God Jul och Gott Nytt År

önskar

Rune 
från ett snörikt Västerhaninge

Maria Charlotta ’Maja Lotta’ Andersdotter och Gustaf Pettersson

Min morfar Emils mor Augustas föräldrar
Maria Charlotta ’Maja Lotta’ Andersdotter  och Gustaf Pettersson.

Förfäder i Östergötland

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböckerna och handlingar hos Lantmäteriet.

Anm. Fadern Gustaf Pettersson heter oftast Persson i kyrkböckerna. När han själv skriver under handlingar, tex de som finns hos Riksarkivet och Lantmäteriet, skriver han Pettersson. Hans fars namn är Peter eller Petter i kyrkböcker och dokument.

----------------------

Min morfar Emils mor Augustas föräldrar var
Maria Charlotta Andersdotter  född den 21 april 1821 i Risa, Tjällmo socken  och  

Gustaf Pettersson  född den 18 mars 1813 i Slätmon, Ljungs socken.

Emils mor Augusta var föräldrarnas fjärde barn och född den 12 september 1853 i föräldrarnas gård i Bänorps by, Ljungs socken.

Modern Maria Charlotta döptes till dessa namn men senare används i husförhörsböckerna namnet Maja Lotta, dvs det var tydligen det namnet som hon blev kallad. Använder därför detta i fortsättningen.

Augustas mor

Maria Charlottas – Maja Lottas -  föräldrar var Anna Samuelsdotter 1787-1852  och Anders Nilsson 1776-1828.  Maja Lotta var deras femte barn.

Maja Lotta - Maria Charlotta - föddes den 21 april 1821 i Risa i Tjällmo socken och växte upp där. Familjen hade tidigare bott i Lyrsbo i norra Hällestad socken där fadern Anders varit Bergsman, dvs han hade rätt att utvinna järn ur malmen som fanns i Lyrsbo-området. Där hade de också ett mindre jordbruk.

I början av 1800-talet blev det brist på järnmalm varför familjen beslöt flytta. De köpte gården i Risa i Tjällmo socken och dit kom de 1818.

Fadern Anders avled redan 1828, 51 år gammal, när Charlotta var 7 år. Bouppteckningen efter honom visar att föräldrarna hade ett relativt välbärgat och välskött hemman med bla ett par oxar, två hästar, nio kor, två tjurar, 12 får och några grisar. Utsädet bestod av råg, vete och korn.

Modern Anna gifte om sig tre år senare med Peter Jonsson f. 1803 i Risinge socken.

Maja Lotta hade sju syskon där två var från moderns andra gifte. Det var fyra systrar och tre bröder. Syskonen, en syster och en bror, från moderns andra gifte avled dock i unga år.

Gården i Risa delades vid faderns död upp mellan barnen och modern. Eftersom barnen då inte var myndiga fortsatte modern de närmaste åren att med hjälp av barnen och släktingar driva gården.

Sönerna Samuel och Nils Peter tog när de blev myndiga över större delen av gårdens drift. Detta skedde troligen i nära samverkan med modern och hennes andre make. Fosterfadern Peter Jonsson sysslade huvudsakligen med grossisthandel av olika smidda järnprodukter, främst spik. Detta enligt moderns bouppteckning.

Maja Lotta deltog i arbetet på gården i Risa fram till dess hon 1846 flyttade hemifrån för att gifta sig i Ljung. Hon var då 25 år gammal.

Risa -  Maja Lottas födelsegård

Emils mor Augustas far

Gustafs föräldrar var Maria Jönsdotter 1779-1856 och Peter Gustafsson 1779-1843. Gustaf var deras andra barn.

Gustaf föddes den 18 mars 1813 på gården Slätmon i Ljungs socken.

Gustaf hade en syster Maja Cajsa f.1815. Föräldrarnas första barn, en flicka, avled drygt ett år gammal innan Gustaf föddes.

Gustaf växte upp hemma, först på gården Slätmon och från 1833 i Bänorps by strax öster om Slätmon.

Gustaf arbetade hemma på gårdarna i Slätmon och Bänorp.

Föräldrarna, egentligen hans mor Maria, hade tillsammans med moderns syster Cathrina och brodern Lars 1812 ärvt deras föräldragård i Bänorp. Gustafs föräldrar tog dock 1817 över brodern Lars del när denne flyttade till Vreta Klosters socken och tog över ett ryttar-rusthåll där.

Till Bänorp flyttade Gustafs familj 1833 i samband med att man genomförde sk Laga skifte i Bänorps by. I Laga skiftet betecknas systrarnas gemensamma ägor som ”A” och var på 1/12 mantal kronoskatte dvs ungefär 1/3 del av hela Bänorps bys ägor.

Gustafs föräldrar Peter och Maria bosätter sig på den gård i vägkorset som jag i tidigare avsnitt kallat ”Sällins”. Detta är troligen modern Marias föräldragård dvs hennes släktgård. 

Majas syster Cathrina bor med sin familj i en nybyggd gård 'Lilla Bänorp' i södra delen av ägorna.

De två familjerna brukar ägorna i samverkan, troligen redan från 1913. Men systern Cathrina och hennes man arrenderar ut ’sin del’ från 1834 på grund av att maken var sjuk.

Gustaf tog några år efter inflyttningen till Bänorp själv ansvaret för driften – detta enligt kyrkböckerna.  Han fick säkert hjälp av föräldrarna och sin syster.

När fadern Peter avled 1843 visar hans bouppteckning att de bla hade ett par oxar, tre kor, 11 får, två getter samt sju grisar. Utsädet bestod av råg, vete, korn, blandsäd, ärtor samt potatis.

Gustafs syster Maja Cajsa gifte sig 1842 och bosatte sig med sin familj i Vreta Klosters socken. Men familjen återvände till Bänorp 1853.

Gustaf Pettersson gifter sig i januari 1846 med

Maja Lotta Andersdotter och bosätter sig i Bänorpsgården tillsammans med Gustafs mor Maria.

Maja Lotta var då 25 år och Gustaf 33 år.

Anm: Hur de två träffade varandra har jag försökt utröna men inte kunnat se av kyrkböckerna. De kan ha träffats i Bänorp via en av Maja Lottas släktingar som året efter gifte sig och blev gårdsgrannar med Gustaf och Maja Lotta i Bänorp.

Slätmon och Bänorp och närmaste omgivning ca 1870

Maja Lotta föder i Bänorp fyra barn

Sonen Per Johan i augusti 1848 som dock avlider redan i mars året efter.

Dottern Johanna Carolina föds i december 1849 men avlider två månader senare.

Dottern Sofia Charlotta föds sedan i januari 1851 och

Dottern, min morfar Emils mor, Augusta Amalia i september 1853.

Gustaf och Maja Lotta driver gården tillsammans med hans mor och anställda drängar och pigor. Gustaf löser 1850 ut sin syster och mor från gården och blir ensam ägare. Detta sker ungefär samtidigt som moderns syster Cathrina avlider och gränsen mellan systrarnas olika ägor fastställs i ett lantmäteridokument.

Gustafs och Maja Lottas ägor 1851. Ägorna i söder ägdes av Gustafs mosters familj.

Gustaf blir genom denna uppdelning ensam ägare till 3/24 dels mantal dvs ca 1/4 del av Bänorps ägor.

Under kommande år fram till mitten av 1880 talet utvidgar han storleken på de egna ägorna genom att köpa upp flera av de andra gårdarna i Bänorps by. Han gör det när ägarna, i regel släktingar, blir äldre och vill sluta med driften. 

Gustafs och Maja Lottas ägor 1890

Flera tidigare ägare – i regel släktingar - gör vid försäljningen i flera fall en överenskommelse om sk ”undantag”. Detta ger dem rätt att ’på livstid’ bo kvar i sitt bostadshus med tillhörande trädgård och med möjlighet att ha några djur, tex en ko och några höns. De skulle också årligen erhålla olika förnödenheter, tex potatis, säd och bränsle, från Gustaf. Detta var ett vanligt sätt att på den tiden trygga ålderdomen – dvs en form av garanterad pension.

Gustaf och Maja Lotta utökar genom köpen sitt ägande till 5/12 mantal av byns totala 6/12 mantal. De tycks dessutom ha arrenderat och brukat ytterligare mark utanför byn. Anm. begreppet mantal är inget ytmått utan var en gammal bedömning av ägornas möjlighet till avkastning och ett underlag för beskattning.

I lantmäteridokument från 1902 anges att Bänorp bys ägor omfattade totalt ca 170 ha, dvs ca 340 tunnland.

Av denna var ca 65 ha, ca 130 tunnland, åker och äng. Övrigt var skog, berg och kärr.

Gustafs del av marken var 1850 ca 3/12 delar och efter alla inköp och försäljningar, 1890 ca 10/12 delar.

Efter att läst olika bouppteckningar har jag kommit fram till att Gustaf i Bänorp odlade bla råg, vete, korn, blandsäd, ärtor, potatis och olika grönsaker. I trägårdarna fanns fruktträd och bärbuskar.

Familjerna i Bänorp kunde i skogarna finna olika bär och från intilliggande sjöar fisk.

Djurbesättningen hos Gustaf var några par oxar, några par hästar samt ett antal kor, får och grisar. Höns hade man också och några bisamhällen. Djurbesättningen ökade efter hand som Gustaf köpte in nya delar av Bänorp.

I vagnslidret fanns ett antal vagnar, slädar och redskap för resor, transport, markberedning, sådd, skörd samt för underhåll av hus och redskap.

Det antal djur som fanns på Gustafs gård måste ha gett ett överskott. Avsättning av kött (djur) bör ha funnits tex till slakterier i exv Linköping. Även odlingarna bör ha gett överskott för försäljning även om dåtidens avkastning inte kan jämföras med dagens möjligheter.

Den mjölk som korna och fåren gav var under 1800 talet nästan helt koncentrerad till sommarhalvåret då korna kunde beta ute. Maja Lotta och pigorna fick under den tiden själva producera smör och ost för familjens behov. Kärnmjölken och ev mjölköverskott gick säkert åt för att utfodra ungdjuren och grisarna. Lokala mejerier kom i slutet av 1800 talet vid herrgårdarna, tex vid Ljungs säteri. Kanske Gustafs och Maja Lottas efterföljare kom att leverera mjölk dit.

Genom markköpen blir Maja Lotta och Gustaf också ägare till en rad nya hus. Själva bodde de först i hans föräldrars hus som ligger i vägkorset mot Bullorp/Skallorp – norr om byvägen. I tidigare avsnitt kallar jag det ’Sällins hus’. 

När de blev ’pensionärer’ dvs ca 65 år ber de 1878 dottern Charlotta och maken Göran Sällin att flytta hem för att få hjälp med driften av gården. Dessa flyttar då in hos Maja Lotta och Gustaf.

I ett köp 1883 blir Gustaf och Maja Lotta ägare av granngården som ligger söder om byvägen i vägkorset – det jag kallat ’Danielssons’ hus. Mannen och hustrun var släkt med Gustav och Maja Lotta och hade flera barn. Familjen flyttar enligt kyrkboken till Linköping men där har jag inte hittat dem. Jag tror därför att hela familjen utvandrade, troligen till Nord-Amerika.

Maja Lotta och Gustaf flyttar då dit medan familjen Sällin bor kvar.

När de 1891 kallar hem sin andra dotter Augusta – min morfar Emils mor med sin make August Danielsson och barnen får dessa flytta in hos Maja Lotta och Gustaf.

Lite om Gustaf:

Gustaf är under flera år Nämndeman i Ljungs socken och deltar också vid häradstinget. Anm: Det tycks som Bänorp under alla år har minst en ’permanent’ nämndeman i sockenrådet och som även kunde medverka vid överläggningar i Gullbergs häradsting.

Gustafs eftermäle säger att han var en ’speciell’ person – en initiativrik kraftkarl. Dels är han omnämnd som sådan i min pappas släktbeskrivning, dels fick jag samma beskrivning när jag 2005 besökte Bänorp för att ta några fotografier. Träffade dåvarande ägaren som när han köpt en av gårdarna i Bänorp hade talat med en äldre kvinna i byn. Denna hade då berättat om Gustaf på samma sätt.

Någon närmare beskrivning av och om Gustaf har jag inte kunnat hitta. Men alla de händelser som jag hittat i släktforskningen bekräftar bilden. Några fotografier har jag inte hittat av Gustaf och Maja Lotta.

-----

Några händelser i Ljungs socken

Vad hände i och utanför byn under Maja Lottas och Gustafs år i Bänorp, 1846-90?

Avkastningen från jordbruket bestämdes under 1800-talet i stor utsträckning av väderleken. Dåliga väderår med missväxt i delar av Sverige var 1845, 1852 och åren 1867-69.  Åren 1861 till 1880 har i sin helhet ansetts som en missväxtperiod i Sverige.

Bönderna i Bänorp bör under dessa år också ha drabbats av sämre skördar än vanligt. Någon närmare information om hur livet i Ljungs socken påverkades har jag inte funnit men tror inte det var brist på mat i Bänorps gårdar.

Ljungs säteri går i konkurs.

Under 1800-talet hade Ljungssäteri köpt upp fler och fler gårdar i Ljungs socken. Tidigare ägare har oftast stannat kvar som arrendatorer.

Under 1860 talet klarade inte dåvarande ägarna av att driva säteriet med vinst utan fick ca 1865 sätta det i kornkurs.  Nya ägare tog över men det dröjde till slutet av 1860-talet innan följderna av konkursen hade klarats av och jordbruket åter var i full drift.

Många i Ljungs socken drabbades hårt av följderna – många blev arbetslösa och hade svårt att hitta nya arbeten. Detta påverkade säkert också människorna i Bänorps by även om dessa inte var direkt berörda av konkursen.

Utvandring till Nord-Amerika

Som en följd av konkursen på Ljungs säteri ökade utvandringen från Ljungs socken. Enligt utflyttningsboken utvandrade under 1860 talet varje år upp till 20 personer från Ljung till Nord-Amerika. Året 1869 var det 100 personer som gav sig i väg. Därefter var utvandringen åter på tidigare nivå. Från Bänorps by utvandrade också ett flertal familjer eller enskilda personer. Flera av dessa var släkt till Gustaf och Maja Lotta tex familjerna Eigil som utvandrade mellan åren 1868 och 1873. Mer om dessa familjer i nästa släktavsitt.

-----

Åter till Gustaf och hans familj

För att köpa upp de olika gårdarna måste avkastningen från odlingarna varit relativt goda. Men Gustaf tar också lån i banker mot garanti – inteckningar – i olika fastigheter.

För att driva gårdarna har han och hustrun anställd personal oftast finns det minst två drängar och två pigor. Gustav anställde troligen också några av de torpare som bor i Bänorps by eller strax utanför.

Gustaf moderniserade sina hus!

På kartor från tiden för Laga skiftet 1833 visar var husen låg i nära anslutning till vägkorset i byn. Senare kartor visar var gårdarna låg efter det ägarna flyttat ut till sin tilldelade mark.

Även om timmer från de rivna byggnaderna användes när byggnader uppfördes de nya platserna användes säkert en mängd nytt timmer från byns skogar till främst de nya bostadshusen. Med all säkerhet uppfödes de nya bostadshusen med den ’moderna standard’ som gällde för den tiden.

Det är också troligt att de ägare som fick bo kvar i sina befintliga hus kom att förbättra sina hus, särskilt bostadshuset, för att få samma standard. Flera saker tyder på att Gustafs föräldrar ca 1830 byggde nytt bostadshus i Bänorp innan de flyttade dit från Slätmon.

En detalj som ändrades under 1800 talet var att köken försågs med järnspisar för matlagning. När dessa började installeras i Bänorp är okänt men jag har fått ärva några kokböcker tryckta 1835 som fanns hos Maja Lotta och Gustaf. Boken finns som e-bok på nätet (Sök efter ’Handbok wid den nu brukliga finare matlagningen  M Nylander’).

Recepten i dessa är skrivna för användning av järnspis. Detta pekar på att Gustaf relativt tidigt bör ha installerat järnspis i de bostadshus familjen bodde. Andra ägare i Bänorp bör ha gjort samma sak.

Kanske fanns järnspis installerad redan när Gustaf och Maja Lotta gifte sig 1846 men troligen installerades sådana lite senare.

Parallellt med att järnspisar installerades försvann ljuset från den öppna eldhärden varför olje- eller fotogenlampor började användas för belysning inomhus. Liksom stearinljus som man troligen själva framställde av djurfett efter slakten.

En järnspis från slutet av 1800 talet

Det bostadshus där Gustav och Maja Lotta först bodde i – ’Sällins-hus’ – revs under 1920-talet och ett nytt byggdes strax bakom. Däremot är uthusens grundstomme i stort de samma som under 1800-talet. Men flera byggdes till omkring 1900 av familjerna Sällin och Danielsson och flera tillkom.

'Danielssons' hus - Maja Lottas och Gustafs bostad efter ca 1884. Foto ca 1912.
Huset hade 2 rum och kök samt ett vindsrum.

'Sällins' gård - Maja Lottas och Gustafs bostad från 1846. Bostadshuset är här uppfört ca 1925. Foto från 2005.
Det tidigare bostadshuset hade 1 rum och kök på bottenvåningen och 2 rum på övervåningen.

På båda gårdarna fanns visthusbod, (mat)källare, vedbod, ladugård med stall, lada, loge, svinhus samt vagns- och körhus i ett flertal byggnader.

Gustaf avlider i Bänorp i mars 1895, 82 år gammal. Han begravs på Ljungs kyrkogård.  

Bouppteckningen efter Gustaf visar att värdet av Gustafs och Maja Lottas delar var 22 350 kr där dock 15 200 var skulder exv banklån.

Värdet av överskottet 7 150 kr motsvarar i dag enligt uppgift ca 550 000 kr. Det är dock troligt att det fanns ytterligare tillgångar på Gustafs ägor hos döttrarnas familjer. Dessa bör tex själva ha ägt delar av den djurbesättning som fanns. Liksom något av (ut)husen samt delar av senaste skörden.

Vid bodelningen fick hustrun Maja Lotta hälften av boet och döttrarna var sin fjärdedel.

Efter det att dottern Sofia Charlotta avlidit 1898 gjordes ett slutgiltigt gårdsskifte 1902 här hela gården delades mellan de två familjerna Sällin och Danielsson. Även hustrun Maja Lottas del ingick då i detta skifte. Det utförliga lantmäteridokument finns att läsa på Lantmäteriets hemsida ’Historiska kartor’.

Maja Lotta avlider i mars 1904, 83 år och begravs vid sidan av maken på Ljungs kyrkogård. Någon gravsten finns i dag inte kvar men graven låg troligen strax bakom kyrkan i ett område där många från Bänorp finns begravda, tex deras dotter Augusta Amalia, dvs min morfar Emils mor, med sin familj.

Gravplatser bakom Ljungs kyrka

Barnen

Maja Lottas första barn

Enligt kyrkböckerna i Tjällmo föder Maja Lotta den 29 okt 1845 i Risa ett gossebarn som var dött vid födelsen. Han begravdes månaden efter på Tjällmo kyrkogård.

Som far anges drängen Anders Peter Månsson f. 1817. Han arbetade i början av 1845 på gården Wik där Maja Lotta hade släktingar.

Maja Lotta gifte sig i januari 1846 med Gustaf Pettersson i Bänorp.

Anders Peter gifte sig något år senare i Tjällmo.

Med Gustaf födde Maja Lotta,

Sonen Per Johan  föddes den 10 augusti 1848 i Bänorp men avled redan i mars året efter.

Dottern Johanna Carolina  föddes den 18 december 1849 i Bänorp men avled två månader senare.

Dottern Sofia Charlotta  föddes den 23 januari 1851 i Bänorp.

Charlotta växer upp hemma och deltar i gårdens arbete.

Hon gifter sig i Bänorp i juni 1873 med Göran Sällin som var född 1850 i Godegård. Göran hade under några år tidigare arbetat som dräng på gården i Bänorp.

Efter giftet bosatte de sig hos hans föräldrar i Godegård men återkom 1878 till Bänorp när Charlottas föräldrar kallade på dem. De står som brukare till en del av gården i Bänorp men troligen brukas gården i nära samverkan med hennes föräldrar Gustaf och Maja Lotta och senare också tillsammans med systern Augustas familj.

Med Göran födde Charlotta 12 barn men av dessa avled sju redan i barnaåren. Fyra döttrar och en son växte upp och bildade familjer.

Närmare beskrivning av barnen och deras familjer finns i efterföljande avsnitt.

Dottern Augusta Amalia  - min mamma Märtas farmor - föddes den 12 september 1853 i Bänorp

Augusta Amalia växer upp hemma och deltar i gårdens arbete.

Augusta föder den 29 augusti 1880 i Bänorp min morfar Emil. Uppgift om fadern finns inte i födelseboken men enligt min mammas släkt är fadern drängen Viktor Gustafsson f.1854. Viktor emigrerar dock redan i början av 1880 till Nord Amerika, dvs innan Emil föds.

Augusta gifter sig i maj 1881 med Daniel August Danielsson f.1854 i Vik, Tjällmo socken. August var son till Augustas mor Maja Lottas syster Johanna. Dvs Augusta och August var kusiner.

I tidigare avsnitt har jag beskrivit familjens historia.

Augusta och August Danielsson när de bor i Bålorp, Björkeberg socken/kommun

Gustafs syster

Maja Caisa, f.1815, gifte sig 1842 med Carl Magnus Nilsson, f.1818. De flyttade vid giftet till Vreta Klosters socken men återkom till Bänorp 1853.

De bodde sedan i Nysätter gården i Bänorps by och deltog i arbetet på Gustafs ägor. De avled där 1871 resp. 1875. De hade fem barn där ingen stannade kvar i Bänorp efter föräldrarnas död.

I följande avsnitt kommer jag att berätta om fler släktingar till Maja Lotta och Gustaf.

-------------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger.

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger.

Uppgifter om Maja Lotta  och Gustaf och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Andersdotter resp. Pettersson.

Ritade släktträd där Maja Lotta och Gustaf visas med sina förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Östergötland.  Gustaf och Maja Lotta har där nummer 90 resp. 91.

Anna Lotta ’Charlotta’ Johansdotter och Daniel Ulric Andersson

Min mormor Selmas mor Augustas föräldrar
Anna Lotta ’Charlotta’ Johansdotter  och Daniel Ulric Andersson

Förfäder i Östergötland

Följande är baserad på min egen forskning i kyrkoböckerna.

Min mormor Selmas mor Augusta Ulrica Ulricsdotters föräldrar var
Anna Lotta ’Charlotta’ Johansdotter född den 6 mars 1825 i Hökebäcken, Hällestads socken  och  

Daniel Ulric Andersson född den 11 december 1829 i Hjerpetorpet, ett grenadjärtorp på Perstorps ägor, Tjällmo socken.

Augusta var föräldrarnas första barn och född den 1 februari 1853 i farföräldrarnas torp Fridensberg på Perstorps ägor, Tjällmo socken.

Modern Anna Lotta döptes till dessa namn men senare används i husförhörsböckerna ofta namnet Charlotta, dvs det var tydligen det namn som hon blev kallad. Använder därför detta i fortsättningen.

Augustas mor

Charlottas föräldrar var Anna Maria Månsdotter 1792-1835  och Johannes Persson 1794-1875.  Charlotta var deras tredje barn.

Charlotta (Anna Lotta) föddes 6 mars 1825 i Hökebäcken, i dag benämnt Bäckebo, i Hällestad socken när föräldrarna tillfälligt bodde där. Föräldrarna flyttade senare samma år till Kårtorp i Tjällmo socken där de arrenderade en av de två gårdarna. Varje gård hade ett antal kor och får, de bedrev tex smör- och ost-tillverkning samt hantverkssmide med bla smide av spik. Gårdarna ägdes av Finspångs bruk inom Hällestads bergslag och dit levererades också huvuddelen av kött (slaktfärdiga djur), smör och ost liksom järnprodukter. Dessa uppgifter är hämtade från bouppteckningen efter Charlottas mor Anna Maria.

Charlotta växte upp hemma i Kårtorp. Hennes mor Anna Maria avled 1835 när Charlotta var 10 år. Fadern gifte om sig året efter med Maria Christina Nilsdotter f.1812 i Stjärnorp.

Charlotta hade tio syskon där fem var från faderns andra gifte. Det var fyra systrar och två bröder som levde till vuxen ålder medan en syster och tre bröder dog i späd ålder.

Charlotta flyttade hemifrån 1843, 18 år gammal, och arbetade som piga på flera gårdar i trakten.

Vid giftermålet med Daniel Ulric 1852 är hon piga i Smedsbols södra gård. Anm: I den norra gården bodde vid tillfället 3 årige August Larsson som senare skulle gifta sig med hennes dotter Augusta Ulrika.

Hökebäcken     Charlottas födelseplats

Ulrics födelseplats Hjerpetorpet och familjens boplats Fridensberg samt Charlottas uppväxtplats Kårtorp

Augustas far

Daniel Ulrics föräldrar var Lovisa Månsdotter 1799-1869 och livgrenadjären Anders Johan Knut 1795-1856. Han var deras fjärde barn.

Daniel Ulric växte upp hemma i grenadjärtorpet  Hjerpetorpet på Perstorps ägor i Tjällmo socken. Ulric hade sex syskon, två systrar och fyra bröder.

Han arbetade hemma och hjälpte tillsammans med syskonen föräldrarna i arbetet på grenadjärtorpet. Under några år var han dräng på några närliggande gårdar.

Augustas föräldrar,

Charlotta och Ulric gifte sig i september 1852 och bosatte sig i hans föräldrars torp Fridensberg som låg strax söder om grenadjärtorpet. Dit hade Ulrics föräldrar/familj flyttat tidigare samma år från Hjerpetorpet sedan fadern tagit avsked som grenadjärsoldat.

Där brukar de gården tillsammans med hans föräldrar och några av hans bröder.

Ulrics far avlider 1856 och året efter flyttar de till gården Sibborp i Ljungs socken.  I Sibborp fanns två brukare som arrenderade marken av Ljungs säteri/slott. Ulric var under ett antal år Nämndeman i Ljungs socken trots att han troligen enbart ägde sina djur och de redskapen som krävdes för jordbruket. Men detta värde, och kanske uppbackning från ägaren på Ljungs slott, var tillräckligt för att anses ha tillräcklig förmögenhet. På den tiden var det vanliga att endast manliga personer som ägde en fastighet eller en annan förmögenhet, var röstberättigade och valbara som förtroendemän i socken eller häradstinget.

Anm: Av den aktion som hölls efter det ägaren i Ljungs sätesgård/slott gått i konkurs 1867 framgår att sätesgården var ägare till flertalet gårdar i Ljungs socken. Totalt 46 gårdar såldes vid aktionen. Gårdarna köpte säteriet kring sekelskiftet 1800 när det var ’svåra’ tider för dåvarande ägare tex dålig växtlighet. Endast ett fåtal gårdar tex de i Bänorp, Åsmestorp, Gottorp och Ragnorp ägdes av bönderna själva. De nya ägarna av Ljungs säteri/slott köpte senare tillbaks vissa av gårdarna av de bankinstitut/fordringsägare som köpt dem vid aktionen.

Boplatserna i Ljungs socken  Sibborp  Djupsjö  Skallorp  Fredriksberg  Bränna

Efter att brukat gården i Sibborp i tretton år flyttar familjen 1870 en bit norrut till en gård i Djupsjö.  Charlotta och Ulric var då i 40 årsåldern.

Charlotta föder i Fridensberg i februari 1853 tvillingarna Augusta Ulrika och Mathilda Charlotta, men den senare avlider månaden efter.

I november 1854 föds Carolina Wilhelmina som dock bara lever i drygt ett år.
I Sibborp föds sönerna Anders Fredrik i juli 1858 och Adolf i augusti 1863.

Några månader efter det familjen 1870 flyttar till Djupsjö anställs dottern Augusta Ulricas kommande make August Larsson som dräng hos den tillträdande brukaren i Sibborp. August flyttar dock efter två år till Ulric och Charlotta i Djupsjö som dräng.

Augusta och August gifter sig 1875 och stannar i Djupsjö och hjälper hennes föräldrar med arbetet på gården. Min mormor Selma föds här den 28 december 1878.

Båda familjerna flyttar 1883 en bit söderut till gården Skallorp där de bor och brukar till 1894.

Dottern Augusta och August med sin familj bodde dock under åren 1881-1883 tillfälligt på gården Jonstorp.

Sonen Anders Fredrik utvandrade 1882 från Djupsjö till NordAmerika och fem år senare  1887 följer sonen Adolf efter. Kanske var det så att Anders Fredrik åkte till fadern Ulrics yngsta syster Mathilda som två år tidigare emigrerat med sin familj till USA. Men detta är än så länge obekräftat.

Från norra Östergötland emigrerar under 1870 och 1880 talen relativt många till NordAmerika vilket tyder på att levnadsförhållandena, liksom framtidsutsikterna, i samhället med starkt växande befolkning och brist på arbetstillfällen lockade till utvandring.

Hur det gick för bröderna eller Ulriks syster i Amerika är okänt. Enligt släktuppgifter skrev de några brev hem men i övrigt saknas uppgifter. Jag har  tex inte det efternamn bröderna använde i Amerika. Många emigranter bytte nämligen efternamn i Amerika - oftast till ett lite 'amerikaniserat' som passade in i engelsk uttal.

1894, när Ulric var 64 år och Charlotta 69 år bosatte de sig i Fredriksberg på Bänorps ägor. Dottern Augusta med familj flyttade samtidigt till granntorpet Bränna på Åsmestorps ägor.

Augustas make August tog samtidigt anställning som dräng på Åsmestorps gård.

Fredriksberg ägs 1894 av min morfar Emils morfar Gustaf Pettersson i Bänorp som säkert kände Ulric sedan han 1857 flyttade in i gården Sibborp. Troligen var de också samtidigt nämndemän.

I Fredriksberg bosätter sig också dottersonen Karl August Larsson, som odlare av Fredriksbergs mark. Karl August gifter sig 1901 och bor med sin familj i Fredriksberg fram till 1903 då familjen flyttar till Vreta Klosters socken.

Charlotta (Anna Lotta) avlider i Fredriksberg i mars 1903, 78 år gammal. Hon begravs vid Ljungs kyrka.

Anm: Charlottas efternamn är, fram till ca 1900, Johansdotter. Detta efter sin far Johannes, men detta ändras då i kyrkboken till Andersdotter. Orsaken till detta är troligen den namnreform som genomfördes i Sverige vid den tiden. Man förde nämligen in regeln att alla i en familj skulle ha familjenamn efter fadern i familjen. Efternamnet borde således varit Andersson men det skrevs Andersdotter i kyrkböckerna.

Motsvarande gäller också dottern Augusta Ulrica som heter Ulricsdotter efter sin far Ulrik men från ca 1900 heter Larsson efter sin make.

Har ovan använt deras ursprungliga efternamn.

Efter det Charlotta avlidit 1903 flyttar Ulric över till dottern Augusta och hennes familj i Bränna där han bor kvar till 1910. 
Ulric flyttar då till det nybyggda ålderdomshemmet Ekhult nere vid Motala ström, mitt emot Ljungs kyrka.

Ulric avlider på Ekhult i oktober 1916, 87 år gammal. 
Han begravs vid sin makas sida på Ljungs kyrkogård. 
Någon gravsten finns i dag inte kvar.

Barnen

Augusta Urica – min mor Märtas mormor - född den 1 februari 1853 i Fridensberg på Perstorps ägor, Tjällmo socken.

Hon gifter sig i augusti 1875 i Djupsjö med August Larsson f.1849 i Smedsbol, Tjällmo socken.

I tidigare avsnitt har jag beskrivit familjens historia.

August och Augusta  Larsson

Mathilda Charlotta  född den 1 februari 1853 i Fridensberg, dvs tvillingbarn till Augusta Ulrika , men avlider månaden efter födelsen.

Carolina Wilhelmina  född den 27 november 1854 i Fridensberg. Hon avlider i april 1856, knappt 1½ år gammal.

Anders Fredrik  född den 16 juli 1858 i Sibborp, Ljungs socken. Han växer upp hemma och hjälper till med arbetet på gården i Djupsjö.

I februari 1882, 23 år gammal, utvandra han från Djupsjö till NordAmerika. Destinationen var New York men han tycks ha fortsatt till Iowa eftersom brodern Adolf 1887 utvandrar dit för att träffa honom just där.

I moderns bouppteckning 1903 framgår att han i Iowa tagit namnet Lindstrom.

I Iowas register kan han hittas som Andrew Fredric Lindstrom.

Han gifte sig i april 1888 i staden Farnhamville, Calhoun Co med 

Minnie Anderson född 1867 i Sverige. (Calhoun Co ligger strax sydöst om BuenaVista Co dit familjerna Eigil från Bänorp utvandrade kring 1870 som beskrivits i annat avsnitt.)

Familjen flyttade under några år mellan några närliggande orter och Minnie födde två döttrar och en son.

Andrew avled dock före 1905 i Iowa, ca 45 år gammal.
Och Minnie levde till dec 1906. Hon avled i Farnhamville 39 år gammal.

Deras barn flyttade till olika platser inom Iowa eller andra delar av USA och bildade familjer. Två av dem levde till 1970.

(Uppdaterat 201610)

 

 

Adolf  född den 3 augusti 1863 i Sibborp, Ljungs socken. Han växte upp hemma och deltog i arbetet i Skallorp fram till 1887. Han emigrerade då 24 år gammal till Nord Amerika med adress Iowa och till sin bror Anders Fredrik. 

I moderns bouppteckning från 1903 är inte Adolf nämnd utan han har då avlidit i USA. Jag har inte hittat honom i Iowas register från slutet av 1800-talet men jag förmodar att han också tog namnet Lindstrom när han kom fram till brodern i Farnhamville i Iowa.

Enligt uppgift från efterlevande släkt i Sverige skall bröderna ha skickat hem ett brev – kanske flera – och talat om var de bodde och att de tagit namnet Lindstrom.

Troligen kom också brev efter att de avled. Men inga brev finns bevarade.
(Uppdaterat 201610)

-------------------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger.

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger.

Uppgifter om Anna Lotta  och Ulrik och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamnen  Andersdotter resp Andersson.

Ritade släktträd där Anna Lotta  och Ulrik visas med sina förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Östergötland.  Ulrik och Anna Lotta har där nummer 94 resp. 95.