Sissela Månsdotters och Anders Håkanssons förfäder

Förfäder i Skåne – en sammanfattning av förfäder före 1800.

Min farfar Teodors mormor Ellnas föräldrar 
167 Sissela Månsdotter (1790-1848) och 166 Anders Håkansson (1789-1849) bodde i Tunby, Smedstorps socken.

I föregående familjeavsnitt skrev jag om denna familj.

Här skall jag redovisa vilka deras föräldrar var och deras förfäder så långt tillbaks jag funnit dem under min släktforskning. I kyrkböckerna och i olika arkiv.

I mitt ritade släktträd visas de aktuella förfäderna.

Länk  Släktträd Skåne Del 1

Börja på sidorna 5 och 6 med (166) Anders Håkansson och (167) Sissela Månsdotter.

Anm: ”Släktträd Skåne Del 1” finns också i  Mitt arkiv för Skåne – länk till höger.

Detaljerna för respektive familj återfinns i min släktdatabas på Rootsweb.
Anders och Sisselas familj finns här

Länk Släktdatabasen

På kartan visas var förfäderna föddes, dvs var deras föräldrar då bodde.

Mödrar och döttrar visas i Rött och Fäder och söner i Blått.

Observera att om en familj flyttade mellan olika boställen visas inte detta. Detta framgår av uppgifterna i släktdatabasen.

Födelseplatser för Teodors mormor  Ellnas förfäder. Många av dessa förfäder föddes och levde i Smedstorps socken och då främst i byarna Tunby, Gårdlösa och Tjustorp. I dessa byar levde också andra av Teodors övriga förfäder.

Förfäder till Teodors mormor Ellna har i flera fall kunnat följas tillbaks till dansk tid, dvs de var födda när Skåne tillhörde Danmark före 1658.

För dessa förfäder har jag använt de danska personnamnen även om de i svenska kyrkböcker är omnämnda med svenska namn. Dessa namn – föräldrar och make/hustru – återfinns i de detaljerade levnadsbeskrivningar som finns i vissa personers dödsnotiser.

Många förfäder gifter sig oftast i samma socken där de var födda. Eller i en närliggande socken. Möjligheten att flytta var ju på denna tid begränsad för ’vanligt’ folk.

Sissela Månsdotters föräldrar var 335 Hanna Månsdotter 1755-1824 och 334 Måns Ohlsson 1743-1797.  Familjen bodde i Tunby där de arrenderade gården nr 3.

Modern Hanna födde sex barn, fem pojkar samt dottern Sissela.

Sissela fick således fem bröder och var näst yngst.

Sisselas mor 335 Hanna Månsdotters föräldrar levde också i Tunby. Hannas mor 671 Elna Åkesdotter föddes och växte upp på en av gårdarna i Pinneboda där fadern kom från Sankt Olof socken.

Sisselas far 334 Måns Ohlsson föräldrar liksom deras föräldrar levde i byn Gårdlösa.

Måns far 668 Olof Nilsson var bla Fjärdingsman i Smedstorps socken. Måns mor 669 Sisselas föräldrar var inflyttade från Sankt Olof resp. Rörum.

Anders Håkanssons föräldrar var 333 Sophia Nilsdotter 1752-1825  och 334 Håkan Andersson  1757-1820.

Familjen bodde i Tunby nr 15 där Anders föddes i moderns andra äktenskap. Modern födde en son i första äktenskapet och två döttrar i det andra förutom Anders, som var näst yngst.

Sissela och Anders gifte sig 1814. De tog samtidigt över arrendet av Tunby nr 15 efter Anders föräldrar.

Anders mor 333 Sophia Nilsdotter föddes i Östra Vemmerlövs socken medan fadern 332 Håkan Andersson var född och uppväxt på gården Snogge strax norr om Tunby. Anders mormor 665 Berta Nilsdotter avled i Vitaby hos sonen Nils familj, dvs hos Anders farbror.

Håkans far 332 Håkan Andersson hade på sin far 664 Anders Bengtssons sida dennes föräldrar, samt deras föräldrar, boende i Tjustorps by. Liksom farmoderns föräldrar och deras föräldrar.

Några av dessa förfäder hade flyttat till Tjustorp från Gårdlösa by, Kverrestad, Östra Ingelstad eller Övraby.

Bland förfäderna kan nämnas följande familjer (sid 5 i släktträdet).

332 Håkans farmors far 2658 Måns (f.Mogens) Mårtensson 1654-1733 var förtroendeman i socknen – dvs nämndeman. Dessutom var han i häradet utsedd att representera bondeståndet i Sveriges Riksdag vid mötena i Stockholm 1697, (1704), 1710 och 1719.  Hur dåtidens Riksdag fungerade och vad man beslöt på dessa möten kan ni läsa om på olika webb-sidor.

Anm. I tidigare avsnitt har jag nämnt några andra riksdagsmän från Söderslätt som är förfäder på farmor Annas sida.

332 Håkans farmors morfar 5318 Bengt Månsson (f.Bent Mogensen) 1622-1700 var gift fyra gånger. I det sista giftet 1683 med 1305 Hanna Mårtensdotter 1664-1709.

1305 Hanna födde i sitt andre gifte med 1304 Anders Mårtensson sönerna Bengt f.1702 och Anders f.1706.

Bengt blev 332 Håkans farfar 1328 Bengt Andersson och Anders blev Teodors farmor Sissas morfars far 692 Anders Andersson. Se sid 4 i släktträdet. Där framgår också att många förfäder till Teodors farmor också levde i Tjustorps by.

Mer om dessa i kommande avsnitt.

Anm: Den koppling jag här funnit mellan olika förfäder som haft samma förfäder några generationer bakåt i tiden är bara kopplingar som dagens släktforskare upptäcker. Kopplingarna kan ju inte varit kända för de efterlevande ”släktingarna”. Ja, om det nu inte var så nära släkt som kusiner eller kanske sysslingar dvs 2a kusiner.

Byarna i Smedstorps socken

Större delen av marken inom Smedstorps socken ägdes under 1600 och 1700 talen av storgårdarna Smedstorp och Tunbyholm samt av kyrkan. Vid sidan av dessa ägare fanns ett antal bondeägda gårdar.

Arrendebönderna i byarna Tunby, Listarum, Gårdlösa och Tjustorp samt i några ensamliggande gårdar svarade gemensamt för odlingen av byarnas respektive markområden enligt de för denna tid gällande brukningsmetoderna med marken uppdelad i ett stort antal avlånga tegar. Byarna hade då också, som arrendebetalning, ansvar för att sköta odlingen av storgårdarnas egen odlingsmark. Arrendena präglades till en bit in på 1700 talet av de hårda reglerna enligt danskt sk ’hoveri’, även om de svenska ägarna (deras anställda gårdsfogdar) tillämpade reglerna i mildare form.

Under senare delen av 1700 talet blev arrendet uttryckt i pengar och storgårdarna anställde egna arbetare för den egna odlingsjorden. I början av 1800 talet skiftades all mark inom byarna så att varje arrendegård fick tilldelat sig ett bestämt markområde för odling och bete. Många av gårdarna i byarna flyttades då också ut till de nya markerna.

Tunby

Tunby by ca 1820. Gården nummer 15, som nämns i avsnittet, saknas, den ligger
omedelbart till vänster om bilden väster om nr 14.

Byns mark ägdes till ca häften av Tunbyholm och resten av Smedstorps sätesgårdar. 
I byn fanns vid Laga skifte 1825 mer än 35 gårdar.

Gårdlösa

Gårdlösa by ca 1840

Gårdlösa by låg där den ligger i dag med odlingsmarken runt om. Laga skifte gjordes 1841 när några gårdar fick flytta ut från byn. Det fanns då ca 30 gårdar i byn.

Tjustorp

Tjustorp by, dvs alla de ca 35 gårdarna, låg vid korsningen mot Hammenhög resp Östra Ingelstad söder om dagens Smedstorps samhälle samt längs vägen mot Östra Ingelstad. Detta fram till 1840, då Laga skifte gjordes och flertalet gårdar fick flytta ut till sina nya samlade marker.

Byns odlings och betesmark omfattade hela södra Smedstorps socken söder om dagens Smedstorps samhälle och bort mot Östra Ingelstad.
I Laga skifte dokumentet framgår att bönderna då själva ägde sina gårdar. Där finns också en detaljerad beskrivning av alla byggnaderna i byn. Flertalet av dessa byggnader revs således och nya hus byggdes upp på de tilldelade markerna. Något som krävde stor arbetsinsats. Materialet från de rivna husen användes så långt möjligt men de nya husen blev säkerligen bättre än de i byn, såväl för människorna som deras djurbesättningar. 
Som jag nämnt i ett tidigare avsnitt var eldstäderna för matlagning vid denna tid fortfarande med öppen eld. Järnspisar och oljelampor dröjde till senare delen av 1800-talet.

Lite från historien

Även om man anser Skåne blev svenskt 1658 var det inte slut på kampen om provinserna öster om sundet. Danskarna försökte upprepade gånger återta Skåne, Blekinge och Halland. Det var först i början av 1800 talet som dessa skärmytslingar slutade.

Efter flera av de större krigsslagen mellan Danskar och Svenskar slöts fredsavtal.

I ett avtal 1660 justerade man flera saker som fanns i 1658 års avtal.

Bland annat återfick Danmark ön Bornholm där bönderna motsatt sig att svenskarna skulle ta över ön. Ön återgick mot att danskarna betalde ett vederlag/en ersättning som gav Sverige – kungen – ägorätten till 18 storgods i Skåne och Blekinge.

Tidigare ägarna till dessa storgods hade inte accepterat att bli svenskar utan bytt till sig andra gods väster om sundet via förmedling av den danske kungen.

Bland dessa storgods fanns bla Smedstorp, Tunbyholm och Onslunda storgård.

De olika gårdarna arrenderades först ut till svenska adelsfamiljer eller höga tjänstemän och officerare. Smedstorp och Tunbyholm liksom några av övriga storgods fick i början av 1700 talet status av rustgårdar med ansvar att mot skattefrihet hålla svenska armen/rytteriet med ett antal ryttare, hästar och fotsoldater.

På såväl Smedstorp som Tunbyholm fanns sedan, till en bit in på 1800 talet, en liten militärtrupp med befäl stationerad. Den militära organisationen förändrades sedan när regementena i Ystad och Kristianstad byggdes.

Sveriges regering (kungen) beslöt strax efter freden 1658 att befolkningen i de erövrade provinserna, dvs Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, måste ’försvenskas’.

Eftersom kontakten med befolkningen främst skedde via prästerskapet beslöt man att kyrkliga ämbeten som blev lediga skulle tillsättas av svenska präster och att alla predikningar skulle hållas på svenska. Liksom alla socken- och häradsting. Befolkningen skulle också få sina danska namn översatta till svenska.

Man tryckte upp och distribuerade därför svenska katekeser och psalmböcker. Samt en särskilt framtagen ABC-bok för att användas vid införandet av ’allmän’ skolutbildning.

Man tillsatte också personer som skulle övervaka och rapportera om hur försvenskningens regelverk tillämpades.

En beskrivning av hur försvenskningen fortlöpte finns att läsa om i en artikel från 2010  ”Skåningarna bytte aldrig språk”  Länk

Även om skåningarnas namn försvenskades i skrivna dokument, tex i kyrkböckerna, användes säkerligen de danska namnformerna i dagligt tal långt in på 1700 talet. Jag har därför i min släktdatabas försökt återskapa de danska namnformerna för de personer som var gifte sig före 1658, dvs under dansk tid.

Slutlig fred mellan de svenska och danska kungahusen (rikena) dröjde till 1820-talet. I de krig som danskarna i mitten av 1800 talet förde om de nordtyska delstaterna Schlesien och Holstein, låg svenska trupper i beredskap, både till sjöss och på land, för att kunna gripa in och hjälpa danskarna. Någon större svensk insats gjordes dock aldrig men några små svenska förband blev inblandade på några platser.

Det dröjde ju sedan ytterligare ett antal decennier innan de båda länderna införde demokrati, dvs när alla medborgare fick välja de ombud som styrde i respektive land. Danskarna kom där att ligga lite före svenskarna.

Något att läsa om äldre tider i Skåne.

Boken ”Atlas över Skåne” utgiven 1999 rekommenderas för den som vill läsa om historien längre tillbaks.

På nätet – i molnet – hittar du mer allmän information om förfädernas liv under olika århundraden.

Mer om Skåne på 1600 och 1700 talet

Läs på hemsidan  Terra Scaniae  www.ts.skane.se

eller

Länsstyrelsen Skåne

Linné gjorde sin resa i Skåne 1749. Hans bok finns här.

Länk  Linnés resa

Läs också på hemsidan med Det svenska jordbrukets historia

http://www.ksla.se/anh/amnessokning/allmant/fembandsverket/

Välj band 3 för 1700 talet.

Läs om försvenskningen av skåningarnas språk

Skåningarna-bytte-aldrig-språk

--------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Ellna och hennes föräldrars förfäder finns i min släktdatabas på Rootsweb.

Ritade släktträd för Ellnas dotterson Teodor och hans maka Anna och med deras förfäder finns i Mitt arkiv för Skåne. Se dokumentet ”Släktträd Skåne Del 1”. Teodor och Anna har där nummer 20 resp. 21.  De äldsta förfäderna på Ellnas sida finns med början på sidorna 5 och 6.