lördag 13 november 2010

Om min släktforskning


Min släktforskning inleddes på allvar hösten 2002 efter att jag blivit pensionär. Började med en kvällskurs i grunderna till forskningen. Dvs huvudsakligen var kunde jag hitta uppgifter om förfäderna och hur läser man gamla bokstäver och ord.
Jag hade dock startat lite smått åren innan genom att studera detaljerna i min pappa Gunnars släkthistoria som jag fick av honom i slutet av 1970 talet. Han hade då under 1960 och 70 talet samlat uppgifter om sina och min mamma Märtas förfäder genom att tala med föräldrarna och andra släktingar i Skåne och i Östergötland. På den tiden var kyrkböckerna rätt oåtkomliga i församlingarnas arkiv eller ev. på något landsarkiv i Lund eller Vadstena.
Efter att läst berättelsen ritade jag upp ett släktträd, först handritat och sedan använde jag ritfunktionerna i Microsoft Excel programmet. Undersökte också andra ’riktiga’ ritprogram men fann att möjligheterna i Excel var de enklaste att hantera. Möjligheterna i programmet uppfyllde de krav jag hade på lätthanterligt sidformat, A4 sidor, och jag fick med det jag ville skriva. Inget av de program som finns för att rita släktträd med utgångspunkt från en släktdatabas uppfyller mina önskemål.
Har fortsatt med dessa ritmöjligheter så nu finns släktträden ritade i Excel dokument. I vissa fall sparade som .pdf dokument. Skriver man ut dessa får man ett antal lätthanterade A4 sidor där släkten kan följas 4-5 generationer bakåt. Släktträden i senaste version kommer att finnas i mina olika ’arkiv’. För tillfället finns en äldre version som webb bilder på min ’gamla’ hemsida.  Länkar finns till höger om denna text.

Skaffade efter några månader ett släktforskningsprogram, Disgen, där jag skrivit in alla uppgifter som hör till varje person och familj. Samt andra uppgifter som jag tyckt vara intressant att spara i databasen. För några år sedan fann jag en webbsida hos en släktforskningsförening i USA som verkade intressant. Där har jag nu laddat upp senaste version av min Disgen-databas. Länk dit finns till höger - Rootsweb. Jag har också uppgifter i den svenska databasen Disbyt men dessa kan enbart läsas av medlemmar och innehållet är begränsat jämfört med Rootsweb.

Det tog några år innan jag hade funnit de förfäder man kunde hitta i kyrkans husförhörsböcker. Dessa finns från slutet av 1700-talet, lite olika mellan de församlingar som berörs.

Vid sidan av att leta fram familjemedlemmarna via kyrkböckerna sökte jag efter litteratur som kunde beskriva hur förfäderna under 1700 och 1800 levde. Sökte också efter historiska händelser som kunde ha berört förfädernas liv.  Vad jag hittade finns i två dokument, en litteraturlista och en händelseförteckning. Den senare har jag senare delat upp i två dokument. Det ena omfattar händelser under den tidsperiod jag funnit förfäder och det andra berör tiden före detta, dvs före 1600 talet. Senaste version finns i mina arkiv. De uppdateras fortfarande då och då.

Jag delade med mig av min forskning genom att ställa samman en CD och skicka den som ’julklapp’ till mina kusiner och så klart till min syster Wivi och hennes söner. Det var till julen 2003 jag hade Skåne klart och ett år senare för Östergötland.
Kan här nämna att mina släktträd är ritade med utgångspunkt från min systers barnbarn. Dvs dessa har fått nr 1 i den numrering jag använder i de ritade släktträden. Numreringen är ingen egentlig numrering av personer utan enbart ett referensnummer i just de ritade släktträden. Gör man ett utdrag frän min databas Disgen eller från Rootsweb-databsen får man oftast en annan numrering som beror på vilken yngste person man utgår från.
Skall senare göra ett utdrag från Disgen och lägga ut på denna blogg och skall då försöka få samma numrering som på de ritade släktträden.

Har efter CD framställningen fortsatt med andra släktgrenar - sidosläkter som också finns med i databasen på Rootsweb. Från vilka personer dessa sidogrenar utgår visas på en av informationssidorna till höger.

Från början fanns inte uppgifterna tillgängliga via nätet utan det var till Riksarkivet i Arninge jag åkte för att läsa de fotografier av kyrkböckerna som mormonkyrkan hade tagit under 1950 talet. Efter 2004 kom företaget Genline med skannade fotografier på nätet. Det blev då enkla besök på biblioteket i Västerhaninge som gällde.
Under senare år har ett annat företag Arkiv Digital gjort ny - modern - digital avfotografering av alla kyrkböcker. Det är som att läsa originaldokumenten. Riksarkivets företag SVAR har också digitaliserat vissa böcker kring sekelskiftet 1900.
I dag har biblioteket abonnemang för alla tre databaserna.
En annan källa till information finns hos Lantmäteriet och via deras nätsida ’Historiska kartor’. Där hittar man uppgifter om bla Laga skifte av jordbruksbyar under 1800 talet med namn på alla gårdsägarna. Detta har gett en rad ny information om vissa familjer.

För några år sedan återgick jag till släktforskning om mina egna förfäder. Och då för att hitta lite längre bakåt i tiden än vad Husförhörsböckerna kunnat ge. Använde då möjligheten som nätet ger att hitta uppgifter som andra forskare publicerat och där samma personer som jag hade i databasen fanns med. Kunde då hitta flera släktled bakåt från de jag hade.
Nu litade jag inte direkt på det andra har publicerat utan jag kollar alltid av uppgifterna och behåller det jag kan bekräfta via kyrkböckerna, med födda, vigda och döda eller via de bouppteckningar som Arkiv Digital har fotograferat. Om jag inte kan verifiera uppgifterna kommer de inte med i min databas.
Denna kontroll av äldre släktled håller jag på med och det lär ta något år till.

Jag har använt möjligheten att peka ut platserna där förfädernas familjer bott på en karta. Länk finns till höger.   Där finns också en länk till bloggens bildarkiv.

Några andra släktforskare jag talat med har sagt att släktforskning aldrig tar slut. Man hittar hela tiden nya uppgifter. Med tanke på hur det hela tiden tillkommer nya uppgifter på nätet kan detta nog stämma.

Släktforskningen för mig är en hobby som är mer intensiv vissa perioder för att under andra perioder inte förekomma.
Nu, efter att i våras bestämt mig för att publicera min forskning på denna blogg förväntar jag mig lägga ner bra med tid på bloggen under kommande år. Ja, författarskap kräver tid innan man känner sig någorlunda nöjd.

måndag 1 november 2010

Tonåren i Karlskrona, utbildning i Göteborg och värnplikten i Stockholm

Vi, mamma Märta, pappa Gunnar och syrran Vivi flyttade sommaren 1950 till Karlskrona efter att pappa fått jobb där på dåvarande försvarsområdet Fo15.
Efter att bott några månader i en tillfällig lägenhet flyttade vi i oktober in på Marieberg. Lägenheten låg där de två närmaste husen möter varandra.

Mariberg byggdes 1950 och framåt. Vi flyttade in hösten 1950. I en ’modern, 2a med badrum, kylskåp varmt vatten och uppvärmd från en central värmeanläggning för hela området. Det var en stor förändring av bostadsstandarden från tidigare lägenheter i Ystad, där endast kallt vatten var indraget och uppvärmning gjordes via ved- och koks- eldade järnspisar, kaminer alt kakelungn. Den förtsta lägenheten på Föreningsgatan hade dass på gården medan den andra på kasernen hade vattentoalett inne.

Fortsatte i realskolan på läroverket i Karlskrona.

Tog där realexamen 1954 och flyttade över till Tekniska Gymnasiet och gick där ett år.

Minnena från åren i Karlskrona är många men svåra att beskriva med få ord.
Men för de som är yngre kan nämnas är att radio fanns, en kanal på mellanvåg. Denna utökades under senare delen av 50 talet med en andra kanal via sk trådradio som kom via signal på telefonledningen. Var själv med att som sommarjobb koppla in trådradio till lägenheter i Karlskrona innerstad. TV var något man talade om. Mobiltelefon fanns bara i visionen hos några enstaka, liksom datakommunikation. På nätet finns några amerikanska tekniktidskrifter att läsa från den tiden.

Transportmedlen i familjen var cykel, buss och tåg.
Bil hade pappa tillgång till på jobbet men i familjen kom den först 1957 när jag studerade i Göteborg. En volkswagen bubbla.
 
Min utbildning fortsatte i Göteborg  eftersom jag efter många funderingar fastnat för teleteknik - dvs svagströmsområdet. Detta skulle kunna leda till jobb inom elektronikindustrin tex Datasaab, Ericsson, telegrafverket eller något företag som sysslade med tillverkning av radioapparater.
Inom vilket område ett framtida jobb skulle ligga, och var någonstans i Sverige, var något framtiden fick utvisa.
Utbildning inom området fanns bara i Örebro och i Göteborg. Jag valde Göteborg.
Det var en treårig gymnasieutbildning så jag gick två år i Göteborg och var klar 1957 som sk gymnasieingenjör.

Skolan i Göteborg låg i en fastighet på Vasagatan 50 mitt emot Röhsska museet.
Fastigheten delades mellan gymnasiet och Chalmers som annars hade flyttat upp till Johanneberg.







Jag bodde de två åren inneboende under takåsen - vindsrum - i en villa på Daltorpsgatan i Örgryte.

Utbildningen var inom radiosidan inriktad på elektronrörstillämpningar, radio och TV sändare och mottagare och lite radarteknik. Transistorn ägnades grundläggande teoretiska beräkningar. Transistorn hade ju knappt börjat sitt segertåg inom elektroniken. Transistorn uppfinnare fick 1956 nobelpris för sin uppfinning. Var och hörde en av deras presentationer på Chalmers där de bla visade hur stryktålig transistorn var. Man slog med en hammare på transistorn utan att den gick sönder - i jämförelse med vad som skulle hänt om det var ett radiorör i sitt glashölje.
Datateknik med nollor och ettor ägnades grundläggande studier. De första datamaskinerna hade ju byggts med elektronrörsteknik. Matematik och fysik var också stora ämnen. Men eftersom elektronikutbildningen var ny fanns det också plats till annat. Vi fick läsa rätt mycket starkströmsteknik. Liksom grundläggande saker om husbyggnad, vägbyggnad, lantmäteri etc. Viss tid fanns också för engelska och tyska med inriktning på teknisk litteratur.
Kan nämna att TV såg jag första gången hösten 1956 på ett varuhus i Göteborg. Chalmers hade just startat en liten TV sändare för provsändning i Göteborgsområdet. Provsändningar höll samtidigt på i Stockholm.

Under första året i Göteborg mönstrade jag och många av skolkamraterna. Vi blev alla utvalda att göra värnplikten inom områden där vår utbildning skulle komma till användning. Själv fick jag placering på signalregementet S.1 i Solna med fortsatt utbildning på Signalskolan i Marieberg på Kungsholmen i Stockholm.

Så några dagar efter att det i maj 1957 var ”studentexamen” i Göteborg var det inryckning i Solna där det blev en månads grundläggande utbildning i militärt vardagsuppträdande mm.
Efter en veckas permission var det flytt till Marieberg och elva månaders skolutbildning i den militära utrustningen för radio- och kabel- kommunikation. Tog också körkort under utbildningens första del hösten 1956.
Här ligger nu DN-Expressens hus liksom Rysslands ambassad med Fredhäll i bakgrunden.

Så det blev mycket skolsalsutbildning - teoretisk och praktisk. Tiden i ”fält” (Järvafältet) var blygsam och inte alltför ansträngande.

Under sista tiden på Marieberg ordnades studiebesök hos större elektronikföretag i Stockholm och sökning efter jobb påbörjades.
Fick inget napp innan muck men efter några veckors ’semester’ hemma i Karlskrona kom det svar från några företag för samtal.

Efter några veckor var det klart att jag tackade ja till jobb hos Televerkets centralförvaltning i Stockholm hos en enhet som sysslade med abonnentutrustningar och tillämpningar för fjärrskrift och telex. Dåtidens tillämpningar för textöverföring med hjälp av signaler för nollor och ettor. Hastighet 50 Baud eller drygt sex tecken per sekund med fem bitars alfabet. Apparaturen hos kunden var elektromekaniska fjärrskrivare - teleprintrar. Televerkets telegramtjänst använde samma teknik.
Kunderna var svenska företag med behov av internationell kommunikation. Andra storanvändare var tex Tidningarnas Telegrambyrå, SMHI, Luftfartsverket och SAS.
Bilden visar den första arbetsplatsen på Malmskillnadsgatan 23 i Stockholm ca 100 m från Hötorget.  1 tr upp i lokaler där bla radiotjänst 1925 hade haft sina första lokaler.
Kvarteret försvann några år senare vid omdaningen av Stockholms city - strax efter min arbetsplats flyttat till Farsta i södra Stockholm.


Fortsättningen av min egen historia fram till i dag kommer vid senare tillfälle.

söndag 25 juli 2010

Mina år i Ystad
Jag är nu 73 år, 198 cm och väger omkring 120 kg.
Den skånedialekt från Ystad jag hade fram till 1950 förb
yttes under de sju år jag bodde i Karlskrona i en östblekingsk. Och den har jag sedan behållit.

Här på Föreningsgatan 13 bodde vi de första fem åren fram till 1942.
Vi bodde i en 2a på andra våningen (ovanför bilarna).
Bilden är tagen 1973.

Mina minnen från Föreningsgatan är inte många men de stora snömängderna vintern 1941-42 minns jag. Liksom när jag la en hand på rödglödande kamin i vardagsrummet. Några fler finns men flera har återskapats genom bilder i mina föräldrars fotoalbum. Tex bussresorna till farmor och farfar i Östra Ingelstad och tågresorna till mormor och morfar i Linköping.

Mellan 1942 och 1950 bodde vi på regementet I.7 i Ystad. Det var i en 2rums lägenhet 3tr upp i Kanslihuset med utsikt mot regementets in och utfart och mot Regementsgatan (överst till höger). Bild från 1973.

Minnena härifrån är många tex
- mörkläggning, flyglarm och besök i skyddsrum - tog slut 1945
- de Vita bussarna som i början på1945 lämnade regementet - satt på köksbänken och såg detta
- en mängd amerikanska jeepar från kriget som köpts av Sverige
- ransoneringskorten som försvann först i slutet av 40-talet.
Och många många fler.
1944 började jag i Kindergarten (förskola) i Ystads första skolhus vid Klostret.
Här gick jag också våren 1945 i Första klass och hösten i Andra.
De två andra, hösten i Första och våren i Andra gick vi i den ordinarie skolan - Östra skolan.
Östra skolan användes under vår 'bortavaro' som tillfällig förläggning av tyska kvinnor som kom med de Vita bussarna. Minns mycket väl hur Östra skolan var omgärdad av taggtrådsryttare/stängsel under denna tid.
3an, 4an och 5an gick jag i Norra skolan.
Under denna tid kom jag med i Unga örnar och deras musikgrupp. Spelade bastuba.
På det sättet fick jag göra min första utlandsresa. Den gick till Gövik i Norge.
Vi skaffade en liten sommarstuga i Sandskogen. Den låg så nära att det var
promenadavstånd från bostaden. Och inte långt från Ystads sandstrand.





Hösten 1949 började jag i realskolans första klass på Allmänna Läroverket.

Gick där ett år.

Sommaren 1950 flyttade vi till Karlskrona där pappa fått ett nytt jobb







Så här såg Ystads karta ut under de år jag bodde där.