Min släktforskning inleddes på allvar hösten 2002 efter att jag blivit pensionär. Började med en kvällskurs i grunderna till forskningen. Dvs huvudsakligen var kunde jag hitta uppgifter om förfäderna och hur läser man gamla bokstäver och ord.
Jag hade dock startat lite smått åren innan genom att studera detaljerna i min pappa Gunnars släkthistoria som jag fick av honom i slutet av 1970 talet. Han hade då under 1960 och 70 talet samlat uppgifter om sina och min mamma Märtas förfäder genom att tala med föräldrarna och andra släktingar i Skåne och i Östergötland. På den tiden var kyrkböckerna rätt oåtkomliga i församlingarnas arkiv eller ev. på något landsarkiv i Lund eller Vadstena.
Efter att läst berättelsen ritade jag upp ett släktträd, först handritat och sedan använde jag ritfunktionerna i Microsoft Excel programmet. Undersökte också andra ’riktiga’ ritprogram men fann att möjligheterna i Excel var de enklaste att hantera. Möjligheterna i programmet uppfyllde de krav jag hade på lätthanterligt sidformat, A4 sidor, och jag fick med det jag ville skriva. Inget av de program som finns för att rita släktträd med utgångspunkt från en släktdatabas uppfyller mina önskemål.
Har fortsatt med dessa ritmöjligheter så nu finns släktträden ritade i Excel dokument. I vissa fall sparade som .pdf dokument. Skriver man ut dessa får man ett antal lätthanterade A4 sidor där släkten kan följas 4-5 generationer bakåt. Släktträden i senaste version kommer att finnas i mina olika ’arkiv’. För tillfället finns en äldre version som webb bilder på min ’gamla’ hemsida. Länkar finns till höger om denna text.
Skaffade efter några månader ett släktforskningsprogram, Disgen, där jag skrivit in alla uppgifter som hör till varje person och familj. Samt andra uppgifter som jag tyckt vara intressant att spara i databasen. För några år sedan fann jag en webbsida hos en släktforskningsförening i USA som verkade intressant. Där har jag nu laddat upp senaste version av min Disgen-databas. Länk dit finns till höger - Rootsweb. Jag har också uppgifter i den svenska databasen Disbyt men dessa kan enbart läsas av medlemmar och innehållet är begränsat jämfört med Rootsweb.
Det tog några år innan jag hade funnit de förfäder man kunde hitta i kyrkans husförhörsböcker. Dessa finns från slutet av 1700-talet, lite olika mellan de församlingar som berörs.
Vid sidan av att leta fram familjemedlemmarna via kyrkböckerna sökte jag efter litteratur som kunde beskriva hur förfäderna under 1700 och 1800 levde. Sökte också efter historiska händelser som kunde ha berört förfädernas liv. Vad jag hittade finns i två dokument, en litteraturlista och en händelseförteckning. Den senare har jag senare delat upp i två dokument. Det ena omfattar händelser under den tidsperiod jag funnit förfäder och det andra berör tiden före detta, dvs före 1600 talet. Senaste version finns i mina arkiv. De uppdateras fortfarande då och då.
Jag delade med mig av min forskning genom att ställa samman en CD och skicka den som ’julklapp’ till mina kusiner och så klart till min syster Wivi och hennes söner. Det var till julen 2003 jag hade Skåne klart och ett år senare för Östergötland.
Kan här nämna att mina släktträd är ritade med utgångspunkt från min systers barnbarn. Dvs dessa har fått nr 1 i den numrering jag använder i de ritade släktträden. Numreringen är ingen egentlig numrering av personer utan enbart ett referensnummer i just de ritade släktträden. Gör man ett utdrag frän min databas Disgen eller från Rootsweb-databsen får man oftast en annan numrering som beror på vilken yngste person man utgår från.
Skall senare göra ett utdrag från Disgen och lägga ut på denna blogg och skall då försöka få samma numrering som på de ritade släktträden.
Har efter CD framställningen fortsatt med andra släktgrenar - sidosläkter som också finns med i databasen på Rootsweb. Från vilka personer dessa sidogrenar utgår visas på en av informationssidorna till höger.
Från början fanns inte uppgifterna tillgängliga via nätet utan det var till Riksarkivet i Arninge jag åkte för att läsa de fotografier av kyrkböckerna som mormonkyrkan hade tagit under 1950 talet. Efter 2004 kom företaget Genline med skannade fotografier på nätet. Det blev då enkla besök på biblioteket i Västerhaninge som gällde.
Under senare år har ett annat företag Arkiv Digital gjort ny - modern - digital avfotografering av alla kyrkböcker. Det är som att läsa originaldokumenten. Riksarkivets företag SVAR har också digitaliserat vissa böcker kring sekelskiftet 1900.
I dag har biblioteket abonnemang för alla tre databaserna.
En annan källa till information finns hos Lantmäteriet och via deras nätsida ’Historiska kartor’. Där hittar man uppgifter om bla Laga skifte av jordbruksbyar under 1800 talet med namn på alla gårdsägarna. Detta har gett en rad ny information om vissa familjer.
För några år sedan återgick jag till släktforskning om mina egna förfäder. Och då för att hitta lite längre bakåt i tiden än vad Husförhörsböckerna kunnat ge. Använde då möjligheten som nätet ger att hitta uppgifter som andra forskare publicerat och där samma personer som jag hade i databasen fanns med. Kunde då hitta flera släktled bakåt från de jag hade.
Nu litade jag inte direkt på det andra har publicerat utan jag kollar alltid av uppgifterna och behåller det jag kan bekräfta via kyrkböckerna, med födda, vigda och döda eller via de bouppteckningar som Arkiv Digital har fotograferat. Om jag inte kan verifiera uppgifterna kommer de inte med i min databas.
Denna kontroll av äldre släktled håller jag på med och det lär ta något år till.
Jag har använt möjligheten att peka ut platserna där förfädernas familjer bott på en karta. Länk finns till höger. Där finns också en länk till bloggens bildarkiv.
Några andra släktforskare jag talat med har sagt att släktforskning aldrig tar slut. Man hittar hela tiden nya uppgifter. Med tanke på hur det hela tiden tillkommer nya uppgifter på nätet kan detta nog stämma.
Släktforskningen för mig är en hobby som är mer intensiv vissa perioder för att under andra perioder inte förekomma.
Nu, efter att i våras bestämt mig för att publicera min forskning på denna blogg förväntar jag mig lägga ner bra med tid på bloggen under kommande år. Ja, författarskap kräver tid innan man känner sig någorlunda nöjd.
