13 svin inkl kultingar samt 2 gäss. Där fanns också, i februari månad, 3 tunnor råg, 3 tunnor korn samt ett antal skeppspund malet mjöl.

o   På 168 Per Göranssons morfars mormors, 2699 Kerstin Ingvarsdotters, sida finns samma koppling till gravstenarna i golvet på Brommas kyrka som jag skrev om i tidigare avsnitt. Kerstin var nämligen syster till 1361 Elna. Se släktträdet sid 14.

o   Bland 168 Pers äldsta förfäder finns 1345 Gertrud Trulsdotter som var född och uppväxt  i Hagestad by, Löderups socken.

Byn bestod fram till markskiftet i början av 1800 talet av ca 60 gårdar som alla låg sida vid sida i öst – västlig riktning. Det var mer än två kilometer mellan de yttersta gårdarna i radbyn.  Löderups kyrka låg/ligger strax väster om.

Gertrud var uppväxt i nr 47 - en av de västliga gårdarna.

Radbyn finns kvar än i dag men med färre gårdar. Flertalet av de ursprungliga gårdarna flyttades efter enskiftet ut på odlingsmarkerna söder om radbyn.

o   På 168 Pers morfar fars sida finns bland de äldre förfäderna, släktträdet sid 13, ett par generationer som bodde i Kabusa by nr 13 i Stora Köpinge socken.

Dessa två äldsta generationerna var rusthållarfamiljer. Gården låg vid Kabusaån lite väster om själva byn. Det är i samma område vid Hammars backar som militären sedan dess använt som övningsområde – och så än i dag, även om i mindre omfattning.

Gården gick under namnet Holmagården. Gårdens namn och gamla läge finns utmärkt på nuvarande terrängkarta från Lantmäteriet.

Den äldsta generationen 10784 Måns Göransson Holm (släktträdet sid 13) var rusthållare.

Måns son 5392 Jöran Månsson drev sedan rusthållet tillsammans med brodern Isak.

Båda bröderna var gifta tre gånger. De två första hustrurna i båda giftena tycks ha avlidit vid en barnfödsel!

Kabusa by vid Kabusa ån  ca 1700   Nr 13 nedanför byn är Holmagården

Dagens karta

Vad var en Rusthållare?   

Rusthållare var en självägande bonde som, när han övertog gården, åtog sig att som skatt hålla armen – kavalleriet - med minst en, ibland fler, ryttare med häst och utrustning. Rusthållare själv var inte soldat.

Ryttarna bodde på rusthållet eller i de sk gatehusen i byn. Han deltog i jordbruket när han inte var på övning eller ute i något av Sveriges krig. I de flesta fall var ryttarna unga och inte gifta. Befälen verkar dock oftast vara gifta.

Ryttarens kontrakt var flerårigt och skulle ha bra bostad och förplägnad utöver en mindre lön. Avled en ryttare eller häst i kriget, eller tog avsked, måste rusthållaren snarast ersätta dessa med ny ryttare och häst.

Anm: Vid sidan av rusthållen fanns också sk Hästhemman. Bönderna på dessa gårdar hade avtal om att leverera hästar till kavalleriet. Kavalleriet behövde ju fler hästar än de som ryttarna hade. Tex som dragare i den sk trossen som transporterade tält, mat, kanoner etc.

Enligt bouppteckningarna, efter några av rusthållarna i släktträdet, framgår att gårdarna var välutrustade såväl när det gällde hushållet som vad gäller jordbruket och djurhållningen.

o   Ett stort antal av 168 Pers förfäder under 1600 och 1700 talen föddes och levde i byarna Stora Köpinge eller Lilla Köpinge.

Av olika skiftesdokument framgår att flertalet förfäder arrenderade gårdarna de brukade.  Gårdarna ägdes av olika storgods i närheten.

I Stora Köpinge by fanns 1768 över 30 numrerade gårdar som ägdes av:

-      Kyrkan,  två gårdar – prästens  och klockarens , samt två gatehus,

-      En rusthållare på nr 19  samt Ryttmästare Flint som ägde två gårdar,

-      Bollerup säteri, 10 gårdar och fyra gatehus,

-      Tosterups säteri,  tre gårdar,

-      Örups gård, sju gårdar  bla nr 1 – vattenmöllan,

-      Högestad säteri, två gårdar.

Flertalet av Pers förfäder arrenderade gårdar som ägdes av Bollerups säteri.

Stora Köpinge by  ca1760

Vattenmöllan Stora Köpinge nr 1  söder om byn

Före enskifte i början av 1800 talet var odlingsjorden utlagd i fem vångar där varje gård var tilldelad odlingsmark. All odling skedde således i nära samverkan. 
Vid enskiftet tilldelades ägarna/säterierna ett sammanhållet markområde motsvarande de ägda gårdarnas storlek. Ägarna fick sedan fördela marken mellan sina gårdar. I regel blev det fler mindre gårdar än tidigare samtidigt som brukarna avkrävdes bättre – modernare - skötsel än tidigare var vanligt.

Kartan överst i detta avsnmitt visar de vägar som fanns i slutet av 1800 talet. Man ser där att de som levde i Stora Köpinge, Tosterup och hela södra Österlen under 1600-1700 talen måste åka med häst och vagn via Stora Herrestad för att komma till den närmaste staden Ystad. Sjövägen fanns säkert för några.

Före slutet av 1800 talet var tex dagens Ystads sandskog ett område med sanddyner och norr därom fanns den blöta Öja mosse.

Gick man eller red på häst kunde man komma fram över dessa områden, liksom när boskap skulle föras till marknaden i Ystad eller till en slaktare där.

Vägen genom Sandskogen och en bra bro över Nybroån tillkom först en bit in på 1900-talet när bilarna börja sprida sig. Vägens stenbeläggning kom troligen på 1930 talet – i dag överlagd med asfalt.

Järnvägen Ystad – Eslöv via Lilla Köpinge öppnades 1865.

Stationen Lilla Köpinge bytte 1895 namn till Köpingebro, samma år som sockerbruket startade sin verksamhet.

Något att läsa om äldre tider i Skåne.

Boken ”Atlas över Skåne” utgiven 1999 rekommenderas för den som vill läsa om historien längre tillbaks.

På nätet – i molnet – hittar du mer allmän information om förfädernas liv under olika århundraden.

Mer om Skåne på 1600 och 1700 talet

Läs på hemsidan  Terra Scaniae  www.ts.skane.se

eller

Länsstyrelsen Skåne

Linné gjorde sin resa i Skåne 1749. Hans bok finns här.

Länk  Linnés resa

Läs också på hemsidan med Det svenska jordbrukets historia

http://www.ksla.se/anh/amnessokning/allmant/fembandsverket/

Välj band 3 för 1700 talet.

Var byarna låg före enskiftet på 1700 och 1800 talet finns utritade på Riksantikvarieämbetets karta Fornsök. Där finns också platserna där äldre fornfynd hittats. En kort beskrivning om platserna och fynden ingår.
Länk   Fornfynd 

I en avhandling - studie - berättas om livet på Österlen på 1600- och 1700-talen. Denna bok finns som pdf-dokument här  Avhandlingen. Obs en stor datafil!

--------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Ingvars och hans föräldrars förfäder finns i min släktdatabas på Rootsweb.

Ritade släktträd för Ivars sondotter Anna och hennes make Teodor och med deras förfäder finns i Mitt arkiv för Skåne. Se dokumentet ”Släktträd Skåne Del 1”.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp. 21.  De äldsta förfäderna på Ingvars sida finns med början på sidan 7.