Mätta Jönsdotters och Nils Claessons förfäder

Förfäder i Skåne – en sammanfattning av förfäder före 1800.

Min farmor Annas morfar Pehr Nilssons föräldrar var

(173) Mätta Jönsdotter 1793-1853  och

(172) Nils Claesson 1774-1821.

Familjen bodde i Sjörups by nr 15, i Sjörups socken. En bit väster om Ystad.

Mätta födde sönerna  Jöran f.1818 och Pehr f.1820 - Annas morfar.

När fadern Nils avled 1821 gifte Mätta om sig med Pehrs styvfar Truls Larsson 1795-1870. Familjen bodde först i Sjörup nr 15 men flyttade 1836 till Årsjö nr 30 i Sövestad socken.

I föregående familjeavsnitt skrev jag om dessa familjer.

Här skall jag redovisa vilka deras förfäder var, så långt tillbaks jag funnit dem under min släktforskning. I kyrkböckerna och i olika arkiv.

Förfäderna till Pehrs styvfar Truls berör jag dock inte i detta avsnitt men några av hans förfäder finns redovisade i min släktdatabas.

I mitt ritade släktträd visas de aktuella förfäderna.

Länk  Släktträd Skåne Del 1

Börja på sidan 9 med (172) Nils och (173) Mätta.

Anm: ”Släktträd Skåne Del 1” finns också i  Mitt arkiv för Skåne – länk till höger.

Detaljerna för respektive familj återfinns i min släktdatabas på Rootsweb.
Nils och Mättas familj finns här    Länk Släktdatabasen

På kartan visas var förfäderna föddes, dvs var deras föräldrar då bodde.

Mödrar och döttrar visas i Rött och fäder och söner i Blått.

Observera att om en familj flyttade mellan olika boställen visas inte detta. Detta framgår av uppgifterna i släktdatabasen.

Pehrs förfäder under 1600 och 1700 talen    Kartan från 1864

Föräldrarna till (173) Mätta Jönsdotter (sid 9) bodde i Varmlösa by i Katslösa socken där Mätta föddes 1793.  

På Mättas far (346) Jöns Mattissons sida levde förfäderna i Varmlösa, i Hassle-Bösarp eller i Skivarps socknar.

På Mättas mor (347) Mätta Olsdotters sida levde förfäderna i bla Torsjö, Lilla Beddinge, Rynge, Snårestad eller Svenstorp.

Alla aktuella byar ligger strax väster om Ystad och på det som nu brukar kallas Söderslätt.

De äldsta förfäderna jag funnit levde när Skåne blev svenskt 1658.

Mätta Jönsdotters far (346) Jöns Mattisson var sk Rusthållare. Detta var också Jöns far (692) Mattias och hans hustru (347) Mättas far (694) Oluf. Liksom Jöns mors far (1386) Toor och dennes maka (1387) Karnas far (2774) Per Trulsson. Samt Pers far (5548) Tröls Hansen (sid 14).

Dvs det var rusthållarfamiljer i fem efterföljande generationer mellan ca 1620 och ca 1800. Dessutom fanns det ytterligare ett antal rusthållare i sidogrenar till förfäderna enligt nedan.

Vad var en Rusthållare?

Rusthållare var en självägande bonde som, när han köpte gården, åtog sig att som skatt hålla armen – kavalleriet - med minst en, ibland fler, ryttare med häst och utrustning.

Ryttarna bodde på rusthållet eller i de sk gatehusen i byn. Han deltog i jordbruket när han inte var på övning eller ute i något av Sveriges krig. I de flesta fall var ryttarna unga och inte gifta. Befälen verkar dock oftast vara gifta.

Ryttarens kontrakt var flerårigt och skulle ha bra bostad och förplägnad utöver en mindre lön. Avled en ryttare eller häst i kriget, eller tog avsked, måste rusthållaren snarast ersätta dessa med ny ryttare och häst.

Anm: Vid sidan av rusthållen fanns i byarna i regel också en eller flera sk Hästhemman. Bönderna på dessa gårdar hade avtal om att leverera hästar till kavalleriet. Kavalleriet behövde ju fler hästar än de som ryttarna hade. Tex som dragare i den sk trossen som transporterade tält, mat, kanoner etc.

Rusthållen som här är aktuella tillhörde alla Borrby skvadron inom Södra Skånska Kavalleriregementet. Dvs rusthållen låg på Österlen i öster till området kring dagens Skurup och Skivarp på Söderslätt. Anm: Regementet hade olika namn under olika tidsperioder enligt de uppgifter jag har läst. Exv när delar av regementet var ute i krig.

I östra delen, där det var tätt mellan de stora slotten/säterierna, låg rusthållen som en gård inom de vanliga byarna.

Men västerut på Söderslätt låg rusthållen samlade i byar. Dvs de flesta bönderna i byn var rusthållare. Högre befälet för skvadronen bodde oftast strax intill dessa byar i en större gård.

Toor Anderssons gård nr 13 vid kyrkan i övre högra hörnet

Rusthållaren (1386) Toor Andersson 1680-1754 hade sin gård i Hassle-Bösarps rusthållarby tillsammans med ca 14 andra rusthåll. 

Denna gård ärvdes av dottern (693) Mätta 1713-1792 som var gift med rusthållaren (692) Mattias Andersson 1708-1766. 

Varmlösa by, Mattias gård nr 5  längst till höger

Maken Mattias var själv rusthållare i Varmlösa by i Katslösa socken. Dvs Mattias och Mätta kom således att äga två rusthåll. Varmlösa by hade ca 10 rusthåll.

Rusthållet i Hassle-Bösarp övertogs  sedan av Mättas och Mattias son Anders 1743-1820, medan det i Varmlösa togs över av sönerna Jeppa 1747-1812 och (346) Jöns 1753-1829. Jeppa sålde sin del medan Jöns behöll sin och lät den gå i arv till sonen Matts (1785-1869). 

(346) Jöns var far till min farmor Annas morfar Pehrs mor (173) Mätta 1793-1853 som jag beskrev i föregående avsnitt.

 

Torsjö by ca 1700

Jöns var gift med (347) Mätta 1755-1796 vars far (694) Oluf 1701-1765 var en av de ca 10 rusthållarna i byn Torsjö i Örsjö socken. Strax norr därom vid Örsjö kyrka fanns ytterligare en rusthållarby. 

 

Mossby vid kusten Pers gård nr 10 är den sydligaste

Byn Mossby i Västra Nöbbelöv socken var också en rusthållarby och där levde (694) Olufs farfar 

(2776) Per Knutsson som rusthållare i gården nr 10. 

Kartan är från samma tid ca 1700

Olufs bror Per Asmundsson var rusthållare i byn Södra Vallösa, Sjörups socken och systern Ingeborg var gift med rusthållaren Sven Larsson i Hassle-Bösarp.

(694) Olufs hustru (695) Anna hade en farbror Nils Heljesson som var rusthållare i Katslösa by.

 

Almaröds by v om Skivarp ca 1780

Rusthållaren (1386) Toor Andersson (se ovan) var gift med (1387) Karna Persdotter (1690-1770). 

Karnas far (2774) Per Trulsson (1655-1693) var rusthållare i Almaröds by i Skivarps socken.

Pers gård nr 6 till vänster om övre dammen.

Per Trulssons far var (5648) Tröls Hansen d.1694 (sid 14). 

Tröls gård nr 1 ligger till höger.

I Tröls Hansens familj fanns minst fem söner.

En av dessa Anders Trulsson 1651-1709, också rusthållare i Almaröd nr 1, representerade 1895 bodeståndet i Sveriges Riksdag. Anders son Mårten Andersson 1687-1771, som tog över rusthållet i Almaröd, kom senare också att representera bondeståndet i Riksdagen – åren 1740-43.

En annan av Tröls Hansens söner, rusthållaren Lars Trulsson 1660-1711, tog i stället ställning för danskarna genom att uppkräva skatt från bönderna för Danmarks räkning i samband med att trupper från Danmark i slutet av 1600-talet försökte återta Skåne. För detta blev Lars 1711 hårt straffad.

De olika ’rusthällarbyarna’ var fram till 1800 talets första år oskiftade dvs odlingen skedde på sedvanligt sätt i samverkan med alla bönderna via ett byalag. I början av 1800-talet skiftades byarna och varje gård fick egen mark som bonden sedan fick bruka helt självständigt. Gården fick han i många fall flytta med sig, dvs han byggde nya hus på den egna marken.

Rusthållaren köpte gården av kavalleriet (Svenska staten) för ett relativt lågt pris mot att han blev rusthållare. När en rusthållare - han var inte själv soldat - blev äldre fick han lämna gården och sälja den till någon som ville fortsätta som rusthållare. Om han nu inte kunde övertala någon av sina söner att fortsätta som rusthållare, som flera av dem jag nämnt ovan gjorde.

Enligt bouppteckningarna, efter några av rusthållarna i släktträdet, framgår att gårdarna var välutrustade såväl när det gällde hushållet som vad gäller jordbruket och djurhållningen.

Antalet djur varierade mellan rusthållen,

Hästar  6 - 8

Oxar    2 - 3 par

Kor      6 – 12, inkl kalvar

Svin    10 - 15

Får      11 - 25

Gäss    3 - 6 och ett antal gässlingar.

Överskottet från kor, svin och får – när familjen tagit vad som behövdes - såldes troligen i första hand till kavalleriet.

Som vanligt hade rusthållarna hela tiden minst en piga och en vanlig dräng till hjälp i arbetet på gården dvs utöver de ryttare de svarade för.

I slutet av 1800 talet etablerades Södra Skånska Kavalleriregementet i Ystad och 1897 flyttade man in i det nya regementsområdet i östra delen av staden. I samband med detta avvecklades rusthållargårdarna.

Anm: 1927 avvecklades kavalleriet och ett infanteriregemente (I.7) flyttade in på regementet i Ystad. Min pappa Gunnar var en av befälssoldaterna som då kom dit från den tidigare förläggningen i Lund.

Jag själv och mina föräldrar och syster kom att mellan 1942 och 1950 bo i en lägenhet på 3je vån i södra delen av det sk kanslihuset. I dag är kanslihuset ett hotell.

Alla de övriga familjerna med äldre förfäder, på (173) Mättas sida, som jag hittat är arrendebönder under en storgård och bodde i olika byar.  

Enligt dokument jag läst anses att antalet självägande bönder på Söderslätt var relativt högt jämfört med i andra delar av Skåne. Men kanske är det just de ’självägande’ rusthållarna som här har påverkat siffrorna?

Mer om det svenska kavalleriet och soldatern till fots finns att läsa om på internet.

Anm: Socknarna mellan Skurup och Skivarp var relativt små och förändrades också under 1600 och 1700 talen. Detta märks av att uppgifterna i kyrkböckerna för vissa förfäder och deras barn är bokförda i vad som tycks vara ”fel” socken.

Från en rusthållarby på Söderslätt    C S Bennet ca 1825

Föräldrarna till (172) Nils Claesson 1774-1821, på sid 9, växte upp i Stora Herrestads socken strax norr om Ystad. Jag har inte lyckats hitta fler förfäder än fadern (344) Claes Jöransson 1731-1799  och modern (345) Kierstina Nilsdotter 1740-1808. Dessa tycks vara födda i Tosterup resp Tryde socknar.

Nils mor Kierstina födde nio barn där dock några avled i unga år. Nils var det sjunde i ordningen.

Centrala Stora Herrestad  1770

Familjen arrenderade gården Herrestad nr 29 – ett sk Mensal-Hemman. Detta var en gård som tillhörde kyrkan och där arrendet var en del av lönen till prästen i byn. Gården låg till vänster vid landsvägen strax efter kykan när man i dag åker norrut mot Tomelilla, vid vägkorset mot Stora Köpinge. Byn var oskiftad fram till 1803.

Nils föräldrar avled i Stora Herrestad. Fadern Claes i dec 1799 och modern Kierstina i april 1808. Båda vid 68 års ålder.

Deras äldste son Jöran 1760-1825 tog över arrendet på Mensal-Hemmandet nr 29. Han gifte sig 1788 med Anna Jonsdotter 1765-1828. Anna födde minst fem barn i Stora Herrestad.

Något att läsa om äldre tider i Skåne.

Boken ”Atlas över Skåne” utgiven 1999 rekommenderas för den som vill läsa om historien längre tillbaks.

På nätet – i molnet – hittar du mer allmän information om förfädernas liv under olika århundraden.

Mer om Skåne på 1600 och 1700 talet

Läs på hemsidan  Terra Scaniae  www.ts.skane.se

eller

Länsstyrelsen Skåne

Läs också på hemsidan med Det svenska jordbrukets historia

http://www.ksla.se/anh/amnessokning/allmant/fembandsverket/

Välj band 3 för 1700 talet.

En berättelse om en särskild resa till marknaden i Ystad på 1700 talet

http://ddss.nu/swit/switelever/kama/kartvag.html

På kartan som visas där syns de färdvägar som fanns i slutet av 1600-talet. Dvs för häst och vagn. Rida och gå kunde man göra genom landskapet på mindre stigar.

Linné gjorde sin resa genom Skåne 1749. Läs mer här  Skåneresan.

En bok om ”Folklivet på Söderslätt under senare delen av 1700 talet”

Läs här

En drift eller skönmålning av de självägande bönderna? Vem kan veta?

En annan bok om ”Folklivet i Skytts härad” kan också läsas. Den berör trakterna i sydvästra Skåne. Läs här

--------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om mina förfäder finns i min släktdatabas på Rootsweb.

Ritade släktträd för min farmor Anna och hennes make Teodor Larsson och deras förfäder finns i Mitt arkiv för Skåne. Se dokumentet ”Släktträd Skåne Del 1”.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp. 21.  De äldsta förfäderna på Annas mor Mättas sida finns med början på sidorna 9, 10 och 11.