Familjen Karna och Håkan Hansons utvandring 1866 från Tryde till Utah

En familj i två släktgrenar från två av mina förfäder
för modern Karna från farfar Teodors farfars fars föräldrar och

för fadern Håkan från farmor Annas farmors farfars mors föräldrar.

Släktingar till förfäder i Skåne.

Följande är en beskrivning av det jag av tillfälligheter funnit under min släktforskning.

I föregående inlägg har jag berättat om en familj som 1866 utvandrade från Österlen, Tryde socken till delstaten Utah i Nordamerika.

Modern i familjen, Karna Jönsdotter föddes den 9 aug 1822 i Glemminge socken och var sondotter/barnbarn till min farfar Teodors farfars far Lasse Bengtssons bror Per Bengtsson som bodde i Benestad.

Fadern i familjen, Håkan Hansson föddes den 29 april 1822 i Gärarps by i Tosterups socken. Jag fann att han var son i en släktgren från förfäder till min farmor Anna. Flertalet av Håkans förfäder i denna släktgren bodde i Gärarp.

Att både Karna och Håkan har släktkoppling med mig via min farmor och farfar är ju en ren slump, men liknande släktkopplingar har jag hittat på andra håll. Att jag blev intresserad av just denna familj beror på att jag dessutom på nätet (webben) hittade en släktbeskrivning över familjens utvandring. Och något senare den större släkthistoria som Karna och Håkans beskrivning ingår i. Den senaste familjen som beskrivs lever i dag i Kalifornien. Mer om detta senare.

Följande är ett kort återgivande av innehållet i släkthistorien om Kana och Håkan som i denna del skrivits av yngste sonen Alfreds fru Hannah Anderson någon gång i början av 1900 talet. Hela släkthistorien är av naturliga skäl skriven på engelska.

Håkan Hansson och Karna Jönsdotter gifte sig i Ullstorp 1850.

De odlade en liten gård i Ullstorp nr 14 som låg mitt emellan dagens Tomelilla och Lunnarp. Dvs bara någon km från gården Ullstorp nr 6 där min farfar Teodors far växte upp. 
Efter några år tyckte Håkan att marken gav dåligt utbyte och var arbetsam. Han hörde sig för hos närboende och 1857 flyttade familjen till en gård strax nordväst om Tryde kyrka, Tryde nr 14. Tomelilla som samhälle fanns då inte.

Håkan blev dock även missbelåten med den marken. Han tyckte den var lite för stenig. 

Karna hade under åren haft fullt upp med att hjälpa Håkan och föda sex barn. I Ullstorp Jöns f.1851, Boel 1854 och Anders 1855 och i Tryde Hans 1858, Ola 1860 och Nils 1863.

När de bodde i Tryde kom predikanter för en ny väckelserörelse dit – det var mormonerna. Efter att deltagit i flera möten anslöt sig både Håkan och Karna till deras församling.

Efter något år blev de döpta och blev sedan lockade av berättelserna om trons (mormonernas) samhälle Zion som skulle byggas upp i Utah.

I april 1866 gav de sig i väg på den strapatsrika färden mot Utah.

Troligen samlades en större grupp mormoner i södra Skåne och seglade till Hamburg. Där anslöt ytterligare grupper från Tyskland och Danmark och dessa seglade tillsammans över Atlanten, ev. via England. Det tog över sex veckor att nå New York.

 

I New York väntade de någon vecka innan mormonerna åkte tåg västerut via Chicago till östra delen av delstaten Nebraska dit järnvägen då var klar.

Härifrån åkte mormonsällskapet i oxdragna täckta vagnar, som flera familjer fick dela på. Kanske fick flera familjer hyra tvåhjuliga handkärror för sitt bagage och således vandra hela vägen till Utah. Detta berättas om i mormonernas egen historia.

Färden gick över slätterna i Nebraska och Wyoming, över Klippiga bergen till Utah, en sträcka på ca 1600 km.

Kanske fick Karna och familjen åka i vagn eftersom hon var höggravid.

Karna, 43 år gammal, var havande när de avreste från Tryde och på vägen över Nebraskas slätter föddes den yngste sonen John Alfred den 24 aug 1866.

De drabbades dock några dagar senare av stor sorg då den tre årige sonen Nils dog av kolera och fick en enkel grav ute på slätten.

Karna och Håkan med sina sex barn nådde fram till Utah i slutet av september månad. Hela resan tog således fem månader!

Anm: Järnvägen från New York till Utah var klar 1869 vilket underlättade resan för senare utvandrare.


Första vintern bodde familjen i en timmergrotta som Håkan och de äldre pojkarna grävde ut i en sluttning, liksom flera andra nyanlända familjer gjorde.

Åren efter bodde de i enkla timmerhus och familjemedlemmarna arbetade med olika saker hos andra. Flera år bodde de i Brigham City. Karna arbetade med att tvätta hos andra familjer eller karda och spinna ull. Håkan arbetade bla vid ett järnvägsbygge och sönerna med annat.

De flyttade efter några år lite norrut och skaffade sig ett timmerhus med lite mark. Familjen fortsatte arbeta med olika saker fram till hösten 1873 då de flyttade till orten Hyrum där de arrenderade en jordbit och startade ett mindre jordbruk. De hade några kor och några grisar samt ett antal får.

Några av sönerna hjälpte till hemma och de tog så småningom över.

Karna avled i mars 1896, 74 år gammal.

Håkan bodde efter hustruns död kvar hemma men flyttade sedan till dottern Tilda (Boel) som gift sig och bodde i Blackfoot strax norr om Hyrum, men i södra Idaho.

Till de trakterna flyttade också några av sönerna med sina familjer.

Håkan avled i södra Idaho i april 1912, 90 år gammal.

Både Håkan och Karna begravdes i Hyrum, Utah.

Barnen

7 – sex pojkar och en flicka.

Barnen i familjen Hanson

Jöns – Jens  föddes i Ullstorp 1851 och avled i Idaho 1926, 75 år gammal

Han var gift med en flicka Bessie med engelsk härkomst.

Boel – Hilda/Tilda i USA – föddes 1853 i Ullstorp och avled 1934 i Idaho, 81 år gammal. Hon gifte sig 1872 med en svensk, Jöns Jens Ockerman f.1847. Tilda födde minst fyra barn.

Anders – Andrew  föddes 1855 i Ullstorp och avled 1915 i Salt Lake City, Utah - 60 år gammal. Han arbetade många år hemma för att efter det modern avlidit flytta med fadern norrut till södra Idaho där systern Tilda bodde. Där gifte han sig med en änka Lottie när han var 57 år gammal. Det föddes två barn i detta korta äktenskap.

Hans – Hogan  föddes 1858 i Tryde och avled 1927 i Salt Lake City, Utah, 69 år gammal. Han gifte sig 1880 med en norska Emma Ellefsen f.1858. Emma födde nio barn, det sista 1898. De bodde i Hyrum nära hans föräldrar.

Ola  föddes 1860 i Tryde och avled i Idaho 1908, 48 år gammal. Han gifte sig 1889 med Caroline.

Nils  föddes 1863 i Tryde och avled under färden över Nebraskas slätter 1866, tre år gammal. Han avled av kolera och bara några dagar efter det brodern John Alfred föddes. Nils begravdes i en enkel grav ute på slätten.

Johan Alfred  föddes under färden över Nebraskas slätter i augusti 1866. Han avled 1946 i Shelly i södra Idaho, 82 år gammal. Han gifte sig 1890 med en flicka med svenska föräldrar, Hanna Anderson. Hon föddes 1867 i Utah och avled 1946 några månader före Alfred.  Hanna föder 11 barn varav fyra var döttrar.

Hanna Andersson svarade för den första sammanställningen över släktens historia. Denna fortsätter med hennes och Alfreds son

Alfred Raymond Hanson 1893-1989, 96 år gammal med hustrun Viola och sju barn.

Därefter följer Raymonds och Violas son 

Lynn Raymond Hanson 1916-2000, 84 år gammal med hustrun Jane och åtta barn.

Den nuvarande berättaren är Lynns son 

Steve Dunn Hanson 1940- och hans hustru Joyce 1944- och deras åtta barn och 25 barnbarn.

Alfred Raymonds dotter Carol Hanson Heintz f.1934 är 'huvudredaktören' för de släktmedlemmar som svarar för den aktuella släkthistorien.

Alla avsnitten kan läsas via hemsidan 

Remembering

http://rememberinglight.com/Remembering_Light/AlfredRaymondHanson.html

Håkan och Karnas familj och utvandringen till Utah finns beskrivet i avsnittet

19 Hakan and Karna.

Första avsnittet  00Preface.html  finns en innehållsförteckning och förord av huvudredaktören.

Ytterligare släktbeskrivningar av familjerna – i regel personliga livsskildringar - kan hittas om man söker via hemsidan

Rememberinglight

http://www.rememberinglight.com/Remembering_Light/Home.html

Samtliga familjer/generationer som beskrivs i släkthistorien har nära anknytning till Mormonkyrkan.  Männen och flertalet söner i familjerna har missionerat för mormonkyrkan på olika håll, i USA eller i andra länder. De har sedan verkat i sina lokala mormonförsamlingar. När det gäller kvinnorna, hustrur och döttrar, har de mestadels verkat i kyrkan enligt mormonernas trossatser.

Enda person i släkthistorien som inte varit helt nöjd med Mormonkyrkan var Håkan från Gärarp. När Håkan kommit till Amerika kände han sig flera gånger lurad av sina uppdragsgivare som oftast också var företrädare för mormonkyrkan. Han fick på detta sätt också viss hemlängtan. Hans hustru Karna var dock trogen mormonkyrkan och kände sig nöjd i det nya landet och tillsammans med sin familj.

Extra  –  lite från min egen historia

Själv har jag besökt Nordamerika ett flertal gånger i jobbet.

1992 var jag under två veckor i slutet av juli i Atlanta, Georgia för diskussioner med en leverantör. Passade då på att efteråt ta drygt en veckas sommarsemester.

Jag flög till Salt Lake City, hyrde bil och körde norrut upp till nationalparken Yellowstone som var huvudmålet för resan.

Körde runt i parken under några dagar och såg på naturen, naturfenomenen och de vilda djuren som strövar fritt inom och utom parken. Jordskorpan är just här tunn så värmen från jordens kärna tränger upp och värmer grundvattnet. På så sätt bildas varma källor och ’vattensprut’. Botten på små bäckar och vattensamlingar färgas av mineralsalter i starka färger – rött, blått, gult och grönt. Växtligheten är frodig i det varma vädret under sommaren. Under vintern ligger snön djup och parken är stängd för biltrafik. Att vandra i parken är möjligt men är begränsad och kräver tillstånd. De flesta besökarna är därför hänvisade till egen bil på de få vägslingorna. Men man når enkelt många sevärdheter och kommer nära de vilda djuren.

Körde efter parkbesöket sydväst ut över Idahos slätter. Något jag bestämde mig för på plats när jag såg turistbroschyrerna. Inget dåligt beslut – mycket nöjd med vad jag fick se. En blygsam vägskylt längs vägen pekade exv på amerikanarnas första provanläggning för att testa fredlig atomenergi. Ett teknikavbrott i naturupplevelserna.  Idaho marknadsför sig som 'potatisstaten' och ett flertal gröna fält passerades.

Potatisodling i södra Idaho

Återvände sedan åter till Salt Lake City. Avslutade med några dagar runt staden och upp i Klippiga bergen. Det hela tog drygt en vecka.

När jag nu ser på mina minnesanteckningar från turen ser jag att jag passerade många av de orter där Karna och Håkan och deras barn och barnbarn bodde i norra Utah och södra Idaho.

Upplevde Utah och Idaho som ett mycket glesbefolkat landskap med ett fåtal mindre städer. Snabbmatsställen fanns inte och inte heller mörk- eller gul-hyad befolkning (inte många i alla fall). En stor kontrast till Georgia och Atlanta som jag först besökte.

Upplevde också naturen som ökenartad med mindre jordbruksområden. Höga berg – Klippiga bergen – i öster och öken eller sjöar i väster. Skog fanns i princip enbart när jag närmade mig Yellowstone och inom nationalparken.

Upplevde hela turen som en stor naturupplevelse. Det var bara en dagsresa, på motorvägen när jag återvände till Salt Lake City norrifrån, som var ’tråkig’. Vädret var fint under hela turen, sol och 30-40 grader under dagarna. Betydligt lägre på kvällarna. Bilen var naturligtvis utrustad med bra luftkonditionering! Och skydd mot solen var ett måste. Kom från Georgia som hade samma väder så jag var förberedd.

Salt Lake City 1992

Minns fortfarande upplevelserna under semesterturen även om alla fotografier jag tog bidrar till det. I dag kan man ju gå in på Google Maps och via bildskärmen åter uppleva landskapet och vyerna. Och de vilda djuren.

Något intresse för mormonernas platser hade jag inte vid besöket även om jag noterade några av templen som fanns på flera platser. Man kunde liksom inte förbigå dem i landskapet.

Av en ren tillfällighet bor jag själv bara någon km från mormonernas tempel i Sverige, dvs här i Västerhaninge. Hit kom de på 1980 talet.

Uppgifter om Utah, Idaho och Yellowstone kan man exv läsa på Wikipedia. Bilder finns på Google Maps. 

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Håkan och Karna och barnen och kopplingarna till mina förfäder finns i min databas på Rootsweb under efternamnen Hansson, Hanson och Jönsdotter.

Ritade släktträd för min far Gunnars föräldrar Teodor och Anna och med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Skåne. 

Karna Jönsdotter har i släktträden koppling till förfäder på Teodors sida från nummer 320 Bengt och 321 Hanna och deras son Per född 1796 i Benestad.

Håkan Hansson har koppling från Annas förfäder med nummer 1362 Clemmed och 1363 Boel och deras son Hans född 1733 i Gärarp, Tosterup.

Vi minns våra förfäder

Per Larsson och Sissa Persdotter

Min farfar Teodors far Lasses föräldrar.

Förfäder i Skåne.

Följande är vad jag funnit under min släktforskning kompletterat med utdrag från min pappa Gunnars släktbeskrivning.

Min farfar Teodors far Lasse Persson Larssons föräldrar var

Per Larsson som föddes den 11 dec 1798 i Övraby socken.

och

Sissa Persdotter som föddes den 6 jan 1818 i byn Tjustorp i Smedstorps socken.

Lasse född 1845 var Sissas fjärde barn i Pers andra äktenskap.

Tjustorps by före enskiftet 1840

Modern Sissas föräldrar var 
Kirstina Nilsdotter 1779 - 1821 och 
Per Nilsson 1778 - 1825. 

De bodde hela äktenskapet i Tjustorps by nr 17. 

Sissa var deras sjätte och yngsta barn av sex där några avled unga. 

Sissa var tre år när modern avled och sju när fadern avled.

Fadern Pers föräldrar var 
Boel Månsdotter 1773 - 1807 och Lasse Bengtsson 1756 – 1815. 
De bodde hela äktenskapet i Övraby.

Per var åtta år när modern avled och fadern gifte om sig och sexton när fadern avled.  Han hade en syster och en halvsyster.

Ullstorps trakten 1864

Per började som sextonåring att arbeta som dräng på gårdar i Övraby och träffade där sin första hustru Agda Ingvarsdotter född i Övraby den 17 okt 1793. 

De arbetade i Övraby några år på samma gård och flyttade 1821 tillsammans till en gård i Ullstorp som dräng och piga. De gifte sig där 1826 och blev arrendatorer på en av kyrkan ägd gård, nr 5.

Agda födde under kommande tio år, fyra barn men de första tre avled redan som små.

Agda avled i oktober 1838, 45 år gammal, och begravdes på Ullstorps kyrkogård. Hon lämnade efter sig sonen Måns, 3 år.

Per gifte om sig redan i maj 1839 med Sissa Persdotter som då arbetade som piga hos sin kusin på en granngård, Ullstorp nr 2.

Sissa som var född i Tjustorp var endast tre år när hennes mor Kirstina avled och sju när fadern Per gick bort.

Eftersom Sissas bror Nils Persson tog över halva föräldragården Tjustorp nr 17 kunde hon bo kvar hemma med sina fyra syskon. Fadern Pers bror Hans brukade den andra halvan av gården. Per och Hans hade tagit över gården efter sina föräldrar.

Sissa tog efter konfirmationen anställning som piga i Östra Ingelstad och efter något år i Ullstorp hos sin kusin Ingar Mårtensdotter på nr 2 fram till giftet 1839. Ullstorp nr 2 låg omedelbart söder om nr 6 dit hon flyttade.

När Per och Sissa gifte sig 1839 tog de över gården Ullstorp nr 6.

Var gårdsbyggnaderna låg på de relativt stora markerna har jag inte kunnat hitta uppgift om. Ullstorps enskifte gjordes redan 1800 och gården nr 6 som då låg i byn vid kyrkan fick flytta ut till sina marker.

Ullstorp nr 6 på Häradsekonomisk karta från 1930.  Jämför med kartan från 1864 ovan

Sissa som var 20 år yngre än Per Lasson födde under 20 år nio barn där en dotter dog strax efter födelsen. Barnen växte upp hemma och fick hjälpa till så fort de var tillräckligt gamla.

Från min pappa Gunnars släktbeskrivning finns följande minne.

” Jag hörde min farfar Lasse och far Teodor berätta om den stora syskonskaran. Men endast en berättelse kvarstår i minnet och berörde hur de äldre syskonen (bröderna) gick till väga, då de av föräldrarna ålagts att tillse sina yngre syskon medan föräldrarna var bortresta.  För att de yngsta då skulle hålla sig lugna, så gav de dem en ordentlig sup så de somnade och sedan kunde var och en sköta sitt.

Bör då nämnas att brännvin då brändes på gården dels för eget behov men även för försäljning (så kallat gårdsbränneri).”

När den yngsta sonen Per föddes 1858 avled fadern Per Larsson bara några månader senare, den 10 dec 1858, 60 år gammal.

Per begravdes på Ullstorps kyrkogård.

De äldsta barnen Måns, Per och Anders  som då var 23, 19 resp 16 år fortsatte att med modern Sissa bruka gården. De hade hjälp av en dräng och de yngre barnen.  1861 gifte sig Måns och flyttade till annan gård.  Per som efter några år gifte sig fortsatte att bruka gården tillsammans med syskonen fram till 1880 då flera av dem bla Anders, Lasse och Elna flyttade hemifrån. 1883 då Per var 43 år gammal lämnade han också nr 6 och flyttade med sin familj till en mindre gård.

I kyrkoböckerna framgår att Sissa och barnen från mitten av 1870 talet arrenderade ut eller sålde några av de områden som de ärvt efter fadern Per.
Flera nya familjer flyttar mellan åren 1875 och 1885 in på nr 6.

Det är troligt att Sissa, ca 55 år gammal, tillsammans med barnen hade beslutat sig för att avveckla jordbruket och sälja eller utarrendera de delar som Sissa och respektive barn ärvt efter fadern Per. Jag har inte kunnat hitta några uppgifter om dessa transaktioner bland de dokument Lantmäteriet har publicerat på sin webb.

Några markområdena har troligen sålts när några av barnen emigrerade. Andra delar först efter det Sissa avlidit. Arrendet var ju en form av pension.

Något om Tomelillas utveckling och järnvägen.

(Hämtat från kommunens Ortsrapport Tomelilla 2002 som bla finns i mitt arkiv för Skåne.)

Det äldsta skriftliga namnbelägget är från 1437 då byn kallas för ”Tommarp lille”, det vill säga lilla Tommarp.

Enligt prästrelationerna från 1624 bestod Tryde socken av tre byar, Tryde, Selføe (Sälshög) och Effryett (Everöd). Här fanns två möllor, Tryde och Sälshögs mölla. I socknen fanns också en liten by som benämndes Tommerlille.

Av denna gamla bondby från 1727 återstår idag i stort sett inga spår alls. Den gamla bykärnan låg ungefär där nuvarande Tomelilla byagård är belägen. Tomelilla har sålunda expanderat norrut, österut och söderut, däremot inte lika mycket i väster.

Avgörande för samhällets framväxt var järnvägen. Jfr kartan från 1864 ovan.

Den första järnvägssträckan som berörde Tomelilla var sträckan Ystad-Eslöv, som öppnades 1865-66. Det var ungefär tio år efter att den första delen av södra stambanan, den mellan Malmö och Lund, stod färdig 1856.

Järnvägsnätet i Skåne

Sedan följde sträckorna

Cimbrishamn - Tomelilla 1882,

Malmö - Tomelilla 1893 och

Tomelilla - S:t Olof 1901.

Järnvägen till Cimbrishamn drogs 1880-81 genom norra Ullstorp strax norr om marken till nr 6, som således inte behövde släppa till sin mark. Järnvägshistoriker kallar denna järnväg ”ångspårväg” eftersom spåren från början var av klenare typ och trafiken sköttes av ”ångvagnar”.

Tomelilla blev alltså något av en järnvägsknutpunkt i det järnvägstäta Skåne.

Tomelilla blev 1 jan 1921 köping och utgör sedan även egen församling med delar av norra Ullstorp och södra Trydes socknar.

Åter till Ullstorp nr 6. 

I Ullstorp bodde på 1890 talet en fotograf Ferdinand Ambjörnsson med egen ateljé.

En person han fick fotografera var Sissa. Kortet har nu kusin Göthe i Staffanstorp via hans mor Marthas fotosamling.  På fotot finns anteckningen ”Min farmor” - Teodors.

Sissa Persdotter i slutet av 1880 talet

Kanske togs fotot när sonen Nils med familj 1889 utvandrade till Nord Amerika. Blev också den familjen fotograferad?  Något sådant foto har jag dock inte sett. Inte heller på de andra utvandrarna. 

Fyra av barnen med sina familjer emigrerade, en son till Bornholm och två (ev tre) söner och en dotter till Nord Amerika. Mer om detta finns nedan.

Sissa bodde kvar på nr 6 fram till dess hon avled. Min farfar Teodor besökte henne med sina föräldrar några gånger.

Sissa Persdotter avled den 31 mars 1894, 76 år gammal, hemma på Ullstorp nr 6.

Hon begravdes på Ullstorps kyrkogård där maken Per vilade. Hon överlevde honom med 36 år.   Någon gravsten finns inte kvar.

Gård på Österlen i mitten av 1800 talet   Oljemålning  O Holfer

Barnen

Under Pers första gifte med Agda Ingvarsdotter föddes fyra barn

Boel föddes i okt 1828 men avled i april 1833  - 4½ år gammal.

Sissela föddes i april 1830 men avled några månader senare.

Hanna föddes i juli 1832 men avled åtta månader gammal.

Måns föddes i sept 1835. Hans mor Agda avled när han var tre år. 
Måns växte upp hemma hos faderns andra hustru Sissa som han troligen ansåg vara hans mor. När fadern Per avled 1858 fortsatte han med sin 'mor' Sissa och några bröder att bruka nr 6. Måns arbetade där till dess han 1861 gifte sig med Elna Håkansdotter. De bosatte sig först i Ullstorp nr 9 men flyttade 1864 till Norra Kverrestad.  1874 emigrerade familjen till Bornholm.

Under åren i Skåne födde Elna sju barn där dock några avled unga.

I Pers andra äktenskap födde Sissa Persdotter nio barn.

Pehr föddes i nov 1839

Pehr växte upp hemma och när fadern avled 1858 tog han tillsammans brodern Måns och modern över driften av Ullstorp 6. När Måns 1861 gifte sig och flyttade hemifrån blev det Pehr som tillsammans med syskonen brukade jorden.

Pehr gifte sig 1867 med Eljena Göransdotter från Tryde och född 1837.

Eljena födde 1871 tvillingarna Johan och Pehr. Och 1873 dottern Cecilia.

De brukade en del av nr 6 fram till 1883 då de flyttade till nr 2 i Ullstorp. 

Andra delar brukades av modern med hjälp av andra söner och döttrar. Troligen var det i nära samverkan.

1900 bodde Per och Eljena med dottern Cecilia i Ullstorps by nr 28. Han står som Slaktare.

Sönerna Johan och Per flyttade 1895 in till Tryde (Tomelilla) och tog namnet Phil (Persson Phil). Enligt min pappa Gunnars släktbeskrivning skall Ullstorp nr 6 ha kallats Pilagården.

Bröderna öppnade - troligen med föräldrarnas hjälp - en slakterirörelse och gifte sig. 

De hade ett slakteri i östra Tomelilla vid Simrishamnsvägen och en butik vid torget. Barn till sönerna fortsatte slakterirörelsen i Tomelilla.

När min farfar Teodor och farmor Anna flyttade in till Tomelilla 1945, arbetade Teodor under några år för sönernas barn – Teodors kusinbarn - med att hämta djur till slakteriet och att köra ut – distribuera – öl och svagdricka. Kanske hade Teodor tidigare sålt slaktfärdiga djur från Östra  Ingelstad nr 1 till kusinerna?

Boel föddes i nov 1841 men avled två månader gammal.

 

Anders föddes i okt 1842.

Anders hjälpte till att bruka Ullstorp nr 6 men utbildade sig också till snickare.

Han flyttade 1880 hemifrån och gifte sig 1882 med Hanna Nilsdotter från Onslunda och född 1847. Familjen bosatte sig hemma hos hennes föräldrar i Onslunda där fadern var borsthandlare. Hanna födde fyra barn innan familjen i mars 1891 utvandrade till Nord Amerika.

Bilderna visar några båtar för överfärden till England och över Atlanten till Boston eller New York.

 

Lasse  - Teodors farfar – föddes i mars 1845.

Han växte upp hemma men tog som 16 årig anställning som dräng hemma hos några släktingar (kusiner) i grannskapet men arbetade också hemma hos modern och bröderna i nr 6. När han gjorde militärtjänst tog han värvning och fick utbildning till befäl.

När han gifte sig med Bengta Nilsdotter 1881  flyttade han till Hannas.

Per och Bengta har jag beskrivit i tidigare inlägg.

Från min pappas släktbeskrivning – ”När Lasses far Per avled 1858 ärvde Lasse omkring 7 tunnland obebyggd och ganska mager och sandig jord. Jorden sålde han i början av 1900-talet och innan dess hade han haft den utarrenderad.”

 

Kjersti föddes i aug 1850.

Kjersti gifte sig 1875 med Ola Dahlqvist, född 1848 i Tjustorp.

De bosatte sig i Tjustorp för att 1882 flytta till Listarum där Olas far var smed. Båda platserna i Smedstorps socken.

Kjersti födde sex barn där en dotter avled ung.

1900 bodde de i Listarum.

Nils föddes i okt 1851.

Han gifte sig 1880 med Amanda Löfquist, född 1857 i Tjustorp. De bosatte sig i Tjustorp, Smedstorp där de byggde ett hus.

Fram till 1885 födde Amanda tre barn där en son avled ung.

I april 1889 utvandrade familjen till Nord Amerika.

Ola föddes i mars 1854

Han utbildade sig till snickare – husbyggare.

Han gifte sig 1880 med Elna Nilsdotter född 1857 och från Kverrestad.

De bodde först i Listarum, Smedstorp men flyttade sedan mellan olika platser för att senare bosätta sig i Tomelilla.

Elna födde sju barn där några avled unga.

Ola och Elna avled i Tomelilla. Elna 1928 och Ola 1936.

Elna föddes i juli 1856.

Elna tog anställning som 18 åring som piga på gårdar i närheten och gifte sig 1880 med Sven Jacobsson f.1847 i V Vemmenhög. De bosatte sig i Gärarp nr 11, Bollerup socken och arrenderade en gård. (Anm: De bodde således som grannar till farmor Annas fars föräldrar och deras barn med familjer - se tidigare avsnitt.)

I Gärarp födde Elna två söner och fyra döttrar. Den första dottern avled dock efter ett halvår.

Se kartsidorna - länk till höger

I juni 1894 började familjen en resa till Nord Amerika via Malmö och Köpenhamn. Denna slutade i Kiantone, Chautauqua County, NY som ligger i sydvästra hörnet av delstaten New York (Staden New York ligger i det sydöstra hörnet). 

Här föds ytterligare två döttrar.

Bland deras barn: Sonen John August född 1890 i Gärarp gifter sig 1920 med Grace Wiltsie och de bosätter sig i Falconer en förstad till Jamestown i Chautauqua County. De öppnar där butik för mejeriprodukter som de troligen får från hennes far som har en bondgård med kor och mejeri inte långt bort. De får två barn.

Landskapet runt Kiantone och nuvarande bebyggelse i förstaden Falconer kan studeras via Google Maps. Se länken till höger till kartorna – förstora tills gatubilderna visas.

I Bollerups husförhörsbok har någon antecknat att fadern Sven dog den 26 mars 1915 i Kiantone och modern Elna den 6 juni 1941 i Falconer. Uppgiften skall ha kommit från en släkting. Om denna släkting fanns i Sverige eller ev var en son eller dotter eller barnbarn på besök i Sverige är inte känt. Det är väldigt ovanligt att man antecknat i kyrkböcker långt efter dessa avslutats.

Per föddes i juli 1858.

Han växte upp hemma och tog som 18 åring anställning som garvargesäll hos en garvare i Ullstorp. Efter några år, 1880, är han registrerad som ’obefintlig’. Dvs han har flyttat från Ullstorp utan att ha tagit ut flyttningsbetyg. Jag har inte hittat honom i Skånes befolkningsregister från 1890.  Han kan ha utvandrat! Kanske har han följt med någon av de familjer som just 1880 utvandrade från Ullstorp. Bla fanns en familj som arrenderade en del av nr 6. Fadern i den familjen bar efternamnet Persson Ekberg men alla sönerna följde inte med.

Anm: Uppgifterna om utvandringen till Amerika har jag funnit i kyrkböckerna medan detaljerna om amerikaboendet har jag hittat hos andra släktforskare på Rootsweb – där jag också har mina släktuppgifter lagrade. Några av dessa uppgifter har jag kunnat kontrollera mot amerikanska register. Att där hitta personer som har så vanliga namn som tex Person är näst omöjligt. Det måste nästan finnas amerikanska släktforskare som publicerat sina uppgifter. Tex på Rootsweb.

Där har jag också hittat Per Larssons far Bengts bror Per i Benestad. Han hade ett barnbarn Carolina Hansen som 1864 med sin familj utvandrade till mormon-delstaten Utah. Tydligen var Carolinas make Håkan (Hogan) mormonpredikant redan i Sverige. De första mormonförsamlingarna i Sverige bildades i bla södra Skåne. Dessa församlingar organiserade också ett flertal utvandringsresor till Utah.

Mormonförsamlingarna låg bakom att de svenska kyrkböckerna blev fotograferade under 1950-talet. Dessa svartvita foton på mikrokort var det första underlag som jag själv använde när jag började släktforska. I dag har böckerna fotograferats med ny teknik som återger sidorna som när man bläddrar i de fysiska originalböckerna. Företaget Arkiv Digital har dessa fotografier.

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger.
Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger.
Uppgifter om Per  och Sissa samt barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Larsson el Persdotter.
Ritade släktträd för barnbarnet  Lasses son Teodor och hans hustru Anna med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Skåne.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp 21.  Per och Sissa har nr 80 resp 81.

Nils Jönsson och Elna Andersdotter

Min farfar Teodors mor Bengtas föräldrar.

Förfäder i Skåne.

Följande är en beskrivning av det jag funnit under min släktforskning.

Min farfar Teodors mor Bengtas föräldrar var

Elna Andersdotter som föddes den 13 juli 1824 i Tunby by nr 15 i Smedstorps socken.

och

Nils Jönsson som föddes den 14 juni 1819 i Ingelstads by nr 17 i Östra Ingelstad socken.

Bengta  född 1853 var deras sjätte barn av tolv syskon.

Modern Elnas föräldrar var Sissela Månsdotter 1790-1848  och Anders Håkansson 1789-1849.  De bodde i Tunby under hela äktenskapet.

Elna var deras sjätte barn av elva där dock sex dog som små.

Fadern Nils föräldrar var Hanns Svensdotter 1796-1839  och Jöns Nilsson 1783-1825.

De bodde i Östra Ingelsta by nr 17 under hela äktenskapet.

Nils var deras andra barn av fyra där det yngsta dog strax efter födelsen.

Nils föräldrar Jöns och Hanna övertog gården Östra Ingelsta nr 17 ca 1816 efter hans bror Stånge som då avled. Stånge hade troligen brukat gården från ca 1800 tillsammans med styvfadern Hans Andersson. Jöns och Stånges föräldrar var Jöns Stångasson d.1785 och modern Hanna Jacobsdotter d.1797.

Tidigare uppgifter finns inte eftersom kyrkböckerna för Östra Ingelstad socken  förstördes i en kyrkbrand 1806.

Elna växte upp hemma i Tunby by men tog sedan arbete på olika gårdar i trakten. Hon arbetade i Kverrestad innan hon flyttade till Östra Ingelstad och gifte sig

Nils växte upp och arbetade hemma i Ingelstad nr 17 som då låg i den södra delen av byn.

När Nils var fem år, 1825, avled hans far Nils.

Modern gifte om sig 1826 med Nils Håkansson f.1796 i Spjutstorp. Nils hade då arbetat som dräng på gården i tre år.

Först lite om Östra Ingelstad.

Vid storskiftet 1786 finns på kartan benämningen Ingelstads Kungs Gård och By. Denna karta från 1786 och den vid enskiftet 1825 är i stort den samma.

Alla gårdarna låg samlade i byn med odlingsmarken runt om. I byn fanns drygt 20 numrerade gårdar. I drygt 13 av dessa bodde skattebetande bönder med tillhörande odlingsmark. Övriga hus var sk gatehus där hantverkare, äldre personer samt bönder knutna till Kungsgården bodde.

Marken i västra halvan av socknen tillhörde Kungsgården medan den östra halvan tillhörde skattegårdarna.

Ö Ingelsta bys marker vid enskiftet 1825
Ingelsta Kungsgårds marker är väster om

Före enskiftet 1825 var marken i öster uppdelad i att antal vångar och dessa i ett antal långsmala tegar. Tegarna var fördelade på gårdarna så att varje gård i stort ägde lika stora yta. Bönderna brukade vångarna i samverkan eftersom tegarna var så smala att man måste ha samma gröda på dem inom vången.

Vid enskiftet 1825 ändrades detta radikalt. Marken delades upp i lika stora delar, en eller två för varje skattegård. Och varje skattebonde blev ensam ansvarig för sin mark.  Samma förändring gjordes under första halvan av 1800 talet i flertalet skånska byar tex de med anknytning till förfäderna, Tunby, Tjustorp, Gärarp, Stora och Lilla Köpinge och Stora Tvären. Och i andra delar av Sverige.

Hela skiftet gjordes i samverkan med bönderna och leddes av utsedda lantmän och övervakades av förtroendemän från andra socknar. Målsättningen var att alla bönderna skulle få likvärdiga odlingsmarker till samma skifteskostnad.

Vid sidan av att bruka sin mark i öster hade de skattebetalande bönderna en arbetsplikt på Kungsgården. Denna arbetsplikt verkar dock ha lösts in före enskiftet 1825. Detta enligt de uppgifter som finns i några  av lantmäteriets skiftesdokument.

Gården Ingelstad nr 17 som låg ytterst i sydöstra kanten av byn fick ägor i sydöstra delen av byns mark vid gränsen till Tjustorps marker (del K). Samt skyldighet att flytta ut gården till den tilldelade marken.

I enskiftesdokumentet finns en detaljerad beskrivning av varje gård i byn, tex

”Nr 17  ¼ mantal kronoskatte arbetshemman. Gården rymlig.

     Norra Längan

Består av 14 Binningar inred till en Stuga 2. Bakhus förstuga skorsten och spis samt foderlada i någorlunda gott stånd.

Utifrån samma Länga är uppförde 3 Binningar till Brygg och Torfhus, finns en Brunn i samma Brygghus.

     Östra Längan

Består av 15 Binningar inredd till en stuga Bak och Dränghus förstuga skorsten och spis samt Loga och ladugolf i dåligt stånd.

     Södra Längan

Består av 12 Binningar inredd till Port Loga och Ladugolf i gott stånd.

     Västra längan

Består av 15 Binningar inredd till Port Stall Fä Fåhr och Torfhus samt loga och Ladugolf. Uti Ladugolfet finns en murad jordkällare, nybyggd och i mycket gott stånd.

På Gården och i Hagarna finns 20 frukt 118 (!) större och mindre villda träd.”

(Bin(d)ning = bjälkförbindning i husets längdriktning eller bredd.)

Anm: I dagens Östra Ingelstad finns en del av husen för nr 16 kvar. Det ligger ’innanför’ torget och där har under några år under sommaren funnits en liten trädgårdsbutik. Går man in i ’lagården’ ser man hur husen från 1800 talets början såg ut i original. 

De flesta gårdarna i byn fick skyldighet att flytta ut till den tilldelade marken men några fick sin mark i anslutning till gården och fick således bo kvar. En av dessa var nr 8. Där bodde vid skiftet Nils morbror Lasse Svensson med familj. Lasse och barnen i familjen dog dock före 1845.

En annan gård av intresse är nr 1 eftersom farfar Teodor och farmor Anna med familj vid flytten 1923 från Skönabäck kom till gården med beteckningen 1:2. De brukade också mark söder om som hade tillhört nr 11.

Enligt min pappa Gunnars släktbeskrivning förmedlade Teodors far Lasse köpet av gården. Och den skulle tidigare ha ägts inom släkten. Enligt kyrkböckerna fanns i början av 1900-talet en ägare till nr 1:2, Anders Jönsson 1846-1912 med hustrun Elna Olsdotter 1856-1923. Anders far och hans föräldrar hade ägt nr 1 sedan enskiftet 1825.

Denna Anders visar sig vara syssling till Teodors far Lasse via dennes mormor Kierstina och hennes syster Mätta, som var farmor till Anders Jönsson.

Anders och hustrun Elna hade en son Nils Andersson som var gift och bodde i Östra Ingelstad by fram till sin bortgång 1957. Hans fru gick bort 1937 och då bodde de i nr 1.

Ingelstad nr 1 hade sedan enskiftet 1825 två markområden, dels den i norr där Teodor och Anna kom att bo men också ett område i östra delen av byn där gården Hemmet ligger. Tror därför att Nils Andersson, och hans far innan honom, bodde i Hemmet. Och att gården i norr troligen varit utarrenderad.

Vid enskiftet 1825 låg gården nr 1 omedelbar norr om bydammen och nr 11 på andra sidan vägen. Gårdarna fick mark (lotterna B resp G) på två ställen ett öster om byn och ett i norra delen av byns mark.

Gårdarna i Ö Ingelstad by vid enskiftet 1825

Åter till Bengtas föräldrar.

Enskiftet föreskrev att husen för nr 17 (liksom flera andra) skulle flyttades ut till den tilldelade marken. Detta skedde troligen omkring 1830. Man rev byggnad för byggnad i byn och använde korsvirket för de nya husen. Hur den nya gården (husen) såg ut finns ingen uppgift om.

Nils var vid enskiftet 6 år och fick successivt delta i jordbruket tillsammans med syskonen. Han var således med när gården flyttades ut till sin nya plats i öster.

När Nils mor Hanna avled 1839 delades marken i fyra delar där Nils ärvde en större del 17:4. Han var då 20 år.

Södra Ö Ingelstad i början av 1900 talet med gårdsnummer

Elna och Nils gifte sig i juni 1844 i Östra Ingelstad. Elna var 20 år och Nils 25 år. Hon var Piga och han Åbo i nr 17.

När Nils gifte sig flyttade styvfadern Nils Håkansson till granngården nr 20 tillsammans med nya makan Agda Jönsdotter f.1790 och Nils son Håkan.

Nils och Elna bosatte sig i den utflyttade gården och brukade sedan nr 17 i samverkan med styvfadern som också brukade sin del av nr 20. De hade under åren anställda drängar och pigor till hjälp.

Elna födde under åren 1845 – 1869 12 barn, åtta pojkar och fyra flickor. Tre av dem avled unga.

Vad Nils och Elna hade för djurbesättning vet jag inte men uppgifter från föräldrarnas  och farmoderns bouppteckningar ger en uppfattning om vad de kan ha haft.

På nr 17 fanns när Nils farmor Hanna Jacobsdotter avled 1797 följande

  1 par oxar, 1 oxkalv,  7 hästar inkl föl,  5 kor,  15 får,  6 svin samt 12 gäss.

När fadern Nils avled 1825 i byn fanns

  2 par oxar,  8 hästar inkl föl,  4 kor,  8 får samt  7 svin.

När modern Hanna avled 1839  fanns

  1 par oxar,  6 hästar inkl föl,  7 kor,  12 får,  1 svin samt 4 gäss.

  Oxparet såldes på auktionen vid bodelningen.

Nils och Elna brukade Östra Ingelstad nr 17 fram till 1871 då de avyttrade gårdens olika ägolotter och flyttade till Ljungstorp i Smedstorp socken.

Nils styvfader som brukade granngården nr 20 hade avlidit 1869, 70 år gammal, och nya brukare hade tagit över.  
Nils och Elna flyttade kanske av hälsoskäl eller ev för att de inte kunde lösa ut den del av nr 17 som hade ägts av styvfadern. I en kyrkobok från 1860 står Nils som ägare till halva gården medan styvfadern äger den andra halvan.

I Ljungstorp stannade de i två år innan de fortsatte med de yngre barnen till Tunby nr 20 där de inte ägde någon större odlingsmark.

Nils Jönsson dog den 11 maj 1874, 55 år gammal i Tunby nr 20 och 

Elna Andersdotter  den 18 jan 1876, 53 år gammal i Tunby nr 20.

Båda begravdes på Smedstorps kyrkogård.    

   

Husbonn på väg till stan ca 1860    F Lindberg 1930

 

Barnen

Elna födde 12 barn – åtta pojkar och fyra flickor som alla föddes i Ingelstad nr 17.

Jöns Johan  föddes 1845. Jöns, senare kallad Johan, växte upp och arbetade hemmavid till dess han 1871 tog arbete på annat ställe och utbildar sig till snickare. Han gifter sig 1875 i Smedstorp med Hanna Månsdotter f.1850. De bosätter sig i Sälshög och efter några år flyttar de in till Tomelilla samhälle och därefter lite österut in i Ullstorp socken. Hanna föder två söner och två döttrar där dock en son avlider bara några dagar gammal.

Omkring 1890 flyttar familjen till Lövestad. Dit flyttar dock endast hustrun och barnen. Jöns beger sig till Amerika troligen för att undersöka möjligheten att flytta dit. I Lövestads husförhörsbok antecknades 1893 dock att Jöns avlidit i Amerika. Hustrun och barnen flyttar då vidare till Vollsjö.

Pär  föddes 1846.  Han avled 1863, 16 år gammal, hemma i Ingelstad.

Hanna  föddes 1848.  Hanna flyttade hemifrån 1869 och gifte sig med f.d. soldaten Jöns Arvidsson Fridolf och bosätter sig i Hammenhög.

Hanna föder fyra pojkar och tre flickor där en av flickorna dör ung. De får alla efternamnet Fridolf.

Jöns avled 1919 och Hanna 1930 i Hammenhög. 77 resp 82 år gamla.

Sissela  föddes 1849.  Hon växte upp hemma för att 1868 ta anställning på annan plats. Hon gifter sig 1878 i Hammenhög med Henrik Larsson f.1849. De bosätter sig i Tjustorp nr 12  och bor kvar där 1900. De har inga barn.

Anders  föddes 1851 men avled efter några veckor.

Lasse och Bengta

Bengta föddes 1853.  Bengta är min farfar Teodors mor.

Hennes uppväxt och äktenskap med Lasse Persson Larsson i Hannas är beskrivet i ett tidigare avsnitt.

Valborg med Lennart, Martha och Gunnar

Elna  föddes 1855.  Elna följde med till Ljungstorp men flyttade hemifrån 1873 för att 1875 gifta sig med Mårten Pettersson från Stiby. De bosatte sig i Vallby där han en tid var skomakare. Elna födde nio barn, tre pojkar och sex flickor.

Dottern Hilda födde när hon var 18 år dottern Valborg f.1896. Denna Valborg växte upp hos sina morföräldrar för att som 12 åring, 1908, bli fosterdotter hos min farmor och farfar Anna och Teodor Larsson när de bodde i Odarslöv och i Östra Ingelstad. 1912 när Anna och Teodor flyttade till Skönabäck lämnade hon dem för annat arbete. Valborgs mor Hilda gifte sig ca 1899. Liksom senare Valborg.

Anders  föddes 1857.  Han växte upp hemma och följde 1871 med till Ljungstorp. 1873 tog han arbete i Hammenhög för att 1884 gifta sig med Hanna Andersdotter i Övraby. De flyttade (emigrerade) därefter till Bornholm och bosatte sig där. De fick fyra barn som alla blev danska medborgare.

Håkan  föddes 1860 men avled två år gammal.

Håkan  föddes 1863 blev föräldralös 13 år gammal i Tunby nr 20 men växte upp där med brodern Per och utbildade sig till målare. 1885 flyttade han till Hammenhög och gifte sig där med barnmorskan Elna Jacobsdotter f.1860. De bosatte sig först några år i Brandstad, norr om Sjöbo, men flyttade sedan till andra platser. 1900 bodde de omedelbart norr om Kristianstad. Elna födde tre döttrar men de två yngsta avled unga.

Pers och Marias grav på Hannas kyrkogård

Per  föddes 1866.  Per var bara tio år när hans mor avled och han lämnades ensam med sin tre år äldre bror Håkan i Tunby nr 20. Bröderna blev omhändertagna i Tunby och Per fick utbildning till skomakare och Håkan till målare. Per flyttar till Hannas 1892 och etablerar sig som skomakare. Han gifter sig året efter med Maria Andersdotter från Hannas, f.1866, och de får tre barn. De bor i centrala Hannas – vid vägkorset till Östra Ingelstad. Maria avled 1908 och Per 1934. Deras grav finns på Hannas kyrkogård. 

Nils  föddes 1869 men avled åtta månader gammal.

Flertalet platser som nämns på bloggen är utmärkta på kartan - länk till höger

Bilderna i denna blogg finns i bildarkivet - länk till höger

Uppgifter om Lasse  och Bengta och barnen finns också i min databas på Rootsweb under efternamn Jönsson el Andersdotter.

Ritade släktträd för barnbarnet  Bengtas son Teodor och hans hustru Anna med deras förfäder finns på min Hemsida liksom i mitt arkiv för Skåne.  Teodor och Anna har där nummer 20 resp 21.  Nils och Elna har nummer 82 resp 83.