Fortsättning - Maja Lotta Andersdotters och Gustaf Petterssons släkt i och omkring Bänorps by

Förfäder och släkt i Östergötland

Min morfar Emils mor Augustas föräldrar
Maria Charlotta ’Maja Lotta’ Andersdotter (1821-1904) och Gustaf Pettersson (1813-1895) bodde i Bänorps by, Ljungs socken. I denna by eller i gårdar i dess närhet bodde också ett flertal släktingar.

De släktingar som jag beskriver i detta avsnitt har jag hittat i kyrkböckerna och olika arkiv.

När Gustaf med sina föräldrar 1833 flyttade till Bänorps by från granngården Slätmon fanns i byn Bänorp ett flertal släktingar till modern Maja Jönsdotter.

Majas syster Cathrina bodde där med sin make Sven Eriksson medan brodern Lars var rusthållare i Vreta Kloster.

I Bänorp  bodde också sysslingar (andra kusiner) till Maja. Det var Sven Larsson, Chatarina Larsdotter och Brita Larsdotter, Jonas Larsson och Maja Stina Larsdotter. Alla dessa var gifta och hade barn. Maja Stina bodde dock i Gillerberga – granngården söder om Bänorp.

Att de var så många släktingar berodde på att modern Maja och hennes sysslingar alla var ättlingar till förfadern Simon Håkansson (1685-1761) som var ensam ägare i Bänorp.

Vid hans död ärvde tre av hans söner Håkan f.1712, Lars f.1714 och Jöns f.1718 var sin tredjedel. De brukade sedan Bänorp i samverkan liksom de barn som därefter ärvde.

Ägarna av Bänorp, och deras familjer, brukade den odlingsbara jorden i nära bysamverkan på det sätt som då var brukligt. De gjorde detta fram till 1833 då Bänorps by skiftades enligt reglerna för ’Laga skifte’.

Denna skiftesreform föreskrev att en by skulle delas upp så att varje ägare fick sammanhängande marker som ägaren därefter självständigt skulle ansvara för.

Innan dess hade den odlingsbara marken vid arv delats upp i en mängd små avlånga odlingslotter, sk tegar, så att de som ärvde fick likvärdig brukningsjord. Ju fler arvsskiften ju fler och mindre tegar blev det. Dessa tegar var nästan alltid så små att det krävdes att ägarna måste bruka jorden i samverkan. Man fick komma överens om vilken gröda som skulle sås på ett område eller om detta skulle ligga i träda. Därefter sådde och skördade man sina tegar vid samma tillfällen. Byns betesmarker och skog hade man dock gemensamt.

Vid Laga skiftet i Bänorp delades Bänorp upp i fem ägodelar där varje del tillföll en eller flera personer beroende på släktskapet med de tre sönerna Håkan, Lars och Jöns. De fem delarna betecknades i skiftesdokumentet med bokstäverna A, B, C, D resp E.

De olika ägarna var vid skiftet barnbarn eller barnbarns barn till de tre sönerna.

Skiftesdokumentet finns att läsa på Lantmäteriets hemsida ’Historiska kartor’.

Se dokumentet

Karta vid Laga skifte i Bänorp 1833 med Gustafs föräldrars ägor
som var 3/4 av Del A.  1/4 del ligger söder om och tillhörde moderns syster i Lilla Bänop.

Bänorps mark förblev i släktens ägo fram till slutet av 1800 talet dvs under hela Maja Lottas och Gustafs tid. I början av 1900 talet kom sedan olika delar att efterhand säljas till andra ägare utan koppling till släkten.

Gustaf och Maja Lotta hade således många släktingar i sin närhet. Ett antal av dessa beskriver jag här med utgångspunkt från vilken del av Bänorp de hade tilldelats vid Laga skiftet 1833.

Del A enligt Laga skiftet som tillföll sonen Håkans släkt.

Ägarna till Del A blev Gustafs mor Maja och dennes syskon Cathrina och Lars. Deras föräldragård/släktgård var den som jag i tidigare avsnitt kallat ’Sällins’. Detta är troligen också platsen där den första gården i Bänorp låg i slutet av 1500 talet och den där Gustaf och hans föräldrar bosatte sig 1833.

Platsen i Bänorp där den första gården byggdes omkr 1600 och där Gustaf och hans föräldrar bosatte sig 1833
Bostadshuset på bilden från 2007 byggdes ca 1925.

Gustaf tillsammans med modern Maja och systern Maja Caisa blev ägare efter faderns död 1843. Föräldrarna hade då tidigare övertagit den del som modern Majas bror Lars innehaft.

Efter det Gustaf och Maja Lotta gift sig 1846 köpte han 1850 ut modern och systern. Modern bodde kvar hos Gustaf fram till sin död 1856.

Året efter, 1851, fastställdes också gränsen mellan Gustafs ägor och den del som ägdes av modern Majas syster Cathrinas familj.

Gustafs syster Maja Caisa, född 1815, gifte sig 1842 med Carl Magnus Nilsson, född 1818. De bosatte sig i Vreta Klosters socken men återkom till Bänorp 1853.

De fick då bo i Nysätter gården några hundra meter från Gustafs hus.

Nysätter var då nybyggt och enligt husförhörsboken förpantat.

Carl Magnus arbetar hos Gustaf och troligen hade de också en egen odlingslott invid Nysätter.

Maja Caisa föder fem barn

Johanna Carolina  f.1842 i Vreta Kloster  g.1862,

Carl Gustaf  f.1844 i Vreta Kloster  d.1869 i Bänorp,

Axel August  f.1846  Vreta Kloster  g.1877,

Per Johan  f.1850 i Brunneby  g.1875,

Amalia Albertina  f.1854 i Bänorp.

Barnen växte upp i Bänorp tillsammans Gustafs och Maja Lottas två döttrar men flyttade sedan ut från Bänorp och bosatte sig i grannsocknarna.

Maja Caisa  avled i okt 1871 och Carl Magnus i jan 1875 och begravdes på Ljungs kyrkogård.

I bouppteckningen 1872 efter Maja Cajsa framgår att familjen ägde fastigheten Nysätter. De har ett lån med fastigheten som säkerhet och erlägger en årlig ränta. Allt tyder på att det är Gustaf som står för lånet. När maken Carl Magnus avlider 1875 finns inget lån och Gustav äger huset. I huset bor då sedan 1874 Gustafs gifte dräng Anders Peter med familj.

Anm: Att Carl Magnus står som ägare till Nysätter innebar att han var en av de som hade rösträtt vid sockenstämman. Om familjen ’bara’ hyrt Nysätter av Gustaf skulle han inte haft rösträtt enligt den tidens lagar. Liknande ägararrangemang gjordes när familjen Sällin och Danielsson flyttade in i byn 1878 resp 1891 och som gav döttrarnas makar rösträtt.

Gustafs mor Majas yngre syster Cathrina (1782-1850), som 1833 blev en av ägarna, bodde i Lilla Bänorp. Hon var gift med Sven Eriksson f.1773. Cathrina födde sonen Sven 1809 men han avled 1832, 22 år gammal.

Gården Lilla Bänorp tycks ha byggts strax efter skiftet 1833 eftersom gården inte är omnämnd vid skiftet men sedan i husförhörsboken som inleds 1840.

Cathrina och Sven arrenderade snart ut Cathrinas mark vid Lilla Bänorp eftersom maken Sven blev sjuk.  När Cathrina avled 1850 och Sven 1858 ärvdes marken enligt testamente av en änka med barn. Denna änka tycks dock ha sålt marken vidare till den dåvarande arrendatorn och, vad det verkar, till Gustaf och Maja Lotta. Gustaf säljer dock dessa delar vid senare tillfällen.

Gustafs mor Marias yngre bror Lars f.1792 blev, som 20 åring, soldat – ryttare – och var då kortvarigt ute i ett av dåtidens svenska krig. Efter faderns död 1812 ärvde han hälften av föräldragården, den andra halvan delades mellan systrarna Maria och Cathrina enligt då gällande arvsregler.

Lars bosatte sig i föräldragården ('Sällins gård') fram till 1817 då han gifte sig med Lisa Månsdotter, f.1767, som blivit änka efter en rusthållare. Lars blev då ny rusthållare i Hornstäve by i Vreta Kloster socken efter Lisas tidigare make. I samband med detta säljer Lars sin del av Bänorp till Gustafs föräldrar.

När makan Lisa avled 1837 flyttade Lars tillbaks till Ljungs socken och bosatte sig på torpet Hönshult på Perstorps ägor strax norr om Bänorp.

Där gifte han sig efter något år med änkan Stina Catarina Samuelsdotter f.1798. De bodde kvar i torpet fram till sin död 1866. De fick två barn – kusiner till Gustaf -  Carl August f.1839 och Lars Jacob f.1842.

Lars Jacob utvandrade 1868 till Nord Amerika medan Carl August gifte sig och blev bonde i Bjärka by fram till dess han och hustrun avled 1919. Dvs de bodde strax nordväst om Bänorp.

Del B och C enligt Laga skiftet som tillföll sonen Lars släkt.

Del B fick Lars Peter Jonsson f.1801 och Del C gick till bröderna Göran Månsson och Lars Månsson. Lars Peter var syssling till Gustafs mor Maja medan Göran och Lars var söner till modern Majas syssling Maja Stina Larsdotter i Gillerberga.

Husen för såväl del B och C låg omedelbart sydväst om vägkorset i Bänorp.

I Laga skiftet fick C sin mark i nordvästra delen av Bänorp utan anslutning till byn. Bröderna Göran och Lars fick därför flytta sina hus från byn ut till den tilldelade marken där de då nybyggda husen fortfarande ligger.

Gårdhusen för Del B fick anslutning till sin mark varför de fick bo kvar i byn.

Av kartorna över Bänorps by har ägarna till B, Lars Peter Jonsson (1801-1856) och hustrun Maria Olofsdotter (1797-1872), byggt ett nytt bostadshus söder om vägen.

Troligtvis skedde detta under åren 1840-1850. Huset är det jag kallat ’Danielssons’ i tidigare avsnitt.

Huset där Carl Johan Larsson och Wendla Jacobsdotter bodde.
Familjen framför huset 1912 är min morfar Emils far och syskon

Lars Peters och Marias son Carl Johan Larsson f.1833 gifte sig 1857 med Wendla Jacobsdotter f.1833. Lars Peter hade då året innan ärvt gården efter faderns död.

Wendla var född i Tjällmo socken och visade sig i min släktforskning vara syster till hustrun till Samuel Andersson i Risa som var Maja Lottas äldste bror.

Wendla kom att föda elva barn innan de 1882 sålde sin gård till Gustaf och Maja Lotta.  Familjen flyttade till en nyköpt gård, Bökestads Västergård, omedelbart öster om Linköping (i dag strax öster om flygplatsen - Saabs fabriker).

Maken Carl Johan avled på gården 1913 och Wendla året efter. (rev 201610)

  

Gustaf och Maja Lotta flyttade in i deras hus strax efter de köpt det 1883 och bodde där till sin död 1885 resp 1904. Det var också där, dvs i ’Danielssons’ hus, som min morfar Emil och hans föräldrar Augusta och August och syskon bodde fram till 1912.

Ägarna till Del C, Göran och Lars Månsson med sina familjer bodde i Bänorp sedan de gifte sig. Några år efter Laga skiftet flyttar Lars från Bänorp medan Göran bor kvar ’på undantag’ till sin död. Att han bor ’på undantag’ men samtidigt i husförhörsböckerna är angiven som ägare tyder på att han arrenderar ut sin mark och levde på arrendeinkomsten.

Hans son, Karl August Göransson f.1835, ärvde ’undantaget’ och bodde kvar med sin familj i Bänorp fram till sin död 1903. Karl August var skräddare och hemmansägare enligt husförhörsboken. Större delen av del C förblev således utarrenderad. Men vissa delar säljs under slutet av 1800 talet till hustomter.

Del D och E enligt Laga skiftet som tillföll sonen Jöns släkt.

Ägarna blev 1833 syskonen Sven Larsson f.1793, fick Del D, och Catharina f.1802 och Brita Larsdotter f.1811 som delar på Del E.

Syskonen var sysslingar (andra kusiner) till Gustafs mor Maja.

Systern Catharina med familj flyttar från Bänorp 1835 och brodern Sven tar över hennes del.

Sven Larsson med sin familj brukar sin och systerns mark fram till 1852 då Gustaf och Maja Lotta köper deras mark. I försäljningen ingår att Sven får bo kvar ’på undantag’ fram till sin död 1869.

Systern Brita  Larsdotter gifte sig 1835 med grenadjären Anders Gustav Eigil f.1811. De bodde först på hans soldattorp i Vreta Kloster socken men flyttade 1841 till Bänorp och brukade hennes del av E.

Under åren i Bänorp och fram till sin pensionering 1862 stannar Anders Gustav Eigil kvar som grenadjärsoldat i Första Grenadjärregementet, Vreta Klosters kompani. Han fick som grenadjär extra utbildning och blev korpral.

Anders var som soldat ute på de årliga övningarna som vanligtvis låg på tidpunkter som inte störde arbetet med vårbruk och höstskörd. Vid några tillfällen var han också med på krigsuppdrag. Bla har han själv, för ett barnbarn, berättat hur han mellan 1848 och 1850 var med sitt kompani i Skåne som del av de svenska trupper som låg i beredskap för att vid behov hjälpa de danska trupperna om dessa skulle få det svårt att försvara sin södra del, Schleswig Holstein, mot tyska trupper. Nu behövde svenskarna inte ta del i kriget men Anders Eigil och hans kompani var vid något tillfälle över på de danska öarna i närheten av striderna.

Anm: Vid denna tidpunkt, efter många krig, rådde det vänskap mellan den svenske kungen och den danske! Danskarna klarade vid detta tillfälle av att behålla sin landsdel men förlorade den några år senare vid ett nytt krig.

Maria Larsdotter Eigil födde nio barn där fyra döttrar växte upp och gifte sig. (Barnen och Gustaf var således pysslingar, dvs tredje kusiner.)

Tre av döttrarnas familjer utvandrar 1869 till Nord Amerika och delstaten Iowa och lockar 1873 över Anders och Maria till Iowa.

Jag kommer att skriva mer om dessa familjer i nästa avsnitt där jag berättar närmare om några av utvandrarfamiljerna från Bänorp.

Innan familjerna utvandrade hade Eigils hunnit bygga husen i Fredriksberg och Rosenlund åt sina döttrar.

Den fjärde dottern Wilhelmina får utbildning till lärarinna och verkar som sådan mellan 1868-1877 i Djupsjöhult strax nordost om Bänorp. 1876 gifter hon sig med en lärare, Magnus Frykberg, och flyttar till Motala.

Anm. Skolan för barnen i Bänorp låg vid Klasbäck några kilometer norr om Bänorp.

Döttrarnas familjer

Maja-Lottas och Gustafs två döttrar flyttade från Bänorp när de gifte sig men återkom när föräldrarna blev äldre för att ta hand om jordbruket.

Familjen Sällin återkom 1878 och familjen Danielsson 1891. Den senare familjen hade då bott i Bänorp under flera perioder när dottern Augusta var gravid och födde barn.

Sammanlagt fick Maja-Lotta och Gustaf uppleva att 19 barnbarn föddes men också att 10 av dem avled inom något år.

Några släktingar i Bänorps närhet

Häradskarta 1877 med Bänorp och omgivningen

Se bättre karta

I de båda södra granngårdarna Flistorp och Gillerberga bodde släktingar

I Flistorp bodde Anna Christina Persdotter med sin familj. Hon var kusin med Göran och Lars Månsson som vid Laga skiftet tilldelades del C av Bänorp. Hon var således pyssling (tredjekusin) till Gustaf. En av hennes söner, Carl Gustaf Andersson, gifte sig så småningom med Sohpia Eigil, en dotter i Eigil familjen i Bänorp som ju också var pyssling med Gustaf.

I Gillerberga bodde föräldrarna till nämnda Göran och Lars Månsson på del C. Modern Maja Stina Larsdotter var syssling (andrekusin) till Gustafs mor Maja.

Släkt i grannbyn Bjärka

Maja Lotta hade också släktingar på nära håll. I grannbyn Bjärka, strax nordväst om Bänorp, bodde Maja Lottas äldsta syster Anna Stina Andersdotter (1810-1875) och hennes familj, maken Peter Johansson (1814-1891) och fem döttrar. De flyttade till Bjärka 1849 från Lilla Holma i Tjällmo socken och köpte huvudgården i Bjärka.

När systern Anna Stina avled 1875 flyttade Maja Lottas yngsta syster Eva Sophia Andersdotter (1823-1901) dit och hjälpte till.

Två av systerdöttrarna tog 1885 tillsammans över driften av gården i Bjärka efter fadern och drev den med hjälp av anställda drängar till en bit in på 1900-talet.

Kan här också nämna att Maja Lottas syster Anna Stinas make Peter Johansson i Bjärka hade en bror Jan som, i Smedsbol, Tjällmo socken, var gift med Maja-Stina Johnsdotter. I sitt andra gifte, födde Maja Stina sonen August Larsson (1849-1944). Denne blev sedan far till min mormor Selma.

Jag har skrivit om Augusts föräldrar och familj i ett tidigare avsnitt.

En kommentar: Någon riktig släktrelation mellan mormor Selmas far August och morfar Emils mormor Maja Lotta finns egentligen inte och det är därför inte troligt att mina förfäder hade kunskap om den koppling jag funnit vid släktforskningen. Men jag vet ju inte vad man kunde hålla reda på via de kontakter som måste ha funnits mellan mormor Selmas och morfar Emils förfäder.

I Bjärka bodde också, som jag nämnde ovan, en kusin till Gustaf, Carl August Larsson (1839-1919) med sin maka Augusta Sofia (1852-1919). De kom dit 1884 och bodde där till de avled. De fick en dotter Selma Augusta (1883-1964) som gifte sig och levde i Ljungs socken. I min morfar Emils syster Hilmas klippbok hittade jag Selmas dödsannons.

Släkt på gården Licka

Längst norrut i Ljungs socken fanns en gård Licka – som kyrkomässigt tillhörde Brunneby socken. Där bodde Gustafs far Peter Gustafssons syster Chatarina med familj. Barnen där var således Gustafs kusiner.

Chatarina och maken Anders Jönsson avled 1857 och kusinerna bosatte sig på annat håll.

Gustavs drängar

Svärsonen Göran Sällin var under några år anställd som dräng hos Gustaf innan han ’fick’ gifta sig med dottern Sofia Charlotta. Göran flyttade från gården just när Sofia Charlotta skulle föda sitt första barn som inte har någon antecknad fader i kyrkboken. Var kanske Göran far till barnet? Sonen avled bara något år gammal.

Göran återkom något år senare till Bänorp som dräng och gifte sig då med Sofia Charlotta. Denna familj bodde först i Godegård men återkom 1878 till Bänorp för att hjälpa Gustaf med gårdens drift.

En annan av Gustafs drängar var Anders Peter Jönsson, född 1835 i Slätmotorp.

Anders Peter anställdes 1859 och kom sedan att stanna hos Gustaf i hela 20 år fram till 1880!

Anders Peter gifte sig 1873 med Albertina Gustafsdotter och fick först bo i Fredriksberg under ett år och därefter i Nysätter.

Anders Peter med hustrun Albertina med tre barn utvandrade 1881 till sydöstra hörnet av South Dakota invid gränsen till nordvästra Iowa.

Där bodde sedan 1869 Albertinas syster Carolina Louise Swansson med sin familj.

I South Dakota födde Albertina ytterligare två barn.

Jag blev uppmärksam på familjen när jag hittade några av mina förfäder på Diane Johnsons blogg ’Spreading Seeds’. Anders Peter och Albertina är nämligen hennes farfars föräldrar.

Det visar sig att Gustaf och jag är släkt med Anders Peter och Diane via avlägsna förfäder! De gemensamma förfäderna var familjen Holsten Månsson och Anna Simonsdotter som ägde Bänorp i början av 1600-talet. Enligt mantalslängden hade de två barn Brita Holstensdotter (ca1628-1707) och Gabriel Holstensson (ca1633–1698).

Det visar sig att Dianes släktgren fortsatte via dottern Brita medan min egen gren gick via sonen Gabriel som också ärvde gården.

Eftersom de gemensamma förfäderna var Gustafs mf ff morfars föräldrar, dvs sju generationer tidigare, är det inte troligt att Gustaf och Anders Peter visste om släktskapet. Det är bara sådant man i dag kan hitta när man släktforskar.

Diane berättar i bloggen att Anders Peter av släkten mindes som "quite a gardiner" som odlade och sålde grönsaker i sin nya hemtrakt. Och kanske pekar detta på att Anders Peter hjälpte Gustaf att i Bänorp odla ett flertal grönsaker?

Det berättas också att Anders Peter i Sverige skulle ha skött trädgården – grönsaksodlingen - på Stjärnorps slott. Har inte hittat någon uppgift om detta i svenska kyrkböcker. Men jag kan mycket väl tänka mig att Gustaf kan ha ’lånat ut’ honom tillfälligt under odlingssäsongen.

Länk till Anders Peter på Dianes blogg ’Spreading seeds’.

Hela Dianes släktträd finns här '21 generations'.

------

Några händelser/förändringar under 1800 talet som kanske bör nämnas

Skolutbildningen på landsbygden förändrades radikalt under 1800 talet.

Sedan första hälften av 1700-talet hade det varit föräldrarnas ansvar att ge sina barn utbildning i läsning och skrivning. Denna utbildning sköttes i början av 1800 talet oftast av lärare som på landsbygden åkte runt och gav utbildning i hemmen.

I ett riksdagsbeslut 1842 blev det ett ansvar för varje socken att ge alla barn utbildning i grundläggande läsning, skrivning och räkning. I slutet av 1800 talet fanns i Ljungs socken minst tre skolor, en vid kyrkan , en i Klasbäck, strax norr om Bänorp och en i Djupsjöhult. Mer om skolreformen på landsbygden finns att läsa på ’nätet’.

Göta Kanal öppnades 1832 för godstrafik med dåtidens segelbåtar. Det är inte troligt att de som bodde i Bänorp hade någon nytta av denna nya trafikled.

Under mitten och slutet av 1800 talet började nya järnvägar att byggas. Närmast Bänorp kom järnvägen i Borensberg där trafik öppnades 1907. De i Bänorp som under 1800 talet hade någon nytta av järnvägen var de som lämnade Sverige och utvandrade till Nord Amerika. De kunde åka från Linköping via Katrineholm till Göteborg.

Det vanligaste fortskaffningsmedlet till och från Bänorp var under 1800 talet häst och vagn eller hästridning, om man nu bortser från det vanligaste - fotvandring.

Ett fortskaffningsmedel som kanske började dyka upp i Bänorp i slutet av 1800 talet var velocipeden (cykeln). Men det var troligen inget vanligt föremål i Bänorp.

Och bilar var säkert lika ovanliga.

Människorna i Bänorp kunde troligen i slutet av 1800 talet få se såväl velocipeder och bilar när de besökte slätten nedanför, dvs på andra sidan Motala Ström, tex vid kyrkan. En velocipedfabrik ”Vega” fanns redan på 1890 talet i Linköping. De importerade först velocipeder från Amerika. Men dess var så dåliga att de började själva tillverka.

Under en stor del av 1800 talet byggdes de nya husen i Bänorp av timmer från den egna skogen och med torv eller halmtak. Under 1800 talet etablerades några tegelbruk i Ljungs socken så husen började troligen få tegeltak från mitten av 1800 talet när taken lades om eller nya bostadshus byggdes.  I närheten av Bänorp fanns också små vattendrivna sågar där timret under våren kunde bli brädor om man nu inte själv handsågade dessa.

----

I nästa avsnitt skall jag skriva om några av de familjer som under andra häften av 1800-talet utvandrade från Bänorp och Ljungs socken till Nord Amerika.

Flertalet platser som nämns i min släktbeskrivning finns utmärkta på kartan som finns via länken till höger.

Bilderna i de olika avsnitten finns i bildarkivet – länk till höger.

Uppgifterna om Maja Lotta och Gustaf och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamnen Andersdotter resp. Pettersson. Där finns också övriga släktingar jag nämnt i detta avsnitt

Ritade släktträd där Maja Lotta och Gustaf visas med sina förfäder finns på min hemsida liksom i mitt arkiv för Östergötland. Gustaf och Maja Lotta har där nummer 90 resp. 91