Hanna Svensdotter och Jöns Nilsson och deras förfäder i Östra Ingelstad

Förfäder och släkt i Skåne.

Uppgifterna i denna beskrivning har jag funnit under min släktforskning. I kyrkböcker och mantalslängder/skattelängden samt i olika arkiv.

Min farfar Teodors morfar Nils föräldrar var

Hanna Svensdotter  som föddes den 6 juni 1796 i Fågeltofta socken  

och

Jöns Nilsson  som föddes den 29 juni 1783 i Östra Ingelstads socken.

Nils var deras andra barn f.1819 och den äldste sonen som växte upp eftersom den förste sonen avled året tidigare knappt en månad gammal.

Eftersom jag enbart funnit några förfäder till Jöns utöver Hannas och Jöns föräldrar innehåller detta avsnitt även de funna förfädernas historia.

En orsak till bristen på information är bla en kyrkobrand i Östra Ingelstad 1806 där kyrkböckerna brann upp. Mantalslängden/Skattelängden för åren 1743-1799 som finns kvar ger dock några uppgifter, liksom några bouppteckningar.

Hanna Svensdotters föräldrar var 331 Anna Bengtsdotter 1756-1822  och 330 Sven Månsson 1756-1825. Familjen bodde i olika byar i sydöstra Skåne. Först i Fågeltofta sedan i Lövestad och Östra Vemmerlöv.

När Hanna gifte sig 1817 i Östra Ingelstad följde de med dit och bosatte sig på gården nr 8 i byn.

Hanna föddes 1796 på gården Månslunda nr 3 i Fågeltofta socken. Där föddes också hennes bröder.

Månslunda by i Fågeltofta socken omkr 1800. Gården nr 3 ligger i sydvästra hörnet av byn.

Jöns Nilssons föräldrar var 165 Hanna Jackobsdotter 1749-1797 och 328 Nils Stångesson d.1785. Familjen bodde i Östra Ingelstads by på gården nr 17 där Jöns och hans syskon således föddes.

När fadern Nils Stångesson avled 1785, Jöns var då två år, gifte sig modern med Hans Andersson d.1805. När modern dog 1797 var Jöns 14 år gammal.

Gården nr 17 ägdes från början av Ingelstads Kungs Gård men fick 1761 köpas av modern Hannas föräldrar. Gården blev sedan en ’familjegård’ som brukades samfällt av syskonen i olika familjeled.

Jöns kom därför att delta i arbetet på gården tillsammans med syskonen och bla  moderns yngre bror Jöran Jacobsson d.1812.

När brodern Stånge avled 1816 blev Jöns ansvarig ’skatteägare’. Men flera av syskonen bodde och arbetade fortsatt på gården.

Om Östra Ingelstads by

(Denna beskrivning finns också i det tidigare avsnittet om sonen Nils och hans familj.)

Vid storskiftet 1786 finns på kartan benämningen Ingelstads Kungs Gård och By.

Gården var en av de gårdar Sverige fick i betalning av danskarna för ön Bornholm när ön 1660 återgick i dansk ägo efter att ön och Skåne blivit svenskt vid freden 1658.

Östra Ingelstad by under 1700 talet och början av 1800-talet

Denna karta från 1786 och den vid enskiftet 1825 är i stort den samma.

Alla gårdarna låg samlade i byn med odlingsmarken runt om. I byn fanns 1825 drygt 20 numrerade gårdar. I drygt 13 av dessa bodde skattebetande bönder med tillhörande odlingsmark. Övriga hus var sk gatehus där hantverkare, äldre personer samt bönder knutna till Kungsgården bodde.

Hela byn ägdes fram till 1761 av Ingelstads Kungs Gård.  Arrendatorerna/Bönderna i flertalet gårdar fick då köpa sina gårdar.

Gården nr 17 köptes av Jöns morföräldrar (658) Jakob Nilsson d.1783 och hustrun (659) Karna d.1798.
Marken i östra halvan av byn tillhörde skattegårdarna medan den i väster ägdes av Kungsgården.

Ö Ingelstads bys marker vid enskiftet 1825
Ingelsta Kungsgårds marker är väster om.

Före enskiftet 1826 var marken i öster uppdelad i att antal vångar och dessa i ett antal långsmala tegar. Tegarna var fördelade på gårdarna så att varje gård i stort hade lika stor odlingsyta. Bönderna brukade vångarna i samverkan eftersom tegarna var så smala att man måste ha samma gröda på dem inom vången.

En av vångarna låg varje år i träda och fungerade då som betesmark för djuren och för att skörda hö för vintern. Byn hade ingen egen skog utan virke fick köpas från skogrikare trakter.

Vid enskiftet 1825 ändrades detta radikalt. Marken delades upp i lika stora delar för varje skattegård som vardera blev värderade till ¼ mantal. Och varje skattebonde blev därefter ensam ansvarig för skötseln av sin mark.  Samma förändring gjordes under första halvan av 1800 talet i flertalet skånska byar.

Hela enskiftet gjordes i samverkan med bönderna och leddes av utsedda lantmän och övervakades av förtroendemän från andra socknar. Målsättningen var att alla bönderna skulle få likvärdiga odlings- och betesmarker till samma skifteskostnad.

Vid sidan av att bruka sin mark i öster hade, i äldre tid, de arrenderande bönderna i byn en arbetsplikt på Kungsgården. De lydde då under ett sk ’hoveri-avtal’ som fanns från Dansk tid dvs före 1658.  Denna arbetsplikt fick bönderna lösa in ett antal år innan de 1761 fick köpa gårdarna. Detta enligt de uppgifter som finns i olika funna dokument.

Gården Ingelstad nr 17, som låg ytterst i sydöstra kanten av byn, fick vid Enskiftet sina ägor (del K på skifteskartan) i sydöstra delen av byns mark vid gränsen till Smedstorps socken - byn Tjustorps marker. Och skyldighet att flytta ut gården till den tilldelade marken.

I enskiftesdokumentet finns en detaljerad beskrivning av varje gård i byn, tex

”Nr 17  ¼ mantal kronoskatte arbetshemman. Gården rymlig.

     Norra Längan

Består av 14 Binningar inred till en Stuga 2. Bakhus förstuga skorsten och spis samt foderlada i någorlunda gott stånd.

Utifrån samma Länga är uppförde 3 Binningar till Brygg och Torfhus, finns en Brunn i samma Brygghus.

     Östra Längan

Består av 15 Binningar inredd till en stuga Bak och Dränghus förstuga skorsten och spis samt Loga och ladugolf i dåligt stånd.

     Södra Längan

Består av 12 Binningar inredd till Port Loga och Ladugolf i gott stånd.

     Västra längan

Består av 15 Binningar inredd till Port Stall Fä Fåhr och Torfhus samt loga och Ladugolf. Uti Ladugolfet finns en murad jordkällare, nybyggd och i mycket gott stånd.

På Gården och i Hagarna finns 20 frukt 118 (!) större och mindre villda träd.”

(Bin(d)ning = bjälkförbindning i husets längdriktning eller bredd.)

Gårdarna som låg kvar i byn efter enskiftet 1826

Även om de flesta gårdarna i byn fick skyldighet att flytta ut till den tilldelade marken fick några gårdar sin mark i direkt anslutning till gården och kunde således ligga kvar. 



Kartan visar att i södra byn fick nr 16, nr 18 (granngården till nr 17) samt nr 21 ligga kvar.
Gården nr 16 finns ännu i dag kvar.

Åter till familjen  Hanna och Jöns.

Hanna Svensdotter och Jöns Nilsson gifte sig 1817 i Östra Ingelstad.

Hanna födde, mellan 1818 och 1823, två söner och två döttrar där den äldste sonen dog efter en månad.

Gården brukades samfällt av Hanna och Jöns och hans syskon.

Jöns fick vara med om början på enskiftet men avled i mars 1825, 42 år gammal.

Barnen var då bara 6, 4 resp 2 år gamla.

Jöns fick således inte vara med om att skiftet genomfördes och gården flyttades ut till den sammanhållna nya odlings och betesmarken.

I Bouppteckningen i juni efter Jöns upptas gården nr 17, ¼ mantal, men också markdelar av gårdarna nr 9 och 16.  Djurbesättningen var  8 hästar inkl föl, 2 par oxar, 4 kor inkl kalvar, 7 svin samt 8 får .

Eftersom sådden hade skett före bouppteckningen finns ingen säd upptagen.

Hustrun Hanna gifte 1826 om sig med Nils Håkansson f.1796 i Spjutstorp. Nils hade då arbetat som dräng på gården i tre år.

Det var således nye maken Nils, tillsammans med de släktingar till Jöns som fanns kvar på gården, samt anställda drängar och inhyrda arbetare, som byggde upp den nya gården och rev den gamla.

Södra Östra Ingelstad socken ca 1924

På kartan från 1924 ligger gården nr 17 sydöst om byn vid sö spetsen av marken för nr 26.
Huset på kartan är idag fortsatt bebott. Men troligen är detta ej det ursprungliga läget för de första husen. Den ursprungliga marken för nr 17 blev genom åren, som kartan visar, uppdelad i ett flertal mindre tomter med egna gårdar.

Hanna Svensdotter avled i november 1839, 43 år gammal.

Enligt bouppteckningen efter henne finns i januari 1840 gården nr 17, ¼ mantal, med djurbesättningen  6 hästar inkl föl, 1 par oxar, 7 kor inkl kalvar, 1 svin, 12 får samt 4 gäss. Oxparet såldes på auktionen vid bodelningen.

Troligen hade det funnits fler grisar under hösten men dessa var tydligen sålda. Det gällde ju att minska antalet djur inför vintern då fodret var knappt.

På logen finns drygt 2 tunnor råg, 3 tunnor korn 12 tunnor havre och 18 kappor vicker/bondbönor.   (1 tunna ca 150 liter, 1 kappe ca 5 liter.)

Vid bodelningen blir gården uppdelad mellan sonen Nils 1/9 mantal, döttrarna Hanna och Karna 1/18 mantal vardera samt sonen, i 2a giftet, Håkan 1/36 mantal. Sonen Nils löste emellertid efter några år in hela gården.

Några år senare, 1841, gifte andre maken Nils Håkansson om sig med Agda Jönsdotter f.1790.

Denne Nils arrenderade också en del av grannmarken till nr 20. Och dit flyttade han, Agda och sonen Håkan några år senare när Hannas son Nils och döttrarna Hanna och Karna gifter sig. Sonen Nils tar då över hela gården.

Nils Håkansson avled på nr 20 år 1867. Han var då 71 år gammal.

Barnen

Hannas barn föddes alla i byn Östra Ingelstad på gården nr 17 och växte upp där.

I försa giftet med  Jöns Andersson

Nils   född 3 feb 1818 men avled den 3 mars , en månad gammal.

Nils – min farfar Teodors morfar -   född 14 juni 1819.

Nils växte upp hemma och var 6 år när fadern avled och fick när han var nio vara med när gården flyttades ut till de nya markerna. Han deltog i arbetet på gården. När modern avled 1839 var han 20 år och blev ägare till en stor del av gården.

Nils gifte sig i juni 1844 med Elna Andersdotter f.1824 från Tunby i Smedstorps socken.

Elna födde under åren 1845-1869  12 barn, 8 söner och 4 döttrar. Tre av dessa söner avled dock under sina första levnadsår.

En av döttrarna var min farfar Teodors mor Bengta f.1853.

Hösten 1871 sålde Nils och Elna gården nr 17 och bodde sedan med de yngsta barnen i Smedstorps socken.

Nils avled i Tunby i maj 1874, 54 år gammal och Elna i jan 1876, 51 år gammal.

De begravdes på Smedstorps kyrkogård.

Nils och Elnas familj har jag skrivit om i ett tidigare avsnitt.

Hanna    född 17 okt 1821. 

Hon växte upp hemma och arbetade där fram tills hon 1845 gifte sig med Sven Jönsson f.1818 från Gårdlösa by, Smedstorps socken.

Hanna födde i Gårdlösa 5 barn, en dotter och fyra söner som växte upp hemma.

Tre av sönerna utvandrade under 1880 talet till Nord Amerika.

Dottern Hannas familj och yngste sonen Johannes fortsatte som jordbrukare i Gårdlösa och ättlingar efter dem har bott i Gårdlösa sedan dess.

Hanna avled 1885 i Gårdlösa, 64 år gammal och maken Sven 1907, 89 år gammal.

Karna  född 13 aug 1823.

Hon växte upp hemma och gifte sig 1845 i Kverrestad med Anders Månsson f.1822 från Lunnarp, där de också bosatte sig.

Karna födde 8 barn, fyra döttrar och fyra söner där dock två döttrar avled i späd ålder.

Karna avled 1868 i Lunnarp, 45 år gammal.

Maken gifte om sig och fick ytterligare en son.

Maken Anders avled i Lunnarp 1901, 79 år gammal.

Barn i Hannas andra äktenskap med Nils Håkansson

Jöns  född 21 sep 1826  men avled nästan 4 år gammal den 3 juli 1830.

Håkan  född 26 mars 1829.  Han växte upp och arbetade hemma men avled reda i okt 1851, 22 år gammal.

Och nu till förfäderna

Förfäder har jag via mantalsböckerna, dvs skattelängden, endast funnit för Teodors morfars far Jöns Nilssons föräldrar  329 Hanna Jakobsdotter och 328 Nils Stångesson. Det är hennes föräldrar och farföräldrar som alla bodde på gården Ingelstad nr 17 och hans föräldrar som bodde på gården Ingelstad nr 16. Dvs Jöns föräldrar var barn i granngårdarna nr 16 resp 17, se kartan ovan.

Länk till Släktträdet

Se sid 5 82 Nils  och sid 6  329 Hanna.

Jöns Nilssons föräldrar var 329 Hanna Jackobsdotter 1750-1797 och 328 Nils Stångesson 1743-1785. (sid 5 i släktträdet)

När Nils Stångesson avled 1785, Jöns var då två år, gifte sig modern med Hans Andersson d.1805. När modern dog 1797 var Jöns 14 år gammal.

Enligt Hanna Jacobsdotters bouppteckning i oktober 1797 fanns på gården nr 17, ¼ mantal, bla följande

  1 par oxar, 1 oxkalv,  7 hästar inkl föl,  5 kor,  15 får,  6 svin samt 12 gäss.

Det fanns också drygt 2 tunnor (ca 350 liter) råg. Övrig säd var ännu inte tröskad.

Föräldrarna till 329 Hanna Jacobsdotter var 658 Jacob Nilsson 1723-1783 och 659 Karna  1725-1798.  (sid 6 i släktträdet)

De arrenderade först gården nr 17 av Ingelstads Kungs Gård men fick 1761 tillsammans med Jacobs syskon köpa gården.

Släktledet före, det äldsta jag hittat i Ingelstad, var 658 Jacob Nilssons föräldrar. Dessa var 1316 Nils Jöransson d.1748 och 1317 Elsa d.1755.

Nils Stångessons föräldrar var  656 Stånge Nilsson d.1770 och 657 Kersti d.1778.  (sid 6 i släktträdet)

De brukade gården Ingelstad nr 16 på ¼ mantal och var de som 1761 köpte gården av Ingelstad Kungsgård. Nils tog vid faderns död över ansvaret för nr 16 men redan efter något år gifte han sig med Hanna i granngården nr 17 och flyttade dit. Det var sedan brodern Bertil som tog över nr 16 fram till sin död ca 1775.

 

De äldre förfäderna var arrendatorer och lydde således under den något mildare svenska varianten av den danska hoveristadgan. Denna danska stadga skall i princip ha hindrat alla familjer och deras barn att flytta från storgårdens mark – om de nu inte fick tillåtelse att göra det.

I Mantalsboken finns uppgift om skattskyldigheten för gården nr 17, 1/4 mantal och antalet vuxna personer man var skattskyldig för.  Under flertalet år 1743-1799 varierar antalet personer mellan 8 och 12 beroende på hur gamla barnen var och hur många släktingar som bodde på gården.

Vissa år anges drängens och pigans förnamn. Dessa tycks (min tolkning) oftast varit en släkting. I flera fall en syster eller en bror till den ’skattskyldige’ dvs några som också hade ägorätt i gården.

Gårdarna i byn har på 1700 talet i stor utsträckning, enligt min tolkning av uppgifterna i mantalslängden och i bouppteckningarna, skötts bra och givet bra avkastning. Den djurbesättning som fanns på gården nr 17 enligt bouppteckningarna jag hittat bör spegla vad som fanns på flertalet skattegårdar. Dvs oxar, hästar, kor, får svin och gäss. Och det man odlade var råg, korn och havre samt bondbönor/vicker.

Dagens Östra Ingelstad
Lantmäteriets flygfoto från Google Map

  Länk till Google.


-------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Hanna, Jöns och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamnen  Svensdotter eller Nilsson.  Länk

Ritade släktträd för Elnas dotterdotter Anna och maken Teodor, mina farföräldrar, och deras förfäder finns i mitt arkiv för Skåne.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp 21.  Hanna och Jöns har nr 165 resp 164 på sid 5.
Släktträdet finns här.
Detta avsnitt är uppdaterat efter första publiceringen.