Fortsättning - Maja Lotta Andersdotters och Gustaf Petterssons släkt i och omkring Bänorps by

Förfäder och släkt i Östergötland

Min morfar Emils mor Augustas föräldrar
Maria Charlotta ’Maja Lotta’ Andersdotter (1821-1904) och Gustaf Pettersson (1813-1895) bodde i Bänorps by, Ljungs socken. I denna by eller i gårdar i dess närhet bodde också ett flertal släktingar.

De släktingar som jag beskriver i detta avsnitt har jag hittat i kyrkböckerna och olika arkiv.

När Gustaf med sina föräldrar 1833 flyttade till Bänorps by från granngården Slätmon fanns i byn Bänorp ett flertal släktingar till modern Maja Jönsdotter.

Majas syster Cathrina bodde där med sin make Sven Eriksson medan brodern Lars var rusthållare i Vreta Kloster.

I Bänorp  bodde också sysslingar (andra kusiner) till Maja. Det var Sven Larsson, Chatarina Larsdotter och Brita Larsdotter, Jonas Larsson och Maja Stina Larsdotter. Alla dessa var gifta och hade barn. Maja Stina bodde dock i Gillerberga – granngården söder om Bänorp.

Att de var så många släktingar berodde på att modern Maja och hennes sysslingar alla var ättlingar till förfadern Simon Håkansson (1685-1761) som var ensam ägare i Bänorp.

Vid hans död ärvde tre av hans söner Håkan f.1712, Lars f.1714 och Jöns f.1718 var sin tredjedel. De brukade sedan Bänorp i samverkan liksom de barn som därefter ärvde.

Ägarna av Bänorp, och deras familjer, brukade den odlingsbara jorden i nära bysamverkan på det sätt som då var brukligt. De gjorde detta fram till 1833 då Bänorps by skiftades enligt reglerna för ’Laga skifte’.

Denna skiftesreform föreskrev att en by skulle delas upp så att varje ägare fick sammanhängande marker som ägaren därefter självständigt skulle ansvara för.

Innan dess hade den odlingsbara marken vid arv delats upp i en mängd små avlånga odlingslotter, sk tegar, så att de som ärvde fick likvärdig brukningsjord. Ju fler arvsskiften ju fler och mindre tegar blev det. Dessa tegar var nästan alltid så små att det krävdes att ägarna måste bruka jorden i samverkan. Man fick komma överens om vilken gröda som skulle sås på ett område eller om detta skulle ligga i träda. Därefter sådde och skördade man sina tegar vid samma tillfällen. Byns betesmarker och skog hade man dock gemensamt.

Vid Laga skiftet i Bänorp delades Bänorp upp i fem ägodelar där varje del tillföll en eller flera personer beroende på släktskapet med de tre sönerna Håkan, Lars och Jöns. De fem delarna betecknades i skiftesdokumentet med bokstäverna A, B, C, D resp E.

De olika ägarna var vid skiftet barnbarn eller barnbarns barn till de tre sönerna.

Skiftesdokumentet finns att läsa på Lantmäteriets hemsida ’Historiska kartor’.

Se dokumentet

Karta vid Laga skifte i Bänorp 1833 med Gustafs föräldrars ägor
som var 3/4 av Del A.  1/4 del ligger söder om och tillhörde moderns syster i Lilla Bänop.

Bänorps mark förblev i släktens ägo fram till slutet av 1800 talet dvs under hela Maja Lottas och Gustafs tid. I början av 1900 talet kom sedan olika delar att efterhand säljas till andra ägare utan koppling till släkten.

Gustaf och Maja Lotta hade således många släktingar i sin närhet. Ett antal av dessa beskriver jag här med utgångspunkt från vilken del av Bänorp de hade tilldelats vid Laga skiftet 1833.

Del A enligt Laga skiftet som tillföll sonen Håkans släkt.

Ägarna till Del A blev Gustafs mor Maja och dennes syskon Cathrina och Lars. Deras föräldragård/släktgård var den som jag i tidigare avsnitt kallat ’Sällins’. Detta är troligen också platsen där den första gården i Bänorp låg i slutet av 1500 talet och den där Gustaf och hans föräldrar bosatte sig 1833.

Platsen i Bänorp där den första gården byggdes omkr 1600 och där Gustaf och hans föräldrar bosatte sig 1833
Bostadshuset på bilden från 2007 byggdes ca 1925.

Gustaf tillsammans med modern Maja och systern Maja Caisa blev ägare efter faderns död 1843. Föräldrarna hade då tidigare övertagit den del som modern Majas bror Lars innehaft.

Efter det Gustaf och Maja Lotta gift sig 1846 köpte han 1850 ut modern och systern. Modern bodde kvar hos Gustaf fram till sin död 1856.

Året efter, 1851, fastställdes också gränsen mellan Gustafs ägor och den del som ägdes av modern Majas syster Cathrinas familj.

Gustafs syster Maja Caisa, född 1815, gifte sig 1842 med Carl Magnus Nilsson, född 1818. De bosatte sig i Vreta Klosters socken men återkom till Bänorp 1853.

De fick då bo i Nysätter gården några hundra meter från Gustafs hus.

Nysätter var då nybyggt och enligt husförhörsboken förpantat.

Carl Magnus arbetar hos Gustaf och troligen hade de också en egen odlingslott invid Nysätter.

Maja Caisa föder fem barn

Johanna Carolina  f.1842 i Vreta Kloster  g.1862,

Carl Gustaf  f.1844 i Vreta Kloster  d.1869 i Bänorp,

Axel August  f.1846  Vreta Kloster  g.1877,

Per Johan  f.1850 i Brunneby  g.1875,

Amalia Albertina  f.1854 i Bänorp.

Barnen växte upp i Bänorp tillsammans Gustafs och Maja Lottas två döttrar men flyttade sedan ut från Bänorp och bosatte sig i grannsocknarna.

Maja Caisa  avled i okt 1871 och Carl Magnus i jan 1875 och begravdes på Ljungs kyrkogård.

I bouppteckningen 1872 efter Maja Cajsa framgår att familjen ägde fastigheten Nysätter. De har ett lån med fastigheten som säkerhet och erlägger en årlig ränta. Allt tyder på att det är Gustaf som står för lånet. När maken Carl Magnus avlider 1875 finns inget lån och Gustav äger huset. I huset bor då sedan 1874 Gustafs gifte dräng Anders Peter med familj.

Anm: Att Carl Magnus står som ägare till Nysätter innebar att han var en av de som hade rösträtt vid sockenstämman. Om familjen ’bara’ hyrt Nysätter av Gustaf skulle han inte haft rösträtt enligt den tidens lagar. Liknande ägararrangemang gjordes när familjen Sällin och Danielsson flyttade in i byn 1878 resp 1891 och som gav döttrarnas makar rösträtt.

Gustafs mor Majas yngre syster Cathrina (1782-1850), som 1833 blev en av ägarna, bodde i Lilla Bänorp. Hon var gift med Sven Eriksson f.1773. Cathrina födde sonen Sven 1809 men han avled 1832, 22 år gammal.

Gården Lilla Bänorp tycks ha byggts strax efter skiftet 1833 eftersom gården inte är omnämnd vid skiftet men sedan i husförhörsboken som inleds 1840.

Cathrina och Sven arrenderade snart ut Cathrinas mark vid Lilla Bänorp eftersom maken Sven blev sjuk.  När Cathrina avled 1850 och Sven 1858 ärvdes marken enligt testamente av en änka med barn. Denna änka tycks dock ha sålt marken vidare till den dåvarande arrendatorn och, vad det verkar, till Gustaf och Maja Lotta. Gustaf säljer dock dessa delar vid senare tillfällen.

Gustafs mor Marias yngre bror Lars f.1792 blev, som 20 åring, soldat – ryttare – och var då kortvarigt ute i ett av dåtidens svenska krig. Efter faderns död 1812 ärvde han hälften av föräldragården, den andra halvan delades mellan systrarna Maria och Cathrina enligt då gällande arvsregler.

Lars bosatte sig i föräldragården ('Sällins gård') fram till 1817 då han gifte sig med Lisa Månsdotter, f.1767, som blivit änka efter en rusthållare. Lars blev då ny rusthållare i Hornstäve by i Vreta Kloster socken efter Lisas tidigare make. I samband med detta säljer Lars sin del av Bänorp till Gustafs föräldrar.

När makan Lisa avled 1837 flyttade Lars tillbaks till Ljungs socken och bosatte sig på torpet Hönshult på Perstorps ägor strax norr om Bänorp.

Där gifte han sig efter något år med änkan Stina Catarina Samuelsdotter f.1798. De bodde kvar i torpet fram till sin död 1866. De fick två barn – kusiner till Gustaf -  Carl August f.1839 och Lars Jacob f.1842.

Lars Jacob utvandrade 1868 till Nord Amerika medan Carl August gifte sig och blev bonde i Bjärka by fram till dess han och hustrun avled 1919. Dvs de bodde strax nordväst om Bänorp.

Del B och C enligt Laga skiftet som tillföll sonen Lars släkt.

Del B fick Lars Peter Jonsson f.1801 och Del C gick till bröderna Göran Månsson och Lars Månsson. Lars Peter var syssling till Gustafs mor Maja medan Göran och Lars var söner till modern Majas syssling Maja Stina Larsdotter i Gillerberga.

Husen för såväl del B och C låg omedelbart sydväst om vägkorset i Bänorp.

I Laga skiftet fick C sin mark i nordvästra delen av Bänorp utan anslutning till byn. Bröderna Göran och Lars fick därför flytta sina hus från byn ut till den tilldelade marken där de då nybyggda husen fortfarande ligger.

Gårdhusen för Del B fick anslutning till sin mark varför de fick bo kvar i byn.

Av kartorna över Bänorps by har ägarna till B, Lars Peter Jonsson (1801-1856) och hustrun Maria Olofsdotter (1797-1872), byggt ett nytt bostadshus söder om vägen.

Troligtvis skedde detta under åren 1840-1850. Huset är det jag kallat ’Danielssons’ i tidigare avsnitt.

Huset där Carl Johan Larsson och Wendla Jacobsdotter bodde.
Familjen framför huset 1912 är min morfar Emils far och syskon

Lars Peters och Marias son Carl Johan Larsson f.1833 gifte sig 1857 med Wendla Jacobsdotter f.1833. Lars Peter hade då året innan ärvt gården efter faderns död.

Wendla var född i Tjällmo socken och visade sig i min släktforskning vara syster till hustrun till Samuel Andersson i Risa som var Maja Lottas äldste bror.

Wendla kom att föda elva barn innan de 1882 sålde sin gård till Gustaf och Maja Lotta.  Familjen flyttade till en nyköpt gård, Bökestads Västergård, omedelbart öster om Linköping (i dag strax öster om flygplatsen - Saabs fabriker).

Maken Carl Johan avled på gården 1913 och Wendla året efter. (rev 201610)

  

Gustaf och Maja Lotta flyttade in i deras hus strax efter de köpt det 1883 och bodde där till sin död 1885 resp 1904. Det var också där, dvs i ’Danielssons’ hus, som min morfar Emil och hans föräldrar Augusta och August och syskon bodde fram till 1912.

Ägarna till Del C, Göran och Lars Månsson med sina familjer bodde i Bänorp sedan de gifte sig. Några år efter Laga skiftet flyttar Lars från Bänorp medan Göran bor kvar ’på undantag’ till sin död. Att han bor ’på undantag’ men samtidigt i husförhörsböckerna är angiven som ägare tyder på att han arrenderar ut sin mark och levde på arrendeinkomsten.

Hans son, Karl August Göransson f.1835, ärvde ’undantaget’ och bodde kvar med sin familj i Bänorp fram till sin död 1903. Karl August var skräddare och hemmansägare enligt husförhörsboken. Större delen av del C förblev således utarrenderad. Men vissa delar säljs under slutet av 1800 talet till hustomter.

Del D och E enligt Laga skiftet som tillföll sonen Jöns släkt.

Ägarna blev 1833 syskonen Sven Larsson f.1793, fick Del D, och Catharina f.1802 och Brita Larsdotter f.1811 som delar på Del E.

Syskonen var sysslingar (andra kusiner) till Gustafs mor Maja.

Systern Catharina med familj flyttar från Bänorp 1835 och brodern Sven tar över hennes del.

Sven Larsson med sin familj brukar sin och systerns mark fram till 1852 då Gustaf och Maja Lotta köper deras mark. I försäljningen ingår att Sven får bo kvar ’på undantag’ fram till sin död 1869.

Systern Brita  Larsdotter gifte sig 1835 med grenadjären Anders Gustav Eigil f.1811. De bodde först på hans soldattorp i Vreta Kloster socken men flyttade 1841 till Bänorp och brukade hennes del av E.

Under åren i Bänorp och fram till sin pensionering 1862 stannar Anders Gustav Eigil kvar som grenadjärsoldat i Första Grenadjärregementet, Vreta Klosters kompani. Han fick som grenadjär extra utbildning och blev korpral.

Anders var som soldat ute på de årliga övningarna som vanligtvis låg på tidpunkter som inte störde arbetet med vårbruk och höstskörd. Vid några tillfällen var han också med på krigsuppdrag. Bla har han själv, för ett barnbarn, berättat hur han mellan 1848 och 1850 var med sitt kompani i Skåne som del av de svenska trupper som låg i beredskap för att vid behov hjälpa de danska trupperna om dessa skulle få det svårt att försvara sin södra del, Schleswig Holstein, mot tyska trupper. Nu behövde svenskarna inte ta del i kriget men Anders Eigil och hans kompani var vid något tillfälle över på de danska öarna i närheten av striderna.

Anm: Vid denna tidpunkt, efter många krig, rådde det vänskap mellan den svenske kungen och den danske! Danskarna klarade vid detta tillfälle av att behålla sin landsdel men förlorade den några år senare vid ett nytt krig.

Maria Larsdotter Eigil födde nio barn där fyra döttrar växte upp och gifte sig. (Barnen och Gustaf var således pysslingar, dvs tredje kusiner.)

Tre av döttrarnas familjer utvandrar 1869 till Nord Amerika och delstaten Iowa och lockar 1873 över Anders och Maria till Iowa.

Jag kommer att skriva mer om dessa familjer i nästa avsnitt där jag berättar närmare om några av utvandrarfamiljerna från Bänorp.

Innan familjerna utvandrade hade Eigils hunnit bygga husen i Fredriksberg och Rosenlund åt sina döttrar.

Den fjärde dottern Wilhelmina får utbildning till lärarinna och verkar som sådan mellan 1868-1877 i Djupsjöhult strax nordost om Bänorp. 1876 gifter hon sig med en lärare, Magnus Frykberg, och flyttar till Motala.

Anm. Skolan för barnen i Bänorp låg vid Klasbäck några kilometer norr om Bänorp.

Döttrarnas familjer

Maja-Lottas och Gustafs två döttrar flyttade från Bänorp när de gifte sig men återkom när föräldrarna blev äldre för att ta hand om jordbruket.

Familjen Sällin återkom 1878 och familjen Danielsson 1891. Den senare familjen hade då bott i Bänorp under flera perioder när dottern Augusta var gravid och födde barn.

Sammanlagt fick Maja-Lotta och Gustaf uppleva att 19 barnbarn föddes men också att 10 av dem avled inom något år.

Några släktingar i Bänorps närhet

Häradskarta 1877 med Bänorp och omgivningen

Se bättre karta

I de båda södra granngårdarna Flistorp och Gillerberga bodde släktingar

I Flistorp bodde Anna Christina Persdotter med sin familj. Hon var kusin med Göran och Lars Månsson som vid Laga skiftet tilldelades del C av Bänorp. Hon var således pyssling (tredjekusin) till Gustaf. En av hennes söner, Carl Gustaf Andersson, gifte sig så småningom med Sohpia Eigil, en dotter i Eigil familjen i Bänorp som ju också var pyssling med Gustaf.

I Gillerberga bodde föräldrarna till nämnda Göran och Lars Månsson på del C. Modern Maja Stina Larsdotter var syssling (andrekusin) till Gustafs mor Maja.

Släkt i grannbyn Bjärka

Maja Lotta hade också släktingar på nära håll. I grannbyn Bjärka, strax nordväst om Bänorp, bodde Maja Lottas äldsta syster Anna Stina Andersdotter (1810-1875) och hennes familj, maken Peter Johansson (1814-1891) och fem döttrar. De flyttade till Bjärka 1849 från Lilla Holma i Tjällmo socken och köpte huvudgården i Bjärka.

När systern Anna Stina avled 1875 flyttade Maja Lottas yngsta syster Eva Sophia Andersdotter (1823-1901) dit och hjälpte till.

Två av systerdöttrarna tog 1885 tillsammans över driften av gården i Bjärka efter fadern och drev den med hjälp av anställda drängar till en bit in på 1900-talet.

Kan här också nämna att Maja Lottas syster Anna Stinas make Peter Johansson i Bjärka hade en bror Jan som, i Smedsbol, Tjällmo socken, var gift med Maja-Stina Johnsdotter. I sitt andra gifte, födde Maja Stina sonen August Larsson (1849-1944). Denne blev sedan far till min mormor Selma.

Jag har skrivit om Augusts föräldrar och familj i ett tidigare avsnitt.

En kommentar: Någon riktig släktrelation mellan mormor Selmas far August och morfar Emils mormor Maja Lotta finns egentligen inte och det är därför inte troligt att mina förfäder hade kunskap om den koppling jag funnit vid släktforskningen. Men jag vet ju inte vad man kunde hålla reda på via de kontakter som måste ha funnits mellan mormor Selmas och morfar Emils förfäder.

I Bjärka bodde också, som jag nämnde ovan, en kusin till Gustaf, Carl August Larsson (1839-1919) med sin maka Augusta Sofia (1852-1919). De kom dit 1884 och bodde där till de avled. De fick en dotter Selma Augusta (1883-1964) som gifte sig och levde i Ljungs socken. I min morfar Emils syster Hilmas klippbok hittade jag Selmas dödsannons.

Släkt på gården Licka

Längst norrut i Ljungs socken fanns en gård Licka – som kyrkomässigt tillhörde Brunneby socken. Där bodde Gustafs far Peter Gustafssons syster Chatarina med familj. Barnen där var således Gustafs kusiner.

Chatarina och maken Anders Jönsson avled 1857 och kusinerna bosatte sig på annat håll.

Gustavs drängar

Svärsonen Göran Sällin var under några år anställd som dräng hos Gustaf innan han ’fick’ gifta sig med dottern Sofia Charlotta. Göran flyttade från gården just när Sofia Charlotta skulle föda sitt första barn som inte har någon antecknad fader i kyrkboken. Var kanske Göran far till barnet? Sonen avled bara något år gammal.

Göran återkom något år senare till Bänorp som dräng och gifte sig då med Sofia Charlotta. Denna familj bodde först i Godegård men återkom 1878 till Bänorp för att hjälpa Gustaf med gårdens drift.

En annan av Gustafs drängar var Anders Peter Jönsson, född 1835 i Slätmotorp.

Anders Peter anställdes 1859 och kom sedan att stanna hos Gustaf i hela 20 år fram till 1880!

Anders Peter gifte sig 1873 med Albertina Gustafsdotter och fick först bo i Fredriksberg under ett år och därefter i Nysätter.

Anders Peter med hustrun Albertina med tre barn utvandrade 1881 till sydöstra hörnet av South Dakota invid gränsen till nordvästra Iowa.

Där bodde sedan 1869 Albertinas syster Carolina Louise Swansson med sin familj.

I South Dakota födde Albertina ytterligare två barn.

Jag blev uppmärksam på familjen när jag hittade några av mina förfäder på Diane Johnsons blogg ’Spreading Seeds’. Anders Peter och Albertina är nämligen hennes farfars föräldrar.

Det visar sig att Gustaf och jag är släkt med Anders Peter och Diane via avlägsna förfäder! De gemensamma förfäderna var familjen Holsten Månsson och Anna Simonsdotter som ägde Bänorp i början av 1600-talet. Enligt mantalslängden hade de två barn Brita Holstensdotter (ca1628-1707) och Gabriel Holstensson (ca1633–1698).

Det visar sig att Dianes släktgren fortsatte via dottern Brita medan min egen gren gick via sonen Gabriel som också ärvde gården.

Eftersom de gemensamma förfäderna var Gustafs mf ff morfars föräldrar, dvs sju generationer tidigare, är det inte troligt att Gustaf och Anders Peter visste om släktskapet. Det är bara sådant man i dag kan hitta när man släktforskar.

Diane berättar i bloggen att Anders Peter av släkten mindes som "quite a gardiner" som odlade och sålde grönsaker i sin nya hemtrakt. Och kanske pekar detta på att Anders Peter hjälpte Gustaf att i Bänorp odla ett flertal grönsaker?

Det berättas också att Anders Peter i Sverige skulle ha skött trädgården – grönsaksodlingen - på Stjärnorps slott. Har inte hittat någon uppgift om detta i svenska kyrkböcker. Men jag kan mycket väl tänka mig att Gustaf kan ha ’lånat ut’ honom tillfälligt under odlingssäsongen.

Länk till Anders Peter på Dianes blogg ’Spreading seeds’.

Hela Dianes släktträd finns här '21 generations'.

------

Några händelser/förändringar under 1800 talet som kanske bör nämnas

Skolutbildningen på landsbygden förändrades radikalt under 1800 talet.

Sedan första hälften av 1700-talet hade det varit föräldrarnas ansvar att ge sina barn utbildning i läsning och skrivning. Denna utbildning sköttes i början av 1800 talet oftast av lärare som på landsbygden åkte runt och gav utbildning i hemmen.

I ett riksdagsbeslut 1842 blev det ett ansvar för varje socken att ge alla barn utbildning i grundläggande läsning, skrivning och räkning. I slutet av 1800 talet fanns i Ljungs socken minst tre skolor, en vid kyrkan , en i Klasbäck, strax norr om Bänorp och en i Djupsjöhult. Mer om skolreformen på landsbygden finns att läsa på ’nätet’.

Göta Kanal öppnades 1832 för godstrafik med dåtidens segelbåtar. Det är inte troligt att de som bodde i Bänorp hade någon nytta av denna nya trafikled.

Under mitten och slutet av 1800 talet började nya järnvägar att byggas. Närmast Bänorp kom järnvägen i Borensberg där trafik öppnades 1907. De i Bänorp som under 1800 talet hade någon nytta av järnvägen var de som lämnade Sverige och utvandrade till Nord Amerika. De kunde åka från Linköping via Katrineholm till Göteborg.

Det vanligaste fortskaffningsmedlet till och från Bänorp var under 1800 talet häst och vagn eller hästridning, om man nu bortser från det vanligaste - fotvandring.

Ett fortskaffningsmedel som kanske började dyka upp i Bänorp i slutet av 1800 talet var velocipeden (cykeln). Men det var troligen inget vanligt föremål i Bänorp.

Och bilar var säkert lika ovanliga.

Människorna i Bänorp kunde troligen i slutet av 1800 talet få se såväl velocipeder och bilar när de besökte slätten nedanför, dvs på andra sidan Motala Ström, tex vid kyrkan. En velocipedfabrik ”Vega” fanns redan på 1890 talet i Linköping. De importerade först velocipeder från Amerika. Men dess var så dåliga att de började själva tillverka.

Under en stor del av 1800 talet byggdes de nya husen i Bänorp av timmer från den egna skogen och med torv eller halmtak. Under 1800 talet etablerades några tegelbruk i Ljungs socken så husen började troligen få tegeltak från mitten av 1800 talet när taken lades om eller nya bostadshus byggdes.  I närheten av Bänorp fanns också små vattendrivna sågar där timret under våren kunde bli brädor om man nu inte själv handsågade dessa.

----

I nästa avsnitt skall jag skriva om några av de familjer som under andra häften av 1800-talet utvandrade från Bänorp och Ljungs socken till Nord Amerika.

Flertalet platser som nämns i min släktbeskrivning finns utmärkta på kartan som finns via länken till höger.

Bilderna i de olika avsnitten finns i bildarkivet – länk till höger.

Uppgifterna om Maja Lotta och Gustaf och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamnen Andersdotter resp. Pettersson. Där finns också övriga släktingar jag nämnt i detta avsnitt

Ritade släktträd där Maja Lotta och Gustaf visas med sina förfäder finns på min hemsida liksom i mitt arkiv för Östergötland. Gustaf och Maja Lotta har där nummer 90 resp. 91

God Jul och Gott Nytt År

önskar

Rune 
från ett snörikt Västerhaninge

Maria Charlotta ’Maja Lotta’ Andersdotter och Gustaf Pettersson

Min morfar Emils mor Augustas föräldrar
Maria Charlotta ’Maja Lotta’ Andersdotter  och Gustaf Pettersson.

Förfäder i Östergötland

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböckerna och handlingar hos Lantmäteriet.

Anm. Fadern Gustaf Pettersson heter oftast Persson i kyrkböckerna. När han själv skriver under handlingar, tex de som finns hos Riksarkivet och Lantmäteriet, skriver han Pettersson. Hans fars namn är Peter eller Petter i kyrkböcker och dokument.

----------------------

Min morfar Emils mor Augustas föräldrar var
Maria Charlotta Andersdotter  född den 21 april 1821 i Risa, Tjällmo socken  och  

Gustaf Pettersson  född den 18 mars 1813 i Slätmon, Ljungs socken.

Emils mor Augusta var föräldrarnas fjärde barn och född den 12 september 1853 i föräldrarnas gård i Bänorps by, Ljungs socken.

Modern Maria Charlotta döptes till dessa namn men senare används i husförhörsböckerna namnet Maja Lotta, dvs det var tydligen det namnet som hon blev kallad. Använder därför detta i fortsättningen.

Augustas mor

Maria Charlottas – Maja Lottas -  föräldrar var Anna Samuelsdotter 1787-1852  och Anders Nilsson 1776-1828.  Maja Lotta var deras femte barn.

Maja Lotta - Maria Charlotta - föddes den 21 april 1821 i Risa i Tjällmo socken och växte upp där. Familjen hade tidigare bott i Lyrsbo i norra Hällestad socken där fadern Anders varit Bergsman, dvs han hade rätt att utvinna järn ur malmen som fanns i Lyrsbo-området. Där hade de också ett mindre jordbruk.

I början av 1800-talet blev det brist på järnmalm varför familjen beslöt flytta. De köpte gården i Risa i Tjällmo socken och dit kom de 1818.

Fadern Anders avled redan 1828, 51 år gammal, när Charlotta var 7 år. Bouppteckningen efter honom visar att föräldrarna hade ett relativt välbärgat och välskött hemman med bla ett par oxar, två hästar, nio kor, två tjurar, 12 får och några grisar. Utsädet bestod av råg, vete och korn.

Modern Anna gifte om sig tre år senare med Peter Jonsson f. 1803 i Risinge socken.

Maja Lotta hade sju syskon där två var från moderns andra gifte. Det var fyra systrar och tre bröder. Syskonen, en syster och en bror, från moderns andra gifte avled dock i unga år.

Gården i Risa delades vid faderns död upp mellan barnen och modern. Eftersom barnen då inte var myndiga fortsatte modern de närmaste åren att med hjälp av barnen och släktingar driva gården.

Sönerna Samuel och Nils Peter tog när de blev myndiga över större delen av gårdens drift. Detta skedde troligen i nära samverkan med modern och hennes andre make. Fosterfadern Peter Jonsson sysslade huvudsakligen med grossisthandel av olika smidda järnprodukter, främst spik. Detta enligt moderns bouppteckning.

Maja Lotta deltog i arbetet på gården i Risa fram till dess hon 1846 flyttade hemifrån för att gifta sig i Ljung. Hon var då 25 år gammal.

Risa -  Maja Lottas födelsegård

Emils mor Augustas far

Gustafs föräldrar var Maria Jönsdotter 1779-1856 och Peter Gustafsson 1779-1843. Gustaf var deras andra barn.

Gustaf föddes den 18 mars 1813 på gården Slätmon i Ljungs socken.

Gustaf hade en syster Maja Cajsa f.1815. Föräldrarnas första barn, en flicka, avled drygt ett år gammal innan Gustaf föddes.

Gustaf växte upp hemma, först på gården Slätmon och från 1833 i Bänorps by strax öster om Slätmon.

Gustaf arbetade hemma på gårdarna i Slätmon och Bänorp.

Föräldrarna, egentligen hans mor Maria, hade tillsammans med moderns syster Cathrina och brodern Lars 1812 ärvt deras föräldragård i Bänorp. Gustafs föräldrar tog dock 1817 över brodern Lars del när denne flyttade till Vreta Klosters socken och tog över ett ryttar-rusthåll där.

Till Bänorp flyttade Gustafs familj 1833 i samband med att man genomförde sk Laga skifte i Bänorps by. I Laga skiftet betecknas systrarnas gemensamma ägor som ”A” och var på 1/12 mantal kronoskatte dvs ungefär 1/3 del av hela Bänorps bys ägor.

Gustafs föräldrar Peter och Maria bosätter sig på den gård i vägkorset som jag i tidigare avsnitt kallat ”Sällins”. Detta är troligen modern Marias föräldragård dvs hennes släktgård. 

Majas syster Cathrina bor med sin familj i en nybyggd gård 'Lilla Bänorp' i södra delen av ägorna.

De två familjerna brukar ägorna i samverkan, troligen redan från 1913. Men systern Cathrina och hennes man arrenderar ut ’sin del’ från 1834 på grund av att maken var sjuk.

Gustaf tog några år efter inflyttningen till Bänorp själv ansvaret för driften – detta enligt kyrkböckerna.  Han fick säkert hjälp av föräldrarna och sin syster.

När fadern Peter avled 1843 visar hans bouppteckning att de bla hade ett par oxar, tre kor, 11 får, två getter samt sju grisar. Utsädet bestod av råg, vete, korn, blandsäd, ärtor samt potatis.

Gustafs syster Maja Cajsa gifte sig 1842 och bosatte sig med sin familj i Vreta Klosters socken. Men familjen återvände till Bänorp 1853.

Gustaf Pettersson gifter sig i januari 1846 med

Maja Lotta Andersdotter och bosätter sig i Bänorpsgården tillsammans med Gustafs mor Maria.

Maja Lotta var då 25 år och Gustaf 33 år.

Anm: Hur de två träffade varandra har jag försökt utröna men inte kunnat se av kyrkböckerna. De kan ha träffats i Bänorp via en av Maja Lottas släktingar som året efter gifte sig och blev gårdsgrannar med Gustaf och Maja Lotta i Bänorp.

Slätmon och Bänorp och närmaste omgivning ca 1870

Maja Lotta föder i Bänorp fyra barn

Sonen Per Johan i augusti 1848 som dock avlider redan i mars året efter.

Dottern Johanna Carolina föds i december 1849 men avlider två månader senare.

Dottern Sofia Charlotta föds sedan i januari 1851 och

Dottern, min morfar Emils mor, Augusta Amalia i september 1853.

Gustaf och Maja Lotta driver gården tillsammans med hans mor och anställda drängar och pigor. Gustaf löser 1850 ut sin syster och mor från gården och blir ensam ägare. Detta sker ungefär samtidigt som moderns syster Cathrina avlider och gränsen mellan systrarnas olika ägor fastställs i ett lantmäteridokument.

Gustafs och Maja Lottas ägor 1851. Ägorna i söder ägdes av Gustafs mosters familj.

Gustaf blir genom denna uppdelning ensam ägare till 3/24 dels mantal dvs ca 1/4 del av Bänorps ägor.

Under kommande år fram till mitten av 1880 talet utvidgar han storleken på de egna ägorna genom att köpa upp flera av de andra gårdarna i Bänorps by. Han gör det när ägarna, i regel släktingar, blir äldre och vill sluta med driften. 

Gustafs och Maja Lottas ägor 1890

Flera tidigare ägare – i regel släktingar - gör vid försäljningen i flera fall en överenskommelse om sk ”undantag”. Detta ger dem rätt att ’på livstid’ bo kvar i sitt bostadshus med tillhörande trädgård och med möjlighet att ha några djur, tex en ko och några höns. De skulle också årligen erhålla olika förnödenheter, tex potatis, säd och bränsle, från Gustaf. Detta var ett vanligt sätt att på den tiden trygga ålderdomen – dvs en form av garanterad pension.

Gustaf och Maja Lotta utökar genom köpen sitt ägande till 5/12 mantal av byns totala 6/12 mantal. De tycks dessutom ha arrenderat och brukat ytterligare mark utanför byn. Anm. begreppet mantal är inget ytmått utan var en gammal bedömning av ägornas möjlighet till avkastning och ett underlag för beskattning.

I lantmäteridokument från 1902 anges att Bänorp bys ägor omfattade totalt ca 170 ha, dvs ca 340 tunnland.

Av denna var ca 65 ha, ca 130 tunnland, åker och äng. Övrigt var skog, berg och kärr.

Gustafs del av marken var 1850 ca 3/12 delar och efter alla inköp och försäljningar, 1890 ca 10/12 delar.

Efter att läst olika bouppteckningar har jag kommit fram till att Gustaf i Bänorp odlade bla råg, vete, korn, blandsäd, ärtor, potatis och olika grönsaker. I trägårdarna fanns fruktträd och bärbuskar.

Familjerna i Bänorp kunde i skogarna finna olika bär och från intilliggande sjöar fisk.

Djurbesättningen hos Gustaf var några par oxar, några par hästar samt ett antal kor, får och grisar. Höns hade man också och några bisamhällen. Djurbesättningen ökade efter hand som Gustaf köpte in nya delar av Bänorp.

I vagnslidret fanns ett antal vagnar, slädar och redskap för resor, transport, markberedning, sådd, skörd samt för underhåll av hus och redskap.

Det antal djur som fanns på Gustafs gård måste ha gett ett överskott. Avsättning av kött (djur) bör ha funnits tex till slakterier i exv Linköping. Även odlingarna bör ha gett överskott för försäljning även om dåtidens avkastning inte kan jämföras med dagens möjligheter.

Den mjölk som korna och fåren gav var under 1800 talet nästan helt koncentrerad till sommarhalvåret då korna kunde beta ute. Maja Lotta och pigorna fick under den tiden själva producera smör och ost för familjens behov. Kärnmjölken och ev mjölköverskott gick säkert åt för att utfodra ungdjuren och grisarna. Lokala mejerier kom i slutet av 1800 talet vid herrgårdarna, tex vid Ljungs säteri. Kanske Gustafs och Maja Lottas efterföljare kom att leverera mjölk dit.

Genom markköpen blir Maja Lotta och Gustaf också ägare till en rad nya hus. Själva bodde de först i hans föräldrars hus som ligger i vägkorset mot Bullorp/Skallorp – norr om byvägen. I tidigare avsnitt kallar jag det ’Sällins hus’. 

När de blev ’pensionärer’ dvs ca 65 år ber de 1878 dottern Charlotta och maken Göran Sällin att flytta hem för att få hjälp med driften av gården. Dessa flyttar då in hos Maja Lotta och Gustaf.

I ett köp 1883 blir Gustaf och Maja Lotta ägare av granngården som ligger söder om byvägen i vägkorset – det jag kallat ’Danielssons’ hus. Mannen och hustrun var släkt med Gustav och Maja Lotta och hade flera barn. Familjen flyttar enligt kyrkboken till Linköping men där har jag inte hittat dem. Jag tror därför att hela familjen utvandrade, troligen till Nord-Amerika.

Maja Lotta och Gustaf flyttar då dit medan familjen Sällin bor kvar.

När de 1891 kallar hem sin andra dotter Augusta – min morfar Emils mor med sin make August Danielsson och barnen får dessa flytta in hos Maja Lotta och Gustaf.

Lite om Gustaf:

Gustaf är under flera år Nämndeman i Ljungs socken och deltar också vid häradstinget. Anm: Det tycks som Bänorp under alla år har minst en ’permanent’ nämndeman i sockenrådet och som även kunde medverka vid överläggningar i Gullbergs häradsting.

Gustafs eftermäle säger att han var en ’speciell’ person – en initiativrik kraftkarl. Dels är han omnämnd som sådan i min pappas släktbeskrivning, dels fick jag samma beskrivning när jag 2005 besökte Bänorp för att ta några fotografier. Träffade dåvarande ägaren som när han köpt en av gårdarna i Bänorp hade talat med en äldre kvinna i byn. Denna hade då berättat om Gustaf på samma sätt.

Någon närmare beskrivning av och om Gustaf har jag inte kunnat hitta. Men alla de händelser som jag hittat i släktforskningen bekräftar bilden. Några fotografier har jag inte hittat av Gustaf och Maja Lotta.

-----

Några händelser i Ljungs socken

Vad hände i och utanför byn under Maja Lottas och Gustafs år i Bänorp, 1846-90?

Avkastningen från jordbruket bestämdes under 1800-talet i stor utsträckning av väderleken. Dåliga väderår med missväxt i delar av Sverige var 1845, 1852 och åren 1867-69.  Åren 1861 till 1880 har i sin helhet ansetts som en missväxtperiod i Sverige.

Bönderna i Bänorp bör under dessa år också ha drabbats av sämre skördar än vanligt. Någon närmare information om hur livet i Ljungs socken påverkades har jag inte funnit men tror inte det var brist på mat i Bänorps gårdar.

Ljungs säteri går i konkurs.

Under 1800-talet hade Ljungssäteri köpt upp fler och fler gårdar i Ljungs socken. Tidigare ägare har oftast stannat kvar som arrendatorer.

Under 1860 talet klarade inte dåvarande ägarna av att driva säteriet med vinst utan fick ca 1865 sätta det i kornkurs.  Nya ägare tog över men det dröjde till slutet av 1860-talet innan följderna av konkursen hade klarats av och jordbruket åter var i full drift.

Många i Ljungs socken drabbades hårt av följderna – många blev arbetslösa och hade svårt att hitta nya arbeten. Detta påverkade säkert också människorna i Bänorps by även om dessa inte var direkt berörda av konkursen.

Utvandring till Nord-Amerika

Som en följd av konkursen på Ljungs säteri ökade utvandringen från Ljungs socken. Enligt utflyttningsboken utvandrade under 1860 talet varje år upp till 20 personer från Ljung till Nord-Amerika. Året 1869 var det 100 personer som gav sig i väg. Därefter var utvandringen åter på tidigare nivå. Från Bänorps by utvandrade också ett flertal familjer eller enskilda personer. Flera av dessa var släkt till Gustaf och Maja Lotta tex familjerna Eigil som utvandrade mellan åren 1868 och 1873. Mer om dessa familjer i nästa släktavsitt.

-----

Åter till Gustaf och hans familj

För att köpa upp de olika gårdarna måste avkastningen från odlingarna varit relativt goda. Men Gustaf tar också lån i banker mot garanti – inteckningar – i olika fastigheter.

För att driva gårdarna har han och hustrun anställd personal oftast finns det minst två drängar och två pigor. Gustav anställde troligen också några av de torpare som bor i Bänorps by eller strax utanför.

Gustaf moderniserade sina hus!

På kartor från tiden för Laga skiftet 1833 visar var husen låg i nära anslutning till vägkorset i byn. Senare kartor visar var gårdarna låg efter det ägarna flyttat ut till sin tilldelade mark.

Även om timmer från de rivna byggnaderna användes när byggnader uppfördes de nya platserna användes säkert en mängd nytt timmer från byns skogar till främst de nya bostadshusen. Med all säkerhet uppfödes de nya bostadshusen med den ’moderna standard’ som gällde för den tiden.

Det är också troligt att de ägare som fick bo kvar i sina befintliga hus kom att förbättra sina hus, särskilt bostadshuset, för att få samma standard. Flera saker tyder på att Gustafs föräldrar ca 1830 byggde nytt bostadshus i Bänorp innan de flyttade dit från Slätmon.

En detalj som ändrades under 1800 talet var att köken försågs med järnspisar för matlagning. När dessa började installeras i Bänorp är okänt men jag har fått ärva några kokböcker tryckta 1835 som fanns hos Maja Lotta och Gustaf. Boken finns som e-bok på nätet (Sök efter ’Handbok wid den nu brukliga finare matlagningen  M Nylander’).

Recepten i dessa är skrivna för användning av järnspis. Detta pekar på att Gustaf relativt tidigt bör ha installerat järnspis i de bostadshus familjen bodde. Andra ägare i Bänorp bör ha gjort samma sak.

Kanske fanns järnspis installerad redan när Gustaf och Maja Lotta gifte sig 1846 men troligen installerades sådana lite senare.

Parallellt med att järnspisar installerades försvann ljuset från den öppna eldhärden varför olje- eller fotogenlampor började användas för belysning inomhus. Liksom stearinljus som man troligen själva framställde av djurfett efter slakten.

En järnspis från slutet av 1800 talet

Det bostadshus där Gustav och Maja Lotta först bodde i – ’Sällins-hus’ – revs under 1920-talet och ett nytt byggdes strax bakom. Däremot är uthusens grundstomme i stort de samma som under 1800-talet. Men flera byggdes till omkring 1900 av familjerna Sällin och Danielsson och flera tillkom.

'Danielssons' hus - Maja Lottas och Gustafs bostad efter ca 1884. Foto ca 1912.
Huset hade 2 rum och kök samt ett vindsrum.

'Sällins' gård - Maja Lottas och Gustafs bostad från 1846. Bostadshuset är här uppfört ca 1925. Foto från 2005.
Det tidigare bostadshuset hade 1 rum och kök på bottenvåningen och 2 rum på övervåningen.

På båda gårdarna fanns visthusbod, (mat)källare, vedbod, ladugård med stall, lada, loge, svinhus samt vagns- och körhus i ett flertal byggnader.

Gustaf avlider i Bänorp i mars 1895, 82 år gammal. Han begravs på Ljungs kyrkogård.  

Bouppteckningen efter Gustaf visar att värdet av Gustafs och Maja Lottas delar var 22 350 kr där dock 15 200 var skulder exv banklån.

Värdet av överskottet 7 150 kr motsvarar i dag enligt uppgift ca 550 000 kr. Det är dock troligt att det fanns ytterligare tillgångar på Gustafs ägor hos döttrarnas familjer. Dessa bör tex själva ha ägt delar av den djurbesättning som fanns. Liksom något av (ut)husen samt delar av senaste skörden.

Vid bodelningen fick hustrun Maja Lotta hälften av boet och döttrarna var sin fjärdedel.

Efter det att dottern Sofia Charlotta avlidit 1898 gjordes ett slutgiltigt gårdsskifte 1902 här hela gården delades mellan de två familjerna Sällin och Danielsson. Även hustrun Maja Lottas del ingick då i detta skifte. Det utförliga lantmäteridokument finns att läsa på Lantmäteriets hemsida ’Historiska kartor’.

Maja Lotta avlider i mars 1904, 83 år och begravs vid sidan av maken på Ljungs kyrkogård. Någon gravsten finns i dag inte kvar men graven låg troligen strax bakom kyrkan i ett område där många från Bänorp finns begravda, tex deras dotter Augusta Amalia, dvs min morfar Emils mor, med sin familj.

Gravplatser bakom Ljungs kyrka

Barnen

Maja Lottas första barn

Enligt kyrkböckerna i Tjällmo föder Maja Lotta den 29 okt 1845 i Risa ett gossebarn som var dött vid födelsen. Han begravdes månaden efter på Tjällmo kyrkogård.

Som far anges drängen Anders Peter Månsson f. 1817. Han arbetade i början av 1845 på gården Wik där Maja Lotta hade släktingar.

Maja Lotta gifte sig i januari 1846 med Gustaf Pettersson i Bänorp.

Anders Peter gifte sig något år senare i Tjällmo.

Med Gustaf födde Maja Lotta,

Sonen Per Johan  föddes den 10 augusti 1848 i Bänorp men avled redan i mars året efter.

Dottern Johanna Carolina  föddes den 18 december 1849 i Bänorp men avled två månader senare.

Dottern Sofia Charlotta  föddes den 23 januari 1851 i Bänorp.

Charlotta växer upp hemma och deltar i gårdens arbete.

Hon gifter sig i Bänorp i juni 1873 med Göran Sällin som var född 1850 i Godegård. Göran hade under några år tidigare arbetat som dräng på gården i Bänorp.

Efter giftet bosatte de sig hos hans föräldrar i Godegård men återkom 1878 till Bänorp när Charlottas föräldrar kallade på dem. De står som brukare till en del av gården i Bänorp men troligen brukas gården i nära samverkan med hennes föräldrar Gustaf och Maja Lotta och senare också tillsammans med systern Augustas familj.

Med Göran födde Charlotta 12 barn men av dessa avled sju redan i barnaåren. Fyra döttrar och en son växte upp och bildade familjer.

Närmare beskrivning av barnen och deras familjer finns i efterföljande avsnitt.

Dottern Augusta Amalia  - min mamma Märtas farmor - föddes den 12 september 1853 i Bänorp

Augusta Amalia växer upp hemma och deltar i gårdens arbete.

Augusta föder den 29 augusti 1880 i Bänorp min morfar Emil. Uppgift om fadern finns inte i födelseboken men enligt min mammas släkt är fadern drängen Viktor Gustafsson f.1854. Viktor emigrerar dock redan i början av 1880 till Nord Amerika, dvs innan Emil föds.

Augusta gifter sig i maj 1881 med Daniel August Danielsson f.1854 i Vik, Tjällmo socken. August var son till Augustas mor Maja Lottas syster Johanna. Dvs Augusta och August var kusiner.

I tidigare avsnitt har jag beskrivit familjens historia.

Augusta och August Danielsson när de bor i Bålorp, Björkeberg socken/kommun

Gustafs syster

Maja Caisa, f.1815, gifte sig 1842 med Carl Magnus Nilsson, f.1818. De flyttade vid giftet till Vreta Klosters socken men återkom till Bänorp 1853.

De bodde sedan i Nysätter gården i Bänorps by och deltog i arbetet på Gustafs ägor. De avled där 1871 resp. 1875. De hade fem barn där ingen stannade kvar i Bänorp efter föräldrarnas död.

I följande avsnitt kommer jag att berätta om fler släktingar till Maja Lotta och Gustaf.

-------------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger.

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger.

Uppgifter om Maja Lotta  och Gustaf och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Andersdotter resp. Pettersson.

Ritade släktträd där Maja Lotta och Gustaf visas med sina förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Östergötland.  Gustaf och Maja Lotta har där nummer 90 resp. 91.