Hanna Svensdotter och Jöns Nilsson och deras förfäder i Östra Ingelstad

Förfäder och släkt i Skåne.

Uppgifterna i denna beskrivning har jag funnit under min släktforskning. I kyrkböcker och mantalslängder/skattelängden samt i olika arkiv.

Min farfar Teodors morfar Nils föräldrar var

Hanna Svensdotter  som föddes den 6 juni 1796 i Fågeltofta socken  

och

Jöns Nilsson  som föddes den 29 juni 1783 i Östra Ingelstads socken.

Nils var deras andra barn f.1819 och den äldste sonen som växte upp eftersom den förste sonen avled året tidigare knappt en månad gammal.

Eftersom jag enbart funnit några förfäder till Jöns utöver Hannas och Jöns föräldrar innehåller detta avsnitt även de funna förfädernas historia.

En orsak till bristen på information är bla en kyrkobrand i Östra Ingelstad 1806 där kyrkböckerna brann upp. Mantalslängden/Skattelängden för åren 1743-1799 som finns kvar ger dock några uppgifter, liksom några bouppteckningar.

Hanna Svensdotters föräldrar var 331 Anna Bengtsdotter 1756-1822  och 330 Sven Månsson 1756-1825. Familjen bodde i olika byar i sydöstra Skåne. Först i Fågeltofta sedan i Lövestad och Östra Vemmerlöv.

När Hanna gifte sig 1817 i Östra Ingelstad följde de med dit och bosatte sig på gården nr 8 i byn.

Hanna föddes 1796 på gården Månslunda nr 3 i Fågeltofta socken. Där föddes också hennes bröder.

Månslunda by i Fågeltofta socken omkr 1800. Gården nr 3 ligger i sydvästra hörnet av byn.

Jöns Nilssons föräldrar var 165 Hanna Jackobsdotter 1749-1797 och 328 Nils Stångesson d.1785. Familjen bodde i Östra Ingelstads by på gården nr 17 där Jöns och hans syskon således föddes.

När fadern Nils Stångesson avled 1785, Jöns var då två år, gifte sig modern med Hans Andersson d.1805. När modern dog 1797 var Jöns 14 år gammal.

Gården nr 17 ägdes från början av Ingelstads Kungs Gård men fick 1761 köpas av modern Hannas föräldrar. Gården blev sedan en ’familjegård’ som brukades samfällt av syskonen i olika familjeled.

Jöns kom därför att delta i arbetet på gården tillsammans med syskonen och bla  moderns yngre bror Jöran Jacobsson d.1812.

När brodern Stånge avled 1816 blev Jöns ansvarig ’skatteägare’. Men flera av syskonen bodde och arbetade fortsatt på gården.

Om Östra Ingelstads by

(Denna beskrivning finns också i det tidigare avsnittet om sonen Nils och hans familj.)

Vid storskiftet 1786 finns på kartan benämningen Ingelstads Kungs Gård och By.

Gården var en av de gårdar Sverige fick i betalning av danskarna för ön Bornholm när ön 1660 återgick i dansk ägo efter att ön och Skåne blivit svenskt vid freden 1658.

Östra Ingelstad by under 1700 talet och början av 1800-talet

Denna karta från 1786 och den vid enskiftet 1825 är i stort den samma.

Alla gårdarna låg samlade i byn med odlingsmarken runt om. I byn fanns 1825 drygt 20 numrerade gårdar. I drygt 13 av dessa bodde skattebetande bönder med tillhörande odlingsmark. Övriga hus var sk gatehus där hantverkare, äldre personer samt bönder knutna till Kungsgården bodde.

Hela byn ägdes fram till 1761 av Ingelstads Kungs Gård.  Arrendatorerna/Bönderna i flertalet gårdar fick då köpa sina gårdar.

Gården nr 17 köptes av Jöns morföräldrar (658) Jakob Nilsson d.1783 och hustrun (659) Karna d.1798.
Marken i östra halvan av byn tillhörde skattegårdarna medan den i väster ägdes av Kungsgården.

Ö Ingelstads bys marker vid enskiftet 1825
Ingelsta Kungsgårds marker är väster om.

Före enskiftet 1826 var marken i öster uppdelad i att antal vångar och dessa i ett antal långsmala tegar. Tegarna var fördelade på gårdarna så att varje gård i stort hade lika stor odlingsyta. Bönderna brukade vångarna i samverkan eftersom tegarna var så smala att man måste ha samma gröda på dem inom vången.

En av vångarna låg varje år i träda och fungerade då som betesmark för djuren och för att skörda hö för vintern. Byn hade ingen egen skog utan virke fick köpas från skogrikare trakter.

Vid enskiftet 1825 ändrades detta radikalt. Marken delades upp i lika stora delar för varje skattegård som vardera blev värderade till ¼ mantal. Och varje skattebonde blev därefter ensam ansvarig för skötseln av sin mark.  Samma förändring gjordes under första halvan av 1800 talet i flertalet skånska byar.

Hela enskiftet gjordes i samverkan med bönderna och leddes av utsedda lantmän och övervakades av förtroendemän från andra socknar. Målsättningen var att alla bönderna skulle få likvärdiga odlings- och betesmarker till samma skifteskostnad.

Vid sidan av att bruka sin mark i öster hade, i äldre tid, de arrenderande bönderna i byn en arbetsplikt på Kungsgården. De lydde då under ett sk ’hoveri-avtal’ som fanns från Dansk tid dvs före 1658.  Denna arbetsplikt fick bönderna lösa in ett antal år innan de 1761 fick köpa gårdarna. Detta enligt de uppgifter som finns i olika funna dokument.

Gården Ingelstad nr 17, som låg ytterst i sydöstra kanten av byn, fick vid Enskiftet sina ägor (del K på skifteskartan) i sydöstra delen av byns mark vid gränsen till Smedstorps socken - byn Tjustorps marker. Och skyldighet att flytta ut gården till den tilldelade marken.

I enskiftesdokumentet finns en detaljerad beskrivning av varje gård i byn, tex

”Nr 17  ¼ mantal kronoskatte arbetshemman. Gården rymlig.

     Norra Längan

Består av 14 Binningar inred till en Stuga 2. Bakhus förstuga skorsten och spis samt foderlada i någorlunda gott stånd.

Utifrån samma Länga är uppförde 3 Binningar till Brygg och Torfhus, finns en Brunn i samma Brygghus.

     Östra Längan

Består av 15 Binningar inredd till en stuga Bak och Dränghus förstuga skorsten och spis samt Loga och ladugolf i dåligt stånd.

     Södra Längan

Består av 12 Binningar inredd till Port Loga och Ladugolf i gott stånd.

     Västra längan

Består av 15 Binningar inredd till Port Stall Fä Fåhr och Torfhus samt loga och Ladugolf. Uti Ladugolfet finns en murad jordkällare, nybyggd och i mycket gott stånd.

På Gården och i Hagarna finns 20 frukt 118 (!) större och mindre villda träd.”

(Bin(d)ning = bjälkförbindning i husets längdriktning eller bredd.)

Gårdarna som låg kvar i byn efter enskiftet 1826

Även om de flesta gårdarna i byn fick skyldighet att flytta ut till den tilldelade marken fick några gårdar sin mark i direkt anslutning till gården och kunde således ligga kvar. 



Kartan visar att i södra byn fick nr 16, nr 18 (granngården till nr 17) samt nr 21 ligga kvar.
Gården nr 16 finns ännu i dag kvar.

Åter till familjen  Hanna och Jöns.

Hanna Svensdotter och Jöns Nilsson gifte sig 1817 i Östra Ingelstad.

Hanna födde, mellan 1818 och 1823, två söner och två döttrar där den äldste sonen dog efter en månad.

Gården brukades samfällt av Hanna och Jöns och hans syskon.

Jöns fick vara med om början på enskiftet men avled i mars 1825, 42 år gammal.

Barnen var då bara 6, 4 resp 2 år gamla.

Jöns fick således inte vara med om att skiftet genomfördes och gården flyttades ut till den sammanhållna nya odlings och betesmarken.

I Bouppteckningen i juni efter Jöns upptas gården nr 17, ¼ mantal, men också markdelar av gårdarna nr 9 och 16.  Djurbesättningen var  8 hästar inkl föl, 2 par oxar, 4 kor inkl kalvar, 7 svin samt 8 får .

Eftersom sådden hade skett före bouppteckningen finns ingen säd upptagen.

Hustrun Hanna gifte 1826 om sig med Nils Håkansson f.1796 i Spjutstorp. Nils hade då arbetat som dräng på gården i tre år.

Det var således nye maken Nils, tillsammans med de släktingar till Jöns som fanns kvar på gården, samt anställda drängar och inhyrda arbetare, som byggde upp den nya gården och rev den gamla.

Södra Östra Ingelstad socken ca 1924

På kartan från 1924 ligger gården nr 17 sydöst om byn vid sö spetsen av marken för nr 26.
Huset på kartan är idag fortsatt bebott. Men troligen är detta ej det ursprungliga läget för de första husen. Den ursprungliga marken för nr 17 blev genom åren, som kartan visar, uppdelad i ett flertal mindre tomter med egna gårdar.

Hanna Svensdotter avled i november 1839, 43 år gammal.

Enligt bouppteckningen efter henne finns i januari 1840 gården nr 17, ¼ mantal, med djurbesättningen  6 hästar inkl föl, 1 par oxar, 7 kor inkl kalvar, 1 svin, 12 får samt 4 gäss. Oxparet såldes på auktionen vid bodelningen.

Troligen hade det funnits fler grisar under hösten men dessa var tydligen sålda. Det gällde ju att minska antalet djur inför vintern då fodret var knappt.

På logen finns drygt 2 tunnor råg, 3 tunnor korn 12 tunnor havre och 18 kappor vicker/bondbönor.   (1 tunna ca 150 liter, 1 kappe ca 5 liter.)

Vid bodelningen blir gården uppdelad mellan sonen Nils 1/9 mantal, döttrarna Hanna och Karna 1/18 mantal vardera samt sonen, i 2a giftet, Håkan 1/36 mantal. Sonen Nils löste emellertid efter några år in hela gården.

Några år senare, 1841, gifte andre maken Nils Håkansson om sig med Agda Jönsdotter f.1790.

Denne Nils arrenderade också en del av grannmarken till nr 20. Och dit flyttade han, Agda och sonen Håkan några år senare när Hannas son Nils och döttrarna Hanna och Karna gifter sig. Sonen Nils tar då över hela gården.

Nils Håkansson avled på nr 20 år 1867. Han var då 71 år gammal.

Barnen

Hannas barn föddes alla i byn Östra Ingelstad på gården nr 17 och växte upp där.

I försa giftet med  Jöns Andersson

Nils   född 3 feb 1818 men avled den 3 mars , en månad gammal.

Nils – min farfar Teodors morfar -   född 14 juni 1819.

Nils växte upp hemma och var 6 år när fadern avled och fick när han var nio vara med när gården flyttades ut till de nya markerna. Han deltog i arbetet på gården. När modern avled 1839 var han 20 år och blev ägare till en stor del av gården.

Nils gifte sig i juni 1844 med Elna Andersdotter f.1824 från Tunby i Smedstorps socken.

Elna födde under åren 1845-1869  12 barn, 8 söner och 4 döttrar. Tre av dessa söner avled dock under sina första levnadsår.

En av döttrarna var min farfar Teodors mor Bengta f.1853.

Hösten 1871 sålde Nils och Elna gården nr 17 och bodde sedan med de yngsta barnen i Smedstorps socken.

Nils avled i Tunby i maj 1874, 54 år gammal och Elna i jan 1876, 51 år gammal.

De begravdes på Smedstorps kyrkogård.

Nils och Elnas familj har jag skrivit om i ett tidigare avsnitt.

Hanna    född 17 okt 1821. 

Hon växte upp hemma och arbetade där fram tills hon 1845 gifte sig med Sven Jönsson f.1818 från Gårdlösa by, Smedstorps socken.

Hanna födde i Gårdlösa 5 barn, en dotter och fyra söner som växte upp hemma.

Tre av sönerna utvandrade under 1880 talet till Nord Amerika.

Dottern Hannas familj och yngste sonen Johannes fortsatte som jordbrukare i Gårdlösa och ättlingar efter dem har bott i Gårdlösa sedan dess.

Hanna avled 1885 i Gårdlösa, 64 år gammal och maken Sven 1907, 89 år gammal.

Karna  född 13 aug 1823.

Hon växte upp hemma och gifte sig 1845 i Kverrestad med Anders Månsson f.1822 från Lunnarp, där de också bosatte sig.

Karna födde 8 barn, fyra döttrar och fyra söner där dock två döttrar avled i späd ålder.

Karna avled 1868 i Lunnarp, 45 år gammal.

Maken gifte om sig och fick ytterligare en son.

Maken Anders avled i Lunnarp 1901, 79 år gammal.

Barn i Hannas andra äktenskap med Nils Håkansson

Jöns  född 21 sep 1826  men avled nästan 4 år gammal den 3 juli 1830.

Håkan  född 26 mars 1829.  Han växte upp och arbetade hemma men avled reda i okt 1851, 22 år gammal.

Och nu till förfäderna

Förfäder har jag via mantalsböckerna, dvs skattelängden, endast funnit för Teodors morfars far Jöns Nilssons föräldrar  329 Hanna Jakobsdotter och 328 Nils Stångesson. Det är hennes föräldrar och farföräldrar som alla bodde på gården Ingelstad nr 17 och hans föräldrar som bodde på gården Ingelstad nr 16. Dvs Jöns föräldrar var barn i granngårdarna nr 16 resp 17, se kartan ovan.

Länk till Släktträdet

Se sid 5 82 Nils  och sid 6  329 Hanna.

Jöns Nilssons föräldrar var 329 Hanna Jackobsdotter 1750-1797 och 328 Nils Stångesson 1743-1785. (sid 5 i släktträdet)

När Nils Stångesson avled 1785, Jöns var då två år, gifte sig modern med Hans Andersson d.1805. När modern dog 1797 var Jöns 14 år gammal.

Enligt Hanna Jacobsdotters bouppteckning i oktober 1797 fanns på gården nr 17, ¼ mantal, bla följande

  1 par oxar, 1 oxkalv,  7 hästar inkl föl,  5 kor,  15 får,  6 svin samt 12 gäss.

Det fanns också drygt 2 tunnor (ca 350 liter) råg. Övrig säd var ännu inte tröskad.

Föräldrarna till 329 Hanna Jacobsdotter var 658 Jacob Nilsson 1723-1783 och 659 Karna  1725-1798.  (sid 6 i släktträdet)

De arrenderade först gården nr 17 av Ingelstads Kungs Gård men fick 1761 tillsammans med Jacobs syskon köpa gården.

Släktledet före, det äldsta jag hittat i Ingelstad, var 658 Jacob Nilssons föräldrar. Dessa var 1316 Nils Jöransson d.1748 och 1317 Elsa d.1755.

Nils Stångessons föräldrar var  656 Stånge Nilsson d.1770 och 657 Kersti d.1778.  (sid 6 i släktträdet)

De brukade gården Ingelstad nr 16 på ¼ mantal och var de som 1761 köpte gården av Ingelstad Kungsgård. Nils tog vid faderns död över ansvaret för nr 16 men redan efter något år gifte han sig med Hanna i granngården nr 17 och flyttade dit. Det var sedan brodern Bertil som tog över nr 16 fram till sin död ca 1775.

 

De äldre förfäderna var arrendatorer och lydde således under den något mildare svenska varianten av den danska hoveristadgan. Denna danska stadga skall i princip ha hindrat alla familjer och deras barn att flytta från storgårdens mark – om de nu inte fick tillåtelse att göra det.

I Mantalsboken finns uppgift om skattskyldigheten för gården nr 17, 1/4 mantal och antalet vuxna personer man var skattskyldig för.  Under flertalet år 1743-1799 varierar antalet personer mellan 8 och 12 beroende på hur gamla barnen var och hur många släktingar som bodde på gården.

Vissa år anges drängens och pigans förnamn. Dessa tycks (min tolkning) oftast varit en släkting. I flera fall en syster eller en bror till den ’skattskyldige’ dvs några som också hade ägorätt i gården.

Gårdarna i byn har på 1700 talet i stor utsträckning, enligt min tolkning av uppgifterna i mantalslängden och i bouppteckningarna, skötts bra och givet bra avkastning. Den djurbesättning som fanns på gården nr 17 enligt bouppteckningarna jag hittat bör spegla vad som fanns på flertalet skattegårdar. Dvs oxar, hästar, kor, får svin och gäss. Och det man odlade var råg, korn och havre samt bondbönor/vicker.

Dagens Östra Ingelstad
Lantmäteriets flygfoto från Google Map

  Länk till Google.


-------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Hanna, Jöns och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamnen  Svensdotter eller Nilsson.  Länk

Ritade släktträd för Elnas dotterdotter Anna och maken Teodor, mina farföräldrar, och deras förfäder finns i mitt arkiv för Skåne.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp 21.  Hanna och Jöns har nr 165 resp 164 på sid 5.
Släktträdet finns här.
Detta avsnitt är uppdaterat efter första publiceringen.

Sissela Månsdotters och Anders Håkanssons förfäder

Förfäder i Skåne – en sammanfattning av förfäder före 1800.

Min farfar Teodors mormor Ellnas föräldrar 
167 Sissela Månsdotter (1790-1848) och 166 Anders Håkansson (1789-1849) bodde i Tunby, Smedstorps socken.

I föregående familjeavsnitt skrev jag om denna familj.

Här skall jag redovisa vilka deras föräldrar var och deras förfäder så långt tillbaks jag funnit dem under min släktforskning. I kyrkböckerna och i olika arkiv.

I mitt ritade släktträd visas de aktuella förfäderna.

Länk  Släktträd Skåne Del 1

Börja på sidorna 5 och 6 med (166) Anders Håkansson och (167) Sissela Månsdotter.

Anm: ”Släktträd Skåne Del 1” finns också i  Mitt arkiv för Skåne – länk till höger.

Detaljerna för respektive familj återfinns i min släktdatabas på Rootsweb.
Anders och Sisselas familj finns här

Länk Släktdatabasen

På kartan visas var förfäderna föddes, dvs var deras föräldrar då bodde.

Mödrar och döttrar visas i Rött och Fäder och söner i Blått.

Observera att om en familj flyttade mellan olika boställen visas inte detta. Detta framgår av uppgifterna i släktdatabasen.

Födelseplatser för Teodors mormor  Ellnas förfäder. Många av dessa förfäder föddes och levde i Smedstorps socken och då främst i byarna Tunby, Gårdlösa och Tjustorp. I dessa byar levde också andra av Teodors övriga förfäder.

Förfäder till Teodors mormor Ellna har i flera fall kunnat följas tillbaks till dansk tid, dvs de var födda när Skåne tillhörde Danmark före 1658.

För dessa förfäder har jag använt de danska personnamnen även om de i svenska kyrkböcker är omnämnda med svenska namn. Dessa namn – föräldrar och make/hustru – återfinns i de detaljerade levnadsbeskrivningar som finns i vissa personers dödsnotiser.

Många förfäder gifter sig oftast i samma socken där de var födda. Eller i en närliggande socken. Möjligheten att flytta var ju på denna tid begränsad för ’vanligt’ folk.

Sissela Månsdotters föräldrar var 335 Hanna Månsdotter 1755-1824 och 334 Måns Ohlsson 1743-1797.  Familjen bodde i Tunby där de arrenderade gården nr 3.

Modern Hanna födde sex barn, fem pojkar samt dottern Sissela.

Sissela fick således fem bröder och var näst yngst.

Sisselas mor 335 Hanna Månsdotters föräldrar levde också i Tunby. Hannas mor 671 Elna Åkesdotter föddes och växte upp på en av gårdarna i Pinneboda där fadern kom från Sankt Olof socken.

Sisselas far 334 Måns Ohlsson föräldrar liksom deras föräldrar levde i byn Gårdlösa.

Måns far 668 Olof Nilsson var bla Fjärdingsman i Smedstorps socken. Måns mor 669 Sisselas föräldrar var inflyttade från Sankt Olof resp. Rörum.

Anders Håkanssons föräldrar var 333 Sophia Nilsdotter 1752-1825  och 334 Håkan Andersson  1757-1820.

Familjen bodde i Tunby nr 15 där Anders föddes i moderns andra äktenskap. Modern födde en son i första äktenskapet och två döttrar i det andra förutom Anders, som var näst yngst.

Sissela och Anders gifte sig 1814. De tog samtidigt över arrendet av Tunby nr 15 efter Anders föräldrar.

Anders mor 333 Sophia Nilsdotter föddes i Östra Vemmerlövs socken medan fadern 332 Håkan Andersson var född och uppväxt på gården Snogge strax norr om Tunby. Anders mormor 665 Berta Nilsdotter avled i Vitaby hos sonen Nils familj, dvs hos Anders farbror.

Håkans far 332 Håkan Andersson hade på sin far 664 Anders Bengtssons sida dennes föräldrar, samt deras föräldrar, boende i Tjustorps by. Liksom farmoderns föräldrar och deras föräldrar.

Några av dessa förfäder hade flyttat till Tjustorp från Gårdlösa by, Kverrestad, Östra Ingelstad eller Övraby.

Bland förfäderna kan nämnas följande familjer (sid 5 i släktträdet).

332 Håkans farmors far 2658 Måns (f.Mogens) Mårtensson 1654-1733 var förtroendeman i socknen – dvs nämndeman. Dessutom var han i häradet utsedd att representera bondeståndet i Sveriges Riksdag vid mötena i Stockholm 1697, (1704), 1710 och 1719.  Hur dåtidens Riksdag fungerade och vad man beslöt på dessa möten kan ni läsa om på olika webb-sidor.

Anm. I tidigare avsnitt har jag nämnt några andra riksdagsmän från Söderslätt som är förfäder på farmor Annas sida.

332 Håkans farmors morfar 5318 Bengt Månsson (f.Bent Mogensen) 1622-1700 var gift fyra gånger. I det sista giftet 1683 med 1305 Hanna Mårtensdotter 1664-1709.

1305 Hanna födde i sitt andre gifte med 1304 Anders Mårtensson sönerna Bengt f.1702 och Anders f.1706.

Bengt blev 332 Håkans farfar 1328 Bengt Andersson och Anders blev Teodors farmor Sissas morfars far 692 Anders Andersson. Se sid 4 i släktträdet. Där framgår också att många förfäder till Teodors farmor också levde i Tjustorps by.

Mer om dessa i kommande avsnitt.

Anm: Den koppling jag här funnit mellan olika förfäder som haft samma förfäder några generationer bakåt i tiden är bara kopplingar som dagens släktforskare upptäcker. Kopplingarna kan ju inte varit kända för de efterlevande ”släktingarna”. Ja, om det nu inte var så nära släkt som kusiner eller kanske sysslingar dvs 2a kusiner.

Byarna i Smedstorps socken

Större delen av marken inom Smedstorps socken ägdes under 1600 och 1700 talen av storgårdarna Smedstorp och Tunbyholm samt av kyrkan. Vid sidan av dessa ägare fanns ett antal bondeägda gårdar.

Arrendebönderna i byarna Tunby, Listarum, Gårdlösa och Tjustorp samt i några ensamliggande gårdar svarade gemensamt för odlingen av byarnas respektive markområden enligt de för denna tid gällande brukningsmetoderna med marken uppdelad i ett stort antal avlånga tegar. Byarna hade då också, som arrendebetalning, ansvar för att sköta odlingen av storgårdarnas egen odlingsmark. Arrendena präglades till en bit in på 1700 talet av de hårda reglerna enligt danskt sk ’hoveri’, även om de svenska ägarna (deras anställda gårdsfogdar) tillämpade reglerna i mildare form.

Under senare delen av 1700 talet blev arrendet uttryckt i pengar och storgårdarna anställde egna arbetare för den egna odlingsjorden. I början av 1800 talet skiftades all mark inom byarna så att varje arrendegård fick tilldelat sig ett bestämt markområde för odling och bete. Många av gårdarna i byarna flyttades då också ut till de nya markerna.

Tunby

Tunby by ca 1820. Gården nummer 15, som nämns i avsnittet, saknas, den ligger
omedelbart till vänster om bilden väster om nr 14.

Byns mark ägdes till ca häften av Tunbyholm och resten av Smedstorps sätesgårdar. 
I byn fanns vid Laga skifte 1825 mer än 35 gårdar.

Gårdlösa

Gårdlösa by ca 1840

Gårdlösa by låg där den ligger i dag med odlingsmarken runt om. Laga skifte gjordes 1841 när några gårdar fick flytta ut från byn. Det fanns då ca 30 gårdar i byn.

Tjustorp

Tjustorp by, dvs alla de ca 35 gårdarna, låg vid korsningen mot Hammenhög resp Östra Ingelstad söder om dagens Smedstorps samhälle samt längs vägen mot Östra Ingelstad. Detta fram till 1840, då Laga skifte gjordes och flertalet gårdar fick flytta ut till sina nya samlade marker.

Byns odlings och betesmark omfattade hela södra Smedstorps socken söder om dagens Smedstorps samhälle och bort mot Östra Ingelstad.
I Laga skifte dokumentet framgår att bönderna då själva ägde sina gårdar. Där finns också en detaljerad beskrivning av alla byggnaderna i byn. Flertalet av dessa byggnader revs således och nya hus byggdes upp på de tilldelade markerna. Något som krävde stor arbetsinsats. Materialet från de rivna husen användes så långt möjligt men de nya husen blev säkerligen bättre än de i byn, såväl för människorna som deras djurbesättningar. 
Som jag nämnt i ett tidigare avsnitt var eldstäderna för matlagning vid denna tid fortfarande med öppen eld. Järnspisar och oljelampor dröjde till senare delen av 1800-talet.

Lite från historien

Även om man anser Skåne blev svenskt 1658 var det inte slut på kampen om provinserna öster om sundet. Danskarna försökte upprepade gånger återta Skåne, Blekinge och Halland. Det var först i början av 1800 talet som dessa skärmytslingar slutade.

Efter flera av de större krigsslagen mellan Danskar och Svenskar slöts fredsavtal.

I ett avtal 1660 justerade man flera saker som fanns i 1658 års avtal.

Bland annat återfick Danmark ön Bornholm där bönderna motsatt sig att svenskarna skulle ta över ön. Ön återgick mot att danskarna betalde ett vederlag/en ersättning som gav Sverige – kungen – ägorätten till 18 storgods i Skåne och Blekinge.

Tidigare ägarna till dessa storgods hade inte accepterat att bli svenskar utan bytt till sig andra gods väster om sundet via förmedling av den danske kungen.

Bland dessa storgods fanns bla Smedstorp, Tunbyholm och Onslunda storgård.

De olika gårdarna arrenderades först ut till svenska adelsfamiljer eller höga tjänstemän och officerare. Smedstorp och Tunbyholm liksom några av övriga storgods fick i början av 1700 talet status av rustgårdar med ansvar att mot skattefrihet hålla svenska armen/rytteriet med ett antal ryttare, hästar och fotsoldater.

På såväl Smedstorp som Tunbyholm fanns sedan, till en bit in på 1800 talet, en liten militärtrupp med befäl stationerad. Den militära organisationen förändrades sedan när regementena i Ystad och Kristianstad byggdes.

Sveriges regering (kungen) beslöt strax efter freden 1658 att befolkningen i de erövrade provinserna, dvs Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, måste ’försvenskas’.

Eftersom kontakten med befolkningen främst skedde via prästerskapet beslöt man att kyrkliga ämbeten som blev lediga skulle tillsättas av svenska präster och att alla predikningar skulle hållas på svenska. Liksom alla socken- och häradsting. Befolkningen skulle också få sina danska namn översatta till svenska.

Man tryckte upp och distribuerade därför svenska katekeser och psalmböcker. Samt en särskilt framtagen ABC-bok för att användas vid införandet av ’allmän’ skolutbildning.

Man tillsatte också personer som skulle övervaka och rapportera om hur försvenskningens regelverk tillämpades.

En beskrivning av hur försvenskningen fortlöpte finns att läsa om i en artikel från 2010  ”Skåningarna bytte aldrig språk”  Länk

Även om skåningarnas namn försvenskades i skrivna dokument, tex i kyrkböckerna, användes säkerligen de danska namnformerna i dagligt tal långt in på 1700 talet. Jag har därför i min släktdatabas försökt återskapa de danska namnformerna för de personer som var gifte sig före 1658, dvs under dansk tid.

Slutlig fred mellan de svenska och danska kungahusen (rikena) dröjde till 1820-talet. I de krig som danskarna i mitten av 1800 talet förde om de nordtyska delstaterna Schlesien och Holstein, låg svenska trupper i beredskap, både till sjöss och på land, för att kunna gripa in och hjälpa danskarna. Någon större svensk insats gjordes dock aldrig men några små svenska förband blev inblandade på några platser.

Det dröjde ju sedan ytterligare ett antal decennier innan de båda länderna införde demokrati, dvs när alla medborgare fick välja de ombud som styrde i respektive land. Danskarna kom där att ligga lite före svenskarna.

Något att läsa om äldre tider i Skåne.

Boken ”Atlas över Skåne” utgiven 1999 rekommenderas för den som vill läsa om historien längre tillbaks.

På nätet – i molnet – hittar du mer allmän information om förfädernas liv under olika århundraden.

Mer om Skåne på 1600 och 1700 talet

Läs på hemsidan  Terra Scaniae  www.ts.skane.se

eller

Länsstyrelsen Skåne

Linné gjorde sin resa i Skåne 1749. Hans bok finns här.

Länk  Linnés resa

Läs också på hemsidan med Det svenska jordbrukets historia

http://www.ksla.se/anh/amnessokning/allmant/fembandsverket/

Välj band 3 för 1700 talet.

Läs om försvenskningen av skåningarnas språk

Skåningarna-bytte-aldrig-språk

--------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Ellna och hennes föräldrars förfäder finns i min släktdatabas på Rootsweb.

Ritade släktträd för Ellnas dotterson Teodor och hans maka Anna och med deras förfäder finns i Mitt arkiv för Skåne. Se dokumentet ”Släktträd Skåne Del 1”. Teodor och Anna har där nummer 20 resp. 21.  De äldsta förfäderna på Ellnas sida finns med början på sidorna 5 och 6.

Sissela Månsdotter och Anders Håkansson i Tunby

Sissela Månsdotter och Anders Håkansson  i Tunby

Förfäder och släkt i Skåne.

Uppgifterna i denna beskrivning har jag funnit under min släktforskning. I kyrkböckerna och i olika arkiv.

Min farfar Teodors mormor Elnas föräldrar var

Sissela Månsdotter  som föddes den 26 nov 1790 i Tunby, Smedstorps socken

och

Anders Håkansson  som föddes den 15 okt 1789 i Tunby, Smedstorps socken.

Elna, som föddes 13 juli 1824 i Tunby, var deras sjätte barn i en barnaskara på 11.

Modern Sissela Månsdotters föräldrar var Hanna Månsdotter 1755-1824 och Måns Ohlsson 1743-1797.  Familjen bodde i Tunby där de arrenderade en gård.

Modern Hanna födde sex barn, fem pojkar samt dottern Sissela.

Sissela fick således fem bröder och var näst yngst.

Sissela växte upp hemma fram till att hon 1814 gifte sig i Smedstorps kyrka med Anders Håkansson från en annan gård i samma by.

Elnas far Anders Håkanssons föräldrar var Sophia Nilsdotter 1752-1825  och Håkan Andersson  1757-1820.

Familjen bodde i Tunby där Anders också föddes i moderns andra äktenskap. Modern födde en son i första äktenskapet och två döttrar i det andra förutom Anders, som var näst yngst.

Anders växte upp hemma i Tunby innan han 1813 fick ta över arrendet efter sin far på gården Tunby nr 15. 

För att göra detta betalde Anders en avgift enligt anteckningar i kyrkboken. Troligen var detta arrendeavgiften men storleken på denna anges inte.  Anders halvbror Erik, moderns son i första äktenskapet, fick på samma sätt betala arrendeavgiften i förskott när han tog över arrendet av gården Tunby nr 7 efter sin svärfar. Om beloppen utgjorde hela årsavgiften eller endast en del framgår inte men det kan ha varit så, som tidigare varit brukligt, att en del av arrendet måste utföras som arbete på ägarens mark, dva på ägaren Smedstorps sätesgårds egen mark.

Anders och Sissela gifter sig den 3 april 1814 i Smedstorps kyrka. Han 24 år och hon 23 år gamla.

Första barnet, dottern Elna, födde Sissela i april 1814 en vecka efter vigseln. Denna dotter avled dock 4 år gammal.

Sissela födde sedan, med några års mellanrum, ytterligare 10 barn.

Av dessa växte fem upp till vuxen ålder. Den tredje äldsta av dessa var Elna, min farfar Teodors mormor. Av Elnas syskon var tre bröder och den yngsta en syster.

Anders och Sisselas gård nr 15 var den västligaste gården i byn där det fanns över 30 numrerade gårdar. På flera gårdar finns i kyrkboken två arrendatorer uppgivna. Med drängar och pigor och alla barnen bör det därför funnits flera hundra personer i byn. Ungefär hälften av gårdarna ägdes av Smedstorps sätesgård medan den andra hälften ägdes av Tunbyholms sätesgård.  

Byarna i Smedstorps socken i början av 1800 talet

De brukade gården i nära samverkan med övriga arrendatorer i Tunby. Detta eftersom gårdarnas odlingsmark på sedvanligt sätt var utlagd i små avlånga odlingslotter i fyra vångar. I utkanten av byns mark mot Onslunda och den i norr var sk utmarker för bl.a. djurbete. Där fanns också skog där man bl.a. kunde hämta material till de inhägnader man måste ha för att frigående djur inte skulle komma in på odlingsmarken.

Nio år efter giftet, 1823, beslöt ägaren av Smedstorps och Tunbyholms sätesgårdar att genomföra sk enskifte av Tunbys mark. Ägaren till båda sätesgårdarna var då Jöns Peter Hemberg, en förmögen borgare i Ystad.

Anders och Sissela fick genom skiftet all sin odlings- och betesmark samlad i ett kilformat område som sträckte sig västerut från gården. Dvs de fick bo kvar på sin gård medan ett flertal andra arrendatorer fick sin gård utflyttad till markområden i yttre delen av de fyra vångarna eller till utmarkerna. Anders halvbror Erik fick sin mark för nr 7 utlagd i den nordöstra delen av byns marker – där i dag gården Petersborg ligger.

Anders och Sissela fick efter enskiftet själva ansvara för att jorden sköttes på rätt sätt. Troligen efter att Anders fått (direkt eller indirekt) ’utbildning’ i de nya tankar om jordskötsel som hörde till enskiftets införande.

Tunby by vid Enskiftet 1825 med marken för nr 15 inritad

Några år efter enskiftet byggde ägaren av sätesgårdarna gården Petersborg på byns nordöstra del.

Dvs Tunby låg strax väster – sydväst om denna gård som i dag ligger norr om landsvägen.  Anders halvbror Erik fick då lämna gården nr 7 och bosätta sig på nr 20 som låg i västra delen invid gränsen till Onslunda socken.

Anders och Sissela fortsatte att arrendera gården nr 15 fram till dess de avled. De sista åren var det troligen de äldre sönerna Nils och Håkan som brukade gården tillsammans med anställda drängar och pigor.

Sissela avled 31 oktober 1848, 58 år gammal och 

Anders den 27 november 1849, 60 år. De begravdes båda i Smedstorp.

I bouppteckningen efter Sissela framgår att gården var i full verksamhet.

Där fanns tex  7 hästar med ett föl, 2 par oxar, 3 kor med två kalvar, 11 får, 7 grisar och 4 gäss.

I bouppteckningen efter Anders, dvs året efter, framgår att han är sk undantagsman med fritt boende, livsmedel och bränsle. Han ägde då en ko och tre grisar.

Gårdens verksamhet avvecklades troligen efter höstskörden 1848. Sonen Håkan gifte sig 1847 och flyttade 1848 till Spjutstorp men återkom senare med familjen till Smedstorps sätesgård. Äldsta brodern Nils gifte sig 1848 och bosatte sig i Lunnarp på hustruns föräldragård. Samma år flyttade yngste brodern Ola också till Lunnarp medan systern Hanna flyttade till systern Elna i Östra Ingelstad efter det fadern avlidit.

Av någon anledning fick inte någon av sönerna Nils och Håkan ta över arrendet av gården – kanske hade de inte råd eller så blev de inte 'godkända'. Kvarlåtenskapen efter föräldrarna måste ju delas mellan de efterlevande fem barnen när skulderna var betalda. Av kyrkboken framgår att de nya arrendatorerna betalde arrendet i förskott när de tillträdde.

Karta från 1970 talet

Om sätesgårdarna

Smedstorps och Tunbyholms sätesgårdar uppges vara Rusthållar-säterier i slutet av 1700 talet och en bit in på 1800 talet. Detta innebar att ägaren som skatt skulle hålla det svenska kavalleriet med ett antal ryttare med tillhörande hästar och utrustning.

Vid enskiftet bor Ryttmästaren för aktuell ryttargrupp på en av gårdarna och svarar för att ryttare och hästar får rätt utbildning. Ägaren av de två säterierna bodde ju själv i Ystad och hade anställd personal för driften av gårdarna med dess odlingsmark och skog.

I vad mån de arrenderande bönderna i Tunby var inblandade i rusthållets ansvar framgår inte av de dokument jag läst. Troligen var det de två sätegårdarna som själv svarade för uppfödning av de hästar de skulle tillhandahålla liksom boendet för ryttarna. 
I kyrkböckerna står ett antal arrendatorer i Tunby som Ryttare eller Soldat. Dvs de hade när de blivit äldre och lämnat soldatlivet fått arrendera några av gårdarna. Titeln från kavalleriet/armen behöll man hela livet.

I Tunby fanns även en sk Hospitalgård som lydde under Kristianstads sjukhus, dvs en sjukstuga. Sådana hospitalgårdar fanns också i andra byar på Österlen, dock inte i alla byar. Troligen var det där sjukvårdspersonalen fanns som skulle följa kavalleriet ut på krigsuppdrag.

Barnen

Sisselas och Anders barn föddes alla på arrendegården nr 15 i Tunby, och växte upp där.

Ellna  född 8 april 1815 men avled den 27 maj 1819, 4 år gammal.

Måns  född 20 januari 1817 men avled 26 maj 1819, 2 år gammal. Dvs dagen före sin syster Ellna.

Nils  född 3 februari 1819.  Nils stannade kvar hemma till dess hans far avlidit och arrendet på Tunby nr 15 fick lämnas. Han gifte sig 1848 med Elsa Persdotter f.1826 i Kverrestad.  De bosatte sig i Lunnarp och där födde Elsa sex barn innan de flyttade till Övraby. Där föddes ytterligare fyra barn. Det var sju döttrar och tre söner.  Några av barnen avled unga.

Hustrun Elsa avled 1876, 52 år gammal och Nils 1883, 64 år. Båda avled och begravdes i Övraby.

En av döttrarna Anna f.1854 gifte sig 1877 i Stora Herrestad med soldaten Bengt Persson Ekvall. Efter att deras förste son fötts i Stora Herrestad utvandrade familjen 1880 till Nord Amerika och bosatte sig i staden Saint Paul i delstaten Minnesota. Anna födde där ytterligare 10 barn.

Till Minnesota flyttade också flera av maken Bengts syskon. Och kanske också några av Annas - jag har nämligen inte kunnat hitta deras uppgifter i svenska kyrkböcker.

Måns  född 14 augusti 1821 men avled 28 december 1821, 4 månader gammal.

Håkan  född 13 oktober 1822.  Håkan växer upp hemma och hjälper föräldrarna, tillsammans med brodern Nils, att bruka gården fram till de avlider. Håkan gifte sig 1847 med Karna Månsdotter f.1824 i Gårdlösa. De bodde först något år i Spjutstorp men återkom och arbetade för Smedstorps sätesgård.

Karna födde fem barn, tre döttrar och två söner, som alla växte upp och bildade familjer.

Håkan avled 1883, 61 år och Karna 1888, 64 år gammal i Smedstorp.

Elna  - min farfar Teodors mormor -  föddes 13 juli 1824. Hon växte upp hemma för att 1844 gifta sig med Nils Jönsson f.1819 från Östra Ingelstad. De bosatte sig på den gård, Östra Ingelstad nr 17, som Nils ägde tillsammans med sina systrar. Gården låg på fälten sydöst om byn mot gränsen till södra Smedstorps socken.

Elna födde där 12 barn, där fyra dog i unga år. Teodors mor Bengta var det sjätte barnet f.1853.

När Elna och Nils var i 50 års åldern lämnade de gården 1871 med sina yngsta barn. De bosatte sig först i Ljungstorp och efter några år i Tunby, Smedstorps socken. De avled där 1876 resp 1874.

Deras liv och familj i Östra Ingelstad har jag berättat om i ett tidigare avsnitt.

Ola  född 24 november 1826 men avled 19 april 1827, 5 månader gammal.

Pehr  född 19 feb 1828 men avled den 25 mars, en månad gammal.

Pehr  född 6 augusti 1829 men avled 20 april 1831, 1½ år gammal.

Ola  född 24 februari 1832.  Ola stannade kvar hemma tills föräldrarna avlidit.

Han arbetade sedan under några år som dräng på olika gårdar innan han gifte sig 1860 med Elna Olsdotter f.1838 i Selshög, Tryde socken. Elna födde en son 1860 men avled 1863 när det andra barnet föddes. 

Ola gifte om sig året efter med Hanna Håkansdotter f.1831 i Kverrestad. De bodde först några år i Norra Kverrestad för att sedan flytta till Östra Ingelstad.  Hanna födde fyra barn där de två yngsta avled unga. Hanna avled 45 år gammal i Östra Ingelstad.

Ola gifte sig för tredje gången 1877 med Metta Jönsdotter f.1842. De fick tillsammans en son, som växte upp tillsammans med Olas två barn.

Ola avled 1907, 75 år gammal, och Metta 1912, 70 år, i Östra Ingelstad.

Hanna  född 23 juli 1835.  Hanna var bara 14 år när föräldrarna avled. Hon flyttade först till systern Elna i Östra Ingelstad men tog sedan arbete på olika gårdar i omkringliggande socknar. 1854 gifte hon sig i Norra Kverrestad med Matts Persson f.1823.  Hanna födde en dotter 1855 men avled 1858 strax efter det hon fött sin andra dotter som också avled.  Hanna blev 23 år gammal.

Fem av Sisselas 11 barnen växte således upp och bildade familjer.

Jag har räknat till 35 barnbarn men det var bara några av dem som Sissela och Anders fick träffa.

Jag har också försökt följa barnens släktgrenar in på 1900 talet.

Det visar sig att flertalet familjer som levde under 1800 talet fortsatte med jordbruksarbete men nu som anställda på olika storgårdar i södra-sydöstra Skåne. De bytte också arbetsgivare med några års mellanrum.

I slutet och 1800-talet och början av 1900-talet kom allt flera att flytta in till städerna. Särskilt till Malmö området och den industri som där fanns.  Detta visar på den kända utvecklingen under 1800 talet där befolkningen starkt ökar och möjligheten att få arrendera en egen bondgård var liten.

Antalet utvandrare bland de funna ättlingarna är inte många. Det är tex endast barnen till sonen Nils jag nämnt ovan.

Kreaturen i Gårdlösa beger sig under senare delen av 1800 talet ut på vårbete
Akvarell av Frans Lindberg i Smedstorp ca 1937 - 'ur minnet'

 -------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Sissela, Anders och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Håkansson eller Månsdotter.

Ritade släktträd för dottern Elnas dotterson Teodor och hans maka Anna, mina farföräldrar, och deras förfäder finns i mitt arkiv för Skåne.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp 21.  Sissela och Anders har nr 167 resp 166.