Maja Lotta Andersdotters och Gustaf Petterssons barnbarn som i början på 1900 talet utvandrande till Nord Amerika.

Förfäder och släkt i Östergötland

Min morfar Emils mor Augustas föräldrar
Maria Charlotta ’Maja Lotta’ Andersdotter (1821-1904) och Gustaf Pettersson (1813-1895) bodde i Bänorps by, Ljungs socken. Från denna by och från andra gårdar i dess närhet utvandrade under senare hälften av 1800-talet många familjer och enskilda personer till Nord Amerika.

I föregående avsnitt har jag skrivit om utvandrare under åren 1868 – 1890.

I detta avsnitt berättar jag om Maja Lottas och Gustafs barnbarn som utvandrade till New York City mellan åren 1900 - 1909.

Uppgifterna har jag funnit i kyrkböckerna och i amerikanska register.

Eller direkt från de kontakter jag haft med ättlingar till utvandrarna, i USA och Sverige.

Orsaken till barnbarnens utvandring var troligen att ingen av dem kunde, eller ville, ta över gården i Bänorp efter föräldrarna. Kanske lockades den först utvandrande dottern Signe av berättelser från andra personer från Bänorp eller Ljungs socken som utvandrat tidigare och som hon kände, brevkontakter fanns ju. Dessutom fanns det uppsökande ombud som sålde amerikaresor och utlovade bättre framtid än den de kunde få i det då fattiga Sverige.

De syskon som följde efter henne lockades säkerligen av vad Signe berättade om. Tex de möjligheter som fanns i New York för ett framtida bra liv. 

Som jag tidigare beskrivit hade Maja Lotta och Gustaf fyra barn där två döttrar fick växa upp och bilda familj.

Dels var det Augusta Amalia (1853-1932) som var mor till min morfar Emil Danielssons. Augusta och hennes familj har jag berättat om i tidigare avsnitt.

Den andra dottern Sofia Charlotta föddes den 23 januari 1851 och växte upp hemma och deltog i gårdens arbete. 

Hon gifter sig i juni 1873 med Göran Leonard Sällin f.1850 i Godegård. Göran hade under några år tidigare arbetat som dräng på gården.

Efter giftet bosatte sig Charlotta och Göran i Godegård socken men återkom 1878 till Bänorp när Maja Lotta och Gustaf kallade på dem. Maja Lotta och Gustaf var då 56 resp. 65 år gamla och behövde någon som kunde fortsätta med jordbruket. 

Göran Sällin står efter detta som brukare till en tredjedel av gården i Bänorp, men troligen brukas hela gården i nära samverkan med Gustaf och Maja Lotta och senare också med hjälp av dottern Augustas familj.

Sofia Charlotta föder 12 barn, sju söner och fem döttrar.

Sju av barnen, sex söner och en dotter, avlider dock innan de hunnit bli två år gamla. De övriga fem, fyra döttrar och en son, växte upp hemma.

Modern Sofia Charlotta avled i februari 1898, 47 år gammal, och fadern Göran Sällin i april 1905, 55 år gammal.

Sofia Charlottas fädernegård, den de bodde i, "Sällins gård", såldes efter maken Görans död 1905 eftersom ingen av döttrarna var intresserade att fortsätta som jordbrukare. Och yngste sonen Hjalmar var då bara 14 år gammal.

Charlottas syster Augusta med sin make August Danielsson var ca 50 år gamla och hade inte heller möjligheter att ta över Sällins mark.

Hur gick det sedan för barnen?

Charlottas och Görans dotter
Antonia Charlotta  föddes 29 juni 1875 i Godegård.

Antonia växte upp hemma och gifter sig 1895 med Gustaf August Gustafsson född 1863 i Råby strax söder om Bänorp. 

Gustaf hade sedan 1889 bott i Bänorp på torpet Nysätter med sin mor, som då var änka, och några syskon. Gustaf och en av hans bröder står som ’snickare’ i husförhörsböckerna.

Anm: Det har visat sig att Gustafs mor Sophia Jansdotter var kusin med min mormor Selmas morfar Daniel Ulrik Andersson som då också bodde i Bänorp, i torpet Fredriksberg. Kusinerna var de via sina mödrar som var systrar födda i Lilla Boda i Kristbergs socken.

Antonia och Gustaf bosätter sig i Klockrike för att senare flytta till Börstorp i Ljungs socken och 1903 vidare till Södra Malfors i Vreta Klosters socken. (Södra Malfors blev några år senare Ljungsbro.)  De bodde strax intill chokladfabriken som då flyttat dit från Råby.

Gustaf arbetar på Chokladfabriken AB Motala, senare Cloetta, för att efter några år bli förman på fabrikens snickeri.

Antonia föder fyra barn, tre döttrar och en son, där dock de två yngsta döttrarna avlider unga. De två äldre barnen växte upp och bildade familjer i Linköpingstrakten.

Gustaf avlider i juni 1946, 82 år gammal och Antonia i okt 1962, 87 år, båda i Ljungsbro.

Antonia med barnen Karl och Elsa  ca 1915

Charlottas och Görans dotter 
Signe Sophia  föddes 6 april 1877 i Godegård.

Signe blev den första dottern som utvandrade till Nord Amerika. Hon reste från Bänorp och anlände till New York i slutet av november 1900.

Hon började arbeta som hembiträde i New York - liksom många andra unga svenska kvinnor kom att göra vid denna tid. I New York blev namnet Sällin översatt till Salline.

När hon kommit på plats tog hon ett foto och skickade hem detta till fadern och syskonen i Bänorp. Dessa svarade med att i Linköping ta ett gruppfoto som de skickade till Signe. Följande foton har jag fått från släkten.

Signe efter framkomsten till New York 1900 och syskonen i Linköping ca 1901.

1904 gifte Signe sig med en svensk från Värmland, Andrew Johnson f.1871. Andrew hade kommit till New York 1892 via Kristiania (Oslo) och hade flera syskon i New York.

De bodde på Manhattan där Signe 1906 föder sonen Andrew Rudolf Johnson.

Redan 1909 avlider maken Andrew Johnson och Signe blir ensamstående med sonen.

Hon fortsätter arbeta som kokerska hos olika familjer och på restauranger.

Under åren 1906 till 1909 anländer tre av Signes syskon till New York, Elisabeth 1906, Eleonora 1907 och Hjalmar 1909. Signe tar hand om dessa och hjälper dem hitta arbete och bostad. Mer om dessa syskon nedan.

Signe Johnson gifter sig 1916 på nytt med en svensk, Erik August Rodling, född 1880 i Härnösand. Erik hade kommit till New York några år tidigare efter att arbetat som styrman på olika båtar på utlandstrafik från Sverige. I New York arbetade han på mindre fartyg i New Yorks hamn.

När de gifter sig är Signe 39 år och Erik 36.

Efter drygt fyra år, i september 1921, avlider Erik och Signe blir åter ensam med sonen Andrew.

Signe avlider i april 1932, 55 år gammal.

Sonen Andrew Johnson gifter sig senare under 1932 med Helen Wasson f.1906. Helen föder två barn, Sven Andrew i maj 1933 och Helen Signe i april 1941.
Dottern Helen Signe avlider i januari 2016 och blir på egen begäran begravd i minneslunden vid Sunne kyrka i Värmland. Dvs i trakterna där hennes farfar var född och uppväxt.

Charlottas och Görans dotter 
Eleonora Maria  föddes den 17 juli 1885 i Bänorp.

Eleonora växer upp i Bänorp. Hon träffar där Carl Arvid Rickard Gillner f.1883 som var son till socknens fjärdingsman.

Eleonora föder i april 1906 en son Erik Hjalmar. Hon bor det första året hos Carl Arvids föräldrar i torpet Fredriksberg på Bänorps ägor.

Efter drygt ett år, i oktober 1907, lämnar hon sonen hos svärföräldrarna och utvandrar till New York och sin syster Signe. Eleonora gifter sig således inte med Carl Arvid.

Sonen Erik Hjalmar Gillner växer upp hos faderns föräldrar och bor hos dem när han börjar arbeta. De bor då i torpet Dalhem strax utanför Bänorps västra gräns. Han bor sedan där större delen av sitt liv. Erik Hjalmar avled 1992 i Linköping, 85 år gammal. Han gifte sig 1948 med Alice Maria (1904–1975).

I New York arbetar Eleonora Salline som hembiträde eller kokerska på restauranger. Hon bor på Manhattan vid folkräkningarna 1910 och 1920. Vid det senare tillfället i samma hus där systern Signe och hennes familj bor.

Eleonora Salline gifter sig omkr 1924 med svensken Nils Lagerholm född 1885 i Nyköping.

Nils kom 1921 till New York efter att under några år arbetat på olika svenska fartyg.

Eleonora föder i okt 1926 sonen Nils Roy.

Bostaden på Manhattan 1940

Familjen bor vid folkräkningarna 1930 och 1940 på Manhattan på olika adresser runt Central Park. Nils arbetar som ’superintendent’ för bostadsfastigheten där de bor. Dvs Nils var fastighetsskötare/portvakt och arbetar enligt 1940 års folkräkning 64 timmar per vecka.

Enligt olika passagerarregister från fartyg framgår att familjen 1932 gjorde ett drygt halvår långt besök i Sverige. Kanske var det enda besöket de gjorde innan den stora depressionen inleddes och före det andra världskriget. Nils far bodde då i Norrköping och var omgift. Modern hade avlidit redan 1913. Eleonoras syster Antonia bodde i Malfors/Ljungsbro.

Min morfar Emils syster Hilma, som växt upp i Bänorp samtidigt med Eleonora, höll, till en bit in på 1950 talet, regelbunden brevkontakt med Eleonora. I Hilmas fotoalbum finns flera foton som hon fått från Eleonora. Det senaste kortet är från 1957.

Deras son Nils Roy Lagerholm gifter sig 1957 med Grace Nichol Barra i en ort strax norr om New York City och invid Hudson floden. 

Eleonora bor då strax intill, i staden Fishkill, NY. Hennes make Nils har då avlidit några år tidigare.

Sonen Nils och hustrun Grace (1921-1996) bosätter sig som pensionärer i Florida.
Det var via Nils Roy jag fick kontakt med några av de nu levande släktingarna till familjen Sällin. 
Nils Roy avlider i september 2014 i Florida.

Nils och Eleonora Lagerholm ca 1948. De är då båda 63 år gamla.

Charlottas och Görans dotter 
Augusta Aurora Elisabeth  föddes 19 feb 1887 i Bänorp.

Elisabeth växer upp i Bänorp och emigrerar 19 år gammal, efter det fadern Göran avlidit och gården i Bänorp sålts, till systern Signe i New York. Dit kommer hon i september 1906.

Liksom systrarna arbetar Elisabeth Salline hos familjer eller på restauranger. I 1910 års folkräkning bor hon på Manhattan.
 

Hon träffar troligen i New York sin blivande man Alfred Rice som också arbetar på restauranger.

Alfred är född 23 mars 1884 i Pittsburg, Pennsylvania. 

Såväl hans mors som fars föräldrar är immigranter från Irland. Alfred är näst äldst bland nio syskon. Av övriga är tre systrar och fem bröder. Alla tycks ha bott kvar i Pittsburg och dess närhet.

 

Elisabet och Alfred gifter sig 1912 och bosätter sig i hans hemstad Pittsburg i delstaten Pennsylvania.

De bodde mestadels inom stadsdelen Greensburg.

Elisabet föder två döttrar Mildred 1914 och Helen 1917. 

I samband med att Mildred föds besöker systern Eleonora henne.

Båda föräldrarna arbetar på olika resturanger och hotell i Pittsburg.

I några passagerarlistor från fartyg till Europa har jag hittat Charlottas namn

Hon finns i passagerarlistor från 1919 och 1921. Det senare är samma sommar som brodern Hjalmar och hans fru besökte Sverige. Om maken är med på resorna vet jag inte. Såväl hans mors och fars föräldrar härstammar från Irland.

I 1940 år folkräkning bor de på olika håll vilket tyder på att de skilt sig.

De bor på olika adresser och arbetar på olika hotell inom Pittsburg.

Maken Alfred avlider i februari 1950, 66 år gammal.

Elisabet lever till december 1972 och är då 86 år gammal.

Båda avlider och är begravda i Pittsburg.

Båda döttrarna gifter sig.   

Dottern Mildred lever till 2006 då hon har blivit 91 år gammal. 

Sista åren i Florida, där hon också träffar sin kusin, moders syster Eleonoras son, Roy Lagerholm.

Mildred föder i sitt första äktenskap tre söner med efternamn Luther.

Efter maken Luthers död är hon som äldre gift med två makar.

Dottern Helen gifter sig och lever också till 2006. Hon är då 88 år gammal och begravs i Pittsburg.

(Uppdaterat 201610)

Charlottas och Görans son 
Hjalmar Sällin Salline  föddes den 5 april 1891 i Bänorp.

Han växte upp i Bänorp men var bara 7 år när modern Charlotta avled och 14 när fadern 1905 avlider och gården i Bänorp säljs. Han bor sedan hos sin syster Antonia och hennes familj i Södra Malfors (Ljungsbro). Han arbetar på chokladfabriken fram till dess han är 18 år gammal, i okt 1909, då han utvandrar till sin syster Signe i New York.

I New York arbetar Hjalmar med fastighetsskötsel. I folkräkningarna 1920, 1930 och 1940 står han som ’superintendent’ för olika fastigheter på Manhattan. 1940 är hans arbetstid 52 timmar i veckan.

Hjalmar Salline gifter sig 1913 med svenskan Elin Cecilia Andersdotter f.1885 i Kärna strax väster om Linköping. Hon hade utvandrat till New York 1912. Om Elin och Hjalmar redan hade träffats i Sverige är inte känt, men Elin bodde i Kaga socken dvs strax söder om Södra Malfors där Hjalmar bodde innan han utvandrade.

Enligt uppgifterna i Elins invandringsuppgift står att hon skulle besöka sin bror i New York. Hennes bror David hade utvandrat 1897 med sin hustru som i New York 1905 födde en son Carl David. Anm: Denna son Carl David Anderson blev 1936 Nobelpristagare i fysik.

 

Hjalmar och Elin Salline besökte enligt passagerarlistor Sverige under sommaren 1921. Dvs samtidigt som systern Elisabeth reste med andra båtar över Atlanten.

Elin och Hjalmar fick två söner.

Georg född 1914 men han avled 1920, sex år gammal.

Den andre sonen Eric Salline föddes i juli 1922 och levde till augusti 1987, 65 år gammal. Han bodde då strax norr om New York City invid Hudson floden. 
Om Eric gifte sig och fick barn känner jag inte till. Vid folkräkningen 1940 är han ogift.

Hjalmar Sällin Salline strax efter ankomsten till New York 1909.

-------------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger.

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger.

Uppgifter om Maja Lotta  och Gustaf och barn och barnbarn  finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Sällin / Salline.

Ritade släktträd där Maja Lotta och Gustaf visas med sina förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Östergötland.  Gustaf och Maja Lotta har där nummer 90 resp. 91.

Maja Lotta Andersdotters och Gustaf Petterssons släkt, vänner och bekanta som utvandrande till Nord Amerika

Förfäder och släkt i Östergötland

Min morfar Emils mor Augustas föräldrar
Maria Charlotta ’Maja Lotta’ Andersdotter (1821-1904) och 
Gustaf Pettersson (1813-1895) bodde i Bänorps by, Ljungs socken. 

Från denna by och från andra gårdar i dess närhet utvandrade under senare hälften av 1800-talet många familjer och enskilda personer till Nord Amerika.

De utvandrare jag skriver om i detta avsnitt har jag funnit i kyrkböckerna. Uppgifter om var de bosatte sig i Nord Amerika har jag fått från olika släktbeskrivningar på internet eller direkt från de kontakter jag haft med levande släktingar till utvandrarna i USA och Sverige.

Utvandringen till Nord Amerika skedde från hela Sverige. Den inleddes före 1850 och höll på en bit in på 1900 talet. Anledningen till utvandringen har beskrivits i ett stort antal böcker och i artiklar som bl.a. finns på internet. Jag hänvisar därför till dessa beskrivningar.

Orsaken för utvandring från Östergötland och från Ljungs socken skiljer sig säkert inte från landet i övrigt. Men det tycks finnas en orsak som gör att utvandringen från Ljungs socken hade en topp i slutet av 1860-talet. Det var konkursen 1867 hos den dominerande markägaren i Ljung – ägarfamiljen till Ljungs slott/säteri. Mer om detta längre ner i avsnittet.

Att konkursen var en bidragande orsak till att utvandringen startade från Ljung framgår av utflyttningslängden för Ljungs socken. Före 1866 fanns ingen antecknad som flyttar till Nord Amerika. 1867 antecknades en person och 1868 några stycken.    För att 1969 bli 105 personer! 

1870 var det ca 20 och åren därefter 5 och 10 personer per år. En ny mindre topp kom kring 1880 och följande år.

 

Pådrivande på utvandringen var säkert också de agenter – oftast tidigare utvandrade svenskar som återvänt hem - som sålde utvandrarresorna på uppdrag av rederierna som skötte överfärden till Nord Amerika. De kunde också berätta om var det för tillfället fanns gratis landområde att odla upp och hur bra det gått för tidigare svenskar.

 

Den del av Nord Amerika där amerikanska myndigheterna under 1860-80 talen sökte nybyggare var bla delstaterna Iowa och Nebraska.

Vem utvandrade då från Bänorp by?

Även om gårdsägarna i Bänorps by inte var direkt berörda av konkursen på Ljungs säteri blev ägarnas släktingar och anställda säkert drabbade av brist på arbetstillfällen. Och bidrog förmodligen till att även ett antal familjer i Bänorp utvandrade.  Flera av dessa var släktingar till Gustaf eller anställda hos honom.

Genom att jag sökt några av utvandrarna på internet och haft dessa i min släktdatabas på Rootsweb har jag fått kontakt med flera släktforskare i USA och Sverige som är ättlingar till dessa utvandrare. De uppgifter – berättelser – som jag då fått har jag lagt in i släktdatabasen där flera av familjerna kan följas fram till 1940 talet. Berättelserna avser såväl livet i Bänorp som hur det var de första åren i Amerika, främst i delstaterna Iowa och South Dakota dit många från Östergötland kom.

Här följer några av dessa utvandrares historia.

1868 – 1877   Utvandrarfamiljerna ”Eigils” och deras släktingar.

Det började i maj 1868.

Maken till familjen Eigils dotter Sophia, Carl Gustaf Andersson, reste 1868 över till Iowa för att söka jobb och undersöka möjligheterna att leva där. Efter några månader skrev han hem med positiva besked.

Samma år åkte kusinen till Gustaf Pettersson, Lars Jacob Larsson från Norrby gård i Ljungs socken. Men honom har jag inte kunnat följa.

Tidigt på våren 1869 utvandrade Eigils tre döttrar med sina familjer.

I mars åkte dottern Sophia i sällskap med maken Carl Gustafs yngste bror August från Flistorp och dennes trolovade Albertina från Bjärka. De ingick i ett sällskap på minst 10 personer som gjorde resan tillsammans.

I juni åkte, i att annat sällskap, Sophias systrar. Det var Carolina Eigil med maken Fredrik Bergling och deras tre barn samt systern Albertina Eigil med maken Sven Johan Svensson med sonen Johan.

Resan gick först med tåg från Linköping via Katrineholm till Göteborg. Med båt kom de till Hull på Englands östkust och därefter med tåg till Liverpool på västkusten. Nästa båtfärd slutade i New Yorks hamn och immigrantmottagningen i Castle Garden.

Familjen Albertina och Sven Swenson slog sig ner i Brooklyn, New York City där Sven tog jobb på ett skrädderi. Sven var nämligen utbildad skräddare i Ljung.

De två andra systrarnas familjer och Carl Gustafs bror August fortsatte med järnväg till delstaten Iowa där Sophias make redan fanns.

De tre familjerna köpte där en liten vagn och en oxe. De gjorde sedan en fotvandring (!) västerut från Fort Doge i Iowa in i Nebraska för att söka en lämplig plats att slå sig ner på. Där hittade de dock inget utan Carl Gustaf lämnade sällskapet under några veckor. 

Carl Gustaf hittade en plats i Buena Vista County i Iowa där det redan bodde några familjer från Sverige och där det fanns lediga markområden att registrera sig för.

Carl Gustaf hämtade övriga i sällskapet och de nådde i slutet av juli 1870 fram till sitt nya ”homestead”. De tre familjerna registrerade sig för var sina markområden och hann innan vintern kom att bygga några små enkla ettrumshus att bo i. Troligen var husen delvis nergrävda under jord.

Vintrarna där är minst lika snörika och kyliga som i Östergötland. Våren kommer dock tidigare eftersom Iowa ligger i nivå med södra Europa.

Fredrik Berglings fick 1877 ett bevis på att han, efter att under fem år brukat den inmutade jorden, nu ägde 160 acres.

Gården låg strax norr om Albert City i södra delen av Poland Township.

På kartan från 1908 har marken utökats till ca 250 acres. Hustrun Albertina äger en mindre del medan den större delen ägs av sonen Adolf Fredrik.

Några år före 1920, då sonen och frun var var drygt 50 år, säljs gården och Adolf Fredrik med familj flyttar norrut till södra delen av Minnesota. 

Modern Albertina har då flyttat till dottern Hilda i Albert City.

Carl Gustaf Andersons gård ligger en bit söder om Albert City och den ägdes 2000 av några barnbarn, två av dottern Ida Skogs söner.

Gården var från början på 160 acres men senare utökad med en granngård på 80 acres.  En acre är 4045 kvadratmeter - ett svenskt tunnland är 5000 dvs ett halvt hektar.

Första åren i Iowa tog männen jobb på några befintliga jordbruk i närheten och började samtidigt bruka sin egna jord som då var helt var täckt av präriegräs.

Man skaffade sig några oxar, någon häst, några kor och ett antal grisar och hönor. Bland grödorna fanns potatis, vete och majs. Var huvudinriktningen låg hos de olika familjerna vet jag inte men Iowa var tidigt en stor leverantör av grisar och kor till Chicagos slakterier.

Familjerna var bland de första som etablerade sig i detta område och benämns som ’Pioneers’ i några böcker från 1900 talets början (sök på archive.org).

Året efter döttrarna emigrerat, 1870, säljer föräldrarna Eigil sin gård i Bänorp till ägaren i ’Danielssons’ gård, men bor kvar i Fredriksberg ’på undantag’. Brita och Anders var då båda 62 år gamla.

I Iowa klarar sig familjerna bra och redan efter några år övertygade de föräldrarna Anders  och Britta Eigil att förena sig med dem. Föräldrarna lämnade 1873 Bänorp och bosatte sig hos Sophias familj.

1876 kom några av Carl Gustaf Andersons brorsbarn över till Iowa och året efter, 1877, kom också den äldre brodern Johannes Andersson med sin familj. Tillsammans med Johannes familj fanns också familjen Peter Johnson från gården Licka. De två familjerna hade då under många år varit grannar i norra Ljungs socken. Tre av barnen i de två familjerna gifter sig också i Iowa.

Johannes Anderssons/Blombergs gård låg strax sydost om Albert City innanför gränsen till Pocahonats County. Den var troligen från början också på 160 acres men på kartan från 1918 finns också fem granngårdar på vardera 80 acres som alla tillhörde olika barn
Peter Jonsons och hans söners gårdar låg ytterligare en bit öster ut.

På detta sätt kom sex olika familjer från Bänorp och gårdarna strax intill att utvandra och bosätta sig inom samma område inom delstaten Iowa.

Bilden visar var i Iowa som Buena Vista County ligger.

Detaljkartan nedan är utmärkt med en fyrkant.

Avståndet mellan Albert City vid den röda pilen och Newell söder därom är ca 18 km.

Familjernas gårdar låg inom några km, norr, öster och söder, från Albert City.

Carl Gustafs bror Johannes, liksom några av dennes söner tog i Iowa efternamnet Blomberg eftersom det fanns flera andra svenska familjer i området som hette Anderson. Blomberg var sönernas morfars soldatnamn från Flistads socken.

Två av de kontakter jag fått i USA under släktforskningen är ättlingar och bär efternamnet Blomberg. En av dem har gett mig berättelserna om de ovan beskrivna familjerna. (Några beskrivningar finns som notiser i min släktdatabas.)

Skräddarfamiljen  Swenson som först bosatte sig i New York City flyttade 1878 också till Iowa. De bosatte sig i först i staden Newell där de öppnade ett eget skrädderi med flera anställda.

1882 fortsatte de till grannstaden Fonda där ytterligare ett skrädderi öppnades.

Till slut – som ’pensionärer’ – bosatte de sig i staden Albert City där flertalet av de andra familjerna jag nämnt ovan också bodde på äldre dar.

Familjen Swenson i Fonda 1887

På bilden:  Albertina och Sven Swenson med barnen Bertha Maria f.1870, Swen f.1871, Paul f.1875, Gustaf f.1877, Wilhelmina f.1883 och Carl f.1886.

Familjen Sophia och Carl Gustaf Anderson.

Familjen Sophia och Carl Gustaf Anderson

I främre raden sitter  Elin f.1870, fadern Carl, modern Sophia och Alphild f.1880

I bakre raden  Ali f.1872, Alma f.1874, Emil f.1878, Ida f.1885 och Carl f.1875

När järnvägarna 1890 drogs igenom området etablerades stationssamhället  Albert City. Samhället växte efterhand genom att olika serviceverksamheter etablerade sig och senare drog åt sig de ’pensionerade’ jordbrukarna. Här uppfördes också kyrkor för områdets olika nationsgrupper. Järnvägen genom Albert City fanns fram till 1960.

På detaljkartan ovan pekar den röda pilen på Albert City. Söker man ’Albert City, Iowa’ på exv Google Earth, eller Maps, ser man hur samhällena och gårdarna ligger utspridda i ett helt platt odlingslandskap.

Kyrkan som flertalet av de familjerna från Ljungs socken kom att tillhöra - och bygga.

I Ljung lämnade Brita och Anders Eigil kvar sin fjärde dotter Wilhelmina som utbildat sig till lärarinna och arbetade 1868–1877 på Djupsjöhults skola strax nordost om Bänorp. 1876 gifte hon sig med en annan folkskolelärare Erik Magnus Frykberg och flyttade sommaren 1877 till honom i Motala. Wilhelmina föder fyra barn men avlider 1885 när det femte skall födas. Hennes make gifter om sig men avlider själv 1889.

De tre barn som lever blir således föräldralösa. Men det fanns kontakt med Wilhelminas föräldrar och systrar i Iowa. Barnen får på så sätt betalda biljetter samt adresslappar runt halsen som gjorde att de 1890 helt själva, 11–7 år gamla, kunde resa till systern Sophia Anderson i Iowa. Där växte de sedan upp tillsammans med sina sju kusiner och bildar egna familjer.

Anders Eigil och Brita höll kontakt med de som bodde kvar i Bänorp. Har via ett barnbars barn till Britas bror Sven Larssons dotter Albertina Svensdotter fått en kopia av två brev som Anders har sänt till hustruns brorsdotter. Breven är skrivna med en driven handstil och lättlästa. I dessa ger han uppgifter om hur de mår liksom hur det står till med döttrarnas familjer. Kopior av breven finns i mitt Arkiv för Östergötland.

Brita Eigil avled 1885, 75 år gammal och Anders Eigil 1895, 85 år.

Carolina Bergling avled 1920, 92 år och maken Fredrik 1883, 49 år

Sophia Anderson avled 1925, 85 år och maken Carl 1924, 87 år

Albertina Swenson avled 1914, 71 år och maken Swen 1911, 71 år.

Carolina födde 8 barn, Sophia 8 och Albertina 7 barn. De flesta växte upp och bildade familjer.

Brita och Anders Eigil och döttrarna och deras män är alla begravda på en kyrkogård någon kilometer väster om Albert City.

Där finns också

Johannes Blomberg som avled 1897, 72 år och makan Johanna 1912, 83 år.

August Anderson 1898, 54 år och makan Albertina 1918, 73 år.

Liksom några av barnen och deras familjer.

Fairfield Township cemetary några km väster om Albert City.

 Anm: Bilden visar sydöstra delen av griftegården. Yngste sonen i familjen Bergling, Albert Leonard f.1879 är 1923 ägare till gården norr om begravningsplatsen. Den var på 73 acres.

Flera av barnen i de olika familjerna Bergling, Anderson, Swenson, Peterson, och Blomberg fortsatte att bruka marken efter föräldrarna. Några tog anställning vid järnvägen, blev skräddare, apotekare eller affärsbiträde. Några flyttade lite norrut och bosatte sig delstaten Minnesota medan några flyttade västerut till Kalifornien.

Ättlingar till familjerna lever i dag i Iowa, Minnesota, Kalifornien och en rad andra delstater.

Några flera utvandrare.

1880   Min morfar Emils trolige far.

Sent hösten 1879 blev min morfars mor Augusta gravid med min morfar Emil.

I en släktbeskrivning jag fått framgår att fadern var en dräng på gården Hjälmsäter vid namn Viktor. Jag har tidigare identifierat honom som Carl Gustaf Viktor Gustafsson född i Örserum strax öster om Gränna och skrivit om honom i ett tidigare avsnitt.

Viktor lämnade på våren 1880 uppenbarligen i all hast Hjälmsäter och reste till Göteborg. Han lämnade Göteborg med en Amerika båt och jag hittade honom i 1880 års folkräkning i en gruvstad norr om Chicago. Hans namn står som Carl Gustaf Gustafson f.1855.

Efter att jag skrev tidigare avsnitt har jag hittat uppgifter som säger att gruvföretagen i USA oftast erbjöd unga män fri överresa mot att de jobbade av kostnaden under några år i deras gruvor.

Tror mig förstå att Viktor accepterade ett sådant erbjudande.

Jag har också hittat en dödsuppgift från 1885 där en man med namnet  Carl Gustaf Gustafson f.1855 avlider i Chicago den 2 juli 1885.

Även om det finns viss osäkerhet i om uppgifterna verkligen avser morfar Emils far Viktor så anser jag för närvarande att så är fallet. Viktor blev 30 år gammal.

1881   Anders Peter Jönsson Johnson - anställd hos Gustaf Pettersson under 20 år

Anders Peter och hans familj har jag skrivit om i tidigare avsnitt.

Efter att driften av Gustafs och Maja-Lottas ägor tagits över av döttrarnas makar bestämde sig Anders Peter och han fru Albertina att resa över till Albertinas syster som bodde i South Dakota.

Systern Carolina och dennes familj hade emigrerat redan 1869 och hittat en inmutning i sydöstra hörnet av South Dakota vid gränsen till Iowa.

Hösten 1880 slutade Anders Peter hos Gustaf och på våren 1881 reste Anders Peter och Albertina med sina dåvarande tre barn.

När jag sökte efter Anders Peter på internet hittade jag honom och Albertina som farfars föräldrar till Diane Johnson på Dianes blogg ’Speding Seeds’.

Diane har på bloggen publicerat sina förfäder under avsnittet ’My ahnentafel 21 generations’.

När jag sedan följde Dianes förfäder bakåt visade sig att Diane och jag hade en familj gemensamt.

Det var så långt tillbaks som den äldste ägaren av Bänorp jag hittat, familjen Holsten Månsson och Anna Simonsdotter. Enligt mantalslängden hade de två barn Brita Holstensdotter (ca1628-1707) och Gabriel Holstensson (ca1633– 1698). Det visade sig att Dianes släktgren fortsatte via dottern Brita medan den jag tillhör går via sonen Gabriel som ärvde gården. För mig är Holsten och Anna mina mf mf mf ff morfars föräldrar - 11 generationer bakåt i tiden.

Upptäckte också att Diane och jag har gemensamma förfäder på min mormor Selmas sida och som levde på 1700 talet.

Anders Peter Johnsson och makan Albertina som 1881 utvandrade till South Dakota

Anders Peter avled i South Dakota 1920, 85 år gammal och hustrun Albertina 1935, 86 år. Albertina födde fem barn, tre i Bänorp och två i South Dakota.

På Dianes blogg finns Anders och Albertina och deras familj beskrivna på länken

http://diane-johnson.blogspot.se/2008/08/johnsons-to-america-in-1881.html

Och hela Dianes släktträd finns på länken

http://diane-johnson.blogspot.se/2009/01/my-ahnentafel-21-generations.html

Det visar sig också att Anders Peter var kusin med hustrun i den familj, Stina Lisa och Peter Johnson, som 1877 utvandrade från Licka till Iowa. Familjen är omnämnd ovan tillsammans med Eigil familjernas utvandring.

1882   Min mormor Selmas morbröder

Selmas mor Charlottas yngre bror  Anders Fredrik Ulriksson f.1858 utvandrade våren 1882. Han färdades från Ljung tillsammans med fyra andra yngre personer från Ljung via Göteborg till New York.

Anders bror Adolph Ulriksson f.1863 följde efter våren 1887. Adolph har i registren slutadressen Farnhamsville i Iowa. 

Detta var en järnvägsstation som ligger i hörnet av fyra counties där svenska emigranter bosatte sig redan på 1850 och 60 talen. Det är därför sannolikt att brodern vid tillfället bodde i detta område. 

Familjen hemma i Skallorp, norr om Bänorp, fick efter någon tid ett brev från bröderna med foto men sedan tappade man kontakten med dem.

Jag har sökt efter dem men inte hittat några uppgifter i amerikanska register. Framtiden får visa om några nya register blir tillgängliga som gör att en sökning på internet ger resultat.

1883   Familjen i ”Danielssons” gård emigrerar

Maja Lottas och Gustafs granngård i Bänorp var den gård som jag kallar ”Danielssons”. Där bodde, fram till 1883, Carl Johan Larsson f.1833 och Wendla Charlotta Jacobsdotter f.1833.

Det var Carl Johan som 1870 köpte familjen Eigils gård inklusive torpen Rosenhill och Fredriksberg. Eigils bodde sedan kvar ’på undantag’ men utvandrade som jag berättat ovan 1873 till Iowa.

Wendla Charlotta och Carl Johan fick 11 barn där åtta levde när de 1883 lämnade Bänorp och sålde gården till Gustaf.

Enligt kyrkböckerna flyttar familjen till Linköping men där har jag inte kunnat hitta dem. Ingen i familjen bor i Sverige vid folkräkningen 1890 så min förmodan är att familjen emigrerade till Amerika för att ge barnen en bättre möjlighet till framtid.

Jag har också hittat tre i familjen i den amerikanska folkräkningen 1920 som jag för tillfället anser är tre familjemedlemmar, modern Wendla och sönerna Carley och Oscar. De bor då i norra delstaten Pennsylvania och strax söder om gränsen till delstaten New York. Det är inom det röda området som ligger längst österut på nedanstående karta.

1900 -

Mellan 1900 och 1909 utvandrade fyra barnbarn till Maja Lotta och Gustaf till New York City. De var alla barn i familjen Sällin. Dessa återkommer jag till i nästa avsnitt.

Här bodde ättlingarna till svenska utvandrare år 2000.

Något om konkursen på Ljungs säteri.

Den markägare som i Ljungs socken haft störst makt/inflytande under flera århundraden har varit ägarna till Ljungs slott/säteri. Under 1700 talet och början av 1800-talet köpte dessutom säteriet successivt in flertalet gårdar i Ljungs socken och ett antal i angränsande socknar. De drev sedan gårdarna vidare i egen regi eller arrenderade ut dem. Arrendeavgiften betalades i regel genom dagsverken på säteriets mark.

Under 1860 talet klarade inte dåvarande ägarna av att driva säteriet med vinst utan fick sätta det i konkurrs. Orsaken har bla angetts vara dålig avkastning från jordbruket efter omväxlande våta, torra och kyliga somrar under flera år. Och ett annat, att Sverige just då kunde importera billig säd österifrån bla. från Ukraina.

I dokument från gårdsaktionen 1867 framgår att säteriet utöver sin egen mark ägde ett 40-tal gårdar inom Ljungs socken. Ser man på en karta från den tiden fanns i socknen endast ett fåtal andra gårdar av betydelse som ägdes av enskilda bönder, tex de gårdar som fanns i Bänorps by. Andra gårdar i Bänorps närhet var exv Åsmestorp, Gottorp, Ragnorp, Hilstermon och Sjöbacka.

En av arrendatorerna av säteriets gårdar, såväl före som efter konkursen, var min mormor Selmas föräldrar och morföräldrar vars historia jag beskrivit i ett tidigare avsnitt.

Bankerna som vid aktionen köpt säteriet och dess gårdar i Ljungs socken sålde snart vidare till en ung rik tysk familj som drev säteriet vidare. Med stöd av ett tyskt konsortium byggde de efter några år ett sockerbruk och började odla hwitbetor, dvs sockerbetor, på säteriets mark. Men det tog bara några år tills man konstaterade att sockerhalten i betorna inte höll måttet. Bruket lades ner. Byggnaden står i dag kvar som ruin invid ’stora’ landsvägen.

Säteriet drevs vidare av frun i den tyska familjen med vanlig jordbruksodling och skogsavverkningar i norra Ljungs socken fram till en ny konkurrs 1908. Detta resulterade i nya ägare av säteriet och till de olika gårdarna i Ljungs socken.

Säteriet uppförde och drev också under 1700 och 1800 talen sågverk, järnbruk, tegelbruk och ett mindre marmorbrott.

Sågverken och järnbruket låg vid Motala ströms forsar vid bla Sjöbacka och Råby.

Dessa forsar försvann på 1930 talet då man dämde upp för kraftverket vid Malfors. Vid uppdämningen försvann också stora åkermarker uppströms säteriet när Ljungsjön bildades.

1930 talet  Kraftstationen vid Malfors byggs vid dagens Cloetta och Ljungsjön ovanför slottet bildas

-------------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger.

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger.

Uppgifter om Maja Lotta  och Gustaf och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Andersdotter resp. Pettersson. Där finns också de emigrerande familjerna bla Eigil och deras barn och barnbarn mfl.

Ritade släktträd där Maja Lotta och Gustaf visas med sina förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Östergötland.  Gustaf och Maja Lotta har där nummer 90 resp. 91.

Ett släktträd med utvandrarfamiljernas släktkopplingar finns också i arkivet.