onsdag 21 maj 2014

Sissela Månsdotter och Anders Håkansson i Tunby



Sissela Månsdotter och Anders Håkansson  i Tunby

Förfäder och släkt i Skåne.

Uppgifterna i denna beskrivning har jag funnit under min släktforskning. I kyrkböckerna och i olika arkiv.


Min farfar Teodors mormor Elnas föräldrar var
Sissela Månsdotter  som föddes den 26 nov 1790 i Tunby, Smedstorps socken
och
Anders Håkansson  som föddes den 15 okt 1789 i Tunby, Smedstorps socken.

Elna, som föddes 13 juli 1824 i Tunby, var deras sjätte barn i en barnaskara på 11.


Modern Sissela Månsdotters föräldrar var Hanna Månsdotter 1755-1824 och Måns Ohlsson 1743-1797.  Familjen bodde i Tunby där de arrenderade en gård.
Modern Hanna födde sex barn, fem pojkar samt dottern Sissela.
Sissela fick således fem bröder och var näst yngst.
Sissela växte upp hemma fram till att hon 1814 gifte sig i Smedstorps kyrka med Anders Håkansson från en annan gård i samma by.


Elnas far Anders Håkanssons föräldrar var Sophia Nilsdotter 1752-1825  och Håkan Andersson  1757-1820.
Familjen bodde i Tunby där Anders också föddes i moderns andra äktenskap. Modern födde en son i första äktenskapet och två döttrar i det andra förutom Anders, som var näst yngst.
Anders växte upp hemma i Tunby innan han 1813 fick ta över arrendet efter sin far på gården Tunby nr 15. 
För att göra detta betalde Anders en avgift enligt anteckningar i kyrkboken. Troligen var detta arrendeavgiften men storleken på denna anges inte.  Anders halvbror Erik, moderns son i första äktenskapet, fick på samma sätt betala arrendeavgiften i förskott när han tog över arrendet av gården Tunby nr 7 efter sin svärfar. Om beloppen utgjorde hela årsavgiften eller endast en del framgår inte men det kan ha varit så, som tidigare varit brukligt, att en del av arrendet måste utföras som arbete på ägarens mark, dva på ägaren Smedstorps sätesgårds egen mark.

Anders och Sissela gifter sig den 3 april 1814 i Smedstorps kyrka. Han 24 år och hon 23 år gamla.

Första barnet, dottern Elna, födde Sissela i april 1814 en vecka efter vigseln. Denna dotter avled dock 4 år gammal.
Sissela födde sedan, med några års mellanrum, ytterligare 10 barn.
Av dessa växte fem upp till vuxen ålder. Den tredje äldsta av dessa var Elna, min farfar Teodors mormor. Av Elnas syskon var tre bröder och den yngsta en syster.

Anders och Sisselas gård nr 15 var den västligaste gården i byn där det fanns över 30 numrerade gårdar. På flera gårdar finns i kyrkboken två arrendatorer uppgivna. Med drängar och pigor och alla barnen bör det därför funnits flera hundra personer i byn. Ungefär hälften av gårdarna ägdes av Smedstorps sätesgård medan den andra hälften ägdes av Tunbyholms sätesgård.  

Byarna i Smedstorps socken i början av 1800 talet

De brukade gården i nära samverkan med övriga arrendatorer i Tunby. Detta eftersom gårdarnas odlingsmark på sedvanligt sätt var utlagd i små avlånga odlingslotter i fyra vångar. I utkanten av byns mark mot Onslunda och den i norr var sk utmarker för bl.a. djurbete. Där fanns också skog där man bl.a. kunde hämta material till de inhägnader man måste ha för att frigående djur inte skulle komma in på odlingsmarken.

Nio år efter giftet, 1823, beslöt ägaren av Smedstorps och Tunbyholms sätesgårdar att genomföra sk enskifte av Tunbys mark. Ägaren till båda sätesgårdarna var då Jöns Peter Hemberg, en förmögen borgare i Ystad.

Anders och Sissela fick genom skiftet all sin odlings- och betesmark samlad i ett kilformat område som sträckte sig västerut från gården. Dvs de fick bo kvar på sin gård medan ett flertal andra arrendatorer fick sin gård utflyttad till markområden i yttre delen av de fyra vångarna eller till utmarkerna. Anders halvbror Erik fick sin mark för nr 7 utlagd i den nordöstra delen av byns marker – där i dag gården Petersborg ligger.

Anders och Sissela fick efter enskiftet själva ansvara för att jorden sköttes på rätt sätt. Troligen efter att Anders fått (direkt eller indirekt) ’utbildning’ i de nya tankar om jordskötsel som hörde till enskiftets införande.

Tunby by vid Enskiftet 1825 med marken för nr 15 inritad

Några år efter enskiftet byggde ägaren av sätesgårdarna gården Petersborg på byns nordöstra del.
Dvs Tunby låg strax väster – sydväst om denna gård som i dag ligger norr om landsvägen.  Anders halvbror Erik fick då lämna gården nr 7 och bosätta sig på nr 20 som låg i västra delen invid gränsen till Onslunda socken.

Anders och Sissela fortsatte att arrendera gården nr 15 fram till dess de avled. De sista åren var det troligen de äldre sönerna Nils och Håkan som brukade gården tillsammans med anställda drängar och pigor.

Sissela avled 31 oktober 1848, 58 år gammal och 
Anders den 27 november 1849, 60 år. De begravdes båda i Smedstorp.

I bouppteckningen efter Sissela framgår att gården var i full verksamhet.
Där fanns tex  7 hästar med ett föl, 2 par oxar, 3 kor med två kalvar, 11 får, 7 grisar och 4 gäss.
I bouppteckningen efter Anders, dvs året efter, framgår att han är sk undantagsman med fritt boende, livsmedel och bränsle. Han ägde då en ko och tre grisar.

Gårdens verksamhet avvecklades troligen efter höstskörden 1848. Sonen Håkan gifte sig 1847 och flyttade 1848 till Spjutstorp men återkom senare med familjen till Smedstorps sätesgård. Äldsta brodern Nils gifte sig 1848 och bosatte sig i Lunnarp på hustruns föräldragård. Samma år flyttade yngste brodern Ola också till Lunnarp medan systern Hanna flyttade till systern Elna i Östra Ingelstad efter det fadern avlidit.

Av någon anledning fick inte någon av sönerna Nils och Håkan ta över arrendet av gården – kanske hade de inte råd eller så blev de inte 'godkända'. Kvarlåtenskapen efter föräldrarna måste ju delas mellan de efterlevande fem barnen när skulderna var betalda. Av kyrkboken framgår att de nya arrendatorerna betalde arrendet i förskott när de tillträdde.

Karta från 1970 talet

Om sätesgårdarna
Smedstorps och Tunbyholms sätesgårdar uppges vara Rusthållar-säterier i slutet av 1700 talet och en bit in på 1800 talet. Detta innebar att ägaren som skatt skulle hålla det svenska kavalleriet med ett antal ryttare med tillhörande hästar och utrustning.
Vid enskiftet bor Ryttmästaren för aktuell ryttargrupp på en av gårdarna och svarar för att ryttare och hästar får rätt utbildning. Ägaren av de två säterierna bodde ju själv i Ystad och hade anställd personal för driften av gårdarna med dess odlingsmark och skog.
I vad mån de arrenderande bönderna i Tunby var inblandade i rusthållets ansvar framgår inte av de dokument jag läst. Troligen var det de två sätegårdarna som själv svarade för uppfödning av de hästar de skulle tillhandahålla liksom boendet för ryttarna. 
I kyrkböckerna står ett antal arrendatorer i Tunby som Ryttare eller Soldat. Dvs de hade när de blivit äldre och lämnat soldatlivet fått arrendera några av gårdarna. Titeln från kavalleriet/armen behöll man hela livet.
I Tunby fanns även en sk Hospitalgård som lydde under Kristianstads sjukhus, dvs en sjukstuga. Sådana hospitalgårdar fanns också i andra byar på Österlen, dock inte i alla byar. Troligen var det där sjukvårdspersonalen fanns som skulle följa kavalleriet ut på krigsuppdrag.


Barnen

Sisselas och Anders barn föddes alla på arrendegården nr 15 i Tunby, och växte upp där.

Ellna  född 8 april 1815 men avled den 27 maj 1819, 4 år gammal.

Måns  född 20 januari 1817 men avled 26 maj 1819, 2 år gammal. Dvs dagen före sin syster Ellna.

Nils  född 3 februari 1819.  Nils stannade kvar hemma till dess hans far avlidit och arrendet på Tunby nr 15 fick lämnas. Han gifte sig 1848 med Elsa Persdotter f.1826 i Kverrestad.  De bosatte sig i Lunnarp och där födde Elsa sex barn innan de flyttade till Övraby. Där föddes ytterligare fyra barn. Det var sju döttrar och tre söner.  Några av barnen avled unga.
Hustrun Elsa avled 1876, 52 år gammal och Nils 1883, 64 år. Båda avled och begravdes i Övraby.
En av döttrarna Anna f.1854 gifte sig 1877 i Stora Herrestad med soldaten Bengt Persson Ekvall. Efter att deras förste son fötts i Stora Herrestad utvandrade familjen 1880 till Nord Amerika och bosatte sig i staden Saint Paul i delstaten Minnesota. Anna födde där ytterligare 10 barn.
Till Minnesota flyttade också flera av maken Bengts syskon. Och kanske också några av Annas - jag har nämligen inte kunnat hitta deras uppgifter i svenska kyrkböcker.

Måns  född 14 augusti 1821 men avled 28 december 1821, 4 månader gammal.

Håkan  född 13 oktober 1822.  Håkan växer upp hemma och hjälper föräldrarna, tillsammans med brodern Nils, att bruka gården fram till de avlider. Håkan gifte sig 1847 med Karna Månsdotter f.1824 i Gårdlösa. De bodde först något år i Spjutstorp men återkom och arbetade för Smedstorps sätesgård.
Karna födde fem barn, tre döttrar och två söner, som alla växte upp och bildade familjer.
Håkan avled 1883, 61 år och Karna 1888, 64 år gammal i Smedstorp.


Elna  - min farfar Teodors mormor -  föddes 13 juli 1824. Hon växte upp hemma för att 1844 gifta sig med Nils Jönsson f.1819 från Östra Ingelstad. De bosatte sig på den gård, Östra Ingelstad nr 17, som Nils ägde tillsammans med sina systrar. Gården låg på fälten sydöst om byn mot gränsen till södra Smedstorps socken.
Elna födde där 12 barn, där fyra dog i unga år. Teodors mor Bengta var det sjätte barnet f.1853.
När Elna och Nils var i 50 års åldern lämnade de gården 1871 med sina yngsta barn. De bosatte sig först i Ljungstorp och efter några år i Tunby, Smedstorps socken. De avled där 1876 resp 1874.
Deras liv och familj i Östra Ingelstad har jag berättat om i ett tidigare avsnitt.


Ola  född 24 november 1826 men avled 19 april 1827, 5 månader gammal.

Pehr  född 19 feb 1828 men avled den 25 mars, en månad gammal.

Pehr  född 6 augusti 1829 men avled 20 april 1831, 1½ år gammal.


Ola  född 24 februari 1832.  Ola stannade kvar hemma tills föräldrarna avlidit.
Han arbetade sedan under några år som dräng på olika gårdar innan han gifte sig 1860 med Elna Olsdotter f.1838 i Selshög, Tryde socken. Elna födde en son 1860 men avled 1863 när det andra barnet föddes. 
Ola gifte om sig året efter med Hanna Håkansdotter f.1831 i Kverrestad. De bodde först några år i Norra Kverrestad för att sedan flytta till Östra Ingelstad.  Hanna födde fyra barn där de två yngsta avled unga. Hanna avled 45 år gammal i Östra Ingelstad.
Ola gifte sig för tredje gången 1877 med Metta Jönsdotter f.1842. De fick tillsammans en son, som växte upp tillsammans med Olas två barn.
Ola avled 1907, 75 år gammal, och Metta 1912, 70 år, i Östra Ingelstad.


Hanna  född 23 juli 1835.  Hanna var bara 14 år när föräldrarna avled. Hon flyttade först till systern Elna i Östra Ingelstad men tog sedan arbete på olika gårdar i omkringliggande socknar. 1854 gifte hon sig i Norra Kverrestad med Matts Persson f.1823.  Hanna födde en dotter 1855 men avled 1858 strax efter det hon fött sin andra dotter som också avled.  Hanna blev 23 år gammal.


Fem av Sisselas 11 barnen växte således upp och bildade familjer.
Jag har räknat till 35 barnbarn men det var bara några av dem som Sissela och Anders fick träffa.

Jag har också försökt följa barnens släktgrenar in på 1900 talet.
Det visar sig att flertalet familjer som levde under 1800 talet fortsatte med jordbruksarbete men nu som anställda på olika storgårdar i södra-sydöstra Skåne. De bytte också arbetsgivare med några års mellanrum.
I slutet och 1800-talet och början av 1900-talet kom allt flera att flytta in till städerna. Särskilt till Malmö området och den industri som där fanns.  Detta visar på den kända utvecklingen under 1800 talet där befolkningen starkt ökar och möjligheten att få arrendera en egen bondgård var liten.
Antalet utvandrare bland de funna ättlingarna är inte många. Det är tex endast barnen till sonen Nils jag nämnt ovan.

Kreaturen i Gårdlösa beger sig under senare delen av 1800 talet ut på vårbete
Akvarell av Frans Lindberg i Smedstorp ca 1937 - 'ur minnet'



 -------------

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger
Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger
Uppgifter om Sissela, Anders och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Håkansson eller Månsdotter.
Ritade släktträd för dottern Elnas dotterson Teodor och hans maka Anna, mina farföräldrar, och deras förfäder finns i mitt arkiv för Skåne.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp 21.  Sissela och Anders har nr 167 resp 166.